ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala

ÅTGÄRD 1 Produktion av drivmedelsetanol i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning av bensin och diesel. Sala kommuns klimatstrategi har tydliga och mycket offensiva mål vad gäller att minska utsläppen av växthuspåverkande ämnen från denna sektor: Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn inom Sala kommun ska år 2015 vara halverade jämfört med utsläppsnivån 1990. Av den totala användningen av energi för transporter i Sala kommun ska minst 50 % utgöras av lokalt och hållbart producerade drivmedel till år 2015. Sala kommun med omnejd är en jordbruksbygd med stora arealer uppodlad mark och med en relativt stor andel sysselsatta i jordbrukssektorn. Mot bakgrund av detta faktum samt några lokala organisationers och företags visioner om att utveckla Sala-regionen på ett hållbart sätt har en förstudie utrett möjligheten till en lokal produktion av drivmedelsetanol. Förstudien utfördes i början av 2006 av Hushållningssällskapet, och initiativtagare till studien var Sala Sparbank, LRF och Sala-Heby Energi AB (SHE). Resultatet av förstudien visade att möjligheten till lokal etanolproduktion fanns tack vare goda lokala förutsättningar: stor potential för produktion av spannmål inom korta avstånd, tillgång till billig och miljövänlig processenergi samt goda avsättningsmöjligheter för foderbiprodukten, s.k. drank. Efter förstudiens lovande resultat gavs HESAB (Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB), ett helägt bolag i SHE-koncernen, i uppdrag att fortsätta arbetet i att undersöka om en byggnation kunde bli verklighet. Åtta villkor sattes upp som en förutsättning för att få till stånd en byggnation. Villkoren rör bland annat tillstånds- och försörjningsfrågor. Det viktigaste och avgörande villkoret är dock att investeringssumman ska ligga inom ramarna för vad som skulle ge en företagsekonomiskt sund investering. Projektet syftar således till att få till stånd en produktion av drivmedelsetanol i Sala. Omfattningen av produktionen är planerad till 44 000 m 3 etanol årligen. Om projektet kan genomföras kommer det att innebära kraftigt minskade utsläpp av fossil koldioxid, oavsett om 1

etanolen används vid en utökad låginblandning i bensin eller som E85 alternativt E100. Anläggningen kan få en viktig nationell betydelse i arbetet med att tillgodose efterfrågan på förnybart drivmedel på den växande inhemska marknaden för etanol. Åtgärden styr också mot ett viktigt mål såväl nationellt som inom EU: av allt fordonsbränsle skall andelen förnybara drivmedel vara minst 5,75 % år 2010. Beskrivning av projektet - genomförande En fabrik för tillverkning av drivmedelsetanol avses uppföras i anslutning till den befintliga siloanläggningen inom området Hyttan, strax utanför Sala tätort. Den befintliga siloanläggningen har en lagringskapacitet på ca 45 000 ton spannmål. Den energi i form av ånga som behövs för tillverkningsprocessen kommer att levereras via en ledning från det biobränsleeldade kraftvärmeverket. På så sätt blir hela systemet att betrakta som ett bioenergikombinat, med högeffektiv samtidig produktion av etanol, el och fjärrvärme. Förutom etanol kommer även en hel del drank att produceras. En stor del av dranken kommer att användas i blöt form som foder till det omfattande antal grisar som föds upp strax norr om Mälaren. Detta kommer innebära att en hel del övrigt foder kommer att ersättas. Bland annat soja, som är en energiintensiv fodergröda och som inte kan odlas i Sverige och därför i normala fall måste importeras. Att dranken kommer till användning i blöt form innebär högre effektivitet i processen, eftersom torkning av drank till foderpellets är mycket energikrävande. På grund av att anläggningen byggs i en relativt liten skala bedöms anläggningen vara för liten för att uppnå godtagbar lönsamhet utan klimatinvesteringsbidrag, (se investerings- och lönsamhetskalkyl nedan). Lokal produktion av spannmål och lokal användning av drank medför korta transportsträckor och en effektiv logistik, vilket är en förutsättning för att projektet ska kunna bli av även med ett klimatinvesteringsbidrag. Projektägare är Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB, förkortat HESAB. HESAB är ett helägt dotterdotterbolag till Sala-Heby Energi AB, som i sin tur ägs av Sala kommun till 87,5 % och av Heby kommun till 12,5 %. Ekonomi Total investering Anläggningen bedöms kosta 550 000 000 kr. Då anläggningen avses upphandlas som en nyckelfärdig anläggning med funktionsgarantier är det inte möjligt att närmare specificera kostnader uppdelat på detaljer i process och byggnation, eftersom det kan variera från leverantör till leverantör beroende på val av bl.a. tekniska lösningar. Miljörelaterad investering Hela den totala investeringen är miljörelaterad. Investerings- och lönsamhetskalkyl för projektet Utgångsförutsättningarna i kalkylen är att spannmålspriset (vete/rågvete) är 1 kr/kg och att försäljningspriset för etanol är 5 500 kr/m 3 ren etanol. Försäljningspriset för våt respektive torr drank är 10 öre/kg respektive 80 öre/kg i utgångsläget. Samtliga intäkter antas i kalkylen öka 2 % i genomsnittlig prishöjning årligen. Samtidigt antas kostnaden för insatserna av ånga, spannmål och el öka med 3 % årligen. Kostnader för vatten och drift och underhåll antas öka med 2 % årligen. 2

Täckningsbidraget (minskad årlig driftkostnad enligt klimpregelverkets terminologi) blir som ett årligt medelvärde över investeringens hela livslängd (20 år) 50 457 000 kr. Kalkylräntan är satt till 5 %. Investeringssumman utgör nettoinvesteringen efter bidrag, dvs. 522 500 000 kr, och är uppdelad under tre år med fördelningen 55/36/9 % av hela summan. År 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 Investering, ksek 285 000 190 000 47 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Produktion etanol, m3 0 0 22 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 44 000 Produktion drank blöt, ton 0 0 28 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 56 000 Produktion drank torr, ton 0 0 9 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 Förbrukning spannmål, ton 0 0 57 500 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 115 000 Energibehov, GWh 0 0 56 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 112 Summa intäkter, ksek 0 0 131 000 267 240 272 585 278 036 283 597 289 269 295 055 300 956 306 975 313 114 319 377 325 764 332 279 338 925 345 703 352 618 359 670 366 863 374 201 Kostnader, ksek Ånga 0 0 25 080 51 665 53 215 54 811 56 456 58 149 59 894 61 690 63 541 65 447 67 411 69 433 71 516 73 662 75 872 78 148 80 492 82 907 85 394 Spannmål 0 0 57 500 118 450 122 004 125 664 129 434 133 317 137 316 141 435 145 679 150 049 154 550 159 187 163 963 168 881 173 948 179 166 184 541 190 077 195 780 El 0 0 2 508 5 321 5 481 5 646 5 815 5 989 6 169 6 354 6 545 6 741 6 943 7 152 7 366 7 587 7 815 8 049 8 291 8 539 8 796 Vatten 0 0 2 200 4 488 4 578 4 669 4 763 4 858 4 955 5 054 5 155 5 258 5 364 5 471 5 580 5 692 5 806 5 922 6 040 6 161 6 284 Drift och underhåll 0 0 22 000 22 440 22 889 23 347 23 814 24 290 24 776 25 271 25 777 26 292 26 818 27 354 27 901 28 459 29 029 29 609 30 201 30 805 31 421 Summa kostnader, ksek 0 0 109 288 202 364 208 166 214 136 220 280 226 603 233 109 239 805 246 696 253 788 261 086 268 597 276 326 284 281 292 468 300 894 309 566 318 490 327 675 Täckningsbidrag, ksek 0 21 712 64 876 64 419 63 900 63 317 62 666 61 945 61 150 60 278 59 326 58 291 57 167 55 953 54 644 53 235 51 723 50 104 48 373 46 525-190 000-25 788 Diskonteringsfaktor 1,000 1,050 1,103 1,158 1,216 1,276 1,340 1,407 1,477 1,551 1,629 1,710 1,796 1,886 1,980 2,079 2,183 2,292 2,407 2,527 2,653 Diskonteringsbidrag, ksek -285 000-180 952-23 390 56 042 52 998 50 068 47 248 44 536 41 927 39 418 37 006 34 687 32 458 30 317 28 260 26 284 24 388 22 567 20 819 19 143 17 535 Ackumulerat diskonteringsbidrag, ksek -285 000-465 952-489 343-433 301-380 303-330 236-282 988-238 452-196 525-157 107-120 101-85 414-52 956-22 639 5 621 31 906 56 293 78 860 99 680 118 822 136 357 Sökt bidrag och annan finansiering För att kunna genomföra åtgärden söks ett klimatinvesteringsbidrag på 27 500 000 kr motsvarande ca 5 % av investeringskostnaden. Annat offentligt finansieringsstöd har inte sökt för detta projekt. På grund av projektets ekonomiska omfattning är den övriga finansieringen ännu ej färdigbearbetad. Diskussionen sker mot en värdegrund att de slutgiltiga ägarna i etanolbolaget skall ha en tydlig leverans- och/eller köpkoppling till etanolprocessen, dvs. det skall finnas en långsiktighet och uthållighet. Ambitionen är att bolagets soliditet minst skall vara 20 %. Restvärde Anläggningens restvärde efter den förväntade tekniska livslängden (20 år) är noll. Ekonomisk livslängd på investeringen En anläggning av denna typ kan förväntas vara i drift ca 20 år. Under denna tid kan det bli förändringar i processen, t.ex. genom att andra råvaror såsom cellulosa kan komma att användas som råvara istället för spannmål. En exakt ekonomisk livslängd är dock svår att ange eftersom denna till mycket stor del beror på prisutvecklingen på olika drivmedel samt till viss del politiska beslut. Miljöeffekter Bränslen som förbrukas innan investering Drivmedel Bensin: ca 260 000 MWh (motsvarande ca 29 100 m 3 bensin) Bränslen som förbrukas efter investering Drivmedel Etanol: ca 260 000 MWh (motsvarande ca 44 000 m 3 etanol) 3

Förändrad miljöbelastning Vid förbränning av etanol i en motor bildas i regel mindre mängd lättflyktiga kolväten än vid motsvarande förhållanden vid bensin som drivmedel. Å andra sidan kan utsläpp av andra ämnen, t.ex. aldehyder, öka. Exakt vilka utsläppsförändringar som skiljer etanolfordon från bensinfordon är fortfarande föremål för mer djupgående utredningar, men av de studier som redan gjorts kan man dra slutsatsen att utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen från moderna bilar som körs på E85 inte skiljer sig påtagligt från bensinbilar av motsvarande årgångar 1. Den stora förändringen i miljöbelastning kommer därför bero av kraftigt minskade utsläpp av fossil CO 2. Då processenergin kommer att vara av förnybart ursprung är det endast vid produktion av spannmål som utsläpp av fossil CO 2 kommer att ske. Sammantaget sett till livscykeln blir innehållet av fossil energi i etanol tillverkad på detta sätt ca 20 % 2, varför minskningen av CO 2 -utsläpp ca 80 % jämfört med motsvarande mängd bensin. Ytterligare en effekt är att värmeunderlaget för kraftvärmeverket i Sala kan komma att öka, vilket innebär möjligheter till ökad produktion av förnybar el under vissa tider på året. Produktionsökningen, som uppskattas till ca 15 GWh, kommer på marginalen att innebära en minskad elproduktion i kolkondenskraftverk. Övrig information Tidplan Det fördjupade arbetet med åtgärden börjar så snart besked om klimatinvesteringsbidrag har lämnats, dvs. i juni 2007. Anläggningen kan då troligen enligt preliminära tidsplaner tas i drift under 2009. Förberedelsearbetet startar dock snarast efter besked om bidragsbeviljande. På grund av projektets komplexitet och omfattning bedöms slutrapporteringen kunna ske efter fyra år, dvs. senast under april månad 2011. Nytänkande och helhetssyn Anläggningen kommer som ovan nämndes att vara en del av ett bioenergikombinat med samtidig produktion av etanol, el, fjärrvärme och drank. Det som kommer att utmärka anläggningen är att hela systemet är i en liten skala jämfört med andra bioenergikombinat under planering (hela den producerade mängden etanol motsvarar ungefär den totala energiåtgången i transportsektorn i Sala kommun). Kan man visa att projekt av denna storlek går att genomföra i denna skala öppnar det möjligheter för ett mycket stort antal bioenergikombinat i små och medelstora kommuner. Förutom miljövinsterna fås då också viktiga bieffekter såsom ökad försörjningssäkerhet, och möjligheter att skapa arbetstillfällen. En viktig grundtanke i projektet är också det lokala perspektivet: råvaror, produktion och konsumtion ska i så hög grad som möjligt vara lokal. Ett antal studier har visat att effektiviteten i bioenergikombinat är hög jämfört med att producera varje energibärare (el, värme, drivmedel etc.) för sig. Än så länge är dock antalet realiserade kombinat ett fåtal, och lösningar av mer praktiskt karaktär (teknik, arbetssätt) är därför ännu ett delvis outforskat område. Det kan t.ex. röra sig om att samordna driften mellan 1 www.miljofordon.se/fakta (2006-10-23) 2 www.agroetanol.se (2006-10-23) 4

kraftvärmeverk och etanolproduktion på ett optimalt sätt, såväl process- som bemanningsmässigt. Samverkan Redan under förstudien skedde samverkan på bred front, då mellan parterna Sala Sparbank, SHE, LRF och Hushållningssällskapet. Därefter har samverkan breddats ytterligare. Bland annat har potentialen för kraftvärme i kombination med etanolproduktion utretts närmare i samarbete mellan den tänkta energileverantören (SHE) och Mälardalens Högskola i form av en magisteruppsats. Ett fördjupat samarbete med Mälardalens Högskola diskuteras för närvarande, speciellt med avseende på uppföljning av produktion och systemaspekter vid ett eventuellt genomförande av bioenergikombinatet. Informationsträffar har i LRF:s regi hållits om råvaruleverans till etanolproduktionen. Dessa möten har varit mycket välbesökta, och engagemanget för frågan är stort hos de lokala lantbrukarna. En avsiktsförklaring har även tecknats mellan HESAB och Lantmännen om ett fördjupat samarbete om projektet realiseras. Spridningseffekt Projektet har mycket stor potential för spridning, vilket nämnts ovan; på många håll i Sverige finns potential för mindre bioenergikombinat, men det saknas exempel i en mindre storleksklass som visar att det är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Ett kombinat av planerad typ och storlek skulle säkerligen röna mycket uppmärksamhet både inom lantbrukssektorn och energibranschen och därigenom få en stor spridningseffekt genom branschorganisationer såsom t.ex. Svensk Fjärrvärme, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Värmeforsk, LRF m.fl. Uppföljning och utvärdering HESAB har huvudansvaret för uppföljning och utvärdering av projektet. Andra aktörer, exempelvis Mälardalens Högskola, kommer dock att vara delaktiga i uppföljning och utvärdering samt naturligtvis även ha en viktig roll i spridning av kunskaper och erfarenheter. Hela Sala-Heby Energi-koncernen är certifierad i miljö (ISO 14001), arbetsmiljö (AFS 2001:1) och kvalitet (ISO 9001). Som en del av det sistnämnda finns rutiner för uppföljning och utvärdering. Uppföljningen och utvärderingen kommer att följa de rutiner som finns i koncernens verksamhetssystem, benämnt MAK. Konkurrensbedömning Det råder idag ett underskott på drivmedelsetanol producerad i landet, vilket gör att importen i dagsläget är stor. Med utgångspunkt från bl.a. den snabbt växande fordonsflottan för E85- drivna bilar och de diskussioner som har förts på EU-nivå om att möjliggöra en ökad låginblandning av etanol i bensin från 5 % till 10 %, görs bedömningen att efterfrågan kommer att vara större än tillgången inom överskådlig tid, varför ett stort importbehov kommer att bestå. Konkurrensen på den inhemska marknaden för produktion av drivmedelsetanol kommer därför inte att påverkas av åtgärden. Bidragsmottagare Heby-Sala Bioenergiutvecklings AB (HESAB), organisationsnummer 556403-3156. 5

Bidragsmottagarens kontaktperson Kenneth Mårtensson Box 34, 733 21 Sala Telefon: 0224-576 01 E-post: kenneth.martensson@sheab.se 6