ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2013

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2013

INNEHÅLL INLEDNING 2 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 3 Arvsfondsdelegationen 3 Ärendehantering 4 Projektstöd 4 Lokalstöd 5 Krav på redovisning 5 Allmänna arvsfondens förvaltning 5 När Arvsfonden får egendom 7 Kostnad för förvaltning och administration 8 FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2013 11 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 11 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 13 Redovisning av beviljade medel per målgrupp 14 Geografisk fördelning av beviljade medel 17 Projekt inom de prioriterade områdena 18 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori 22 Fördelning av lokalstöd 23 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR 24 Egen kraft! 24 Satsning på lokalstöd 25 KOMMUNIKATION 27 Att öka kännedomen och kunskapen om Arvsfonden 27 Arvsfonden ökar sin digitala närvaro 27 Satsningar för specifika målgrupper 27 Sverigeresan län för län 28 PR 29 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 31 Att ta tillvara kunskaper och erfarenheter 31 Synen på projekt 31 Uppföljning av enskilda projekts överlevnad 31 Arvsfondsdelegationens projekt ur ett genusperspektiv 35 Utvärderingsverksamheten 36 KONTROLL AV ARVSFONDSMEDLENS ANVÄNDNING 42 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 44 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 44 Höjd kvalitet i handläggningen 44 Ökning av utdelade medel 46 Uppföljning och utvärdering 46 Fortsatta kommunikationsinsatser 47 BILAGA 1 TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION 2013 BILAGA 2 49 ÖVERLEVANDE PROJEKT 2013 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 1

INLEDNING Allmänna arvsfonden bildades 1928 och har sedan starten använts för att driva samhällsutvecklingen framåt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelegationen har som uppgift att fördela stöd ur fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt informera om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, som även ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de fall Allmänna arvsfonden är arvinge. Verksamhetsberättelsen inleds med en kortfattad redogörelse för Allmänna arvsfondens förvaltning, följt av en översiktlig beskrivning av hur Allmänna arvsfondens medel har fördelats under 2013. Därefter redovisas de kommunikationsinsatser som Arvsfondsdelegationen genomfört för att göra Allmänna arvsfonden mer känd, aktiviteter som bidragit till förbättrad kontroll över fondmedlens användning samt myndighetens verksamhet gällande uppföljning och utvärdering. En sammanfattande bedömning av verksamheten under 2013 anges i ett avslutande kapitel. I bilaga redovisas dels en förteckning över samtliga organisationer som erhöll stöd under året och dels en sammanställning av projekt som lever vidare efter det att Arvsfondens finansiering upphört. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 2

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts kusiner och mer avlägsna släktingar från arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna arvsfonden. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, ska istället tillfalla Arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, den så kallade arvsfondslagen. Från dödsbo till projekt Dödsfall Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen En förening får en projektidé Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Projekt Arvsfondsdelegationen I arvsfondslagen samt i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga personer utanför Regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. Ledamöterna är utsedda av regeringen och är utvalda så att expertis och företrädare finns för frågor som rör fondens tre målgrupper. Arvsfondsdelegationens ordförande och vice ordförande under 2013 Ordförande Ragnwi Marcelind, statssekreterare, Socialdepartementet Vice ordförande Ulrika Stuart Hamilton, statssekreterare, Utbildningsdepartementet (förordnades under 2013) Vice ordförande Maria Arnholm, statssekreterare, Utbildningsdepartementet (entledigades under 2013) Övriga ledamöter Inger Ashing, verkställande direktör, Global Child Forum Malin Ekman Aldén, biträdande enhetschef, Socialdepartementet Per Kölhed, förbundsordförande, Personskadeförbundet RTP Kenneth Ljung, utredare, Barnombudsmannen (förordnades under 2013) Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 3

Roy Melchert, samordnare, Sveriges Kommuner och Landsting (förordnades under 2013) Arjun Bakshi, förvaltningschef, Södertälje kommun (entledigades under 2013) Christopher Carlson, jurist, Barnombudsmannen (entledigades under 2013) Organisation Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kansli Ärendehantering De ansökningar om projekt- och lokalstöd och de redovisningar som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Arvsfondsdelegationens kansli. Kammarkollegiet är den myndighet som utför de administrativa och handläggande uppgifterna åt Arvsfondsdelegationen. Vid bedömningen av ansökningar har kansliet möjlighet att inhämta synpunkter från referenspersoner på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. Samtliga nya ansökningar är föremål för en gruppdiskussion på kansliet. De potentiella bifallen läses dessutom av minst två handläggare. Kansliets controllerfunktion ger stöd till handläggarna i bedömningen av projektens budgetar och deras ekonomiska redovisning. Innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för kanslichefen. På det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som kansliet föredrar för delegationen kan kvalitetssäkras. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium, som också fungerar som projektdatabas. Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5 7 arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt för hur projektets Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 4

erfarenheter tas till vara och sprids. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast organisationer som bedriver ideell verksamhet kan beviljas lokalstöd. Stödet är villkorat på så sätt att det avskrivs under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska, senast det datum som anges i beslutet om stöd, lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. Ansökningens väg Ansökan skickas in Registreras hos Arvsfondsdelegationens kansli Ansökan handläggs Arvsfondsdelegationen beslutar Allmänna arvsfondens förvaltning Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning ska tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Det som sedan återstår får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2013 till 4 193 miljoner kronor, jämfört med 3 937 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 6 442 miljoner kronor, jämfört med 5 366 miljoner kronor föregående år (se tabell 1). Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 5

Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt aktieindex- och räntekonsortierna. Vid 2013 års utgång var 27,6 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 24,9 procent i det utländska aktiekonsortiet, 25,3 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 20,9 procent i räntekonsortiet och 1,3 procent i likvida tillgångar. Tabell 1 Fondens värdeutveckling (Mkr) Bokfört värde 2013 2012 2011 2010 2009 Tillgångar 4 532 4 192 3 370 3 149 2 806 Skulder 339 255 222 192 228 Summa 4 193 3 937 3 148 2 957 2 578 Marknadsvärde 2013 2012 2011 2010 2009 Tillgångar 6 781 5 621 5 149 5 656 4 754 Skulder 339 255 222 192 228 Summa 6 442 5 366 4 927 5 464 4 526 Tabell 2 Fondens marknadsvärderade tillgångar (Mkr) 31 dec Netto Direktavk. Värdeförändring 2012 31 dec Tillgångsslag 2013 köp/sälj 2013 Räntekonsortiet 1 418 127 47-61 1 305 Svenska aktiekonsortiet 1 870 88 61 249 1 473 Utländska aktiekonsortiet 1 686 93 53 210 1 330 Aktieindexkonsortiet 1 714 2 59 202 1 451 Bankmedel 93-23 - 63 Summa 6 781 310 243 600 5 621 Tabell 3 Totalavkastning i Allmänna Arvsfondens portfölj (%) Tillgångsslag Avkastning 2013 Index 2013 Avkastning 2012 Index 2012 Räntekonsortiet 2,3 1,8 4,6 3,1 Svenska aktiekonsortiet 25,8 26,3 18,0 16,8 Utländska aktiekonsortiet 26,0 25,7 9,0 8,7 Aktieindexkonsortiet 24,9 24,8 18,1 18,3 Bankmedel 0,1 0,9 0,8 0,9 Genomsnitt 19,9 19,8 12,7 12,3 Under år 2013 har innehavet i räntekonsortiet haft en avkastning på 2,3 (4,6) procent jämfört med index 1 1,8 (3,1) procent. Räntekonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 3,9 procent jämfört med index 3,2 procent. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet har under 2013 haft en avkastning på 25,8 procent jämfört med index 2 26,3 procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 1 OMRX Bond All 1-3 Years 2 OMXS Cap Gross Index Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 6

januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i det utländska aktiekonsortiet har under 2013 haft en avkastning på 26,0 procent jämfört med index 3 25,7 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i aktieindexkonsortiet har under 2013 haft en avkastning på 24,9 (18,1) procent att jämföra med index 4 24,8 (18,3) procent. Aktieindexkonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 7,4 procent jämfört med index 7,4 procent. Föregående års goda börsutveckling tillsammans med nettoinflöden medförde att marknadsvärdet för arvsfondens kapital kunde upprätthållas. Den totala avkastningen uppnådde närmare 20 procent. Vid utgången av 2013 var det förvaltade kapitalet cirka 6,8 miljarder kronor. Kollegiet lyckades dessutom skapa ett mervärde eftersom den aktiva avkastningen bidrog positivt det vill säga överpresterade mot jämförelseindex med cirka 0,1 procentenheter. Detta kan hänföras till en lyckosam allokering mellan tillgångsslag genom att aktier överviktats under året. Den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, har varit god. Förvaltningen är sedan årsskiftet 2011/12 underställd Fonddelegationen. Förmögenheten har fördelats i en kassaportfölj som syftar till att hantera löpnade inoch utflöden samt en investeringsportfölj som syftar till att ge en långsiktigt god avkastning. Riktmärket för Arvsfondens placeringar, utöver en marginell kassaportfölj om 1 procent, är 75 procent i aktier, varav 25 procentenheter placeras i svenska aktiekonsortiet (AKS), 25 procentenheter i aktieindexkonsortiet (AKX) samt 25 procentenheter i utländska aktiekonsortiet. Portföljen innehåller dessutom 24 procent i räntekonsortiet (RK). Den höga aktieandelen är beslutad mot bakgrund av fondens långsiktiga placeringsinriktning. Under året har fonden tillförts 792,6 (592,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 508,3 (505,4) miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2012/13 ett belopp uppgående till 1 336 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2013. Året innan var motsvarande belopp 1 209 miljoner kronor. När Arvsfonden får egendom Arv till fonden Om någon avlider utan att efterlämna make/maka eller närmare släktingar än kusiner får Arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet Arvsfonden endast om det därutöver inte finns 3 MSCI World Net (developed) 4 OMXS 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 7

några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Boet avvecklas Kammarkollegiet företräder Arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2013 kom det in 1 602 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 139 fall med begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för Arvsfondens räkning uppgick till 587. Under 2013 kom det in 559 miljoner kronor netto till Arvsfonden. Arv avstås En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som Arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2013 kom det in 98 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Från och med 2014 kommer Kammarkollegiet att besluta om avstående, oavsett värde. Kostnad för förvaltning och administration Allmänna arvsfonden används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hanteringen av återkravsärenden, Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 8

fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för controller-, kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Tabell 4 Förvaltnings- och administrationskostnader (Mkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Kammarkollegiet totalt 23,6 20,5 18,9 17,9 16,5 Dödsboavveckling med mera 15,8 14,3 12,8 12,0 11,6 Fondförvaltning 7,4 5,4 5,3 5,1 4,2 Utbetalning av beviljat stöd 0,4 0,8 0,8 0,8 0,7 Arvsfondsdelegationen totalt 31,8 29,7 27,6 26,9 24,6 Personalkostnader 16,6 14,4 13,9 14,2 13,1 Förvaltningskostnader 7,7 7,2 6,4 3,9 6,0 Verksamhetsspecifika kostnader 7,5 8,1 7,3 8,7 5,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 55,4 50,2 46,5 44,8 41,1 De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden. Förstärkningen har följt en i Regeringskansliet väl förankrad och genomtänkt strategi, till följd av de förändringar som regering och riksdag beslutade om gällande Arvsfondsdelegationen under 2003/04. Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och dels direktavkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts på kansliet. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalité i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Samtidigt har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i enlighet med en strategi som stämts av med Regeringskansliet och i enlighet med Arvsfondslagens utformning. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader sedan 2004. Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen en community, det vill säga ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten och dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänheten, föreningslivet, media och övriga intressenter. Under 2012 inrättades en controllerfunktion som dels ansvarar för att ge projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor och dels att förbättra kontrollen av projektmedlens användning. Controllerfunktionen förstärktes ytterligare under 2013, vilket har möjliggjort en högre nivå av preventivt arbete och därigenom minska risken för oegentligheter. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 9

Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2013 till 5,5 procent, vilket är lägre än de tre senaste åren. Tabell 5 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel (%) 2013 2012 2011 2010 2009 Andelen driftskostnader 5,5 5,9 5,6 5,8 4,9 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel hållits på en låg nivå. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i minst samma procentuella takt som driftskostnaderna. När regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. Driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Driftskostnaderna är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut angående projektansökningar som fattas. I tabell 6 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader, d.v.s. även kostnaderna för Kammarkollegiets overhead, kommunikation, utvärdering m.m. Som beslut räknas även godkännandet av projektens redovisningar. Tabell 6 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kr) 2013 2012 2011 2010 2009 Driftskostnader per beslut 20 300 19 400 15 500 14 800 12 200 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut ökat över tid. Ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. Till del har det att göra med att beslutsunderlagen som tas fram blivit allt mer genomarbetade och att beslutsunderlaget till delegationen därmed håller högre kvalitet. Detta har varit möjligt beroende på att antalet ansökningar varit relativt lågt de senaste två åren och att handläggarna då kunnat lägga ner mer tid per inkommen ansökan. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 10

FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2013 Under år 2013 inkom det 1 876 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en tydlig ökning jämfört med året innan. Ökningen hänförs till såväl ett ökat antal inkomna ansökningar som redovisningar. De ökade kommunikationsåtgärder som genomförts under andra halvåret 2012 och hela året 2013 har därmed bevisligen gett effekt i form av ett ökat antal inkommande projektansökningar. Det ökade antalet inkomna redovisningar förklaras till en del av att tidigare inkomna redovisningar inte fångats upp i statistikinsamlingen. Ett antal redovisningar har i praktiken kommit in redan under tidigare år, men i tabell 7 redovisas de som har kommit in under 2013. Den egentliga ökningen av antalet redovisningar är således något mindre än vad som anges i tabellen. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 7. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår även ärenden från enskilda personer. Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen (st) Inkomna ärenden 2013 2012 2011 2010 2009 Barn 489 346 413 407 522 Ungdom 801 770 844 935 1 002 Personer med funktionsneds. 475 399 395 450 477 Inte fondens målgrupper 111 81 57 105 151 Totalt 1 876 1 596 1 709 1 897 2 152 Fördelade på 2013 2012 2011 2010 2009 Ansökningar 1 295 1 175 1 240 1 425 1 635 Övrigt ärende 45 29 25 32 23 Redovisningar 536 392 444 440 413 Totalt 1 876 1 596 1 709 1 897 2 152 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen Under 2013 har sammanlagt 1 197 beslut fattats. Det är en ökning med ett par procent jämfört med året innan. Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exklusive redovisningar) (st) 2013 2012 2011 2010 2009 Bifall 386 398 426 415 447 Avslag 685 692 827 1 017 1 128 Övriga ärenden 126 77 39 32 66 Totalt 1 197 1 167 1 292 1 464 1 641 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 11

Fördelningen av antalet bifall och avslag I tabell 9 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Tabell 9 Fördelning av antalet bifall och avslag (st) Bifall 2013 2012 2011 2010 2009 Barn 108 90 106 86 93 Ungdom 178 203 206 204 213 Personer med funktionsnedsättning 100 105 114 125 141 Antal projekt 386 398 426 415 447 Avslag 2013 2012 2011 2010 2009 Barn 175 139 203 263 295 Ungdom 295 334 415 520 529 Personer med funktionsnedsättning 156 153 168 165 184 Inte fondens målgrupper 59 66 41 79 120 Totalt antal avslag 685 692 827 1 017 1 128 Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 685 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har hela 36 procent av ansökningarna beviljats stöd under 2013. Det är den näst högsta bifallsfrekvensen under modern tid. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 22 procent. Det är den högsta bifallsfrekvensen i modern tid. Tabell 10 Andel bifall ( antal bifall / (antal bifall + antal avslag) ) (%) 2013 2012 2011 2010 2009 Bifallsfrekvens (%) 36 37 34 29 28 Redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. Innan en fortsättningsansökan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. Detta görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2013 har totalt 372 redovisningar granskats och godkänts. Tabell 11 Godkända redovisningar (st) 2013 2012 2011 2010 2009 Godkända redovisningar 372 362 447 349 373 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 12

Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Under året har 546 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel utgör 86 miljoner kronor lokalstöd och 460 miljoner kronor projektstöd. Tabell 12 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 12 Utveckling av fördelningen av stöd (Mkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Fördelning av stöd 546 477 469 434 478 Diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. Jämfört med förra året har andelen medel som fördelats till målgruppen barn ökat något i förhållande till övriga målgrupper. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Diagram 1 Fördelning av beslutade medel per målgrupp under 2013 (totalt 546 miljoner kronor) (%) Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 13

Under perioden 2006-2013 har volymen projektmedel som beslutats av Arvsfondsdelegationen ökat med drygt 85 procent. Jämfört med 2004, när Arvsfondsdelegationen blev en från Regeringskansliet fristående nämndmyndighet, är ökningen 110 procent. Under 2013 beslutades om drygt 148 miljoner kronor till barnprojekt. Det är den högsta nivån i Arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 256 miljoner kronor. Även det är den högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel under året på 142 miljoner kronor, vilket är mer än 20 miljoner kronor högre än föregående år och den näst högsta summan någonsin. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 417 miljoner kronor, eller 40 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2013. Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp 2006-2013 (Mkr) Redovisning av beviljade medel per målgrupp Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för ett projekt under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I detta avsnitt redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 14

annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Målgruppen barn Under 2013 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 148 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 13. Det innebär en ökning med 42 miljoner kronor eller 40 procent jämfört med 2012. Den största ökningen hänför sig till ändamålet fritid/idrott. Även antalet projekt med barn som målgrupp ökade tydligt jämfört med året innan. Tabell 13 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Tkr) Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 27 41 158 Familjestöd 16 22 062 Fördel barn! (särskild satsning) 19 21 265 Kultur 10 14 179 Demokrati och delaktighet 8 12 705 Egen kraft! (särskild satsning) 5 11 746 Information/utbildning 9 10 953 Förebyggande av brott, våld och mobbing 3 3 773 Barn i utsatta situationer 3 2 772 Psykisk ohälsa 4 2 701 Integration 2 2 445 Bemötande 1 1 065 Arbete/sysselsättning 1 1 012 Totalt 108 147 836 Målgruppen ungdomar Under 2013 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 256 miljoner kronor till projekt med målgruppen ungdom (se tabell 14). Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 7 miljoner kronor. Den största ökningen jämfört med 2012 hänförs till ändamålet demokrati och delaktighet. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp har minskat något jämfört med föregående år. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 15

Tabell 14 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år (Tkr) Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 27 43 434 Förebygga brott, våld och mobbing 21 37 660 Demokrati och delaktighet 26 37 459 Kultur 25 31 339 Vi deltar! (särskild satsning) 22 21 092 Arbete/sysselsättning 10 17 261 Information/utbildning 8 11 264 Psykisk ohälsa 8 10 093 Jämställdhet/könsroller 7 9 216 Integration 6 8 205 Fördel barn! (särskild satsning) 3 7 205 Ungdomar i utsatta situationer 2 4 839 Drogförebyggande 3 4 449 Familjestöd 5 4 421 Egen kraft! (särskild satsning) 4 4 323 Hjälpmedel 1 4 030 Totalt 178 256 290 Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2013 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 142 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning (se tabell 15). Det är en ökning med 20 miljoner kronor, eller 16 procent, jämfört med 2012. Ökningen kan till mycket stor del tillskrivas den särskilda satsningen Egen kraft. Antalet projekt med personer med funktionsnedsättning har minskat något jämfört med året innan. Även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Arvsfonden finns det varje år ett antal arvsfondsprojekt som avser personer med funktionsnedsättning som kommit upp en bit i åldern. Utöver detta omfattas äldre personer av många projekt inom målgruppen. Det beror på att demens, Alzheimers sjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsenedsättning och många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Ett exempel på ett projekt som riktar sig till äldre är Glädjeverkstan, som under året erhöll stöd för sitt andra år av projektet Clown i demensvården. Syftet med projektet är främst att ta kulturen till den äldres boendemiljö när den äldre inte längre kan ta sig till kulturen. Målsättningen är att bredda kulturutbudet och öka välbefinnandet för målgrupperna genom att personer över 65 år med demenssjukdomar upplever glädje i stunden och får en förbättrad livskvalitet. Föreningen samarbetar med bland annat fyra olika demensboenden i Stockholm samt Demensförbundet och projektet har fallit mycket väl ut enligt de medverkande. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 16

Tabell 15 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning (Tkr) Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Egen kraft! (särskild satsning) 25 38 095 Demokrati och delaktighet 16 19 388 Fritid/idrott 15 18 288 Arbete/sysselsättning 7 12 971 Kultur 6 10 333 Information/utbildning 7 9 780 Psykisk ohälsa 6 8 478 Förebygga brott, våld och mobbing 3 5 156 Jämställdhet/könsroller 2 3 630 Familjestöd 2 3 537 Vi deltar! (särskild satsning) 2 3 251 Rehabilitering 3 2 904 Tillgänglighet 1 2 224 Kost och motion 1 1 847 Hjälpmedel 2 1 365 Fördel barn! (särskild satsning) 1 269 Bemötande 1 247 Totalt 100 141 762 Geografisk fördelning av beviljade medel Drygt 70 procent, 383 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2013 gick till lokala och regionala projekt. Det är i princip samma andel som förra året. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är 73 procent (283 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. Som de senaste åren erhöll projekt i samtliga län bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 16 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Noterbart är att Arvsfonden finansierar hela 16 projekt i Västerbotten och att inget län har färre än fyra projekt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 17

Tabell 16 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt (st) Län Antal beviljade ansökningar Summa, Tkr Stockholm 67 99 108 Västra Götaland 42 56 862 Skåne 33 43 713 Västerbotten 16 25 374 Kronoberg 14 18 165 Uppsala 10 14 749 Örebro 10 11 956 Gävleborg 6 11 653 Kalmar 9 10 947 Östergötland 12 10 548 Jämtland 5 9 530 Västernorrland 5 9 524 Värmland 7 9 240 Dalarna 6 9 104 Västmanland 7 8 027 Halland 6 7 562 Södermanland 7 7 070 Jönköping 5 6 748 Blekinge 5 5 424 Norrbotten 7 4 801 Gotland 4 2 797 Totalt 283 382 902 Projekt inom de prioriterade områdena I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. I tabell 17 framgår att nästan 526 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 96 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2013. Sett till antalet var 370 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Även det motsvarar 96 procent av samtliga projekt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 18

Tabell 17 Projektfördelning inom de prioriterade områdena (st) Prioriterade områden Antal projekt Summa, Tkr Främjande av psykisk och fysisk hälsa 115 163 592 Demokrati/delaktighet 104 143 755 Delaktighet i kulturlivet 50 69 614 Motverka våld, trakasserier och mobbing 27 44 988 Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap 31 40 738 Deltagande i arbetsmarknaden 22 35 215 Information och tillämpning av FN:s barnkonvention 16 20 832 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 5 6 896 Totalt 370 525 630 I det följande redovisas ett exempel på beviljat projekt per prioriterat område. Delaktighet i kulturlivet Ungdomar håller drömmen vid liv Under tre års tid vill Stockholms Gospel utarbeta en modell där unga med hjälp av gospelsången som metod och verktyg formulerar sina framtidsdrömmar. Man vill inspirera ungdomar att identifiera och reagera på problem som finns i vår samtid. Projektet syftar även till att ungdomar ska bli uppmärksammade om hur man kan bemöta varandra på ett tolerant och respektfullt sätt, oavsett hudfärg, religion, sexuell läggning eller musiksmak. Målgruppen är framförallt elever i åk 9 samt delvis konfirmandgrupper runt om i Sverige. Tre färdigutbildade ungdomsledare är tänkt att utbilda totalt femton nya ungdomsledare för att dessa i sin tur under tre år ska nå cirka 3 000 ungdomar. Ungdomsledarna har tillsammans med skolungdomarna i de pilotprojekt som genomförts 2011, utformat visionen för projektet. Där har nya idéer och upplägg testas för att utforma ramverket till arbetsprocessen på respektive skola framöver. Förebilden är Martin Luther King och hans tal I have a dream. Hans tankar ska förflyttas till dagens ungdomars musik, deras tankar och aktuella händelser lokalt/världen. Skolorna arbetar olika länge med dessa ingredienser och förbereder sitt deltagande innan förställningen. Efter projekttiden är det tänkt att Stockholm Gospel med hjälp av det framtagna metodmaterialet ska fortsätta att driva projektet med hjälp av bland annat Rektorsakademin och sitt upparbetade nätverk av skolor runt om i Sverige Motverka våld, trakasserier och mobbning Kraftkällan Syftet med projektet som KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg driver är att starta upp ett program för unga kvinnor, 18-26 år, som har en önskan om en förändrad livsstil, fri från alkohol/droger och kriminalitet. Målet är att starta upp ett motivationsboende för den målgrupp som oftast är utsatta för våld i nära relationer med en närstående med bakgrund i gängkriminalitet. Förutom motivationsprogram med placering på boendet eller dagverksamhet för de unga kvinnor som inte har möjlighet att flytta till boendet så ska man även erbjuda deras barn en plattform där de får möjlighet Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2013 19