Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade områden syftar bland annat till att uppfylla det av riksdagen fastställda nationella miljömålet "Giftfri miljö". Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO (NV rapport 4918). Inventeringen delas upp i två faser: Fas 1 Orienterande studier; innebär att förorenade områden (objekt) identifieras och att uppgifter om den förorenande verksamheten samlas in genom t.ex. arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Fas 2 Översiktliga undersökningar; gäller endast utvalda objekt där prover tas i aktuella medier (mark, porluft, grundvatten, ytvatten och sediment). I båda faserna görs avslutningsvis en riskklassning. De undersökta objekten klassificeras enligt en fyrgradig skala, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk för negativa effekter på människa och miljö. Riskklassningen ligger till grund för fortsatta prioriteringar och undersökningar. Det är viktigt att påpeka att klassningen handlar just om risker, och att det alltså inte är fastställt att ett objekt i t.ex. riskklass 1 är förorenat risken för detta är dock stor. Ju större kunskapsunderlag som finns desto säkrare blir riskklassningen. Information om branschen Tvättmedel och andra rengöringsmedel används som namnet avslöjar till rengöring vid en mängd användningsområden. Det är medlets användningsområde, inte dess kemiska innehåll, som styr vad som är ett rengöringsmedel. Rengöringsmedel saluförs i olika utseenden; i pulverform, i flytande form, som gel eller tabletter m.m. Vid tillverkning av rengöringsmedel används en mängd kemikalier, bl.a. tensider, alkoholer, enzymer m.m. Numera har bl.a. lagkrav gjort att rengöringsmedlens innehåll blivit mer miljövänligt och många av beståndsdelarna anses vara biologiskt lätt nedbrytbara när de når avloppsreningsverken (mikrobiologisk nedbrytning). Som råvara i koncentrerad form anses dock många av kemikalierna vara vådliga och miljöfarliga. Fosfater har länge ingått i bl.a. tvättmedel vilket har en övergödande effekt när det når recipienter. Ett totalförbud mot fosfater är på gång inom EU och den 30 juni 2013 kommer nya regler gällande totalfosforhalten i tvättmedel. Generellt är dagens tillverkare av rengöringsmedel medvetna om de risker som ett uppkommet spill eller läckage innebär och det finns oftast goda rutiner om hur ett sådant avvärjs. Hanteringen av kemikalier sker ofta i slutna system där endast tvättvatten från rengöring av bland- Sida 1 av 8
ningskärl töms ut i avloppet. Den historiska hanteringen är dock svårare att uttala sig om då det generellt sett var mindre betänkligheter gällande miljö- och hälsorisker förr i tiden. Tensider är de vanligast förekommande kemikalierna i branschen. De kallas ibland surfaktanter och påverkar vattnets ytspänning och underlättar tvättprocessen. Surfaktantmolekyler har amfifila egenskaper, vilket betyder att en del av molekylen är löslig i vätskan medan den andra är olöslig. Molekylerna har ett huvud som kan vara antingen positivt och negativt laddat. Vad som händer i tvättprocessen är att tensiderna söker sig till smutsen, borrar sig in och lösgör den från tallriken/håret/plagget osv. och för den sedan ut i fritt vatten (tensider.se). De flesta av de kemikalier som används inom branschen klassas enligt MIFO-metodiken ha måttlig farlighet; Xn hälsoskadlig och Xi irriterande. Ett fåtal har beteckningen C frätande och anses ha hög farlighet. I inventeringen togs även verksamheter som tillverkar kroppsvårdsprodukter och kosmetika med. Resultat 8 st. objekt har inventerats enligt MIFO-metodiken. Av de inventerade objekten har sex stycken objekt tilldelats riskklass 4 och två objekt har tilldelats riskklass 3, se diagram 1. Tre objekt fanns på fastigheter som redan inventerats. Eftersom de tre nya objekten inte har haft högre riskklass än det tidigare inventerade objektet på fastigheten har den nytillkomna informationen endast lagts till under det tidigare objektet (se bilaga 3). Två objekt har tagits bort från EBH-databasen då det visat sig att de var felidentifierade och endast har inhyst kontor och administrativ verksamhet. Tabell 1. Fördelning av objekten efter avslutad inventering. Riskklassade objekt i branschen Tillv. Av tvätt- och rengöringsmedel 8 Objekt som tagits bort från EBH-databasen 2 Objekt som ingått i redan tidigare inventerade fastigheter 3 Totalt antal objekt: 13 Sida 2 av 8
Diagram 1. Riskklassfördelning av inventerade objekt. Diagram 2. Antal riskklassade objekt för respektive kommun. I Hylte, Falkenberg och Varberg inventerades inga objekt. Sida 3 av 8
Bilagor 1 - Karta över inventerade objekt 2 - Id-nummer till alla objekt i inventeringen 3 Information om objekt på fastigheter som redan inventerats 4 Information om borttagna objekt Sida 4 av 8
Bilaga 1: Karta över inventerade objekt. «Objektstatus - Tillverkning av tvättoch rengöringsmedel Riskklass 3 Riskklass 4 0 20 40 Km Sida 5 av 8
Bilaga 2: Id-nummer till alla objekt i inventeringen Objekt som har genomgått fullständig MIFO fas 1 inventering och riskklassats. (8 st.) 106542 106780 108192 182659 106625 107106 182654 182678 Sida 6 av 8
Bilaga 3: Information om objekt på fastigheter som redan inventerats På följande objekt har information som framkommit under inventeringen lagts till. Den tidigare satta riskklassen är opåverkad av de nya uppgifterna. Id Fastighet Riskklass Datum för riskklassningen 106389 Katten 18 2 2010-11-12 106937 Bonden 5 4 2006-01-18 108321 Kungsbacka 4:39 2 2011-02-21 Sida 7 av 8
Bilaga 4: Information om borttagna objekt Följande objekt har tagits bort från EBH-databasen då det framkommit att det inte skett någon tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel på det identifierade objektet: Id-nummer 106484 106541 Sida 8 av 8