Sett ur hushållens perspektiv

ENERGI & MILJÖ Hushållens elanvändning har mer än fördubblats sedan 1970-talet. En stor del står små prylar som batteriladdare, modem och trådlösa telefoner för. Samtidigt råder det en övertro på att information ska få folk att spara. Ett större, internationellt, grepp behöver tas. Producenter av elprylar behöver tänka om Av anna-lisa lindén, professor, Lunds universitet Sett ur hushållens perspektiv är konsumtionen av hushållsel mycket nära förknippad med de produkter vars funktioner gör vardagslivet bekvämt och attraktivt. Bakom de apparater som är nödvändiga för att uppfylla funktionella bekvämlighetsideal döljer sig konsumtion av el för att kunna se på TV, använda datorn, äta varm mat, dricka kall öl eller ha rena och fräscha kläder samt att ha det varmt och skönt i bostaden. Inköp och användning av apparater görs mot bakgrund av deras funktion och hur de passar in i bostaden, medan det inte är självklart att tanken på att man kommer att behöva köpa mera el till hushållet finns med i inköpsbeslutet. Produkten el är mer eller mindre osynlig för konsumenten vid användning av apparater i hemmet. Kostnaden för el blir synlig först i efterhand när elräkningen ska betalas. Allt mer el används Användningen av hushållsel ökar i landet. Sedan år 1970 har användningen av hushållsel ökat från 9,2 till cirka 20 TWh år 2006. Förbrukningen av hushållsel ökade mest under 1970- och 1980-talet. Ökningen förklaras bland annat av att antalet hushåll har ökat, men även av att innehavet av apparater ökat i hushållen. I småhus är förbrukningen per hus under ett år i genomsnitt 6 200 kwh, medan genomsnittet för lägenheter i flerbostadshus är 2 800 kwh för en normalstor lägenhet (70 kvadratmeter). I en beräkning av användningen av hushållsel för olika funktionsområden kan man konstatera att funktionsområdet Mätt och belåten, det vill säga el för matlagning, kyl, frys, sval och disk svarar för 43 procent av den totala användningen av hushållsel i ett genomsnittligt hushåll. Funktionsområdet Hel och ren, det vill säga tvätt och tork, svarar för 20 procent och Underhållning och information, det vill säga huvudsakligen elektriska apparater svarar för 17 procent, samt belysning för 20 procent. FÖRFATTAREN Anna-Lisa Lindén är professor i sociologi vid Lunds universitet. Hon forskar kring människors miljöpåverkan och politiska styrmedel, urban sociologi, energi, transporter, mat och måltider, samt konsumtion och livsstilar. Anna-Lisa Lindén är styrelse- eller kommittémedlem vid flera forskningsråd och myndigheter. Antal apparater avgör Hushållens energianvändning kan beskrivas som resultat av flera faktorer, vilka i sin tur kan delas upp på huvudgrupperna beteende och teknik. Tekniken representeras av mängden apparater man har och apparaternas energieffektivitet, medan beteenden och vanor omfattar åtgärder som exempelvis tidsåtgång för disk, tvätt, torkning, matlagning, lagring av livsmedel i hemmet, eller om man använder lock på kastrullen. Hushållens elanvändning och elsparåtgärder är således en funktion av tre övergripande faktorer: 1) förekomsten av apparater i hushållet, 2) hur mycket energi som går åt vid varje användningstillfälle eller per tidsenhet, och 3) hur apparaterna används. De två första faktorerna hör hemma under teknikpaketet, medan den tredje faktorn handlar om kunskap och attityder bakom hushållsmedlemmarnas beteende. Ofta hör dessutom teknik och beteende samman i användning av el och de apparater man skaffar till hushållet. De skillnader i elanvändning som finns mellan hushåll som bor i småhus respektive lägenheter i flerbostadshus hänger samman med hur stora hushållen är, hushållens inkomster och livsstil samt vilka eldrivna funktioner hushållet har betalningsansvar för. Hushåll i småhus har betalningsansvar för hela sin förbrukning av hushållsel, medan exempelvis elanvändning för tvätt och tork ingår i kollektivel för hushållen som bor i flerbostadshus. Inga klara samband En vanlig uppfattning är att om människor får mera kunskap kring en fråga så kommer de att skaffa sig attityder till den. Med mera kunskap kan attityder förstärkas eller ändras. Attityder förväntas påverka individens beteende så att överensstämmelse mellan attityder och beteende gynnas. Människor som har positiva attityder till att skydda miljön borde, enligt detta resonemang, även ha positiva attityder till att minska energianvändningen och ha ett energieffektivt beteende. Sambanden mellan attityd och beteende är emellertid sällan så entydiga. Information har inte heller alltid den kunskapsförstärkande roll som man förväntar sig. Den förkunskap en individ har kring en fråga leder till att man lättare uppmärksammar information som kan förtydliga och fördjupa det man redan vet. Brist på kunskap kan leda till att man inte förstår Fortsättning s. 22 P 20 husbyggaren nr 5 B 2008

P eller inte alls uppmärksammar information, vilket varken leder till attitydförändringar eller beteendeförändringar. Mellan attityder och beteende kan även råda ett omvänt förhållande, det vill säga beteendet inträffar först och attityderna förändras senare. En oreflekterad vana eller ett beteende av ren tillfällighet kan vara energieffektivt, exempelvis att släcka lampor som inte i stunden tjänar någon direkt nytta. Ett beteende kan även leda till att man funderar över andra beteendemässiga åtgärder för att spara energi inom andra funktionsområden i hushållet. I en undersökning som genomfördes i Göteborg år 2003 bedömde 600 hushåll hur viktiga olika vardagliga handlingar är för att minska växthuseffekten. Frågorna ställdes kring beteenden som att lämna hushållsavfall för återvinning, släcka lampor i tomma rum, köpa miljömärkta produkter, minska personbilsåkandet, spara energi samt äta mindre kött. Resultaten visade att det man anser viktigast är att lämna hushållsavfall för återvinning samt att spara energi (tabell 1). När det gäller inköp av miljömärkta varor så preciserades frågan även till hur viktigt det var för hushållet att vitvaran var energisnål när man sist köpte en sådan. De som hade köpt vitvaror graderade sitt beslut om energisnålhet till i medeltal 3,8, alltså något lägre än det är att spara energi, men högre än för inköp av miljömärkta produkter i allmänhet (tabell 1). Unga tyckte det var mindre viktigt att köpa energisnåla vitvaror jämfört med äldre. Hushåll i lägenhet tyckte det var viktigare än hushållen i småhus. Det är alltid lättare att ha en generell attityd till energisparande, men i konkreta situationer finns andra kvaliteter som blir viktiga, vilket, som i detta fall, kan leda till att köpa en billig eller moderiktig vitvara blir viktigare än en energisnål. Svaren kring miljöhandlingar, varav en om attityder och en om beteende, visar att sambandet mellan attityd och beteende inte alltid gäller. Vill se apparaters elförbrukning Beteenden kring sophantering, energisparande och resande kom i flera sammanhang upp spontant. På en direkt fråga om man anser att spara energi är viktigt och om man kan knyta samman det med egna beteenden såsom att släcka lampor, att diska när maskinen är full, att hålla dörrar till kyl och frys stängda eller köpa energiklassade vitvaror, visade det sig att beteende och attityder hindras av andra värderingar. Många anser att energisparbeteende kommit med ålder och skiljer sig mellan generationer. Äldre generationer är som barn fostrade till att hushålla med resurser. Även sambandet mellan den egna ekonomin och energi är viktigt. Många hushåll nämner spontant kostnadsminskningar som ett skäl att bete sig energisnålt. Man är emellertid osäker på vilka beteenden och vilka apparater som leder till hög energikonsumtion, vilket tyder på att man har behov av information om apparaters energiförbrukning i relation till det egna användningsmönstret. Sådana informationsbehov kan fyllas genom apparatrelaterad elmätning. Flera svenska undersökningar visar att ålder och generationstillhörighet är viktiga förklaringar till beteendeskillnader när det gäller energianvändning och apparatinnehav i hushållet. Inkomstskillnader och hushållsstorlek gör att kon- Aktivitet Medelpoäng, 1-5 Andel som ej kunde svara, % Lämna hushållsavfall till återvinning 4,0 1,5 Spara energi 4,0 2,5 Minska personbilsåkandet 3,8 2,5 Släcka lampor i rum som inte används 3,6 2,5 Köpa miljömärkta produkter 3,4 2,7 Äta mindre kött 2,1 6,4 I genomsnitt har ett hushåll 18 eldrivna apparater. Tabell 1. Rankning av hur viktiga olika aktiviteter är för att minska växthuseffekten. Skala 1 5 där 5 är mycket viktigt och 1 är oviktigt. 22 husbyggaren nr 5 B 2008

sumtionsförmågan för både energikrävande utrustning och energianvändning skiljer sig åt. Boendeform, det vill säga småhus- eller lägenhetsboende i flerbostadshus är ytterligare en viktig faktor att ta hänsyn till när man undersöker elanvändning i hushåll. Tekniska innovationer påverkar Är det då så att tekniska innovationer ökar antalet apparater i hushållet? Under en femtioårsperiod har antalet apparater för olika hushållsgöromål ökat betydligt, men varierar kraftigt för olika funktionsområden. Man påverkas av tekniska innovationer, men i synnerhet av de trender och moden som gör köket till familjens vardagsrum. I ett modernt kök vill man ha utrustning som ligger i tiden. I tabell 2 presenteras apparatinnehavet för tre funktionsområden Hel och ren, Mätt och belåten samt Underhållning och information. I genomsnitt har svenska hushåll tre apparater för att hålla sina kläder och textilier rena och fräscha; man har ett strykjärn som alltmera sällan används, torkskåp/torktumlare och en tvättmaskin. Vitvaror för tvätt har uppnått ett moget tekniskt stadium. Nya maskiner är både energi- och vattensnåla. 19 år i snitt Dessutom vet nästan alla hushåll att man bör diska och tvätta med fulla maskiner för att spara energi. Det är små hushåll, både unga och äldre, som inte kan göra så. Man har för lite tvätt för att kunna fylla stora maskiner. Ett större utbud och större förekomst av mindre maskiner i exempelvis flerbostadshusens tvättstugor skulle kunna vara ett effektivt sätt att spara energi för de små hushållen. De vitvaror för tvätt och torkning man har i den egna bostaden varierar kraftigt i ålder. Torktumlarens och tvättmaskinens medelålder är i genomsnitt sju år och torkskåpets medelålder 19 år. De äldsta maskinerna finns i äldre hushåll som bor i småhus. En betydande energisparpotential finns om de allra äldsta apparaterna byts ut mot ny A-klassad utrustning. Äldre hushåll behåller gärna sin gamla utrustning så länge den fungerar, ofta med hänvisning till att man kanske kommer att byta bostad inom en nära framtid. Generationsskiften i småhus är intressanta att fokusera närmare ur energisparsynpunkt. Många småhus renoveras och byggs om när ett ungt hushåll skaffar en äldre villa. Styrmedel som stimulerar till energieffektivisering genom att stärka både klimatskal och byte till energieffektiva vitvaror kan vara ett sätt att påverka hushåll till en helhetssyn på förutsättningarna att energieffektivisera sin bostad. Det genomsnittliga antalet apparater för att förvara och laga mat i ett hushåll är drygt tio (tabell 2). På samma sätt som när det gäller tvättutrustning är moderna spisar, kyl- och frysutrustning samt diskmaskiner i dag vanligen energieffektiva. I genomsnitt är kylskåpets ålder åtta år och frysens ålder nio år. Spisar är i allmänhet några år äldre i genomsnitt. Till kökets utrustning av apparater har under en lång följd av år tillkommit nya apparater. För flera decennier sedan kom brödrosten, våffeljärnet, elvispen, kaffebryggaren och matberedaren. Alltsedan dess tillkommer nyheter i en ständig ström, exempelvis espressomaskin, äggkokare, riskokare, brödmaskin, stavmixer, smörgåsgrill, juicepress, glassmaskin Fortsättning s. 24 P Funktionsområde 1950-talet 2000-talet Hel och ren (tvätt, tork, strykjärn) 1 3,0 Mätt och belåten (spis, kyl, frys, mikrougn, matberedare, 2 10,3 småapparater) Underhållning och information (radio, TV, DVD, dator, skrivare, modem, 2 18,0 CD-spelare, mobiltelefon, telefonsvarare, trådlös telefon, batteriladdare etcetera) Tabell 2. Medelantalet apparater för några funktionsområden i svenska hushåll på 1950-talet och i dag. En snabb teknikutveckling ger en ständig ström av nya tekniska prylar. nr 5 B 2008 husbyggaren 23

Samhällelig åtgärd Förändringsintention Ändringspotential P Informativa styrmedel frivillighet långsam Ekonomiska styrmedel påskyndande katalyserande Administrativa styrmedel tvingande omedelbar Designåtgärder påminna/upprepa tillvänjning Figur 1. Samhälleliga styrmedel. Intentioner och ändringspotential. och drinkmixer. Dessa apparater används mer eller mindre ofta och har därför ofta lång livslängd. Flera av apparaterna ingår kökets modetrender och tillhör den livsstilsrelaterade utrustning som finns i många unga och medelålders hushåll med goda inkomster. De allra äldsta hushållen i både småhus och lägenheter har det minsta antalet apparater, men också de allra äldsta apparaterna. Man byter utrustning när den gamla går sönder och inte när modet ändras. Även när det gäller matlagning vet man i de allra flesta hushåll att man spar energi genom att exempelvis ha full frys, laga mat med lock på kastrullerna eller diska med full maskin. Trots den kunskapen gör man inte alltid så. Överensstämmelsen mellan attityd och beteende påverkas av att man upplever stor tidspress i framför allt yngre hushåll. Man lägger mindre tid på matlagning för hela hushållet samtidigt som varje hushållsmedlem oftare lagar till eller värmer sin mat. I äldre hushåll domineras matlagningen fortfarande i större utsträckning av att man lägger mera tid under alla veckans dagar på att laga mat för hela hushållet. Trots den höga innovationstakten på nya apparater för köket finns en stor energieffektiviseringspotential i att äldre vitvaror, spis, frys och kyl ersätts med nyare A-klassade maskiner. Många sidoapparater Det funktionsområde där innovationstakten är högst och teknikutvecklingen snabbast gäller utrustning för underhållning och information. Det genomsnittliga antalet eldrivna apparater i hushåll är 18 (tabell 2). Många av dessa apparater är små sidoapparater som sällan uppmärksammas som energislukare av hushållsmedlemmarna, exempelvis batteriladdare, klockradio, modem, trådlös mus, trådlös telefon etcetera. Så är även fallet med de stand-by funktioner som finns på datorer, TV- och radioapparater. Utrustning för underhållning och information håller hög innovationstakt där energiaspekterna på apparaterna får stå tillbaka för att i stället erbjuda nya möjligheter till upplevelser för användaren. Under enbart ett decennium har elanvändningen inom detta funktionsområde ökat från några procent till cirka en femtedel av hushållens konsumtion av hushållsel. De tekniska innovationerna har påverkat hushållens samvaro och livsstil i betydande utsträckning och i synnerhet yngre och medelålders hushåll. I dessa hushåll har man flera TV-apparater, datorer, musikapparater etcetera. De enskilda hushållsmedlemmarnas valfrihet när det gäller underhållning och information i hemmet har ökat samtidigt som tiden för gemensam samvaro minskat. Hemmets utrustning har utvecklats parallellt med utrustning på arbetsplatser, offentliga lokaler och i skolor. Nödvändigheten av att vara välinformerad, uppdaterad och kunnig i att söka information sätter press på hushållen att skaffa utrustning till hemmet. De apparater som faller inom detta funktionsområde kommer att förändras även i framtiden. Om energieffektiviseringsperspektiv på teknikutvecklingen kommer i förgrunden ligger en mycket stor sparpotential i att lösa den omfattande förekomsten av stand-by funktioner på apparater inom området. Hinder, incitament och styrmedel Avsikten med att granska apparatinnehav, användningsmönster och energieffektivisering i hushåll inom tre funktionsområden är att visa på de faktorer som gör energisparande till ett komplext problem. Utformningen av energisparåtgärder visar ofta en övertro på betydelsen av information för att få människor att ändra beteende. Kunskap genom information är viktig, men hur teknisk utrustning i och för hemmet utformas är också viktig, liksom ekonomiska effekter för hushållet att spara energi. Målgrupper för effektivisering av energianvändning i bostaden är såväl hushåll som producenter av apparater och maskiner, samt designers, arkitekter, ingenjörer och husbyggare. Incitament för energieffektivisering behöver ofta förstärkas genom olika typer av styrmedel riktade till alla dessa grupper. Styrmedel har funktionen att motivera människor till att ändra beteende och energianpassa handlingsmönster eller teknik så att detta sammantaget leder till energieffektivisering. Man kan ha målsättningen att öka kunskap kring energi eller peka på sambanden mellan beteende och energianvändning genom informativa styrmedel. Genom skatter, avgifter, prispolitik, subventioner, rabatter eller bonus ekonomiska styrmedel påverkas människor att överväga alternativ konsumtion av varor och tjänster. Genom lagar, normer eller regler administrativa styrmedel vill man åstadkomma omedelbar och tvingande övergång till nya normer eller rutiner. Genom fysiska åtgärder, som design av en produkt eller tjänst, kan man underlätta eller försvåra förändringar av handlingar. Alla enskilda styrmedel kan placeras i endera av fyra kategorier, nämligen informativa, ekonomiska eller administrativa styrmedel samt designåtgärder (figur 1). Potentialen att påverka mottagaren varierar hos enskilda styrmedel från att upplysa om ett problem, åstadkomma beteendeförändringar, katalysera och inspirera till eftertanke i kombination med handling eller att reglera beteenden, alltifrån sådana som innebär gradvis tillvänjning eller tvång (figur 1). Ändringspotentialen hos olika styrmedel varierar både i styrka och den tid det tar att påverka och förändra en mottagares handlingsmönster. Alla fyra styrmedlen är bärare av information till mottagaren, men verkar genom olika medel. Medier när det gäller informativa styrmedel, ekonomiska insatser när det gäller ekonomiska styrmedel, tid och definition av åtgärd och målgrupp för administrativa styrmedel samt utformning av produkter och service när det gäller fysiska åtgärder. Även om varje styrmedel för sig visar sig ha effekter är kombinationer av styrmedel ett sätt att växla upp enskilda styrmedels effektivitet. Behöver gå över gränser Sådan uppväxling kan man notera exempelvis för ROT-avdrag som kombinerar ett administrativt och ett ekonomiskt styrmedel. Ett annat exempel är information om energimärkning av vitvaror i kombination med hemtransport och omhändertagande av den gamla maskinen utan kostnad för hushållet. Här kombineras två styrmedel, information och eko- 24 husbyggaren nr 5 B 2008

nomiska styrmedel, för att få konsumenten att fatta inköpsbeslut med energispareffekt. En helhetssyn på energieffektiviseringsmöjligheter för hushåll i olika bostäder leder till att styrmedelsstrategier kan rikta sig till tre grupper av aktörer: aktörer som ritar, konstruerar, bygger, utrustar och underhåller bostäder med fasta installationer, aktörer som producerar och säljer vitvaror, hemelektronik och belysning etcetera, och hushåll som aktörer för inköp och användning av energidriven utrustning för vardagligt bruk. Många styrmedel finns eller har prövats med större eller mindre framgång. De allra flesta styrmedel kring energieffektivisering inom bostadssektorn är formulerade utifrån nationella förutsättningar och förhållanden. Man kan emellertid konstatera att många produkter som används i konstruktioner eller hushållsmaskiner produceras utomlands, vilket gör att styrmedel som uppmärksammar producenter på internationell samverkan är särskilt viktiga att ha i åtanke. D Fotnot: Artikeln bygger på resultat från min egen publicerade forskning kring energianvändning, teknik och styrmedel. Det finns mera kunskap att hämta i både min egen och andras forskning. Litteratur: Carlsson-Kanyama A, A-L Lindén & B Eriksson. 2003. Hushållskunder på energimarknaden. Beteenden och värderingar. Fms/FOI Sociologiska institutionen, Stockholm & Lund. Carlsson-Kanyama A, A-L Lindén & P Wullf. 2005. Energieffektivisering i bostaden. Förändringar i hushållsarbete för kvinnor och män. FOI-R--1900--SE, Stockholm. Lindén A-L. 2001. Allmänhetens miljöpåverkan energi, mat, resor och socialt liv. Carlssons, Stockholm. Lindén A-L. 2004. Miljömedvetna medborgare och grön politik. T7:2004, Formas, Stockholm. Lindén A-L. 2006. Styrande faktorer och energirelaterade köpbeslut. Kunskapsöversikt. Elforsk, Stockholm. Lindén A-L. 2007. Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier. ER 2007:41, Energimyndigheten, Eskilstuna. Se www.energimyndigheten.se. Lindén A-L. 2007. Värme i bostäder. En kvantitativ analys. Elforsk Rapport 07:61, Stockholm. Se www.elforsk.se. Lindén A-L. (Under utgivning). Hushållsel Energieffektivisering i vardagen. Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. nr 5 B 2008 husbyggaren 25