NYTT I SEXUALPOLITIKEN Nr 12/2008 (december 2008) ISSN 1401-9639 (tryckt version) ISSN 1401-9655 (elektronisk version) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Könsneutrala äktenskap Fortsättning följer när det gäller införandet av könsneutrala äktenskap. Carina Moberg (s), Jan Lindholm (mp) och LiseLotte Olsson (v) har i en gemensam skrivelse till civilutskottet begärt att utskottet snarast ska påbörja behandlingen av motion 2008/09:C454 av Mona Sahlin m.fl. (s, mp, v) med förslag till en könsneutral äktenskapsbalk. Civilutskottet avslog dock denna begäran samt att motionen ska behandlas tillsammans med den aviserade propositionen om en äktenskapsbalk. Mot beslutet reserverade sig ledamöterna från s, mp och v. Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag till ändringar i äktenskapsbalken. Lagrådet lämnar samtliga förslag utan erinran. Regeringen beslutade därefter den 11 december 2008 att lägga fram en proposition (2008/09:80) med utgångspunkt från lagrådsremissens innehåll. Huvudfrågan i lagstiftningsärendet är om begreppet äktenskap ska definieras så att det omfattar par av samma kön. Enligt regeringens mening kan frågan lösas på olika sätt. Regeringen väljer att nu inte lägga fram något förslag om könsneutrala äktenskap. Motionstiden i riksdagen, med anledning av regeringens proposition, går ut den 16 januari 2009. Unik FN-deklaration Den 18 december presenterade 66 länder en deklaration i FN:s generalförsamling som uppmanar FN:s medlemsstater att avkriminalisera sexuella kontakter mellan vuxna personer av samma kön samt stärka skyddet mot diskriminering av hbt-personer. I en kommentar till FN-deklarationen säger utrikesminister Carl Bildt (m) att kränkningar och fördomar mot hbt-personer tyvärr förekommer i stora delar a världen och i ett 70-tal länder är homosexualitet fortfarande förbjudet. Regeringen ser FN-deklarationen som ett viktigt steg för att lyfta upp hbt-personers rättigheter. Sverige kommer fortsätta att påtala övergrepp mot och diskriminering av hbt-personers rättigheter varhelst det förekommer. Deklarationen är unik eftersom det är första gången som en tvärregional grupp lyfter fram hbt-frågor i FN:s generalförsamling. Deklarationen föredrogs i generalförsamlingen av Argentina. Arbetet med deklarationen hade samordnats av en grupp medlemsländer bestående av, förutom Argentina, även Brasilien, Frankrike (EU:s ordförandeland), Gabon, Japan, Kroatien, Nederländerna och Norge. En alternativ text till deklaration hade lagts fram av 57 medlemsstater huvudsakligen tillhörande OIC-länderna (Organization of the Islamic Conference). Det förslaget föredrogs av Syrien. De medlemsstater som stödde deklarationen är: Albanien, Andorra, Argentina, Armenien, Australien, Belgien, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Bulgarien, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Cypern, Danmark, Ecuador, Estland, Finland, Frankrike, Gabon, Georgien, Grekland, Guinea-Bissau, Irland, Island, Israel, Italien, Japan, Kanada, Kap Verde, Kroatien, Kuba, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Malta, Mauritius, Mexiko, Montenegro, Nederländerna, Nepal, Nicaragua, Norge, Nya Zeeland, Paraguay, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, São Tomé och Principe, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Uruguay, Venezuela, Österrike och Östtimor. Grundlagsutredningens förslag Grundlagsutredningen har nu överlämnat sina förslag i
betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125). Utredningen föreslår bl.a. att skyddet mot diskriminering utvidgas till att också omfatta sexuell läggning. Enligt målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 fjärde stycket tredje meningen regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering av människor bl.a. på grund av sexuell läggning. Denna målsättning är dock formellt sett inte rättsligt bindande. Ett sådant rättsligt bindande diskrimineringsskydd återfinns i stället i 2 kap. regeringsformen och den nuvarande utformningen av 15 ger inte något skydd mot sådan diskriminering. Det är alltså ett förhållande som en enhällig utredning vill ändra på. Bland grundlagsutredningens övriga förslag kan nämnas att utredningen föreslår att språket i regeringsformen ska bli könsneutralt. I grundlagsutredningen återfinns representanter för samtliga sju riksdagspartier. Enligt tradition strävar man efter att ändringar i grundlagarna ska ske enhälligt. Också utredningens förslag om att ändra diskrimineringsskyddet är enhälligt. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval mellan besluten. De föreslagna ändringarna kan därför träda i kraft tidigast den 1 januari 2011. Regeringsuppdrag om unga hbtpersoner Regeringen har beslutat att uppdra till Ungdomsstyrelsen att genomföra en fördjupad analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Bakgrunden till uppdraget, som ska redovisas senast den 31 januari 2010, är att flera undersökningar visar att hbtungdomar mår sämre än såväl vuxna hbt-personer som heterosexuella ungdomar. Det är framför allt den psykiska hälsa som tycks vara sämre bland unga hbt-personer än bland övriga grupper. Särskilt bekymmersam är situationen för unga homo- och bisexuella tjejer poch för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsen ska genomföra uppdraget i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI), RFSL Ungdom och Sveriges Förenade HBTQ-studenter (SFQ). Försvarsutskottet om diskriminering av hbt-personer Bland motionerna under den allmänna motionstiden fanns bl.a. en motion av Lars Ohly m.fl. (v) om anslaget till försvaret. I motionen föreslogs en satsning på 50 miljoner kr år 2009 till det pågående arbetet för ökad jämställdhet och mot diskriminering inom Försvarsmakten. Motionskravet motiverades bl.a. med att den diskriminering som hbt-personer och personer med annan etnisk bakgrund än svensk utsätts för är ett stort problem. Försvarsutskottet har i sitt bestänkande 2008/09:FöU1 avstyrkt motionskravet utan att i detalj gå in på motiven härtill. I en reservation vidhåller Gunilla Wahlén (v) motionskravet på att anslå 50 miljoner kr för att motverka diskriminering mm. Riksdagen avslog reservationen med röstsiffrorna 132 18 (103 ledamöter avstod). Det var bara vänsterpartister som stödde reservationen. Justitieutskottet om rättsväsendet Justitieutskottet har i sitt betänkande 2008/09:JuU1 behandlat flera motioner (s, v och fp) som handlar om att kompetensen om brott mot och situationen för hbtpersoner måste öka. Vidare behandlar utskottet en motion (fp) som anser att polisens information till brottsoffer som utsätts för hatbrott på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet behöver förbättras. Utskottet avstyrker samtliga motioner i huvudsak därför att riksdagen tidigare har avslagit motioner med liknande krav. I en reservation (s, v, mp) krävs att regeringen bör ge rättsväsendets myndigheter i uppgift att öka kunskaperna om straffskärpningsbestämmelsernas innebörd och användningsområden och i en annan reservation kräver samma partier att utbildningen av poliser om hatbrott ska öka. I en tredje reservation tar oppositionspartierna upp frågan om att öka polisens kunskaper om situationen för hbt-personer så att de på ett bättre sätt kan möta människor som utsatts för våld i nära relationer. Riksdagen avslog reservationerna utan rösträkning. Svar på interpellation om diskriminering av lesbiska par vid insemination Socialminister Göran Hägglund (kd) har nu besvarat interpellation 2008/09:130 om vissa landstings
diskriminering av lesbiska par vid assisterad befruktning. I svaret konstaterar socialministern att det är landstingen som självständigt bestämmer om vilka regler som ska gälla för olika vård- och behandlingsformer och att det därför kan se olika ut i olika landsting. Socialministern har ingen möjlighet att påverka landstingen i dessa frågor. Om någon anser sig diskriminerad kan denne vända sig till HomO för att påtala denna diskriminering. Interpellation om könstillhörighetsutredningen I en riksdagsfråga har LiseLotte Olsson (v) aktualiserat frågan om när en proposition kan komma från regeringen med anledning av könstillhörighetsutredningens förslag. Socialministern svarade då att han inte kunde ange någon konkret tidsplan. LiseLotte Olsson återkommer i interpellation 2008/098:181 till socialminister Göran Hägglund (kd) till frågan om en proposition i ämnet. I interpellationen görs bedömningen att regeringskansliets beredning av könstillhörighetsutredningens betänkande helt har avstannat. Därefter redovisas interpellanten olika problem som uppstår förr transsexuella personer. Mot denna bakgrund tillfrågas socialministern vilka åtgärder han avser att vidta för att situationen för transsexuella ska förbättras. Interpellationen kommer att besvaras i januari 2009. i sitt hemland riskerar att förföljas på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Interpellationen kommer att besvaras i januari 2009. Riksdagsfråga om sex- och samlevnadsundervisningen Marianne Berg (v) aktualiserar i riksdagsfråga 2008/09:409 till utbildningsminister Jan Björklund (fp) det betänkande som lagts fram av utredningen om en ny lärarutbildning (SOU 2008:119). I frågan konstateras att även om sex- och samlevnadsundervisningen varit obligatorisk i 50 år är den inte ett obligatorium inom lärarutbildningen. I lärarutbildningsutredningens betänkande nämns inte sex- och samlevnadsfrågor, hbtfrågor eller hbt-kompetens med ett enda ord. Mot den här bakgrunden tillfrågas utbildningsminister vilka åtgärder han avser vidta för att hbt-frågorna ska ingå i lärarutbildningen. Frågan överlämnades till statsrådet Lars Leijonborg (fp) som i sitt frågesvar anförde att innehållet i och utformningen av lärarutbildningen spelar en viktig roll när det gäller att skapa förutsättningar för en sex- och samlevnadsundervisning av god kvalitet i grund- och gymnasieskolan. Han nöjer sig dock med att konstatera att det betänkande som lämnats av utredningen om en ny lärarutbildning (SOU 2008:109) för närvarande är föremål för remissbehandling, varför det är för tidigt att uttala sig om vad propositionen som behandlar lärarutbildningen ska innehålla. Interpellation om homosexuella asylsökande från Afghanistan Magdalena Streijffert (s) väcker i interpellation 2008/09:199 till migrationsminister Tobias Billström (m) frågan om tillämpningen av gällande utlänningslag när det gäller asyl åt hbt-personer. Bakgrunden är att Migrationsverket avvisat en homosexuell man till Afghanistan trots att han levt öppet som homosexuell i Sverige. I interpellationen redovisas utförligt riksdagens motiv för ändringarna i utlänningslagen när det gäller hbtflyktingar. Interpellanten konstaterar vidare att enligt all tillgänglig landinformation kan homosexuella inte leva öppet med sin sexuella läggning i Afghanisatn utan måste dölja den för att undgå förföljelse. Mot denna bakgrund tillfrågas migrationsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att en rättstillämpning i enlighet med vad som uttalats i förarbetena ska säkerställas när det gäller frågor om asyl till personer som Svar på riksdagsfrågor om Burundi Utrikesminister Carl Bildt (m) har nu besvarat riksdagsfrågorna 2008/09:294 och 321 om situationen för hbt-personer i Burundi mot bakgrunden av att det burundiska parlamentet nyligen beslutat att kriminalisera homosexualitet. Av utrikesministerns svar framgår bl.a. att ambassadörer från de EU-länder som finns på plats (Sverige har ingen egen ambassad i Burundi utan landet bevakas från ambassaden i Kenya) liksom Norge har uppvaktat senatorer och medlemmar av kyrkan, som har mycket stort inflytande, för att protestera mot förslaget. Sverige står helt och fullt bakom deras agerande för att få tillägget om kriminalisering av homosexualitet borttaget ur strafflagen. I sammanhanget nämner utrikesministern också att Sida ser över möjligheterna att ge stöd till initiativ till förmån för hbt-personer i Burundi. I samband med bilaterala möten med Burundi kommer
Sverige att uttrycka vår oro över utvecklingen på hbtområdet. Sveriges ordförandeskap i Europarådet Sverige var ordförandeland i Europarådet från maj till november 2008, då man överlämnade ordförandeskapet till Spanien. Sveriges ständiga representation vid Europarådet har sammanställt tre viktiga hbt-frågor som behandlades under det svenska ordförandeskapet. Ett uppdrag har utarbetats till styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) om att till den 30 september 2009 utarbeta förslag till rekommendation om att förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Det andra beslutet handlar om samkönade partnerskap och innebar att ställföreträdarkommittén instruerade European Committee on Legal Cooperation (CDCJ) att undersöka möjligheterna att undvika diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Det tredje beslutet innebär att ställföreträdarkommittén antog ett policyuttalande, ett s.k. message. Detta ger samtliga underlydande kommittéer och grupper i uppdrag att genomgående beakta hbt-aspekter i sitt arbete. Frågan hade aktualiserats av ILGA Europa. Ministerkommittén behandlar för närvarande. frågan om lika personalvillkor staff regulation för samkönade partner. Ändringar i personalvillkoren har föreslagits men har ännu inte antagits då vissa medlemsstater motsätter sig dessa. Sverige stöder aktivt de föreslagna ändringarna. Regeringsrätten om samkönade äktenskap ingångna utomlands Två män i Göteborg ingick äktenskap i Kanada enligt den nationella kanadensiska lagstiftningen. Sedan de återvänt till Sverige vill de få antecknat i folkbokföringen att de är gifta med varandra. Skatteverket avslog dock deras begäran och beslutade istället att de skulle anses ha ingått partnerskap. Beslutet överklagades till länsrätten, som delade Skatteverkets bedömning, och kammarrätten, som inte heller ändrade beslutet. Sedan Regeringsrätten beviljat prövningstillstånd har nu frågan slutligen avgjorts. Också regeringsrätten anser att Skatteverkets beslut är riktigt. Kortfattat menar domstolen att även om ett giftermål mellan två män i den utländska staten betecknas som äktenskap är det enligt svensk rätt giltig som registrerat partnerskap. Hovrättsdom i fråga om skadestånd från Särö kyrkostiftelse Ordföranden i Särö kyrkostiftelse åtalades vid Varbergs tingsrätt för olaga diskriminering eftersom två personer av samma kön vägrats låna kyrkan för en välsignelseakt efter ingått partnerskap. Tingsrätten frikände dock år 2004 ordföranden i kyrkostiftelsen. Tingsrättens friande dom överklagades till Hovrätten för västra Sverige såväl av åklagaren som av de båda männen, de sistnämnda i skadeståndsfrågan. Vid förhandlingen i hovrätten inkom ordföranden i kyrkostiftelsen med läkarintyg som utvisade att han inte kunde delta i en hovrättsförhandling. Åklagaren återkallade därefter sitt överklagande medan männen vidhöll sitt avseende skadeståndsfrågan. Hovrätten beslutade därför 2006 att avskriva ärendet beträffande brottmålet om olaga diskriminering och att handlägga skadeståndsfrågan som ett tvistemål. Hovrätten har nu meddelat sin dom i tvistemålet rörande skadeståndsfrågan. Vid denna förhandling har ordföranden i kyrkostiftelsen inte närvarit på grund av sjukdom. Vid förhandlingen i hovrätten har ny bevisning åberopats av de båda männen. Denna ger enligt hovrättens mening än större anledning att ifrågasätta ordförandens motiv för att vägra männen att hyra Särö kyrka. Det föreligger dock inte sådana synnerliga skäl som gör det möjligt att fästa avgörande vikt vid vad som förekommit i hovrätten utan att ett omförhör hålls med ordföranden. Tingsrätten dom ska därför stå fast också i skadeståndsfrågan. Hbt-motion i Sandviken Kommunfullmäktige i Sandviken har nu behandlat en hbt-motion av Ann Östman m.fl. (v) om ökad hbtkompetens i kommunen. Sedan motionen remissbehandlats föreslog kommunstyrelsen att motionärens förslag om att erbjuda utbildning av politiker skulle bifallas, medan övriga krav (exempelvis att upprätta en handlingsplan i hbt-frågor) skulle avslås. Kommunfullmäktige beslutade utan omröstning i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Vingåkers kommun betalar skadestånd En homosexuell man, anställd av Vingåkers kommun, får nu ett skadestånd på 40.000 kr av kommunen sedan en uppgörelse träffats mellan kommunen och Akademikerförbundet. Bakgrunden till skadeståndet, som bygger på bedömningen att mannen blivit diskriminerad,
är att en arbetskamrat till mannen uttalat sig negativt om homosexuella på ett för mannen kränkande sätt. När händelsen sedan rapporterades till personalchefen valde denne att inte vidta några åtgärder för att stötta mannen eller att på annat sätt motverka fortsatt diskriminering Adress RFSL Box 350 101 26 STOCKHOLM 08-50 162 900 (tel) 08-50 162 999 (fax) forbund@rfsl.se http://www.rfsl.se