RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK



Relevanta dokument
Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Lokal studieplan för svenska.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Förslag den 25 september Svenska

Svenska som andraspråk Åk

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Centralt innehåll årskurs 7-9

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Svenska som andraspråk

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Zoom Svenska och Lgr 11

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Arbetsområden för Freja och Frigg

Kursplanen i ämnet svenska

3.18 Svenska som andraspråk

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

svenska kurskod: sgrsve7 50

- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc.

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011

Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012

SVENSKA. Ämnets syfte

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Statens skolverks författningssamling

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Lokal Pedagogisk Planering

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Kursplan - Grundläggande svenska

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad: Åk 5 Åk 6.

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Svenska som andraspråk åk 1

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

LPP Magiska dörren ÅR 4

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Pass 3 Bygga ett samhälle

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Svenska Läsa

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi

Transkript:

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5

F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll typiska uppbyggnad och språkliga drag Skapande av texter där ord och bild samspelar sin text och göra förtydliganden Handstil och att skriva på dator elevnära texter Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Läsa ord som helheter (logografisk läsning) och börja känna igen några bokstäver, minst fem Språket lyfter A3 skriva Känna igen och skriva flera bokstäver,minst fem, och koppla dem till bokstavsljuden Skriva sitt namn Lyssna och samtala kring ett givet ämne. ÅK 1 Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Sambandet mellan ljud och bokstav Alfabetet och alfabetisk ordning Språket lyfter B1 läsa Kunna alla bokstävers namn och ljud. Kunna ljuda ihop ord och börja utnyttja den ortografiska avkodningsstrategin (helordsläsning). Alfabetet Vokalerna Känna till begreppen vokaler och konsonanter

ÄK 1 Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar sin text och göra förtydliganden elevnära texter Språket lyfter B1 läsa Kunna alla bokstävers namn och ljud. Kunna ljuda ihop ord och börja utnyttja den ortografiska avkodningsstrategin (helordsläsning). Förstår och kan återberätta det lästa i stora drag. Språket lyfter B1 skriva Skriva ljudenligt Skriva ord eller kortare texter med eller utan bildstöd Handstil och att skriva på dator Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Sambandet mellan ljud och bokstav. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll Alfabetet och alfabetisk ordning Skriva gemener och versaler (dator eller hand) Samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. Ge och ta enkla muntliga instruktioner. Berätta om vardagliga händelser på ett tydlig sätt. Språket lyfter Avstämning B Läsa med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visa förståelse vid egen läsning Ordna ord som börjar på samma bokstav Sortera i alfabetisk ordning efter 2:a och 3:e bokstaven

ÅK 2 typiska uppbyggnad och språkliga drag Skapande av texter där ord och bild samspelar sin text och göra förtydliganden Handstil och att skriva på dator elevnära texter Språket lyfter B4 skriva Använda olika strategier som stöd i skrivandet ÅK 3 Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Alfabetet och alfabetisk ordning Sambandet mellan ljud och bokstav Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. sin text och göra förtydliganden. Samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. Ge och ta enkla muntliga instruktioner. Berätta om vardagliga händelser på ett tydlig sätt. Använda ordlista Språket lyfter Avstämning C Läsa flytande med förståelse både kortare o längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Språket lyfter C4 skriva Visa förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Planera och organisera texten, vid behov med hjälp av t.ex. tankekarta Skapa en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning Ändra texten efter egen genomläsning Bearbeta och ändra texten efter andras råd

ÅK 3 Handstil och att skriva på dator. elevnära texter. Använda stor bokstav, punkt, frågetecken i egna texter Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. Ge och ta enkla muntliga instruktioner. Berätta om vardagliga händelser på ett tydlig sätt. F-KLASS-ÅK3 BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. ämnesspecifika ord och begrepp i texter som används så att innehållet klart framgår. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt så att det förstärker och levandegör textens budskap. rubrik som förstärker innehållet

F-KLASS-ÅK3 SPRÅKBRUK Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Använda minnesstöd i form av tankekarta för att återberätta Att utifrån stödord och faktaord kunna skriva text. Att utveckla ord och begreppsförrådet. Att träna skrivandet med tanke på en viss läsare eller lyssnare. ÅK 4 Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK Informationssökning i böcker,tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar sin text och göra förtydliganden Handstil och att skriva på dator elevnära texter Att träna skrivandet med tanke på en viss läsare eller lyssnare. Söka information på anpassade sökmotorer. Läsa faktaböcker och plocka ur relevant fakta ur texten. Hitta texter som är skrivna så att man förstår dem. Välja källor med rätt kunskapsnivå på den information man söker. Språket lyfter avst. D Några lässtrategier. Alfabetisk ordning Slå i ordböcker, använda Stava rex eller annat stavningsprogram Skriva olika texter med hjälp av t ex cirkelmodellen Göra en digital presentation Ge någon respons och göra enkla textbearbetningar, planera, organisera, bearbeta Språket lyfter D3 Några ordklasser/meningsbyggnad (språkets struktur) se

ÅK 4 Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. SPRÅKBRUK Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framför egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Framföra och förbereda enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. ämnesspecifika ord och begrepp i texter som används så att innehållet klart framgår. kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt så att det förstärker och levandegör textens budskap. Se ovan Använda minnesstöd i form av tankekarta för att återberätta Att utifrån stödord och faktaord skriva text. Att kunna ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Att träna skrivandet med tanke på en viss läsare eller lyssnare.

ÅK 4 Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Att känna igen olika dialekter. Att känna igen de Nordiska språken både i text och tal och dess historiska ursprung (likheter/olikheter).i Använda ett mer varierat utbud av källor (muntliga, skriftliga och digitala). ÅK 5 Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild och ljud samspelar elevnära texter sin text och göra förtydliganden Handstil och att skriva på dator Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språket lyfter avstämning E Flera läsförståelsestrategier samt använda och förstå fördjupade, svårare texter. Slå upp okända ord Skriva olika texter med hjälp av t ex cirkelmodellen Göra Power Point presentationer där man infogar ljud/bild Ge mer utvecklad respons Skriva på ett funktionellt sätt för hand och på dator. Fingersättning på tangentbord Samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framför egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Framföra och förbereda enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

ÅK 5 BERÄTTAND TEXTER OCH SAKPROSATEXTER Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag Texter som kombinerar ord, bild och ljud, t.ex. webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. SPRÅKBRUK Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. ämnesspecifika ord och begrepp i texter som används så att innehållet klart framgår. kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt så att det förstärker och levandegör textens budskap. Se ovan Använda minnesstöd i form av tankekarta för att återberätta Att utifrån stödord och faktaord skriva text. Att kunna ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Att träna skrivandet med tanke på en viss läsare eller lyssnare. Att känna igen olika dialekter. Att känna igen de Nordiska språken både i text och tal och dess historiska ursprung (likheter/olikheter).i Behärska olika tekniker som behövs för ett källkritiskt förhållningssätt (jämföra, pröva

trovärdighet och relevans).