DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Relevanta dokument
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Åtgärdsområde 138 Målenån

Kalkspridningsplan för Anråse å

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsområde 010 Bolån

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Åtgärdsområde 010 Bolån

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Planering av våtmarkskalkning

Grovkalk och Granuler

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Manual Nationella Kalkdatabasen

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

KEMISK EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE VATTENDRAG OCH SJÖAR INOM HALLANDS LÄN 2003

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å

Kalkning och försurning i Jönköpings län

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Vad finns att berätta om denna rapport?

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Kalkningar i Gnosjö kommun

Åtgärdsområde 004 Västerån

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Beskrivning av ärendet

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vi kalkar för en levande miljö

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde:Hagbyån

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Nätprovfiske i Halland 2014

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

2.1 Miljöproblem Försurning

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

FISKEGUIDE Ljungby Kommun

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2013

Transkript:

MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning Kroksjöns våtmarker. Foto: Myrica Värnamo i maj 2015 Anders Svahnberg Adress Malmövägen 14 Kontor 0370-154 82 Webb www.myrica.se 331 42 Värnamo Mobil 070-494 54 82 E-mail info@myrica.se

Innehållsförteckning 1. Spridningsplan 1 2. Kalkdoser och hydrologi 4 3. Målområden, motiv och ph-mål 7 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kalkningsstrategi, förändringar 9 5. Uppmätt ph före kalkstart 14 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik 14 7. Övrigt 18 Bilagor: 1. Översiktskartor 2. Spridningskartor för helikopterkalkning 3. Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Detaljplanen omfattar 13 åtgärdsområden med Hylte kommun som huvudman: Åtgärdsområde Länsstyrelsens beteckning Huvudflodområde Frösjön Åtg101000-11 101 Nissan Färgensjöarna Åtg101000-7 101 Nissan Försjön Åtg101000-14 101 Nissan Hylte sjö Åtg101000-4 101 Nissan Jansbergssjöarna Åtg101000-6 101 Nissan Jällunden Åtg101000-8 101 Nissan Kroksjön Unnen Åtg98000-4 98 Lagan Mjälasjöarna Åtg101000-5 101 Nissan Sjögårdssjön Åtg101000-3 101 Nissan Skärsjön Bergån Åtg101000-12 101 Nissan St Allgunnen Åtg101000-13 101 Nissan St Slätten Åtg98000-5 98 Lagan Yttern Bergån Åtg101000-10 101 Nissan

1 1. Spridningsplan Tabell 1. Spridningsplan för kalkning inom Hylte samtliga åtgärdsområden 2012-2014. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2015 2016 2017 Frösjön Frösjön Båt 14 14 14 S:a 14 14 14 Färgensjöarna Fjällen Båt 145 145 145 Hallasjön Båt 50 50 50 Rangen Båt (desinfekt., se not) 74 74 74 Södra Färgen Båt 70 70 70 S:a 339 339 339 Försjön Försjön Hkp - * ) - * ) - * ) S:a - - - Jansbergssjöarna L Skärshultasjön Båt 14 14 14 St Skärshultasjön Båt 18 18 18 Skärsjön Båt 13 13 13 S:a 45 45 45 Jällunden Gransjön Hkp 6 6 6 Gårsken Båt 6 6 6 Hagasjön Hkp 6 6 6 Jällunden Båt 82 82 82 Skipaltasjön Båt 30 30 30 Tannsjön Båt 22 22 22 Väglången Båt 8 8 8 S:a 160 160 160 Forts.

2 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2015 2016 2017 Kroksjön Unnen Våtmarker Hkp 200 200 200 S:a 200 200 200 Mjälasjöarna Djupasjön Båt 10 10 10 Glassjön Båt 18 18 18 Hagasjön Båt 45 45 45 Mjälasjön Båt 11 11 11 Doserare Näverbäcken Dos 15 15 15 S:a 99 99 99 Sjögårdssjön Sjögårdssjön Hkp - * ) - * ) - * ) S:a - - - Skärsjön Bergån Skärsjön Båt (desinfekt., se not) 10 10 10 S:a 10 10 10 St Allgunnen St Allgunnen Båt 30 30 30 S:a 30 30 30 St Slätten Acksjön Hkp 2 2 2 Hundsjön Hkp 6 6 6 Långsjön Hkp 6 6 6 St Slätten Båt 42 42 42 Våtmarker Hkp 71 71 71 S:a 127 127 127 Yttern Bergån Yttern Hkp - * ) - * ) - * ) S:a - - - Forts.

3 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2015 2016 2017 Hylte sjö Hylte sjö Dos 15 15 15 S:a 15 15 15 Samtliga åtgärdsområden S:a 1 039 1 039 1 039 Därav spridning med Båt 712 712 712 Hkp 297 297 297 Dos 30 30 30 * ) Se nedan under p 4 Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar. Not. Flodkräfta förekommer i Rangen och Skärsjön. För att förhindra spridning av kräftpest till sjöarna skall kalk-båten desinfekteras före kalkning. Spridningskartor Kalkningsobjekten återfinns även på översiktskartor, se bil 1. Spridnings och djupkartor för båtkalkning finns utarbetade och redovisas separat. Spridningskartor och förteckning över vilka våtmarker som skall kalkas inom åtgärdsområdena Kroksjön och St Slätten samt kalkmängd inom respektive yta, se bilaga 2. Kalkningsmedel Båtkalkning av sjöar: P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Helikopterkalkning av sjöar: I första hand dammbunden (fuktad) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. I andra hand P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Se även kommentar till produktval under p 4 nedan. Våtmarkskalkning i St Slättens åtgärdsområde: Dammbunden (fuktig) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Våtmarkskalkning i Kroksjöns åtgärdsområde: Vattenverkskalk (Vomber). Alla mängder anges i ekvivalent CaO-värde 50 %.

4 2. Kalkdoser och hydrologi Tabell 2. Hydrologiska uppgifter samt planerade kalkdoser för planperioden 2012-2014. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Frösjön m Frösjön 633092 135579 2,7 1,4 32 6 1,7 0,54 0,4 2003 52 10 26 Färgensjöarna m Fjällen 631638 135527 42,6 22 405 13,9 2,9 11,7 0,6 1998 51 10 12 m Hallasjön Ö del 631187 134772 8,2 4,9 136 8,8 2,6 3,5 0,7 2003 61 10 14 m Mellan-Färgen 631503 134957 110,6 63 188 7 3,3 6,2 0,10? 31 5,4 0,0 m Rangalsbobäcken 631481 135769 12,7 6,4 - - - - - - 58 12 - m Rangen 631351 135732 8,3 4,2 90 9,4 2,5 2,2 0,5 2003 89 18 34 m St Färgen 632043 134980 253 135 678 10 3,5 23,6 0,2? 20 3,8 0,0 m Södra Färgen 631309 134951 37,1 21 293 16,3 4,9 14,4 0,7 2003 19 3,3 4,9 m Yasjön 630732 135868 71 38 349 7,6 2,7 9,4 0,2 1979 31 5,8 0,0 Färgensjöarna åtgärdsområde 632105 134999 139 74 - - - - - - 24 4,6 - Försjön m Försjön 632907 135539 1,1 0,55 7,1 5 2,4 0,18 0,3 1991 - - - Jansbergssjöarna m L Skärshultasjön 632636 134619 7,9 4,5 28 9,2 2,9 0,81 0,2 1998 57 10 17 Skärsjön 632768 134735 2,4 1,4 25,4 4,1 0,9 0,23 0,2 1998 54 9,3 56 m St Skärshultasjön 632658 134675 3,3 1,9 58 18,1 4,7 2,7 1,4 1998 55 9,5 6,7 m Jansbergssjön = hela åtgärdsområdet 632525 134351 16 9,1 74 7,8 2,1 1,6 0,2 1998 28 4,9 - Jällunden m Djurasjön 632786 136275 12,0 5,7 20 3,6 2,9 0,46 0,08? 30 6,3 0,0 Gransjön 632830 135914 1,3 0,66 10,1 4,5 1,7 0,17 0,3 2003 46 9,1 35 m Gårsken 632965 136488 1,3 0,61 17 7 3,2 0,55 0,9 2003 46 9,8 11 Hagasjön 633124 135974 1,4 0,71 8,1 7,8 3 0,24 0,3 2003 43 8,5 25 m Mellansjön 633200 136200 2,0 0,95 39 21,5 5,3 2,1 2,2 2003 - - - m Risasjön 632831 136385 7,8 3,7 11,4 4,1 3 0,27 0,07? 28 5,9 - m Skipaltasjön 632466 136087 6,6 3,1 72-3 2,1 0,7-45 9,7 14 m Tannsjön 632797 136512 4,6 2,2 112 8,3 2,5 2,9 1,3 2003 48 10,0 7,6 m Väglången 632855 136381 3,1 1,5 14,4 2,6 1,3 0,18 0,12 2004 45 9,3 44 m Jällunden = hela åtgärdsområdet 632375 135738 69,1 35 872 13,3 2,7 23,8 0,7 2005 23 4,6 - Kroksjön Unnen m Kroksjön 631763 136193 30,7 14 32-3 0,96 0,07 Ej 65 14 - m Sörsjön 632088 136269 22,9 11 16 6,7 4 0,64 0,07 1991 86 18 - m Norrsjön 632223 136317 12,6 18 6,2 2,8 0,50 0,10 1991 114 24 - m Starrsjön 632297 136270 8,4 4,0 14 12,3 4,7 0,66 0,2 1996 115 24 - Utlopp i Unnen = hela åtgärdsområdet 631611 136153 39 18,4 - - - - - - 51 11 - Forts.

5 Forts tabell 2. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Mjälasjöarna m Djupasjön 630864 133991 0,78 0,49 17,8 10,1 3,4 0,61 1,2 1998 128 20 16 m Glassjön 630917 134036 2,18 1,4 18 3,3 1,6 0,29 0,2 1992 128 20 62 m Hagasjön 630981 134154 13 8,2 29 4,7 2,4 0,70 0,09 1998 68 11 64 m Mjälasjön 631136 134114 16 10,1 42 14,5 5,4 2,3 0,2 1998 62 9,8 4,8 Dos Näverbäcken 630874 134162 6,8 4,3 - - - - - - 22 3,5 Nordsjön = m hela åtgärdsområdet 631206 134111 19,9 12,6 47 8 2 0,94 0,07 1992 50 7,9 - Sjögårdssjön m Sjögårdssjön 631758 133428 0,9 0,57 13 6,3 3,2 0,42 0,7 1993 - - - Skärsjön Bergån m Skärsjön 632979 135766 1,8 0,91 31 8,5 2,6 0,82 0,9 2003 56 11 12 St Allgunnen m St Allgunnen 631042 134482 6,3 3,8 121 14 3,2 3,8 1,0 2003 48 7,9 7,9 Sågtorpet = hela åtgärdsområdet 631159 134416 8,1 4,8 - - - - - - 37 6,3 - St Slätten Acksjön 631788 136616 0,28 0,13 4-2,5 0,10 0,9 Ej 71 15 20 Hundsjön 631926 136792 1,42 0,67 11-2,5 0,28 0,4 Ej 42 9,0 21 Långsjön 632344 136778 0,86 0,41 16-1,5 0,24 0,6 Ej 70 15 25 m St Slätten 631769 136737 30,4 14 264 23,5 5,7 15,2 1,1 2003 42 9,1 2,8 L Slätten = m hela åtgärdsområdet 631786 136880 32,9 16 22-2,5 0,55 0,03 Ej 39 7,9 - Yttern Bergån m Yttern 633114 135811 1,6 0,81 49 5,4 2,5 1,3 1,5 2003 - - - Hylte sjö Hylte sjö 632465 132994 3,0 1,9 17,4-2,5 0,44 0,2 Ej 50 7,9 - Dos Hylte sjö 632429 132912 0,59 0,37 - - - - - - 254 40 - Hylte sjö = m hela åtgärdsområdet 632465 132994 3,0 1,9 - - - - - - 50 7,9-1) Den specifika avrinningen inom åtgärdsområdena har bestämts till 14-20 l/s och km 2 (SMHI 1961-90). 2) Djupkartor över vissa sjöar saknas. Medeldjupet i dessa sjöar har uppskattats. Djupkartor från 1998 och senare har upprättats i GISplattform av Myrica AB med GPS-positionerad ekolodning. 3) Avser den långsiktiga kalkdosen från år 2012 inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdos avses kalkmängd i relation till sjövolym vid respektive spridningstillfälle. 4) Exklusive uppströms kalkningar i åtgärdsområdet Jällunden. m = Målområde

6 Kalkdoser på våtmarker, våtmarksareal Kalkning på våtmarker sker inom två åtgärdsområden, se tabell 3 nedan. Samtliga våtmarker är tidigare kalkade. Tabell 3. Hydrologiska uppgifter och planerade kalkdoser på våtmarker för planperioden 2012-2014. Kalkmängd Våtmarksareal Våtmarkernas avr omr Kalkdos Kalkdos Åtgärdsområde Antal ton/år ha ha ton/ha våtmark kg/ha avr omr Kroksjön-Unnen 17 200 14,0 368 14,3 543 St Slätten 8 71 19,1 144 3,7 493 S:a 25 271 33,1 512 8,2 529 Vomb-kalkning Kroksjöns våtmarker. Foto: Myrica

7 3. Målområden, motiv och ph-mål Kalkningens målområden är förtecknade i tabell 2 med markeringen m i kolumnen längst till vänster i tabell 4 nedan samt markerade på översiktskartor i bilaga 1. Med ph okalkat i tabell 4 avses beräknat ph-värde utan kalkningspåverkan. Tabell 4. Målområden och motiv för kalkning. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Frösjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Frösjön 4,8 Färgenssjöarna Artrikt fiskbestånd med förekomst av bl a sik och siklöja samt flodkräfta. Sjöarna är av stort intresse för det rörliga friluftslivet med omfattande fritidsfiske. Fjällen Hallasjön Ö del Mellan-Färgen Rangalsbobäcken Rangen St Färgen Södra Färgen Yasjön 4,6 Flodkräfta Försjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Försjön 4,5 Jansbergssjöarna Förekomst av bl a sutare och signalkräfta. Vuxen gös som har utplanterats. Lokalt friluftsliv och inlandsturism. L Skärshultasjön St Skärshultasjön Jansbergssjön Jällunden Området är viktigt för det lokala friluftslivet, omfattande sportfiske samt inlandsturism. Artrikt fiskebstånd med bl a benlöja, gers, siklöja och storsik (Svahnberg 2008). Djurasjön Gårsken Jällunden Mellansjön Risasjön Skipaltasjön Tannsjön Väglången 5,2 4,9 5,2 6,5 5,4 4,7 5,3 Mört, abborre, friluftsliv Forts.

8 Forts tabell 4. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Kroksjön Unnen Området är viktigt för den lokala turistnäringen, omfattande sportfiske samt betydande natur och friluftintressen. Åtgärdsområdet är en del av kalkningen för nedströms målsjön Unnen som har en mycket hög artdiversitet med bl a sik, siklöja, mört och benlöja (Svahnberg 2008). Kroksjön Sörsjön Norrsjön Starrsjön 5,1 4,7 Mjälasjöarna Sjöarna är viktiga för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Djupasjön Glassjön Hagasjön Mjälasjön Nordsjön 4,6 4,9 4,7 4,8 Sjögårdssjön Viktig för det lokala friluftslivet och en populär pimpelsjö. Sjögårdssjön 5,1 Skärsjön Bergån Viktig för det lokala friluftslivet. Skärsjön 4,7 Mört, flodkräfta, friluftsliv St Allgunnen Sjön är betydelsefull för det lokala friluftslivet samt hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med bl a häckande fiskgjuse. Allgunnen 4,9 St Slätten Häckande fiskgjuse och storlom. Sjön saknar strandnära bebyggelse vilket ger en vildmarksprägel. Förekomst av abborre, braxen, gers, gädda, mört och siklöja (Svahnberg 2008). L Slätten St Slätten 5,1 5,1 Yttern Bergån Sjön är viktig för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Yttern 5,4 Hylte sjö Sjön är viktig för det lokala friluftslivet. Hylte sjö 5,3 Mört, flodkräfta

59 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar Resultat från den vattenkemiska effektuppföljningen redovisas i diagramform med kartöversikter i bilaga 3 samt med kommentarer nedan för respektive åtgärdsområde. Nedan ges för varje åtgärdsområde en sammanfattande kommentar till den vattenkemiska effektuppföljningen och förändringar av betydelse jämfört med föregående planperiod. Med ph okalk avses ph utan kalkningspåverkan. En rekommendation angående provtagning av sjöar är att provtagningen bör ske under perioder då proverna blir representativa för sjövolymerna i sin helhet. Lämpliga tidpunkter är efter vårcirkulationen och kort tid före omkalkning på hösten. Provtagning av skiktade sjöar vintertid ger osäkert underlag för bedömning av kalkdosbehov då sura tillflöden har en tendens att ge owerflow-effekter närmast under isen. Fenomenet kan uppträda även under höga flöden utan isbeläggning. Prover tagna under dessa förhållanden kan medföra ph-värden som ligger upp till en ph-enhet eller mer under vad som ett prov taget vid ett senare tillfälle visar. Provtagning av på hösten av sjöar, som saknar nedströms målvattendrag, bör ske före kalkningen. Exempelvis så under 2013 kalkades samtliga sjöar i Hylte kommuns åtgärdsområden med båt under perioden 13-22 oktober och helikopterkalkningen utfördes den 5 november. Vattenprover för samtliga sjöar som kalkades under nämnda perioder provtogs den 7 november eller senare, efter kalkningen. Dessa prover från nykalkade vatten ger inte ett bra underlag för bedömning av kalkdosbehovet vid revidering av detaljplanen. Den spridda kalken löser sig, späs ut i sjöns vattenmassa och transporteras av succesivt från sjön genom utloppet vilket innebär att mängden spridd och upplöst kalk i sjön avtar succesivt och är som lägst direkt före omkalkning. Då ska proverna tas! Frösjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Se bilaga 3.1 Sjön har kort omsättningstid (0,4 år). Under 2011-2013 uppmättes låga värden på senvintrarna. Troligen beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerfloweffekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 sänktes kalkdosen med 30 % från tidigare (2008-2011) 74 kg/ha avr-omr till 52 kg/ha avr-omr. Sänkningen bedöms inte ha medfört någon avgörande försämring av kalkningseffekten. Kalkdosbehovet är svårtolkat, kalkgivan (14 ton/år) är dock relativt liten så för kommande planperiod föreslås oförändrad kalkning. Se även tabell 7 nedan. Färgensjöarna Mycket god måluppfyllelse överlag i sjöarna avseende på ph-målen. Se bilaga 3.2. Kalkdosbehovet i Färgensjö-systemet bestäms av St Färgens utlopp som också kalkas indirekt genom uppströms kalkningar i Strömhultaån f a inom åtgärdsområdet Jällunden. Samtliga sjöar som kalkas är överdoserade och den goda kalkningseffekten ger utrymme för ytterligare minskning av kalkmängderna. Kalkdosen har i åtgärdsområdet Färgensjöarna sänkts med 28 % och kalkdosen räknat på den sammantagna kalkningen uppströms St Färgen är sänkt med 31 % från tidigare (2012-2014) 29 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 20 kg/ha avr-omr. Sänkningen, som motsvarar 1,8 g kalk/m 3 avrinning från St Färgen, bedöms inte påverka måluppfyllelsen i St Färgen. Kalkningsstrategiskt sker hela minskningen genom sänkt kalkgiva i S Färgen. Se även tabell 7 nedan samt kommentar till åtgärdsområdet Jällunden.

10 Försjön Sjöns korta omsättningstid medför att direktkalkning i sjön inte lyckas åstadkomma varaktig och någorlunda jämn vattenkemi, i vart fall inte i utloppet. Kalkning skeddde inte åren 2008 och 2009 men ph-värdena var ändå höga vid flertalet provtagningar. Trots kalkning 2010 rasade ph-värdena därefter. Ingen kalkning har skett efter 2010. Vattenkemin uppvisar ett avvikande mönster jämfört med andra sjöar med likartade förutsättningar och förklaring har inte stått att finna. Se bilaga 3.1. Enligt rekommendation i Handbok för kalkning bör målsjöar med kortare omsättningstid än 0,5 år och där varaktig uppfyllelse av ph-målet inte nåtts, inte kalkas. En utredning om möjligheterna till kompletterande våtmarkskalkning planeras ske under hösten 2015. Fram till dess att möjligheterna att våtmarkskalka har utretts klart får kalkningen vara vilande. Jansbergssjöarna Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet i målsjöarna. Enstaka låga värden 2011 och 2012 i utloppet från Jansbergssjön bedöms inte vara representativa. Proverna är tagna kort efter kalkning och under vinterskiktade förhållanden då owerflow-effekter kan inträffa under isen på isbelagda sjöar. Se bilaga 3.3. Kalkdosen har i det närmaste halverats från åren 2005-2007. Trots det har ph-värdena och alkaliniteten 2013-2014 legat på samma nivå jämfört med 2006-2007. God effekt av kalkningarna ger utrymme för ytterligare sänkning av dosen med 20 % från tidigare (2012-2014) 35 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 28 kg/ha avr-omr. Se även tabell 7 nedan. Jällunden Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjöarna. Enstaka låga värden i Gårsken och Skipaltasjön bedöms inte vara representativa då proverna med låga värden tagits under vinterskiktade förhållanden under senvinter. Dock uppvisar Hagasjön och Gransjön en mycket instabil vattenkemi som till stor del beror på korta omsättningstider (0,3 år). Se bilaga 3.3. God effekt av kalkningarna ger utrymme för sänkning av dosen med 35 % från tidigare (2012-2014) 36 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 23 kg/ha avr-omr. Sänkningen av kalkdosen sker genom lägre kalkgiva direkt i Jällunden. Sänkningen av kalkdosen bedöms inte medföra en försämrad måuppfyllelse i Jällunden och ej heller för den nedströms belägna målsjön St Färgen. Se även tabell 7 nedan. Se bilaga 3.4. Mellansjön har inte kalkats sen 1999. Vattenkemin är god och sjön saknar kalkningsbehov då ph okalk är högre än mål-ph. Mellansjön bör därför avföras som målsjö och den vattenkemiska uppföljningen kan upphöra. Kroksjön - Unnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i sjöarna men med stora svängningar i vattenkemin. Samtliga sjöar har mycket kort omsättningstid vilket innebär att när höga flöden pressar ner phvärdet riskerar sjöarna att återförsuras i sin helhet. Se bilaga 3.5. Kallkningen föreslås ofändrad under kommande planperiod. Notabelt är att åtgärdsområdet sträcker sig nedom det mest nedströms belägna målområdet, som är Kroksjön, ned till utloppet i Unnen. Därför föreslås att åtgärdsområdet avgränsas till Kroksjöns utlopp istället.

11 Mjälasjöarna Området är svårkalkat då samtliga sjöar utom Djupasjön har mycket korta omsättningtider. Efter strategiförändringen från 2011, då en stor del av kalkmängden till Mjälasjön flyttades upp till Hagasjön, har den vattenkemiska måluppfyllelsen i Nordsjön, Mjälasjön och Hagasjön förbättrats påtagligt. Under de senaste åren har måluppfyllelsen med avseende på ph varit god i samtliga målsjöar. Se bilaga 3.6. Den positiva utvecklingen på vattenkemin tyder på att den nuvarande kalkningsstratgin och doseringen är tillräcklig. Inga förändringar föreslås utan samma kalkningsinsats får chansen ytterligare några år. Sjögårdssjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. Alkaliniteten trendar sakta nedåt medan ph-värdena tyck ha stabiliserats. Se bilaga 3.7. Utifrån värdena på ph och alkalinitet bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Om bedömningen visar sig vara alltför optimistisk och ph-målet underskrids under planperioden, bör det finnas beredskap för en helikopterkalkning med tre ton. Detta dock tidigast hösten 2016. Behovsprövning bör göras inför hösten 2016 och 2017. Skärsjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Se bilaga 3.1 Under 2011-2012 uppmättes låga värden på senvintrarna. Troligen beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerflow-effekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 sänktes kalkdosen med 23 % från tidigare (2008-2011) 72 kg/ha avr-omr till 56 kg/ha avr-omr. Sänkningen bedöms inte ha medfört någon avgörande försämring av kalkningseffekten. Kalkdosbehovet är svårtolkat, kalkgivan (10 ton/år) är dock relativt liten så för kommande planperiod föreslås oförändrad kalkning. Se även tabell 7 nedan. St Allgunnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet. Vattenproverna tas mer än en km nedströms utloppet från sjön och utloppsbäcken rinner genom ett våtmarksområde. Några enstaka prover med låga värden 2011-2014 bedöms därför inte vara representativa för sjön. Se bilaga 3.7. Åtkomst till sjön för littoralprovtagning som alternativ till nuvarande provtagningsstation bör undersökas. På kartan leder flera skogsbilvägar ner till sjön. Provtagning bör ske efter vårcirkulationen och strax före omkalkning. Sjön är i nuläget inte överdoserad även om det sannolikt finns ett utrymme för sänkning av kalkdosen. Under planperioden föreslås oförändrar kalkdosering. Notabelt är att åtgärdsområdet sträcker sig nedom det mest nedströms belägna målområdet, som är Allgunnen, ned till Kungsvekaån vid Sågtorpet. Därför föreslås att åtgärdsområdet avgränsas till Allgunnens utlopp istället.

12 St Slätten Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjön L Slätten. Se bilaga 3.8. God effekt av kalkningarna ger utrymme för sänkning av dosen med 20 % från tidigare (2012-2014) 48 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 39 kg/ha avr-omr. Se även tabell 7 nedan. Sänkningen sker genom minskad direktkalkning i St Slätten. Yttern Bergån Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. Alkaliniteten trendar sakta nedåt medan ph-värdena tyck ha stabiliserats. Se bilaga 3.1. Utifrån värdena på ph och alkalinitet bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Hylte sjö Måluppfyllelsen avseende ph-målet har förbättrats under senare år. Se bilaga 3.7. Rekommenderas att åtgärder vidtas med målsättningen att doseraren drivs på ett relevant sätt med de tekniska förutsättningar den har och att den doserar minst 15 ton/år och i möjligaste mån i relation till flödet. Vomb-kalkning av våtmarker. Foto: Myrica

13 5. Uppmätt ph före kalkstart I tabell 5 nedan redovisas uppmätta ph-värden från vattenprovtagningar före kalkstart. Tabell 5. Uppmätta ph-värden före kalkstart. Åtgärdsområde ph innan kalkning Frösjön 4,6 Färgensjöarna 4,4 (Hallasjön) - 4,9 (St Färgen) Försjön 4,4 Jansbergssjöarna 4,8 Jällunden 4,5 (Gransjön, Hagasjön) - 5,3 (Mellansjön, Risasjön). Jällunden 5,1. Kroksjön Unnen Kroksjön 5,4. Mjälasjöarna 4,5 4,8 Sjögårdssjön 4,9 Skärsjön Bergån 4,7 St Allgunnen 4,7 St Slätten St Slätten 4,7 5,2. Yttern Bergån 5,4 Hylte sjö 5,1

14 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Kalkstart Kalkning inom åtgärdsområdena påbörjades enligt följande, se tabell 6. Utförda kalkningar perioden 2005-2014 Utförda kalkningar under perioden 2005-2014 redovisas i tabell 7 nedan. Se även tabell 8 nedan för doseringshistorik. Från 2011 är samtliga helikopterkalkade sjöar kalkade med grovkalk. Tabell 6. Kalkstart. Åtgärdsområde Kalkstart Frösjön 1981. Färgensjöarna Rangen 1980, övriga sjöar 1983. Försjön 1981. Jansbergssjöarna 1983. Jällunden Jällunden 1980, övriga sjöar 1983 och 1987. Kroksjön Unnen 1981. Doserare anlades 1986. Våtmarkskalkning från 1991. Mjälasjöarna 1988 (anläggande av kalkdoseraren). Sjögårdssjön 1993. Skärsjön Bergån 1986. St Allgunnen 1979. De första åren med kalkstenskross, från 1985 båtkalkning. St Slätten 1980. Våtmarkskalkning från 1990. Yttern Bergån 1981. De första åren med kalkstenskross.

15 Tabell 7. Utförda kalkningar under perioden 2005-2014 inom samtliga åtgärdsområden. År (ton) Kalk- Objekt Metod 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 dos 1) (kg/ha) Frösjön Frösjön Båt 20 20 20 20 20 20 22 14 14 14 52 S:a åtg-omr 20 20 20 20 20 20 22 14 14 14 52 Färgensjöarna Fjällen Båt 144 145 145 145 145 145 145 145 145 145 51 Hallasjön Båt 97 94 94 94 94 94 94 50 53 50 61 Mellan-Färgen - - - - - - - - - - - 42 Rangen Båt 76 75 74 74 74 74 74 74 74 74 89 St Färgen - - - - - - - - - - - 29 6) Södra Färgen Båt 204 200 200 200 200 200 200 200 200 200 54 Yasjön - - - - - - - - - - - 31 S:a åtg-omr 521 514 513 513 513 513 513 469 472 469 34 4) Försjön Försjön Hkp - 25 2) 12 - - 8 - - - - - S:a åtg-omr - 25 12 - - 8 - - - - - Jansbergssjöarna Jansbergssjön Båt 15 15 15 - - - - - - - 35 L Skärshultasjön Båt 22 22 22 20 20 20 20 18 18 18 71 St Skärshultasjön Båt 30 30 30 25 25 25 25 22 22 22 67 Skärsjön Båt 34 34 34 25 25 25 25 16 16 16 67 S:a åtg-omr 101 101 101 70 70 70 70 56 56 56 35 Jällunden Djurasjön Båt - - - - - - - - - - 30 Gransjön Båt 20 20 20 13 13 13 13 6 6 6 46 Gårsken Båt 18 18 18 12 12 12 12 6 6 6 46 Hagasjön Båt/hkp 21 20 20 14 14 14 5) 14 5) 6 6 6 43 Jällunden Båt 229 230 230 168 168 168 168 168 168 168 36 Mellansjön Båt - - - - - - - - - - - Risasjön Båt - - - - - - - - - - 28 Skipaltasjön Båt 60 60 60 60 60 60 60 30 30 30 45 Tannsjön Båt 70 70 70 44 44 44 44 22 23 22 48 Väglången Båt 17 17 15 15 15 15 15 8 8 8 45 S:a åtg-omr 435 435 433 326 326 326 326 246 247 246 36 Kroksjön Unnen Kroksjön - - - - - - - - - - - 65 Norrsjön Hkp - - - - - - - - - - 114 Starrsjön Båt 40-60 40 40 40 40 - - - 115 Forts.

16 Forts tabell 7. År (ton) Kalk- Objekt Metod 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 dos 1) (kg/ha) Sörsjön - - - - - - - - 86 Våtmarker 6) Hkp 205 3) - 205 3) 206 3) 205 3) 205 3) 206 3) 200 3) 200 3) 200 3) - S:a åtg-omr 245-265 246 245 245 246 200 200 200 51 Mjälasjöarna Djupasjön Båt 18 18 18 10 9 10 10 10 10 10 128 Glassjön Båt 10 10 10 18 18 18 18 18 18 18 128 Hagasjön Båt 18 18 18 16 16 16 16 45 45 45 68 Mjälasjön Båt 40 40 41 41 40 40 40 11 11 11 62 Dos Näverbäcken Dos 11 59 52 15-21 15 16-28 22 S:a åtg-omr 97 145 139 100 83 105 99 100 84 112 50 Sjögårdssjön Sjögårdssjön Båt/hkp - 10 10 3 5) - - - - - - - S:a åtg-omr - 10 10 3 - - - - - - - Skärsjön Bergån Skärsjön Båt 13 13 13 13 13 13 13 10 10 10 56 S:a åtg-omr 13 13 13 13 13 13 13 10 10 10 56 St Allgunnen St Allgunnen Båt 44 44 45 35 35 35 35 30 30 30 48 S:a åtg-omr 44 44 45 35 35 35 35 30 30 30 37 St Slätten Acksjön Hkp 4 5 4 3 3 3 3 2 2 2 71 Hundsjön Hkp 23 24 23 13 13 13 13 6 6 6 42 Långsjön Hkp 16 16 16 8 8 8 8 6 6 6 70 St Slätten Båt 100 100 100 100 100 100 100 73 71 73 52 Våtmarker 7) Hkp - 203-145 - 147-70 72 71 - S:a åtg-omr 143 348 143 269 124 271 124 157 157 158 48 Yttern Bergån Yttern Båt/hkp 12 11 12 6 6 6 6 - - - - S:a åtg-omr 12 11 12 6 6 6 6 - - - - Hylte sjö Doserare Dos - 15 14 - - 14 13 12-7) 14 153 S:a åtg-omr - 15 14 - - 14 13 12-7) 14 30 S:a samtliga 1631 1681 1720 1601 1435 1626 1467 1294 1270 1309 38 Forts.

17 Forts tabell 7. 1) Genomsnittlig effektiv dos under perioden 2012 2014. 2) Kalkspridning har utförts både vår och höst. 3) Avser planeringsår, kalkning har skett efter årsskiftet. 4) Dosen avser kalkningar inom åtgärdsområdet utslaget på åtgärdsområdets areal (139 km 2 ). 5) Hkp. 6) Inkluderar samtlig i uppströms åtgärdsområden spridd kalkmängd och beräknat på sjöns hela avrinningsområde. 7) Mängderna avser leveransår/budgetår. Doseraren spred kalk även 2013. Tabell 8. Doseringshistorik. Kalkdos (kg/ha och år) Planering Minskning av kalkdos jämfört med Åtgärdsområde 1997-1999 2012-2014 2015-2017 2012-2014 (%) Frösjön 74 52 52 0 Färgensjöarna 37 34 24 28 Försjön 109 - - - Jansbergssjöarna 63 35 28 20 Jällunden 70 36 23 35 Kroksjön Unnen 57 51 51 0 Mjälasjöarna 55 50 50 0 Sjögårdssjön 56 - - - Skärsjön Bergån 83 56 56 0 St Allgunnen 0 37 37 0 St Slätten 85 48 39 20 Yttern Bergån 94 - - - Hylte sjö? 30 (Ej relevant) (Ej relevant) Samtliga 53 39 31 19 Anm. Doserna har beräknats som effektiva årliga genomsnitt under respektive period.

18 7. Övrigt Biologisk och vattenkemisk uppföljning För resultat från biologisk effektuppföljning, program för biologisk och vattenkemisk effektuppföljning samt biologisk återställning hänvisas till Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015, version 1, 2010-12-10, länsstyrelsens Meddelande 2010:24. Källor Följande uppgifter i föreliggande plan är hämtade ur Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015, version 1, 2010-12-10, länsstyrelsens Meddelande 2010:24: Åtgärdsområdens avgränsning, förteckning över målområden, ph-mål, ph okalkat, allmän beskrivning och motiv (tabell 4). Redovisade data rörande den vattenkemiska effektuppföljningen och utförda kalkningar hänför sig till arkivuppgifter från Myrica ab, Länsstyrelsen i Hallands län samt föregående planer listade nedan. Hydrologiska uppgifter (tabell 2-3) är i allt väsentligt beräknade av Myrica ab, max och medeldjup i sjöar i förekommande fall från befintliga djupkartor. För uppgifter om utförda kalkningar och resultat från vattenkemisk effektuppföljning före 2001 hänvisas till föregående detaljplaner för kalkning utarbetade av Myrica ab. Övrig: Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2010:2. Naturvårdsverket. Tidigare planering i åtgärdsområdena utförd av Myrica ab Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun 2008-2012. Svahnberg A., 2008. Myrica ab. Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun 2012-2014. Svahnberg A., 2008. Myrica ab. Hylte sjöar (6 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003. Myrica ab. Jällunden Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003. Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser 1991-1992. Svahnberg A., 1991. Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser 1993-1995. Svahnberg A., 1993. Myrica ab. Kroksjön Spridningsplan för kalkningsinsatser 1996-2000. Svahnberg A., 1996. Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser 2001-2005. Svahnberg A., 2002. Myrica ab. Sjöar i Hylte (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser 1996-2000. Svahnberg A., 1996.Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser 1990-1994. Svahnberg A., 1990. Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser 1996-2000. Svahnberg A., 1996. Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003. Myrica ab. Våtmarker för kalkning, Kroksjön. Svahnberg A., 1991. Myrica ab. Våtmarker för kalkning, Stora Slätten. Svahnberg A., 1990. Myrica ab. Yttern m fl (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser 2003-2007. Svahnberg A., 2003.Myrica ab.

Förteckning över bilagor Kartöversikter åtgärdsområdena Översikt samtliga åtgärdsområden för kalkning 1.1 Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 1.2 Färgensjöarna 1.3 Jansbergssjöarna 1.4 Jällunden 1.5 Kroksjön 1.6 Mjälasjöarna och St Allgunnen 1.7 Sjögårdssjön 1.8 St Slätten 1.9 Hylte sjö 1.10 Spridningskartor för helikopterkalkning Kroksjön Tabell över planerade kalkmängder 2.1 St Slätten Tabell över planerade kalkmängder 2.2 Kroksjön Spridningskarta hkp våtmarker 2.3 St Slätten Spridningskarta hkp våtmarker 2.4 Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 3.1 Färgensjöarna 3.2 Jansbergssjöarna 3.3 Jällunden 3.4 Kroksjön 3.5 Mjälasjöarna 3.6 St Allgunnen, Sjögårdssjön, Hylte sjö 3.7 St Slätten 3.8