Malmö i juni 2004 SIDA: 1/6 Tyskland: Ny prislista för Gröna Punkten fr.o.m. 2005 I slutet av maj månad 2004 informerade den tyska återvinningsorganisationen Duales System AG samtliga sina kunder brevledes att man från och med januari 2005 inför en ny prislista för användningen av symbolen Der Grüne Punkt i Tyskland. Den nya prislistan från och med 2005 innehåller följande nyheter: Styckavgiften avskaffas (avgiften beräknades enligt förpackningens volym eller yta) Viktavgiften sänks för de flesta material Generella rabatter på 15 och 3,5 procent upphör Branschrabatter mellan 12 och 35 procent bibehålles Rabatten för storförpackningar bibehålles och höjs från 25 till 30 procent Rabatten för PET flaskor bibehålles och sänks från 15 till 13 procent Rabatten för serviceförpackningar förblir 50 procent De nya recyclingavgifterna som från och med 2005 endast baseras på en viktavgift beroende på förpackningsmaterial, innehåller redan styckavgiften och de generella rabatterna. Samtidigt har avgifterna i genomsnitt sänkts med fem procent. Att det generella rabattsystemet bortfaller betyder en förenkling för beräkning av avgifter och underlättar jämförelsen med recyclingavgifter i andra system och länder. Avgifterna blir från och med 2005 enligt följande: Glas 7,6 cent/ per kilogram Papper, papp, kartong 20,6 cent/ per kilogram Vitplåt 28,0 cent/ per kilogram Aluminium, annan metall 75,6 cent/ per kilogram Plast 140,3 cent/ per kilogram Laminat (typ vätskeförpackningar som Tetra Pak) 77,5 cent/ per kilogram Övriga laminat 104,5 cent/ per kilogram Naturmaterial (t.ex. trä) 10,2 cent/ per kilogram Den nya schablonmässiga beräkningen av avgifter (1,5 cent/ per förpackning) som infördes från och med 2004, och som endast erbjuds Duales System AG:s kunder som redovisar årsvis, bibehålles. Gränsen för att endast behöva redovisa årsvis är när de årliga licensavgifterna understiger 5.200. För mer information kontakta gärna Tysk- Svenska Handelskammaren i Malmö som är auktoriserat service- och licenskontor för Duales System AG i Sverige.
SIDA: 2/6 Tyskland: Hightech -recycling i Tyskland I december 2003 delgav Hewlett-Packard (HP) starten för ett retursystem och ett återvinningsprogram för tryckpatroner för slutanvändare i Tyskland. Hightech - fabriken ligger i Turnbau i närheten av Nürnberg och är avsedd för kunder i Tyskland, Österrike och Schweiz. Patronerna sorteras och bryts ned för att sedan bearbetas till nya råvaror. HP uppskattar att fram till 2005 kommer ca 4 miljoner patroner från kontor och privathushåll att inlämnas för återvinning. Till de mest sålda HP-patronerna bifogas ett frankerat kuvert. För andra patroner kan kunderna beställa kuvert via www.hp.com/recycle. HP samarbetar med återvinningsspecialister för att kontinuerligt kunna optimera återvinningen och för att hitta lösningar, som motsvarar de lagliga föreskrifterna. Sedan 1997 kan HP-kunder lämna in patroner för återvinning. Källa: Umweltschutz Tyskland: DKR visar på 6 procents sänkning av återvinningskostnaderna Till sitt 10-årsjubileum presenterade den tyska organisationen för plaståtervinning DKR (Deutsche Gesellschaft für Kunstoff-Recycling) återigen en kostnadsminskning. Priset för återvunna plastförpackningar försedda med Gröna Punkten sjönk med sex procent och var därmed det lägsta priset som noterats sedan företaget grundades 1993. Priset för återvinning av ett ton plast kostade år 2002 Euro 261. Detta kan jämföras med priset år 2001 då det kostade Euro 278. Sedan 1996 har kostnaden totalt sett blivit Euro 156 billigare per ton (-37 %). Målet är emellertid att till år 2006 sänka kostnaden till ca 150 Euro per ton. Det kan bli svårt menar man eftersom förutsättningarna har förändrats med anledning av pantsystemet. Tillströmningen av engångsflaskor av materialet PET, som både är högvärdigt och prisvärt ur återvinningssynpunkt, har minskat. Tyskland: Duales System Deutschland AG får konkurrens Gröna Punkten som förvaltas av Duales System Deutschland AG (DSD) får konkurrens i länen Hamburg och Hessen. Här har myndigheten för Miljö och Hälsa gett återvinningsorganisationen Interseroh tillstånd, som systemutövare för återvinning och insamling av konsumentförpackningar. Interseroh hoppas att beslutet kommer få landsomfattande verkan och att fler och fler förbundsländer kommer att ta efter detta. Med tillståndet kommer Interseroh att kunna erbjuda sina kunder, dvs tillverkare, distributörer och importörer omfattande tjänster. Interseroh kommer också att använda sig av de befintliga gula soptunnorna. Ingenting kommer således att förändra sig för den enskilde medborgaren. Tysk-Svenska Handelskammaren är Interserohs servicepartner i Sverige. För mer information: Telefon 040-304940. Källa: Fax Facts och Süddeutsche Zeitung
SIDA: 3/6 Sverige: Svensk förbränning bäst i europeiskt test Avfallsförbränningsanläggningar i Sverige utklassar övriga anläggningar i Europa i beräkningar som jämför energieffekten. Svenska renhållningsföreningen (RVF) har gjort beräkningar på energieffektivitet på tio av sina anläggningar. Beräkningarna har sedan jämförts med CEWEPs föreslagna utvärderingsmodell, huruvida en avfallsförbränningsanläggning bör anses som en destruktions- eller återvinningsanläggning. Två kriterier utgör modellen. Det första kriteriet uppfylls om anläggningen producerar mer energi än vad som går åt för processen. Man uttrycker detta i en effektivitetsfaktor för anläggningen. Visar värdet större än 1 handlar det om återvinning. De svenska anläggningarna har ett medelvärde på 9,2. Detta kan jämföras med tyska anläggningar med ett värde på 2,7. Kriteriet för energiutnyttjande överskrides av samtliga anläggningar i Sverige. Beräkningarna visar att anläggningarna i Sverige är mycket effektiva energiåtervinnare. Svenska anläggningar är överlägsna i jämförelse med andra anläggningar inom EU. Resultaten kan vara ett viktigt underlag för EU-kommissionen i diskussionen om hur man betraktar avfallsförbränning. Källa RVF Österrike: 6.200 ton batterier har återvunnits sedan 1999 Österrikes enda återvinningsanläggning för batterier finns i Wien och är en hightech-anläggning som är internationellt känd. Här kan årligen 3000 ton batterier bearbetas och tillföras en återanvändning. Insamlingen och återvinningen är ett viktigt bidrag till att minska avfallet. Sedan anläggningen togs i bruk 1999, har man återvunnit 6200 ton batterier. I Österrike säljs varje år 100 miljoner batterier eller 2300 ton. Varje invånare köper i genomsnitt 12 batterier per år, varav 8 stycken insamlas och de resterande fyra hamnar i soporna, där de absolut inte hör hemma på grund av den höga halten av tungmetaller. Aktuella gränsvärde finns reglerade i batteriförordningen. Handeln är tvungen att ta emot uttjänta batterier. Österrike var bland de första länder som började insamla och sortera batterier och detta ombesörjes sedan 1991 av Umweltforum Batterien. Insamlingskvoten i Österrike ligger på mer än 60 % och är därmed högst inom EU. 90 % av dessa batterier hamnar i återvinningsanläggningen Chemtec i Wien där de bearbetas till 100 % ur material- och energisynpunkt. Resterande 10 % av återuppladdningsbara batterier och små knappbatterier bearbetas av andra länder i Europa. Källa: Umweltschutz Österrike: AVE är föregångare inom recycling av kylaggregat Det österrikiska företaget AVE är det första österrikiska företaget som tilldelats RALs (Deutsches Institut für Gütesicherung und Kennzeichnung) kvalitetsmärkning recyclingproduktion av kylaggregat. Märkningen garanterar att ett maximum av den ozonskadliga gasen freon (CFC) återtas respektive förstörs. Sedan september 2003 driver AVE tillsammans med SEG Umwelt Service GmbH en återvinningsanläggning enligt allra senaste teknik. Med tekniken System SEG överträffar man EU:s riktlinjer, som föreskriver en återvinning av minst 80 % för kylaggregat. AVEs anläggning klarar en återvinningsgrad på 90 %. Anläggningens kapacitet ligger på 180 000 kylaggregat per år. Källa: Umweltschutz
Kort och gott SIDA: 4/6 Tyskland: Nytt förpackningssystem av majs. En grupp tyska studenter har utvecklat ett nytt system för säkrare leveranser av porslin. Det återanvändbara retursystemet baseras på stärkelse, som utvunnits av majs. Majsen bryts ner till cellulosa och genomgår flera processer med värme och tryck för att få önskad form och stabilitet. Tester från flera meters fallhöjd har genomförts och produkten har klarat dessa. Stärkelse är den enda beståndsdelen i denna nyutveckling och kan insamlas på ett enkelt sätt. Teoretiskt sett skulle resterna kunna användas till foder, genom att man tillsätter vatten. Projektet har initierats av Villeroy & Boch, WMF och Leonardo, som gett uppdraget till studenterna. Källa: Vr-News. Tyskland: PET-flaskor går till Kina. Genom export har europamarknaden sinat och återvinningsanläggningarna för PET är delvis outnyttjade, enligt ordföranden i tyska BVSE (Bundesverbandes Sekundärrohstoffe und Entsorgung). Cirka 3 av 4 alla urdruckna PET-flaskor exporteras till Kina. Här bearbetas det mesta av detta eftertraktade återvinningsmaterial till textilfibrer. Källa: Umwelltschutz Schweiz: Organiserat elektronikskrot. Det schweiziska förbundet Wirtschaftsverband der Informations-, Kommunikations- und Organisationstechnik (Swico) firar i år sitt 10-årsjubuleum. Förbundet företräder ca 400 företagares intressen. För återvinningsgarantin ansvarar 300 tillverkare och importörer och över tusen affärsinnehavare. Det finns mer än 400 inlämningsställen. Gamla apparater återvinnes av 15 samarbetspartners och 50 demonteringsföretag. År 2003 uppgick summan av insamlat elektroniskt skrot till 30 000 ton, vilket är 25 % mer i jämförelse med 2002. Från och med 1 juli, 2004 kommer tandläkare och tandlaboratorier att ansluta sig till Swico och från dessa båda grupper kommer årligen cirka 250 ton uttjänta apparater att återvinnas. Källa: Umwelt Focus Sverige: REPA-dagar 2004.Även i år inbjuder REPA Registret AB till REPA-dagar runtom i landet. Tysk-Svenska Handelskammaren har också blivit inbjuden att deltaga vid dessa träffar liksom Materialbolaget Plastkretsen och Elkretsen. Repa-dagarna äger rum följande datum: 7 september Karlstad, 21 september Göteborg, 4 oktober Malmö och 26 oktober Jönköping. Österrike: Återvinning av gamla bilar är fortfarande svårt. Allt skrot i Österrike går helt och hållet att återvinna, även gamla bilar. Trots detta så minskar insamling och återvinning av uttjänta bilar. Antalet sjönk med 33 000 bilar 2003 i jämförelse med året innan. Orsaken är ökade kostnader på grund av en överarbetad byråkrati. Industrin i Österrike som är i stort behov av råvarorna blir drabbad. Källa Umweltschutz
SIDA: 5/6 För att följa upp utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad. Nedan anges ett urplock av dessa: Tyskland: Circle ISD och Fax Facts (ISD) www.interseroh.de, Gefahr/Gut www.gefahrgut-online.de, Punkt och Punkt.Direkt (DSD) www.gruener-punkt.de, RIGK Reporter www.rigk.de, Umweltinfo (DIHK) www.ihk.de, Umweltpraxis www.umweltpraxis.de, Umwelt Magazin www.umweltmagazin.de och Vfw-Newsticker www.vfw.de Sverige: Energivärlden www.energivärlden.nu, Kretslopp www.novator.se, Kretsloppet www.srv-atervinning.se, Miljöaktuellt www.naturvardsverket.se/dokument/aktuellt/miljoakt/start.htm, Miljö&Utveckling www.miljoutveckling.com, Nordemballage www.n-e.nu, Pack & Plast www.techmedia.dk, Packforsk Nytt www.packforsk.se, Packmarknaden Nordica och Packmarknaden Nyhetstidning www.packnet.se, Plast i fokus www.plastinformation.com, Plast-Forum www.plastnet.se, Recycling&Miljöteknik www.recyclingnet.se och Transport idag och i trafik www.transportnet.se Europa: Contact (AHK Frankrike), Ecoemballages Nyhetsbrev (Spanien), Saftey-plus (Schweiz) www.safetyplus.org, SicherheitsForum (Schweiz) www.sicherheitsforum.ch, Trennt (ARAÖsterrike) www.ara.at, Umwelt-Focus (Schweiz) www.umweltfocus.ch och Umweltschutz (Österrike) www.umweltschutz.co.at
Nyhetsbrev Internationell Recycling Abonnemang SIDA: 6/6 Svarstalong till Tysk-Svenska Handelskammaren Telefax 040-304943 Jag önskar abonnera på Ert nyhetsbrev per e-post! Företagsnamn: Gata / Box: Postnummer/Ort: Verksamhet: Vi är medlem i Tysk-Svenska Handelskammaren: Handläggare: Befattning: Telefon: Telefax: E-post: