Företagsbitarna i ämnesstudier för elever i årskurs 7-9 och gymnasiet

Företagsbitarna i ämnesstudier för elever i årskurs 7-9 och gymnasiet Innehåll 1. Var finns en plats för business? Samhällslära och historia integrering: modersmål, psykologi, matematik Arbetsgivaren och arbetstagaren i samma båt - Det lönar sig att göra ett skriftligt arbetsavtal Utveckling av affärsidén En freelancer fungerar som en företagare Företagaren och företaget som skattebetalare 1) 2. Företagsamhet som karriärval Elevhandledning integrering: samhällslära, psykologi Karriär som företagare som alternativ Få ut all nytta av ett företagsbesök 3. Värderingar skapar grunden Filosofi, religion, psykologi Egna värderingar, företagets värderingar Visionen tar sikte på framtiden 4. Företaget kommunicerar Modersmål integrering: psykologi, färdighetsämnen, elevhandledning Arbete till buds - hur gör jag en arbetsansökan Företaget kommunicerar - Namnet och en slogan sammanfattar affärsidén - Vad då för image? - Uppbyggande av ett bränd - Hemsidan är ett skyltfönster - Reklam påverkar 5. Egna pengar, företagets pengar Matematiska ämnen integrering: samhällslära Vad består lönepåsen av? Priset på en produkt är summan av många faktorer Budgeten förklarar verksamheten i siffror Företagsbitarna i ämnesstudier hittas på internet på adressen /kasvuyrittajyyteen/ayp

Företagsbitarna i ämnesstudier för elever i årskurs 7-9 och gymnasiet 6. Kultur och internationalism Språk integrering: elevhandledning, psykologi, samhällslära Kulturkännedom är internationalism: den internationella etiketten inom företagsverksamhet Vad berättar en CV om mig? 7. Globalt miljöansvar Biologi, geografi integrering: matematiska ämnen, filosofi Risker som miljön innebär för företagsverksamhet Risker som företagsverksamheten innebär för miljön 8. Jobba och må bra Hälsokunskap och gymnastik integrering: religion, filosofi Atmosfären på arbetsplatsen är allas sak: hur ser en god arbetskamrat ut? Spelregler på arbetsplatsen 9. Produkter av de händiga, kreativ företagsamhet Färdighetsämnen integration: studiehandledning, gymnastik, modersmål, matematik, bildkonst Företagsamheten inom de kreativa branscherna växer Vi grundar ett café 10. Mitt företag, affärsverksamhetsplanen Arbetsbok för planering av det egna företaget 11. Företagsamhet som temadag Hur ordnar jag en temadag med företagsamhetstema? 12. Material och anteckningar Litteratur Länkar Eget material Företagsbitarna i ämnesstudier hittas på internet på adressen /kasvuyrittajyyteen/ayp

Del 1/1 Samhällslära historia integrering: modersmål, psykologi, matematik Var finns en plats för business? Arbetsgivaren och arbetstagaren i samma båt Ville Lehtinen har just gått ut grundskolan. Efter nian börjar han i gymnasiet. Villes dröm är att få ett yrke som fotograf eller åtminstone något som har med det att göra. Med tanke på sommarjobb hade han en verklig tur eftersom den lokala reklambyrån Delfiini anställde honom som sommarvikarie. Teamet på sex personer får en ivrig sommarjobbare i Ville som har som får varierande uppgifter: han hjälper till som cykelbud och får också hjälpa med att behandla bilder. Ville fick av en slump veta om jobbet genom att surfa på företagets hemsidor. Reklambyrå Delfiini hade redan i januari en annons på sina hemsidor om jobbet som sommarvikarie. Ville skrev genast en kort ansökan som han skickade som e-post till företaget. I annonsen fanns också ett telefonnummer på vilket man kunde få mera information. Ville ringde ännu följande dag för att höra sig för om hans ansökan hade kommit fram. Till sin glädje blev han snart kallad till intervju. Med sig till intervjun tog Ville en kopia på sitt senaste betyg och ett arbetsintyg som han fått föregående sommar efter att ha jobbat två veckor i en trädgård. Han tog också med sig sin dator eftersom han hade sammanställt ett bildkollage på tio bilder som han knäppt. Allt gick perfekt under intervjun. Då han lämnade reklambyrån var han ännu ivrigare angående jobbet. Han hoppades att allt skulle klaffa. Då två veckor gått fick han ett glädjande meddelande i sitt mejl. Ville hade valts bland 45 sökande. Nu hade han jobb i sex veckor, sex timmar om dagen. Detta passade utmärkt i Villes sommarplaner. Jobbet skulle börja genast första vardagen i juni, men företagets verkställande direktör kallade in Ville redan i slutet av maj för att göra upp ett arbetsavtal. Det lönar sig att ingå ett skriftligt arbetsavtal. Ett arbetsförhållande ingås av två parter. Arbetstagaren får jobbet och lön som betalas för det och arbetsgivaren får en anställd för att utföra de uppgifter man reserverat för honom eller henne. Bägge parter har både rättigheter och skyldigheter i ett arbetsförhållande. Med ett arbetsavtal kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens om anställningsvillkoren så som arbetstiden och lönen. Arbetsförhållandet inleds då arbetstagaren börjar jobba. Oftast ingår arbetsgivaren och arbetstagaren ett arbetsavtal i god tid innan jobbet börjar. Arbetsavtalet kan göras muntligt, skriftligt eller elektroniskt, men det är att rekommendera att arbetsavtalet alltid görs skriftligt eftersom alla uppgifter som hör till jobbet då klart och tydligt finns på papper. Fast ett muntligt avtal är bindande kan dess innehåll bli oklart. På reklambyrå Delfiini träffar Ville företagets verkställande direktör Lasse Nyman som först presenterar Ville för teamet på kontoret. Ville har också en möjlighet att ännu en gång fråga vilka hans arbetsuppgifter kommer att vara. Arbetsavtalet är ett dokument i vilket arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om anställningsvillkoren så som arbetstiden och lönen. Arbetsavtalet i Delfiini ingås skriftligt. Man har redan färdigt skrivit ett arbetsavtal för Ville. Det gås igenom punkt för punkt. Lasse uppmanar ännu Ville att noggrant läsa igenom papperet och fråga om det är något han inte förstår. Då Ville satt sig in i dokumentet skriver båda under det. Arbetsavtalet kan göras upp så att det gäller tills vidare eller över en viss tid. Det måste alltid finnas en giltig orsak att ingå ett tidsbundet arbetsförhållande. Sommarjobb är en sådan orsak. Ett tidsbundet arbetsförhållande binder båda parterna och ett visstidsförhållande avslutas utan särskild uppsägning då tiden för avtalet löper ut. Villes arbetsavtal gäller för tiden 1.6. - 12.7.

Del 1/2 Dessa saker antecknas i arbetsavtalet: Arbetstagarens namn och kontaktuppgifter Arbetsgivarens namn och kontaktuppgifter Uppgifter om var arbetet utförs (det kan förutsättas att arbetet utförs på flera ställen) Arbetsavtalets giltighetstid (tills vidare eller tidsbundet) Prövotid Då man ingår ett arbetsavtal kan man komma överens om en prövotid i början av anställningsförhållandet. Under prövotiden har både arbetstagaren och arbetsgivaren rätt att avsluta anställningsförhållandet utan uppsägningstid eller uppsägningsgrund. Prövotiden är högst fyra månader. Huvudsakliga arbetsuppgifter Uppgifterna som räknas upp är sådana som arbetstagaren är skyldig att utföra. I allmänhet räknar man upp de huvudsakliga arbetsuppgifterna i arbetsavtalet och nämner också övriga uppgifter som arbetsgivaren ålägger. Arbetstid I arbetsavtalet definieras t.ex. hur många timmar per dag och vecka arbetstagaren jobbar. En lunchpaus på minst en halv timme räknas inte med i arbetstiden. Arbetstiden kan också definieras som genomsnittlig. Då utjämnas den överenskomna veckoarbetstimmen under en utjämningsperiod. I praktiken innebär det här att man under en viss vecka jobbar lite längre dagar och de övertimmar som arbetstagaren samlat på sig kan tas ut i ledig tid t.ex. följande vecka. Avlöning Lönen kan vara månadslön eller timlön. Olika tillägg kan också ingå i lönen. Sådana tillägg är t.ex. tillägg för skiftesarbete eller ackord. Dessa omnämns i allmänhet skilt. I arbetsavtalet uppges också tidpunkten för utbetalande av lön. I arbetsavtalet finns skilda omnämnanden om lön för sjukdomstid, uppsägningstid och semester. Enligt arbetsavtalslagen betalar arbetsgivaren lön för dagen då arbetstagaren insjuknat och nio därpå följande vardagar. Ifall sjukdomstiden blir längre får arbetstagaren ersättning av FPA. Ifall arbetsoförmågan börjat under den första anställningsmånaden betalar man enligt lag halva lönen för sjukdomstiden. Arbetsgivaren har rätt att inkräva ett läkarintyg för de dagar som berättigar till sjukledigt. I enlighet med semesterlagen tjänar varje anställd in semester under anställningsförhållandet. I huvudsak tjänar man in två dagar för varje kalendermånad i enlighet med hur långt anställningsförhållandet är. Man tjänar in semesterdagar också för tiden av ett sommarjobb. En modell för ett skriftligt arbetsavtal, en blankettbotten och instruktioner finns på den offentliga förvaltningens gemensamma nättjänst www.suomi.fi. En arbetsavtalsblankett som kan fyllas i finns på adressen: http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/e-tjanster/blanketter/ stm_6_02/index.html

Del 1/3 Fortsätt berättelsen Villes första arbetsdag - hur börjar drömjobbet löpa? Testa dina kunskaper, kryssa för det alternativ du tycker är rätt: Det rekommenderas att arbetsavtalet ingås muntligt skriftligt Arbetsgivaren måste ha goda grunder för att ingå ett tidsbundet arbetsavtal. Ja Nej Under prövotiden kan arbetstagaren upphäva anställningsförhållandet utan speciell orsak. Ja Nej

Del 1/4 Samhällslära Historia Integrering: modersmål, psykologi, matematik Var finns en plats för business? En frilansare fungerar som en företagare Då beslutet att välja företagarkarriären mognat är det dags att fundera hur man ska driva affärsverksamheten. Hur man fortsätter beror på affärsidén och vilka mål man har. Genom att bli frilansare, en självständig yrkesutövare, kan man ta det första steget mot företagande utan stora risker. En frilansare kan fungera precis som en företagare, men officiellt är han eller hon inte företagare.ä. Frilansare är en självständig yrkesutövare som jobbar för flera arbetsgivare utan att vara fast anställd. En frilansare skaffar sina egna kunder, ansvarar för sitt eget arbete och prissätter sitt arbete själv. Företagande är självständig kommersiell verksamhet i vilket man på egen risk säljer produkter eller tjänster mot ersättning. Företagare ansvarar själva för sina kostnader, sitt socialskydd och lönsamheten i affärsverksamheten. Företagaren bär ansvaret för den näringsverksamhet som anmälts till förskottsuppbördsregistret. Ett registrerat företag har ett FOnummer. Frilansare är självständiga yrkesutövare I de kreativa branscherna är det första steget på företagarstigen för många yrkesutövare så som journalister, grafiker, WEB-planerare, fotografer eller tecknare att bli frilansare. Att vara frilansare betyder att man är en självständig yrkesutövare som jobbar för flera arbetsgivare. Frilansaren jobbar som en företagare och kan jämföras med en företagare eftersom en frilansare jobbar på eget initiativ, skaffar själv sina kunder och ansvarar för sitt eget arbete. Officiellt är frilansverksamhet inte affärsverksamhet utan så kallat självständigt inkomstförvärvande. Självständigt och ansvarsfullt En frilansares jobb är självständigt men kräver eget initiativ och en ansvarsfull inställning. I praktiken skiljer sig frilansarbete från att vara anställd på så sätt att frilansaren ansvarar för allt som har med arbetet att göra medan arbetsgivaren erbjuder omständigheterna för en löntagare. En frilansare svarar själv för sina kostnader, skaffar själv sina arbetsutrymmen och arbetsredskap så som en dator och datorprogram och sköter om lagstadgade pensionsavgifter. Frilansaren prissätter och fakturerar också sitt arbete själv. Med sina kunder ingår frilansaren ett uppdragskontrakt. En frilansare beskattas via ett personligt skattekort precis som en löntagare. Det så kallade frilans-skattekortet skiljer sig dock från ett vanligt skattekort för en löntagare eftersom kortet t.ex. har bara en förskottsinnehållningsprocent enligt vilken inkomstskatten för all förvärvsinkomst förskottsinnehålls. Innehållningsprocenten beror på hur stora inkomsterna är. En frilansare som söker ett skattekort uppskattar hur stora bruttoinkomsterna kommer att bli dvs. hur mycket han eller hon tror sig förtjäna. Dessutom uppskattar frilansaren storleken på kostnader som berättigar till avdrag i beskattningen. T.ex. hyran för arbetsutrymmen och egna pensionsavgifter är avdragbara i beskattningen. I ett anställningsförhållande betalar arbetsgivaren lön till arbetstagaren på en överenskommen löneutbetalningsdag. En frilansare skickar en faktura över sitt arbete. Den som beställt arbetet betalar fakturan. Från arvodet innehåller beställaren skatt i enlighet med frilans-skattekortet. Ifall en frilansare inte har tillräckligt med arbete för sin utkomst har han eller hon rätt till arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslöshet.

Del 1/5 Det arbete som en frilansare utför kan också vara belagt med mervärdesskatt. Frilansaren måste då fakturera mervärdesskatten och redovisar den till staten, precis som företag gör. Då man t.ex. skriver en tidningsartikel där det uppstår upphovsrätt beläggs den inte med mervärdesskatt, men om man t.ex. ombryter en hel tidning eller säljer fotografier till tidningen beläggs tjänsterna med mervärdesskatt. Frilansaren kan registrera sig som mervärdesskatteskyldig genom att fylla i en blankett som man får hos skattemyndigheterna. Vid behov är det lätt att registrera sig som mervärdesskatteskyldig och det finns klara direktiv för hur mervärdesskatten ska betalas. Då man fungerar som frilansare får man en bra känning för hur det är att verka som företagare. Ofta tar frilansare också nästa steg och grundar ett eget företag. Källor, tilläggsuppgifter: www.freet.fi www.freelanceri.info 1. Känner du någon som fungerar som frilansare? I vilka branscher fungerar de? 2. För en hurudan person tycker du frilansjobb passar? 3. Hurudana fördelar/nackdelar finns det med frilansarbete jämfört med att vara traditionell löntagare? 4. Vilka fördelar/ nackdelar finns det med frilansarbete jämfört med att grunda ett eget företag?

Del 1/6 Samhällslära Historia Integrering: modersmål, psykologi, matematik Var finns en plats för business? Utvecklande av affärsidén Vad är ett framgångsrikt företag gjort av? En kunnig företagare, en bra affärsidé, en klar verksamhetsidé. Då man lägger till en rejäl dos företagarvilja och mod, kreativitet och uthållighet har man fått ihop de första ingredienserna för ett företag. Många nya företag får sin början i företagarens egen idé, insikt, iakttagelse eller dröm. Ibland mognar företagsidén länge och ibland kan t.o.m. slumpen skuffa igång företagsidén. Det kan saknas ett café på orten eller så är det omöjligt att köpa skor där. En annan gör en uppfinning eller utvecklar en ny teknologi, tillverkningsmetod eller ett nytt sätt att sälja. Företagsidén kan också uppstå genom företagarens eget kunnande eller hans eller hennes hobby. Idén kräver utvecklande för att mogna till en fungerande affärsidé som utgör startskottet på att grunda ett eget företag. Affärsidén utgör grunden för företaget. På denna grund bygger man hela företagets verksamhet. En företagsidé är som ett frö som företagaren odlar upp till en affärsidé. Företagarens kunnande behövs som växtkraft. Affärsidé Affärsidén berättar vilken produkt eller tjänst företaget producerar, vilka som är företagets kunder och vilket behöv produkten eller tjänsten tillfredsställer. På basen av affärsidén gör man upp en affärsverksamhetsplan. Vad har du för kunnande eller hobbyn som du kunde utnyttja för att grunda ett företag Med vad kunde du skapa dig själv ett sommarjobb och förtjäna pengar? Skapa dig själv en arbetsplats från tomma intet. Det lönar sig att skilja sig från mängde Vem som helst kan komma på en fin idé, men man kan inte ta en idé och bara hålla den föör sig själv. Eftersom man inte kan få ensamrätt på en idé måste man försäkra sig över att det egna företaget skiljer sig från konkurrenterna. Det är svårt att kritiskt bedöma sin egen idé. Det lönar sig att fråga experter om råd då man vill utvärdera sin företagsidé. T.ex. kommunernas företagsrådgivare kan hjälpa till med att utvärderingen. Vilka egenskaper skulle du vilja att du själv eller ditt företag skulle utmärkas till din/sin fördel med?

Del 1/7 Pröva i praktiken Ensam eller i grupp Lista tre företagsidéer som du tycker är bra n hitta på t.ex. sådana företag som behövs på din hemort men som inte verkar på orten eller som det behövs mera av n du kan också hitta på sådana företag som söker sina kunder utanför din hemort, t.ex. i landskapet eller i hela Finland. Ifall ni kommer på massor av idéer kan ni i gruppen rösta vilka tre idéer som ska tas med. En kort presentation eller en teckning passar också. 1. Vilket företag? Tuote tai palvelu, jota yritys tuottaa asiakkailleen Vad ska företaget heta? Hur skiljer sig företaget ur mängden till sin fördel? 2. Vilket företag? Produkt eller tjänst som företaget erbjuder sina kunder Vad ska företaget heta? Hur skiljer sig företaget ur mängden till sin fördel? 3. Vilket företag? Tuote tai palvelu, jota yritys tuottaa asiakkailleen Vad ska företaget heta? Hur skiljer sig företaget ur mängden till sin fördel? Så här går vi vidare: n Företagsidéerna skrivs upp på tavla n Vi röstar vilka idéer vi ska börja utveckla vidare i grupper n Företagen lottas ut för att bearbetas i grupperna.

Del 1/8 Samhällslära Historia integrering: modersmål, psykologi, matematik Var finns en plats för business? Affärsidén styr företagets verksamhet Affärsidén utgör grunden för ett framgångsrikt företags verksamhet. På denna grund kan man börja bygga företagets verksamhet. Kundens synvinkel är en viktig utgångspunkt då man utvecklar affärsidén. I all enkelhet lyder frågan: Vem behöver produkten eller tjänsten och vem är villig att betala för den? Affärsidén byggs på fyra grundpelare. Affärsidé (för vem, vad, hur) 1. Kunderna n Vem behöver produkterna eller tjänsterna, vem marknadsför man dem till? 2. Produkterna n Hurudana produkter eller tjänster erbjuder företaget? n Hur skiljer de sig från konkurrenternas produkter? n Vilken nytta har kunden av dem? n Varför lönar det sig att köpa dem? 3. Image eller uppfattning n Vad vill företaget att kunderna ska tänka om företaget och dess produkter? (önskad image) n En hurudan uppfattning har kunderna om företagets produkter? (verklig image 4. Verksamhetssätt n Var fungerar företaget? Hurudana människor jobbar i företaget? n Hur produceras varorna/tjänsterna? n Var kan man köpa produkterna? n Var får man information om produkterna? Hur marknadsförs de? n Hur skiljer sig produkterna från konkurrenternas produkter? Utveckla affärsidén! 1. Vem alla kan vara företagets kunder? Är kunderna privata människor (unga, vuxna, kvinnor, män osv.) eller andra företag? 2. Varför lönar det sig för kunden att köpa just detta företags produkter? Vilken nytta har kunden av företagets produkter eller tjänster? 3. En hurudan bild har kunden av företaget? 4. Hur fungerar företaget? Hur tänker företaget producera sina produkter eller tjänster? Hurudana resurser krävs det?

Del 1/9 Pröva i praktiken Utvärdera din egen affärsidé FRÅN IDÉ TILL AFFÄRSIDÉ NYTTAN FÖR KUNDEN - Vad får kunden av företaget? - Hurudan nytta får kunden av företagets produkter eller tjänster? - Vad använder kunden produkten eller tjänsten till? - Varför skaffar sig kunden den? IMAGE - Varför köper kunden just av det här företaget? - Hurudana uppfattningar kopplar man ihop med företagets produk ter eller tjänster KUNDERNA/ KUNDGRUPPERNA - Vem är företagets kunder? - Var finns kunderna? - Hur mycket pengar har kunderna för att köpa produk ten eller tjänsten (köpkraft)? - Hur når man kunderna? - Hur mycket är kunderna färdiga att betala? - Hur betalar kunderna PRODUKTERNA/TJÄNSTERNA - Vad producerar eller erbjuder företaget? - Hur skiljer sig företaget från konkurrenterna? - Vilket är priset? - Hur får kunden produkten? - Hur levereras produkterna till kunden? - Hurudana förpackningar behöver man? - Behövs instruktioner eller rådgivning t.ex. via nätet? - Var skaffar sig kunderna nu produkterna? SÄTTET ATT VERKA - Hur produceras produkterna eller tjänsterna? Egen produktion eller underleverans, dvs. låter företaget andra göra produkterna och koncentrerar sig själv på att sälja? - Hur sköts marknadsföringen? T.ex. egna hemsidor, mässor och evenemang, tidnings- och web-reklam. - Hur säljs produkterna? T.ex. egna försäljningslokaler, via en nätbutik, försäljningsrepresentanter. - Annat? Fysiska Företagets utrymmen, maskiner, apparater RESURSER Ekonomiska Det kapital som satsats i företaget; företagarens och placerarens pengar Psykiska Företagarens och arbetstagarnas kunnande och erfarenhet

Del 1/10 Samhällslära Historia Integrering: modersmål, psykologi, matematik Var finns en plats för business? Vad då för bolagsform? Då beslutet att grunda ett företag och valet av företagarkarriären mognat och affärsidén utkristalliserats är det dags för den startande företagaren att välja en lämplig bolagsform. Företagaren kan fritt välja bolagsform utgående från sina mål, sin affärsidé och de planer man har för företaget. Företaget är en egen juridisk person som har rättigheter och skyldigheter som lagen föreskriver. Företaget får ett eget FO-nummer som fungerar som ett officiellt signum - på samma sätt som en privatpersons eget socialskyddssignum. FO-nummer Företags- och organisationsnumret är ett nummer som myndigheterna tilldelar företag och samfund. Företags- och organisationsnumret består av sju siffror, ett bindestreck och en kontrollsiffra, dvs. har formen 1234567-8. Företagaren väljer bolagsform FO-numret specificerar företaget men anger inte om företaget registrerats. Uppgiften kan kontrolleras i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) (www.ytj.fi/svenska/). Nämn tre företag som verkar på din hemort och ta reda på vilken bolagsform de har. Bolagsformer är - enskild näringsidkare eller firma (Fma) - öppet bolag - kommanditbolag (Kb) - aktiebolag (Ab) - handelslag Ett nytt företag får ett FO-nummer genast när myndigheten registrerar dess etableringsanmälan i företags- och organisationsdatasystemet. Också ideella föreningar har ett FO-nummer om de förutom föreningsregistret har anmälts även till antingen handelsregistret eller något annat register hos skatteförvaltningen. Det lönar sig att fundera på valet av bolagsform bl.a. på basen av hur många grundande medlemmar företaget har, beroende på om företaget behöver mycket kapital för att driva sin verksamhet - t.ex. för anskaffning av maskiner och apparater - och med tanke på om företaget tänker expandera snabbt. Övervägandet från olika synvinklar lönar sig eftersom valet av bolagsform senare påverkar många olika saker så som bokföring, företagarens ansvar, beskattningen och vinstfördelningen. Företagets namn Bolagsform Vad gör företaget, vilka produkter eller tjänster erbjuder det? Uppgifter om företag verksamma i Finland hittar du i Patent- och registerstyrelsens och Skatteförvaltningens gemensamma företagsdatasystem (www.ytj.fi). Det är ett officiellt register där uppgifter på näringsidkare dvs. företag registreras. Sök på nätet hurudana uppgifter företagsdatasystemet har om företag. www.prh.fi Nämn tre saker 1. 2. 3.

Del 1/11 Personbolag Firma (Fma) Snabbast kan man starta sin företagsverksamhet genom att bli enskild näringsidkare och grunda firma. För att grunda det räcker en anmälan till handelsregistret som är ett allmänt företagsdataregister. En företagare som bedriver företagsverksamhet som firma svarar självständigt för företaget och har personligt ansvar för alla företagets åtaganden. Företagaren ansvarar också för företagets skulder och andra ålägganden med sin personliga egendom. Öppet bolag och kommanditbolag (Kb) Öppet bolag och kommanditbolag är personbolag. För att grunda ett öppet bolag behövs minst två personer som ingår ett bolagsavtal över grundandet av bolaget. Företaget registreras i handelsregistret. Bolagsmännen är likvärdiga och de svarar också för bolagets skulder med sin personliga egendom. För att grunda ett kommanditbolag behövs åtminstone en ansvarig bolagsman och minst en tyst bolagsman. Den ansvariga bolagsmannen sköter bolagets saker självständigt. Den tysta bolagsmannen placerar pengar i företaget men deltar inte i beslutsfattandet och ansvarar inte för bolagets åtaganden. Den tysta bolagsmannen får ränta på det kapital han/hon placerat ifall det uppstår vinst. Den tysta bolagsmannens ställning definieras i bolagsavtalet. Franchising erbjuder en färdig affärsidé Franchising-företagande erbjuder ett sätt att bli företagare fastän företagaren själv inte skulle ha en egen affärsidé. Franchising är ett avtal mellan två självständiga företag. Avtalet bygger på samarbete på lång sikt. Franchising-avtalet har två parter. Den ena är franchising-givaren som har utvecklat en affärsidé och utgående från den skapat en verksamhetsmodell. Som exempel kan nämnas McDonalds, Kotipizza och Subway. Den andra parten är franchising-tagare som är en företagare som vill bli företagare men saknar en egen affärsidé Ett franchising-företag verkar i en kedja Som ett resultat av samverkan mellan franchising-företagen får kunden en likadan produkt hos alla företag som hör till kedjan. Franchising-givaren utvecklar affärsidén samt marknadsför och övervakar att planerna och verksamhetsdirektiven efterföljs inom hela kedjan. En person som vill bli företagare men som saknar en egen affärsidé grundar ett eget företag och får mot betalning tillgång till affärsidén genom att ingå franchising-avtal. Franchising-företagaren verkar i enlighet med kedjans direktiv precis som alla andra företagare som är verksamma i kedjan - Vilka företag som verkar enligt franchising-principen känner du till? Mera information på adressen: www.franchising.fi

Del 1/12 Kapitalbolag Aktiebolag Det kräver lite mera papperskrig och kapital att grunda och driva ett aktiebolag än ett personbolag. Å andra sidan erbjuder ett aktiebolag goda premisser för en växande affärsverksamhet. Ett aktiebolag kan grundas av en ensam person eller flera personer tillsammans. Som ägare kan förutom privatpersoner fungera också juridiska personer dvs. företag, föreningar eller kommuner. Ett aktiebolag är en självständig aktör, en juridisk person, som bl.a. betalar skatt på sitt resultat dvs. hur mycket vinst företaget avkastar. De som köpt företagets aktier kallas aktieägare. Deras ekonomiska risk begränsas till den penningsumma som de placerat i företaget. En aktieägare kan sälja sina aktier precis som vilken annan egendom. Ifall företaget försätts i konkurs mister delägaren de pengar den placerat i företaget. Den högsta beslutsmakten i ett aktiebolag innehas av aktieägarna. Vid bolagsstämman väljer de en styrelse för företaget. Styrelsen i sin tur väljer styrelseordförande och verkställande direktör. Styrelsen och verkställande direktören svarar för företagets verksamhet och dess lagenlighet. För många människor är det mest bekanta aktiebolaget det egna bostadsaktiebolaget. Då bolaget fungerar lönsamt och gör vinst kan bolagsstämman besluta att dela ut dividend till aktieägarna. I bolaget har aktieägarna röstvälde i enlighet med aktieinnehavet. I Finland delas aktiebolagen in i två grupper: privata aktiebolag (Ab) och offentliga aktiebolag (Abp). Aktiekapitalet för ett privat aktiebolag måste vara minst 2500 euro och aktiekapitalet för ett offentligt aktiebolag minst 80 000 euro. Nämn tre kända privata aktiebolag (Ab) och tre offentliga aktiebolag (Abp). I vilka branscher verkar företagen? 1. 2. 3. Nämn ett företag som har kommuner eller staten som delägare. Aktieägarna samlas till bolagsstämma VAL Styrelse VAL Styrelseordförande Verkställande direktör

Del 1/13 Andelslag Andelslag är en traditionell form av företagsverksamhet som används överallt i världen. Den internationella kooperativa alliansen (ICA) har definierat ett andelslag (=kooperativ) så här: Andelslaget är en öppen, självständig sammanslutning bildad av personer. Medlemmarna äger gemensamt andelslaget som de styr demokratiskt (=en person=en röst). Medlemmarna går frivilligt med i andelslaget för att förverkliga gemensamma ekonomiska, sociala (samhälleliga) och kulturella behov. Kooperationen har en lång tradition i Finland. Nuförtiden är t.o.m. över 80 procent av finländarna medlemmar i något andelslag. Nämn kända finländska kooperativa företag dvs andelslag. Mer information hittar du på adressen www.pellervo.fi Vilken företagsform skulle passa dessa företagare? Maarit, Sanna och Johanna hittade varandra via en handarbetsgemenskap på nätet. Flickorna går ännu i skola. Maarit går sista året i grundskolan, Sanna och Johanna i gymnasiet. Alla har de en dröm om ett eget företag och drömmen för alla tre är knuten till handarbete. Efter att ha funderat på saken bestämmer de att förverkliga sin dröm redan nu och grunda ett gemensamt företag som säljer handarbetsprodukter över nätet. Ett hurudant företag skulle det löna sig för dem att fundera på att grunda? Vilka saker borde de ta i beaktande då de gör upp sina planer?

Del 1/14 Jude Tykkyläinen har just utexaminerats från yrkeshögskolan som grafisk designer. Han har under hela studietiden jobbat vid sidan om studierna och planerat bl.a. hemsidor och genomfört olika fotograferingsprojekt bl.a. för bekanta kompisar och deras familjer samt för några föreningar. Efter sin examen har han fått deltidsjobb på den lokala tidningen för att utveckla nättjänster. Han har gott om tid att genomföra också egna projekt. Därför har Jude bestämt sig för att börja med egen företagsverksamhet, fast bara som bisyssla i början. Men redan nu är han säker på att han senare vill fungera som företagare. Vilka bolagsformer lönar det sig för Jude att fundera på och varför? Fundera på för- och nackdelar. Tips: Ska Jude jobba ensam? Hur allvarligt funderar han på en företagarkarriär? Vilken affärsidé har hans företag och vad grundar den sig på? Hur utbredd är företagsverksamheten i första skedet? Kim, Jesse och Sami som just blivit klara från yrkesinstitutet har beslutat att grunda en moped- och motorcykelverkstad. Planerna är redan klara och marknaden och kunderna kartlagda. De har fått ögonen på en lämplig verkstadslokal och de vet också hurudana maskiner och apparater företaget behöver. Företagsplanerna har framskridit så långt att de nu ska grunda företaget. Alla har som avsikt att jobba heltid i företaget. Vilken bolagsform skulle passa pojkarnas företag? Tips: Hur ska de dela ansvaret i företaget? Ska alla placera pengar i företaget? Vart siktar företaget? Hur utbredd är verksamheten i första skedet? Fundera på olika alternativ och vilken inverkan dessa har på valet av bolagsform.

Del 1/15 Samhällslära Historia Integrering: modersmål, psykologi, matematik Var finns en plats för business? Företagaren och företaget som skattebetalare Mikko Nikkinen grundade en smedja som gör plåtarbeten genast då han blev klar från yrkesinstitutet för fem år sedan. Efter övervägande valde han aktiebolag som bolagsform. Fastän affärsverksamheten var småskalig i början kändes aktiebolaget som en lämplig bolagsform med tanke på tillväxt och expandering. Först jobbade Mikko ensam i smedjan, men då han inte mera hade tid att sköta alla kundarbeten beslöt Mikko ta en anställd. Mikko hade tur då han hittade en kompetent hjälpreda i Riina. Företaget har hela tiden fungerat lönsamt dvs. gjort vinst. Riina är anställd hos företaget. Också Mikko lyfter lön i företaget. Som aktieägare har Mikko möjlighet att också få dividend av företaget. På den lön dvs. förvärvsinkomsten Riina och Mikko får från företaget betalar de inkomstskatt. Också Mikkos företag Nopsat Ab betalar inkomstskatt på sin vinst. Skatter betalas både av privatpersoner och av företag. Med skattemedlen som influtit upprätthålls det finländska välfärdssamhället. Med skattemedlen bekostar staten och kommunerna olika tjänster så som hälsovård, utbildning och olika tjänster som har med medborgarnas säkerhet att göra. Också kostnaderna för förvaltningen betalas med skattemedel. Direkta skatter är bl.a. inkomstskatten som betalas till staten, kommunalskatten som betalas till kommunen och kyrkoskatten som betalas till kyrkan. Indirekta skatter är bl.a. mervärdesskatten som ingår i priset för olika produkter och tjänster. Det är inte en skatt som företaget betalar, utan en konsumtionsskatt som företaget uppbär av sina kunder och redovisar till staten. Privatpersoner betalar skatt På sin lön, dvs löneinkomster Alla som förvärvsarbetar betalar skatt på sin förvärvsinkomst dvs. sin egen lön både till staten och till kommunen. Kommunalskatten är en s.k. proportionell skatt dvs. man betalar lika många procent skatt oberoende av inkomster. Kommunerna fastställer inkomstskatteprocenten som varierar från en kommun till annan. På 2000-talet har kommunalskatten varierat mellan 16,5 och 21 procent. Medlemmar av den evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkan betalar kyrkoskatt till sin egen församling. Arbetsgivaren bär upp skatten direkt från lönen enligt den förskottsinnehållningsprocent som står antecknad på personens skattekort. I den statliga beskattningen tillämpar man progressivitet, dvs. att storinkomsttagare betalar förhållandevis mera skatt än småinkomsttagare. Arbetsgivaren redovisar månatligen skatterna till staten. På kapitalinkomster Man betalar kapitalskatt t.ex. på den ränta man får för bankdepositioner på högräntekonton eller dividendinkomster man fått från företag. Kapitalskattesatsen är 28 procent. På fordon Man betalar skatt på alla registrerade bilar och motorcyklar. På fastigheter Fastighetsägaren betalar fastighetsskatt. På gåva eller arv Storleken på skatten beror på vilket värde gåvan eller arvet har samt hur nära släkt givaren är till mottagaren.

Del 1/16 Nämn tio tjänster eller andra saker som din hemkommun eller staten bekostar med skattemedel. Vilka tre saker tycker du är viktigast av dem som man i din hemkommun betalar med skattemedel? I kommunen beslutar kommunfullmäktige både storleken på skatteprocenten och budgeten som innehåller utgifter som bekostas med skattemedel. Företagaren betalar precis som löntagaren skatt på sina inkomster. En företagare som äger ett aktiebolag betalar precis som löntagaren inkomstskatt på den lön han/hon får från företaget. Ifall företaget gör vinst och kan betala dividend betalar aktieägaren skatt i enlighet med de regler som gäller beskattning av dividender. Företagen betalar skatt på sina intäkter Firma En enskild näringsidkare som är verksam med firma lyfter ingen egentlig lön utan alla intäkter som inte används för att driva företagsverksamheten ses i beskattningen som företagarens beskattningsbara lön. Firmans helhetsresultat beskattas som företagarens egen inkomst. Öppet bolag och kommanditbolag Personbolagen, dvs. öppet bolag och kommanditbolag, är inte separata skattepliktiga, utan i dessa bolag är resultatet, dvs. vinsten, bolagsmännens beskattningsbara inkomster. Inkomsten fördelas på bolagsmännen enligt hur de kommit överens om inkomstandelarna i bolagsavtalet. I kommanditbolaget betalar den tysta bolagsmannen skatt på den ränta som han/hon får på det kapital han/hon placerat i bolaget. Aktiebolag och andelslag Aktiebolag och andelslag är självständiga skattepliktiga i inkomstbeskattningen. De betalar samfundsskatt till staten, kommunen och kyrkan. Beskattningsbar inkomst uppstår då företaget fungerar lönsamt och gör vinst. Den skatt företaget betalar är proportionell dvs. man betalar samma procent i skatt oberoende av resultatet. Storleken på samfundsskatten är 26 procent.

Del 1/17 Så här betalar aktiebolaget skatt: Plåtverkstaden Nopsat Ab som ägs av Mikko Nikkinen Omsättning... (betalt 22 000 euro i mervärdesskatt) Omsättning utan mervärdesskatt... Inköpta material och tjänster... (t.ex. metall, reservdelar, målfärg, tillbehör, transportkostnader) Personalkostnader och sociala kostnader som betalats på dem... (Företagarens egen lön och lönen för en anställd) Övriga rörelsekostnader... (t.ex. hyror, el, bokföring, adb-kostnader, marknadsföring) Rörelsevinst... Finansieringsintäkter och -utgifter så som räntekostnader och ränteintäkter... Räkenskapsperiodens vinst före inkomstskatt... Inkomstskatt (samfundsskatt) 26 % (år 2009)... Räkenskapsperiodens vinst efter skatt... 122 000 e 100 000 e - 10 000 e - 65 000 e - 20 000 e 5 000 e - 500 e 4 500 e 1 170 e 3 330 e Mervärdesskatt Mervärdesskatten är en s.k. konsumtionsskatt som ingår i priset på produkten eller tjänsten. Kunden betalar den i priset på produkten eller tjänsten och företaget redovisar den till staten. Storleken på mervärdesskatten varierar mellan olika produkter och tjänster. I princip betalas mervärdesskatt på alla produkter och tjänster företaget säljer. Sådana som idkar en småskalig affärsverksamhet är befriade från mervärdesskatt. Då får räkenskapsperiodens omsättning vara högst 8 500 euro. En näringsidkare kan dock frivilligt anmäla sig som mervärdesskattepliktig fastän han/hon enligt lag inte är skattepliktig. Mer information om beskattning på www.vero.fi

Del 1/18 Räkna ut hur mycket mervärdesskatt dvs. konsumtionsskatt priset på följande produkter innehåller: Priset på produkten är 12,30 e, skattens andel 23 %. Skattefritt pris: 12,30 delat med 1,23, dvs. det skattefria priset är 10 euro. (ALV juli 2010) Mjölkförpackning, moms 13 % Pris e varav skatt e En matportion i restaurangen, moms 13 % Pris 12 e varav skatt e Skor, moms 23 % Pris 85 e varav skatt e Konsertbiljett, moms 9 % Pris 22 e varav skatt e Cykelservice, moms 23 % Pris 100 e varav skatt e Sånglektion hos privatlärare, moms 0 % Pris 45 e/h varav skatt e