LEVANDE HUS I s o l e r a T i p s & r å d I n s p i r a t i o n B y g g a n y t t R e n o v e r A 100 sidor inspiration och gör-det-själv-anvisningar Läs mer på www.levandehus.nu Ett idémagasin för husägare
Apropå energieffektivitet! Effektivitet känns ibland som ett slitet begrepp. Vi ska vara effektiva på jobbet, i hemmet och på alla sätt och vis. Inte desto mindre används termen i en mängd olika sammanhang. Ett aktuellt ord i dessa tider är energieffektivisering. Det låter fint men vad innebär det? Att sprida kunskapen om vikten av att isolera för att spara energi, är en viktig uppgift för oss på ISOVER. Det är vårt sätt att bidra till energieffektivisering. Begreppet rymmer även en rad andra åtgärder och metoder som syftar till att bät-tre utnyttja den energi som produceras. Energieffektivisering är helt enkelt att hushålla med och minska energianvändningen. När det gäller bostäder finns det mycket att göra. Denna sektor står för 40 % av energianvändningen i samhället. Ett viktigt steg är så kallade passivhus som inte behöver något traditionellt värmesystem. Något vi kommer att få se mer av i framtiden. Faktum är att majoriteten av Sveriges villor har några decennier på nacken. Så vad gör man då om man bor i ett äldre hus? Ska man ha dåligt samvete? Nej, det är kanske lite drastiskt, men samtidigt finns det många enkla åtgärder man kan göra för att minska sin energianvändning. I detta nummer kan du bland annat läsa om en renovering av ett 70-tals hus med målet att uppnå nästintill passivhusstandard. Är det möjligt? Ja, vi tror det och därför finns det hopp och möjligheter för alla er husägare där ute. Vi kämpar oförtrutet vidare med vårt budskap isolering sparar energi. Välkommen till årets upplaga av Levande Hus, ett effektivt magasin när det gäller energieffektivisering! Mer information hittar du på vår hemsida: www.isover.se. Johan Bergström Försäljningsdirektör Saint-Gobain ISOVER AB Saint-Gobain ISOVER AB 267 82 Billesholm Tel 042-840 00 info@isover.se www.isover.se 2 LEVANDE HUS
INNEHÅLL ~ LEVANDE HUS NYHET! NYHET! 04 Isolera ditt hus så mår både du och huset bra! 06 Isoleringen är husets mest energismarta investering 08 70-talshus renoveras till lågenergistandard 10 Värme och isolering, hur funkar det egentligen? 12 Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet 16 Så här undviker du fuktproblem 18 God ventilation gör susen för hälsa och ekonomi 20 Värmekameran ser var det läcker 22 Energideklarationen visar om villan slösar med energi 24 ISOVERs glasull från tillverkning till kund! 26 Nu stannar stugvärmen kvar 28 Ovanvåningen blev husets bästa våning 30 Joel tillläggsisolerade och passade på att byta fasad 32 Fakta om olika fasadsystem 34 Planerar du hemmabio? Tänk på ljudisoleringen och akustiken! 36 Ju mer glasull, desto bättre ljudisolering 37 Rör och kanaler kan vara dyra energitjuvar 38 Drömmen om en egen gård, så här blir den sann! 40 Tio danska villor - utan värmesystem 42 Sveriges första ISOVER Multi-Comfort House 44 Så får du en varm och ombonad källare 46 Tjälisolering ger effektivt skydd mot sättningar och sprickor 48 Här ligger stenarna jämnt - jämt! 50 Golvvärme för komfortens skull, men glöm inte att isolera grunden! 52 Ett varmt garage ger fler möjligheter 54 Bygg en härligt, het bastu! 56 Nu blir det extra Easy att spara energi 57 Hjälte på fasaden ISOVER Fasadskiva 32 58 ISOVER Vario KM Duplex UV, den variabla ångbromsen 59 ISOVERs system för lufttäthet och fuktsäkerhet 60 Kompakta tak med ISOVER Vario KM Duplex UV Så här gör du 61 Innan du börjar! 62 Innehåll - Så här gör du 64 Vindsbjälklag 66 Takfot 68 Stödben och snedtak 69 Hanbjälklag 70 Gavelvägg 72 Lufttätning 74 Yttervägg utifrån 80 Yttervägg inifrån 82 Mellanvägg 84 Isolera fönster 86 Golvbjälklag från krypgrunden 88 Källarvägg inifrån 90 Källarvägg utifrån 92 Bygga en grund 94 Garageuppfart 96 Produktöversikt Ett idémagasin för husägare
Isolera ditt hus så mår både du och huset bra! Har du tänkt på att nästan allt du gör i ditt hus kräver isolering av något slag? Isoleringen har en viktig roll för att skapa komfort i ditt hus den ger dig skön värme, ett sunt klimat och en behaglig ljudmiljö. Även när det gäller brandsäkerhet har isoleringen en viktig funktion. Levande Hus är ett magasin som vi på ISOVER tagit fram speciellt för dig som har hus och tycker om att fixa själv. Använd magasinet som inspiration men också som kunskapskälla när du ska renovera, bygga till eller bygga nytt. Du får tips och enkla beskrivningar som visar hur du ska gå till väga när du isolerar. Men du får också värdefull kunskap som exempelvis att undvika fuktproblem, spara energi, inreda vinden, tjälskydda garageuppfarten och bygga en bastu. Du hittar också intressanta artiklar och intervjuer med familjer som delar med sig av sina erfarenheter. Dessutom får du massor av inspirerande bilder som får dig att vilja sätta igång direkt. Här nedan ser du de namn vi använder på husets olika delar. Du får också en hänvisning till de sidor som handlar om att isolera just den delen av ditt hus. Lycka till! Takfot sid 64 Vindsbjälklag sid 62 Gavelvägg sid 68 Mellanvägg sid 78 Yttervägg sid 72 Källarvägg sid 88 4 LEVANDE HUS
HANBJÄLKE STÖDBEN HÖGBEN TAKFOT VINDS- BJÄLKLAG MELLAN- BJÄLKLAG MELLAN- VÄGG BOTTEN- BJÄLKLAG KRYP- GRUND Hanbjälklag sid 67 GRUND- PLINT MARK Stödben och snedtak sid 66 Platta på mark sid 90 Dreva fönster sid 82 Golvbjälklag från krypgrunden sid 84 Garageuppfart sid 92
Isoleringen är husets mest energismarta investering Det kan skilja tusenlappar per år mellan att satsa på en genomtänkt, energismart investering i ditt hus och att göra en alltför förhastad. Det som är viktigast att tänka på är att göra saker i rätt ordning. Börja med att se till att klimatskalet håller kvar värmen i huset. Energianvändningen i ett hus genererar en kostnad som rullar på, år efter år. Att investera för att spara energi är därför smart, och ökar husets värde i framtiden. Tanken med investeringen är ju att behöva köpa så lite energi som möjligt. Det du bör göra först är därför att se till att den dyra värmen inte läcker ut genom klimatskalet; väggar, golv, vindsbjälklag, fönster och tak. Först där efter är det dags att se över värmesystemet. Gör du tvärtom riskerar du att installera ett överdimensionerat system vilket medför att energikostnaden inte sänks så mycket som det är möjligt. Det kan faktiskt skilja flera tusenlappar per år. Genom att göra åtgärderna i rätt ordning kan du alltså räkna hem investeringen snabbare. Dubbel återbäring Att tilläggsisolera huset är en investering som betalar sig på två sätt. Dels sjunker dina uppvärmningskostnader med upp till 25 % medan du bor i huset (se tabellen nedan), dels får du mer betalt när det är dags att sälja huset. Lagen om energideklaration (läs mer på sidan 22) kommer i hög grad att påverka huspriserna i landet. Precis som när det gäller kylskåp kommer samtliga hus efterhand att klassificeras utifrån husets energiprestanda. Ju sämre energiprestanda, desto sämre klassificering och desto lägre marknadspris på huset. På sikt kommer detta att driva på hustillverkarna att bygga hus med allt bättre energiprestanda, vilket i sin tur leder till ännu högre prisskillnader mellan dåligt isolerade och välisolerade hus. Isolering är dessutom ett tacksamt material med lika lång livslängd som huset. Det kräver inte underhåll och behöver aldrig bytas ut. Eftersom all energiproduktion påverkar miljön negativt, drar du samtidigt ditt strå till stacken med ett välisolerat hus. Spara på att tilläggsisolera! Underlag för beräkningen är ett hus med 140 m 2 vindsbjälklag. Vi har förutsatt att huset är uppvärmt med elpanna med en verkningsgrad på 80 % och att elkostnaden är 1,2 kr/kwh inklusive energiskatt, moms och elcertifikatavgift. Vi har räknat på två olika vindsbjälklag. Exempel Förutsättningar Tilläggsisolering Ort - Årlig besparing Vindsbjälklag 1 Vindsbjälklag 2 Träbjälklag med 150 mm sågspån Träbjälklag med 100 mm glasull eller stenull 400 mm glasull Lund 9 800 kr Stockholm 11 200 kr Umeå 14 700 kr 250 mm glasull Lund 5 500 kr Stockholm 6 300 kr Umeå 8 200 kr Gå in på www.isover.se/tilläggsisolering, klicka på Sparberäknaren och räkna ut hur mycket just du sparar! 6 LEVANDE HUS
BBR s krav på energihushållning vid ändring av byggnader När du planerar att renovera ska du vara uppmärksam på att Boverkets byggregler, BBR, numera ställer krav på att eftersträva god energiprestanda så nära dagens nybyggnadsstandard som möjligt. Exempelvis ska man eftersträva ett U-värde för ytterväggar på maximalt 0,18 W/m² K vilket motsvarar minst 200 mm isolering totalt. Ett krav som ska eftersträvas betyder att man ska göra sitt bästa för att uppgradera byggnadens energiprestanda. Dock accepteras avvikelser om det är skäligt. Lösningen du väljer får därför inte vara till nackdel för byggnadens utseende och funktion. Om du ska renoverar delar av klimatskalet eller göra en liten tillbyggnad kan du använda BBR s eftersträvade U-värden. Om du göra en omfattande renovering av ditt hus, dess energianvändande installationer och kanske samtidigt vill bygga till kan du anlita en konsult och få gjort en energiberäkning på byggnadens specifika energianvändning för uppvärmning, ventilation och varmvatten. Räkna dock med att du ska ha ungefär samma nivå för byggnadsdelarnas U-värden. Glöm inte att söka bygglov om du planerar ändra byggnadens användning, utseende eller vill bygga till. Byggnadsdel Tak 0,13 Vägg 0,18 Golv 0,15 Fönster 1,20 Ytterdörr 1,20 Eftersträvande U-värde, [W/m² K] Värdena är hämtade från avsnitt 9:92 i BBR 2012 Vanliga frågor om tilläggsisolering: Spelar det någon roll vilken typ av värmesystem jag har? Oavsett system är det alltid bra att ha ett välisolerat hus, dels för den egna ekonomin och dels för miljön med mindre koldioxidutsläpp. Största vinsten gör de som har uppvärmning med olja eller el. Hur stor är skillnaden i energinvändning för olika tidsperioder? Småhus byggda efter år 2000 använder ca 20 % mindre energi för uppvärmning och varmvatten jämfört med småhus byggda på 1980-talet, räknat i kilowattimmar per kvadratmeter golvyta och år. Var har tilläggsisolering bäst effekt? Var finns de svaga punkterna? Enklast och bäst effekt ger oftast en tilläggsisolering av vinden. Andra åtgärder för att spara energi är: Täta fönster och dörrar med tätningslister. Dreva fogar mellan väggar och fönster/dörrkarmar. Tilläggsisolera väggarna utifrån i samband med fasadrenovering. Isolera golvbjälklag. Hur mycket går det att spara på att tilläggsisolera? Att tilläggsisolera är en bra affär, både för dig och för miljön. Det du satsar i material och tid får du igen i minskade energikostnader. Ett tilläggsisolerat vindsbjälklag kan sänka uppvärmningskostnaderna med upp till 25 %. Dessutom gör lagen om energideklaration att välisolerade hus ökar i värde, läs mer här bredvid och på sidan 22. Hur snabbt kan man räkna hem en investering i mer isolering? Du kan själv enkelt räkna fram detta på www.isover.se/tilläggsisolering, klicka på Sparberäknaren. Fler tips och räkneexempel finns på www.swedisol.se. Hur gör jag för att komma igång? Ta kontakt med din lokala byggfackhandel och din kommunala energirådgivare. De kan hjälpa dig med många praktiska tips och råd. Läs också igenom det här magasinet här hittar du massor av vägledning för att göra ditt hus energisnålare. LEVANDE HUS 7
70-talshus renoveras till lågenergistandard Villa Kanndalen på Öckerö färdigställdes 1970 och är ett tidstypiskt souterränghus i två plan med låglutande tak, samt en vinkelbyggnad mot söder. Huset var i behov av upprustning och en renovering planerades. I samband med detta föddes idén att samtidigt energieffektivisera huset till ett lågenergihus genom att applicera passivhusteknik så långt som möjligt. Ola Henriksson är VD för Energieffektiva Hus AB, som utför renoveringen. Företaget arbetar både med att bygga nya energieffektiva hus och att energieffektivisera befintliga hus. ISOVER har fungerat som isolerleverantör och rådgivande part i konstruktionsarbetet. Vi såg det här som ett spännande projekt med stor potential och när jag presenterade idéerna för min mamma som bor i huset så blev hon genast intresserad. När vi ändå skulle renovera huset kunde vi slå två flugor i en smäll, säger Ola. Total översyn Bristerna var bland annat dräneringsproblem, sprickor i fasad, dåliga fönster och dörrar, dålig isolerstandard, direktverkande el för uppvärmningen och slitet tak. Det var vanliga problem och renoveringsbehov som många villaägare med denna typ av hus stöter på, berättar Ola. Ny taklösning Istället för att byta och bygga om befintligt tak kom ISOVER med förslaget att bygga ett nytt tak ovanpå det gamla. Då skulle man få tjockare isolering och nytt tak utan att inkräkta på vindsutrymmet, som kan utnyttjas till ventilationskanaler och andra installationer. Dessutom innebar denna lösning både mindre arbete och bättre isoleringsegenskaper. På ett enkelt sätt skapar vi lufttäthet genom att bygga in en ny ångspärr ovanpå befintlig takkonstruktion, som skyddas och kommer in i värmen. Vi får dubbelt så mycket isolering ovanpå den gamla råsponten som i befintligt vindsbjälklag. Den nya tilläggskonstruktionen byggs utifrån samma principer som i nybyggda passivhus, berättar Hanne Dybro, utvecklingsingenjör på ISOVER. Fasadpartierna i den gamla vinden lufttätas med en diffusionsöppen takunderlagsfolie. På så sätt släpper fasadpartierna ut fukt som eventuellt trängt upp på vinden. Då behöver man inte plocka bort den gamla ångspärren i vindsbjälklaget. 8 LEVANDE HUS
Övriga större åtgärder Krypgrunden under vinkelbyggnaden mot söder tilläggsisoleras på traditionellt sätt underifrån. Fasaden renoveras med Webers tjockputs ovanpå ny tilläggsisolering. De nya fönstren, av passivhustyp, har ett U-värde på 0,9 W/m 2 ºC och förhindrar effektivt kallras. De direktverkande elelementen togs bort och ersattes av en ventilationsanläggning med effektiv värmeväxling och behovsstyrd ventilation. Som komplement installerades en vattenmantlad kamin för biobränsle. Framtida referenshus Vi bedömer att energiprestandan kommer att bli mycket god, men vi kommer inte att nå ner till samma nivå som ett nybyggt passivhus eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. Grunden (platta på mark) kan vi t.e x inte göra om, den ligger där den ligger. Alla svar finns inte när man ger sig in i ett sånt här projekt. Därför är det viktigt att ha en bred förankring med system- och materialleverantörer, som t ex ISOVER, där vi kan utbyta erfarenheter och gemensamt finna lösningar för att det ska bli så bra som möjligt. Renoveringen slutfördes 2008. Idag finns två hushåll i huset eftersom nedervåningen inreddes till en liten lägenhet. Energianvändningen har blivit avsevärt bättre. Sammanfattning av åtgärder Ny dränering runt huset Tilläggsisolering av platta på mark ovanifrån i suterrängdelen, 100 mm Utvändig tilläggsisolering av fasad, 150 mm Takkonstruktionen höjs och tilläggsisoleras ca 290 mm Tilläggsisolering av krypgrund under vinkelbyggnad 160 mm Lufttätning Nya energieffektiva fönster och dörrar Ventilation, värmeåtervinning: FTX-system Solpanel med ackumulatortank för varmvatten Mål Villa Kanndalen Minska energianvändningen från 162 till 45 kwh/m 2 år Förbättrat värmeeffektbehov från 64 till 13 W/m 2 år Minska värmeläckaget med 75 % Målen är baserade på ett litet hushåll med en person. LEVANDE HUS 9
Värme och isolering, hur funkar det egentligen? Alla behöver vi värme i våra hus för att inte frysa och för att få ett skönt och behagligt inomhusklimat. Hur mycket som behöver tillföras beror på utomhustemperaturen, men också på hur bra huset är på att behålla den värme som redan finns. Det här med värme, isolering och värmeöverföring är inte alltid så lätt att förstå. Här får du en snabblektion som förhoppningsvis ska ge dig en insikt i hur allt hänger ihop. Hur mycket är en kwh? Kilowattimme (kwh) är ett mått på den energimängd du använder, oavsett vilken uppvärmningsmetod du valt. En kwh motsvarar ungefär den energi som krävs för att värma upp 10 liter vatten från 0 C till 100 C. 1 m 3 olja motsvarar 10.000 kwh 1 m 3 ved motsvarar 1.630 kwh 1 000 kg pellets motsvarar 4.700 kwh Värme och olika material Värme är en slags rörelseenergi där molekylerna vibrerar på ett ostrukturerat sätt. Ju snabbare rörelse, desto högre temperatur. Värme lagras i materia och olika material har olika förmåga att lagra värmen. Vatten har exempelvis mycket god värmelagringskapacitet medan luft har betydligt sämre. Temperaturförändringar kan ske olika snabbt eller långsamt i olika material. I ett hus med tung stomme, exempelvis en kyrka med tjocka stenväggar, sker temperaturförändringar mycket långsamt vilket kan vara positivt på sätt och vis. Men det går åt mycket energi och tar lång tid att höja temperaturen igen efter det att huset kylts ned. Värmeisolering och värmekapacitet När det gäller hus är det viktigt att skilja mellan byggnadens värmeisolering (förmåga att hålla kvar värmen inne i huset) och värmekapacitet (förmåga att lagra värme i väggarna). Tänk dig en kamin som är klädd med täljsten och en annan kamin som är klädd med isolering. Täljstenen håller kvar värmen länge och leder samtidigt ut värmen så att man får del av den. En täljstenskamin har alltså hög värmekapacitet men behöver ständig tillförsel av vedklampar eftersom värmen konsumeras. 10 LEVANDE HUS
En kamin som är klädd med isolering håller däremot kvar värmen inuti kaminen vilket innebär att det inte går åt så mycket ved, den har god värmeisolering. Å andra sidan får du ju inte del av värmen. Överföring av värme Om det råder temperaturskillnad mellan två material strävar naturen efter att utjämna denna skillnad. Den naturliga förflyttningen av värme sker från högre till lägre temperatur. Denna överföring av värme kan ske på tre olika sätt; genom ledning, strålning och konvektion. Värmeledning I fasta material, till exempel metaller, överförs värme från varm till kall del genom ledning. Även vätskor och gaser leder värme, men här spelar även strålning och konvektion en stor roll. Som jämförelse kan nämnas att aluminium leder värme ca. 10.000 gånger bättre än stillastående luft. Värmestrålning Värmestrålning (infraröd strålning) förekommer i vätskor och gaser samt i vakuum. Ett vanligt exempel på strålningseffekt är när du upplever vissa platser som kalla. Då är det egentligen din kropp som avger strålningsvärme till den kalla ytan, exempelvis i ett fönster. Konvektion Det finns två typer av konvektion, egenkonvektion och på tvingad konvektion. Egenkonvektion (naturliga luftrörelser) kan uppstå i gaser och vätskor när dessa utsätts för en temperaturskillnad. Eftersom varm luft (gas) är lättare än kall så stiger den varma luften. Luften rör sig och kommer i kontakt med kallare ytor, kyls ned och sjunker. Värmen kan genom detta förlopp spridas långt. Påtvingad konvektion orsakas av exempelvis vind, alltså skillnader i lufttryck. Det är därför viktigt att ha lufttäta konstruktioner. Hur fungerar isolering? På marknaden finns det flera olika isolermaterial och de flesta har en bra värmeisoleringsförmåga. Utformningen är gjord för att försvåra för värmen att ta sig över från den varma sidan till den kalla. Materialen består av ett skelett som ser lite olika ut beroende på vilket material det är; t.ex. glasulls-, stenulls- och cellulosa-fiber eller cellplast. Mellan detta skelett finns en gas som oftast är luft. Isoleringens roll är att skapa en balans mellan de tre värmeöverföringssätten. Fibrerna i glasullen är långa och tunna vilket försvårar värmeledning (ledning). Genom att ha många fibrer så blir det många hinder i isoleringen vilket minskar risken för att värmen ska stråla direkt från den varma sidan till den kalla (strålning). Fibrerna håller också luften stilla och minimerar egenkonvektion, det vill säga att varm luft stiger, kyls ner mot en kallare yta och sjunker (konvektion). För att beskriva hur mycket värme som går igenom ett material använder man begreppet värmekonduktivitet (värmeledningsförmåga). Det betecknas λ (lambda) och kallas ofta lambdavärde. Om lösfyllnadsisolering På vindsbjälklag använder man oftast lösfyllnadsisolering, som sprutas ut. En vanlig isolertjocklek är 500 mm. Beroende på lösullstyp (glasull, stenull, cellulosa etc.) krävs olika densitet för att uppnå samma isolervärde. ISOVERs lösullsprodukter består av många långa tunna fibrer med stor specifik yta. För att uppnå samma isolervärde och luftmotstånd kan dessa produkter därför blåsas i en lägre densitet jämfört med andra lösullsprodukter. För en och samma produkt innebär en högre densitet ett bättre isolervärde, men samtidigt påverkar isolerskiktets tjocklek konstruktionens värmemotstånd i ännu högre grad, vilket kan vara fördelaktigare i vissa lösningar. Simuleringar och beräkningar visar att de värmeförluster som uppstår bland annat av egenkonvektionen, eventuell blåst eller luftrörelser på vinden är små i den lösullsisolering som används i Sverige idag. Värmeledning Värmestrålning Konvektion LEVANDE HUS 11
Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet Brandvarnare och brandsläckare är enkla men effektiva försäkringar om det skulle börja brinna i ditt hus. Men visste du att du med rätt isolering och konstruktion kan minska brandfaran och bidra till brandsäkerhet och trygghet i ditt hus? Vad sker vid en brand? Brand är en eld som man har förlorat kontrollen över och innebär ofta katastrof. Att veta hur en eld uppstår och hur man kan skydda sig är därför en bra försäkring för en villaägare. För att en eld ska kunna starta och fortsätta krävs tre samverkande faktorer; bränsle, syre och värme, se bild nedan. Skulle någon av dessa tre faktorer försvinna så upphör elden. Visste du att? Visste du att elden kan beskrivas som en gas i glödande tillstånd. Till exempel är det inte den flytande oljan i fotogenlampan som brinner utan de brännbara gaserna som bildas av värmen. Det är inte heller veden som brinner i en brasa, utan de gaser som alstras när träet upphettas. Man brukar ibland säga att materialet pyrolyseras. Brandförlopp Brand i en byggnad kan få allvarliga konsekvenser, då många moderna material i inredningen består av lättantändliga material som konstfiber och plaster. Uppstår det en brand och det finns tillräckligt med brännbart material i närheten som exempelvis gardiner, möbler och mattor. kan branden växa och kraftig rök utvecklas. Denna giftiga rök sprider sig mycket snabbt. När brandgaserna blir tillräckligt varma finns risk för övertändning. Det kan bara ta några minuter från det att branden börjat tills rummet är ett eldhav. En brand kan uppstå och utvecklas på många olika sätt. Brandens utveckling påverkas framför allt av mängden brännbart material och hur detta är placerat i brandrummet. Mycket avgörande för brandförloppet är också syretillförseln. Man brukar utgå från en brandförloppskurva när man ska beskriva en brands utveckling, se bild till höger. 12 LEVANDE HUS
Flamfasen Inträffar när övertändning sker och detta leder alltid till en fullt utvecklad rumsbrand. Den fullt utvecklade rumsbranden påverkas av mängden och placeringen av brännbart material som finns i rummet. De personer som befinner sig i rummet har då mycket små chanser att ta sig ut levande och räddningstjänsten har knappast någon möjlighet att släcka elden. Under flamfasen når temperaturen sitt maximum, vilket är cirka 1.000 grader. Antändningsfasen Är den viktigaste fasen ur säkerhetssynpunkt. Här finns det möjlighet att hinna utrymma byggnaden och försöka släcka branden med en brandsläckare innan den sprids till hela byggnaden. Temperaturen stiger snabbt och brännbara material avger brännbara och obrännbara gaser (rök). När de brännbara gaserna uppnår sin antändningstemperatur kan detta leda till total övertändning. Avsvalningsfasen Är perioden efter den fullt utvecklade rumsbranden. I avsvalningsfasen börjar temperaturen sjunka eftersom bränslet börjar ta slut. Ofta minskas konstruktionsmaterialets (t ex. träkonstruktioner) hållfasthet på grund av värmens påverkan. Träregeln/balken minskar i omfång genom förbränning och förkolning. Den blir klenare och får därmed en minskad hållfasthet. LEVANDE HUS 13
Att isolera brandsäkert och tryggt För att förhindra att en brand uppstår och sprids behövs goda kunskaper om brandförloppet och hur olika material och byggnadskonstruktioner påverkar branden. Den kanske viktigaste kunskapen är att kunna skilja på de två begreppen brandreaktion och brandmotstånd, som enkelt delar in fasen före övertändning och fasen efter övertändning. Båda är avgörande för brandens utveckling, men i olika faser av brandförloppet. Att bidra till ett brandsäkert byggande är ett av ISOVERs mål. Alla som vistas i byggnaden samt de som ansvarar för säkerheten, ska känna sig trygga. Brandreaktion är beroende på materialen Under den första fasen från det att något material i byggnaden antänds fram till övertändning, är det endast materialet, byggnads- såväl som inredningsmaterial som påverkar brandens utveckling. I denna första fas är det viktigaste kriteriet att snabbt kunna utrymma lokalen. Hur materialens yta beter sig vid en brand, Brandreaktion, är alltså av central betydelse i denna fas. Kraven anges i BBR (Boverkets byggregler) med Euroklasser, det som tidigare betecknades Ytskikt klass I, II, III, osv., samt obrännbart material. ISOVERs oklädda glasullsprodukter är klassade som obrännbart material eller som man anger i BBR i högsta klassen A1/A2-s1, d0. Brandmotstånd gäller för konstruktionen I de fall då branden får chans att utvecklas så att en övertändning sker går det inte längre att rädda utrymmet där branden uppstod (brandcell). Istället är det viktigt att förhindra att branden sprider sig till angränsande utrymmen. Det är nu man använder begreppet Brandmotstånd, som helt och hållet är kopplat till konstruktionen. Kraven regleras i BBR där olika byggnadstyper kräver olika långa brandmotståndstider. När det gäller konstruktionens brandmotstånd hjälper det inte att titta på ytskiktsegenskaperna eller temperaturtåligheten för enstaka produkter. Här handlar det istället om hur hela kombinationen av material fungerar tillsammans i de olika konstruktionerna, vägg, golv, tak, osv. Förståelsen för hur material samverkar i en konstruktion är ytterst viktig när det gäller att förhindra brandspridning. Då material ändrar form; vissa sväller och ökar i volym medan andra krymper och brännbart material förkolnas vid upphettning, är det viktigt att se till hela konstruktionen. Konstruktionen måste testas i sin helhet den blir inte brandsäker bara för att ett material som tål 1.200 grader placeras i en godtycklig konstruktion. Se illustration till höger. Att leva brandsäkert Skaffa en brandvarnare, det är en billig livförsäkring som hjälper dig och din familj att hinna ut ur huset innan det blir övertänt. Du behöver en i taket utanför ditt sovrum, och finns det en övervåning behövs ytterligare en ovanför trappan eftersom röken stiger uppåt. Ha gärna det som en vana att byta batteriet i brandvarnaren en gång om året, man behöver inte vänta på signalen! Prata gärna igenom utrymningen så att alla i familjen är förberedda om det skulle börja brinna. Se till att det finns flera möjliga utrymningsvägar om någon skulle vara blockerad. Varför inte genomföra en brandövning hemma? Det är även bra att ha släckningsmöjligheter i sitt hus. Placera en brandsläckare på en plats där du lätt kommer åt den, gärna åt samma håll som utrymningsvägen. Eller se till att du har en lättillgänglig vattenslang i huset och det är bäst om slangen har en snabbkoppling så att du snabbt får igång den. Tänk på att slangen måste vara så lång att den når runt i hela huset. Att tänka brandsäkert Välj brandsäkra material och konstruktioner med rätt brandmotstånd till ditt hus. Stäng alltid av hushållsapparater när de inte används som till exempel strykjärn, kaffebryggare, tvättmaskin och torktumlare. Tvätta eller kör torktumlaren bara när ni är hemma. Det är även viktigt att tänka sig för när man inreder hemma med levande ljus och placera dem på en lämplig plats. Lämna aldrig ett brinnande ljus utan släck det när du går! Se även till att ha uppstädat runt hus och hem för att minska risken för att någon anlägger en brand intill huset. Det minskar även risken för brandspridning mellan byggnader. Förvara gärna brandfarliga varor på en säker plats. 14 LEVANDE HUS
Brandreaktion Visar om materialet tillför bränsle till branden före övertändning. Euroklasser A1/A2, B, C, D, E, F Brandmotstånd Visar hur länge en konstruktion kan stå emot branden då den nått övertändning. R, E, I 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter
Så här undviker du fuktproblem Många tror att fukt utifrån är det största problemet, men så är det inte. Det är istället fukten inifrån som ofta orsakar fuktproblem och som konstruktionen måste skyddas från. Vi har i regel större fukttillskott i våra hus idag än vad man hade förr. Men bygger man rätt ska täta hus inte alls orsaka dålig inomhusmiljö. Fuktvandring av vattenånga kan ske genom fuktdiffusion och fuktkonvektion. Konvektionsvandring är i jämförelse med diffusionsvandring mycket smartare, den hittar små hål och otätheter. Konvektionsvandring och den kondens av inomhusluften som blir resultatet ger oftast störst skador, men även skador av diffusion är vanliga. Diffusion och konvektion Diffusionsvandring inträffar när det finns skillnader i ånghalt mellan olika utrymmen. Vattenmolekylerna på den sida där ånghalten är störst kommer att försöka ta sig över till den sida där det är färre vattenmolekyler. Normalt är ånghalten inomhus större än utomhus och nettodiffusionen sker då inifrån och ut. Detta är naturens lag att försöka jämna ut skillnaderna och få lika tryck på båda sidorna. Konvektionsvandring betyder att strömmande luft tar med sig vattenånga. För att luftrörelser ska uppstå krävs det lufttrycksskillnader mellan olika utrymmen och det råder oftast tryckskillnader över klimatskalet (väggar, golv och tak). Orsaken till detta är bland annat vind, ventilation och temperaturskillnader mellan utomhusluft och inomhusluft. Den varma och fuktiga inomhusluften vill röra sig ut ur huset genom väggar och tak mot den kallare delen av konstruktionen. Inomhusluften kyls ned och vid en viss temperatur kondenserar fukten i luften och blir till vatten. Då är risken för fuktskador mycket stor. Folie minskar fuktvandring För att minska oönskad fuktvandring använder man en folie som ångspärr eller ångbroms, till exempel ISOVER Plastfolie eller ISOVER Vario KM Duplex UV. Folien placeras på den varma sidan i en konstruktion (t.ex på insidan av ett vindsbjälklag) vilket innebär att luften måste finna en annan väg ut ur huset, vanligtvis via ventilationssystemet. Folien förhindrar därmed att kondens uppstår på konstruktionens kalla sida. Kontrollerad ventilation Äldre hus är ofta väldigt dragiga och har mindre isolering än moderna hus. Detta innebär att värmen försvinner ut ur huset och att energianvändningen blir hög. Högre energianvändning belastar såväl miljön som din ekonomi. Man kan se till att man har en mekanisk frånluftsfläkt i kök, bad- och tvättrum för att undvika en för hög luftfuktighet, samt se till att tilluftsventilerna är öppna i sov- och vardagsrum. På detta sätt skapar man en så god luftomsättning som möjligt. Hus som byggs idag har däremot täta konstruktioner och ventilationssystem som kontrollerar luftflödena in i och ut ur huset. Detta är en förutsättning för en energisnål uppvärmning. En kontrollerad ventilation säkerställer också en god luftkvalitet i huset. 16 LEVANDE HUS
Viktigt att täta ordentligt Det av största vikt att ångspärren/ångbromsen verkligen är tät och att den inte punkteras. Det är även viktigt att täta alla genomföringar, som exempelvis rör för luftning av avlopp, ventilationskanaler etc. Eventuellt kan man täta med ISOVER Vario Stos runt ledningar och genomföringar för att undvika problem. Glöm inte att även täta runt vindsluckan! Risken för att varm, fuktig inomhusluft ska strömma ut i konstruktionen är störst högt upp i en byggnad där det normalt råder övertryck, främst genom så kallad skorstensverkan. Därför är det viktigt att konstruktionen tätas på den varma sidan. Isolering av vindsutrymmen Isolering av vindsbjälklaget är till för att förhindra värmen att ta sig upp på vinden. Är tanken att ha en ouppvärmd och oinredd vind ska ångspärren/ångbromsen placeras på undersidan av vindsbjälklaget. Ska vinden inredas ska folien placeras på den varma sidan, innanför isoleringen i yttertaket. Vissa hus har ett så kallat hanbjälklag och en liten loftvind. I dessa fall kan man, om man vill ha en lägre innertakshöjd, isolera hanbjälklaget. Ångspärren/ ångbromsen placeras då på undersidan av hanbjälklaget. För utförliga anvisningar se så här gör du för respektive konstruktion. Ventilering av vindsutrymmen I ett ouppvärmt utrymme över ett välisolerat vindsbjälklag blir temperaturen låg och den relativa fuktigheten hög under vintern. Följande åtgärder minimerar risken för fuktskador uppe på vinden: Lufttätt vindsbjälklag Lufttäta genomföringar till exempel vid uppstigningsluckor, skorstenar och ventilationsrör Undertryck inomhus Vattentätt yttertak Inga läckande installationer Ingen byggfukt Vindsutrymmets ventillation är anpassad till förväntade fuktmängder Vindsutrymmet bör ha ventilationsöppningar för att kunna vädra bort den fukt som trots allt kommer dit. Detta kan lösas på olika sätt exempelvis med takfotsventilation, gavelventiler, takhuvar eller nockventiler. Det går inte att ge några generella regler utan varje byggnad måste bedömas efter sina egna förutsättningar. Men oavsett vilken ventilering man väljer, så bör man under den första säsongen då och då kolla hur vinden fungerar. Är det torrt och fint? Om man väljer att ventilera vindsutrymmet via takfoten måste isoleringen skyddas av vindavledare som för ventilationsluften förbi isoleringen och upp utefter yttertaket. Luftspalten bör vara minst 25 mm. Viktigt I källarutrymmen rekommenderar vi inte plastfolie eftersom det oftast är fukt utifrån som kan orsaka problem.
18 LEVANDE HUS
God ventilation gör susen för hälsa och ekonomi Frisk och fräsch luft inomhus betyder mer för välbefinnandet än man kan tro. Förr använde man självdrag. Men idag är energin alltför dyr för att släppas ut genom otätheter i huset, frisk luft måste istället tillföras genom ventilation. Och med en bra ventilationsanläggning kan du faktiskt sänka energikostnaderna ordentligt! Självdrag i ett hus kan kännas som ett naturligt sätt att få in frisk luft, men är ett dåligt alternativ ur energisynpunkt. På senare år har byggreglerna också förändrats ganska mycket för att hushålla med den allt dyrare energin. För att ett hus ska vara energieffektivt måste klimatskärmen vara så lufttät som möjligt. Men eftersom inomhusluften hela tiden tillförs partiklar, gaser och vattenånga från människor och apparater är det nödvändigt med ett bra ventilationssystem för att luften ska kännas fräsch och frisk. God ventilation och god ekonomi går faktiskt att kombinera! Välj rätt ventilationssystem Ventilation kan vara mer eller mindre kontrollerad. Ett självdragssystem (S-system) är egentligen inte något system utan ett resultat av att varm inomhusluft stiger och tar sig ut ur huset vilket skapar ett undertryck. Kall luft sugs in genom otätheter i huset vilket innebär att ny luft hela tiden måste värmas upp. Ett mer kontrollerat system är så kallad fläktstyrd frånluft (F-system), som innebär att fläktar driver ut inomhusluften. Ny luft tillförs genom ventiler eller otätheter, men fortfarande med hjälp av undertrycket som uppstår. Mest effektivt är ett balanserat ventilationssystem (FT-system), som ibland även har värmeväxlare (FTX-system). Här styr fläktar både till- och frånluften, och i FTX-systemet återanvänds även värmen från inomhusluften till att värma upp luften som tas in. Ett FTX-system innebär en lite större investering, men är ett säkert sätt att göra inomhusmiljön behaglig, temperaturen jämn och luften frisk att andas. Samtidigt innebär värmeväxlingen att energianvändningen i huset sänks rejält. Bra eller dålig ventilation? Om du nyligen flyttat in i ett hus kanske du inte är helt säker på vilken typ av ventilation huset har. Om huset är byggt före eller omkring 1965 är det ganska troligt att det ventileras med självdrag. Frånluftsgaller i våtrum och sovrum tyder också på självdragssystem. Hittar du luftintag i ytterväggarna kan det tyda på ett fläktstyrt frånluftssystem. Och har huset ett FTX-system har du förmodligen fått drift- och underhållsinstruktioner med huset. Det finns några enkla sätt att kontrollera om ventilationen i huset är dålig. Kontrollera exempelvis hur lång tid det tar för imman på badrumsfönstret att försvinna efter det att du duschat. Tar det mer än en kvart är ventilationen dålig. Samma sak om du upptäcker kondens på insidan av fönstren. Att hålla upp en bit hushållspapper mot en ventil är ett annat sätt. Papperet ska sugas mot ventilen om ventilationen fungerar som den ska. Branschorganisationen Svensk ventilation har gett ut boken Andnöd som kan beställas via hemsidan, www.svenskventilation.se. LEVANDE HUS 19
Värmekameran ser var det läcker Dåligt isolerade skarvar och hörn bildar hål i klimatskalet där värmen strömmar ut. Dessa köldbryggor är mycket svåra att se med blotta ögat, men med hjälp av en värmekamera kan du lokalisera och åtgärda de kostsamma värmeläckorna. Känns det dragigt på golvet trots att rummet är varmt i övrigt? Förmodligen har huset en eller flera köldbryggor. Att en köldbrygga uppstår beror ofta på att isolerskiktet är brutet och att värmen transporteras ut via material med sämre isolerförmåga. En köldbrygga kan också uppstå om konstruktionen är felisolerad. Köldbryggor kostar dyra energipengar och bör åtgärdas. Problemet är förstås att hitta dem, eftersom de inte syns för blotta ögat. Olika typer av köldbryggor Det finns olika typer av köldbryggor, en del är enklare att lokalisera än andra. Exempel på ställen där köldbryggor ofta uppstår är utåtgående hörn i ytterväggar, anslutningar mellan yttervägg och tak respektive bottenbjälklag, dörr- och fönstersmygar, balkongfästen, reglar i regelväggar, fästanordningar och genomföringar. En köldbrygga har stor inverkan på konstruktionens värmeisolerande förmåga. Det går åt mycket onödig energi för att hålla huset varmt helt enkelt. Fotografera läckorna Om du känner att huset är dragigt eller om du ändå är på väg att renovera eller bygga om ditt hus, är det klokt att ta chansen att leta upp alla värmeläckor. Ett bra sätt är att använda en värmekamera, en kamera som registrerar de infraröda strålar som ett föremål avger och omvandlar mätningen till en bild. I denna bild syns temperaturskillnaderna mellan kalla och varma partier mycket tydligt. Denna typ av fotografering kallas för termografering. Genom att låta termografera fasaden kring de utsatta ställena kan du hitta köldbryggor och sätta stopp för värmebovarna. De flesta lokala byggföretag och bygghandlare kan ge dig råd om vem i din närhet som kan utföra en värmefotografering. På en bild från insidan av huset syns varma områden som gul-röda medan ställen där värmen läcker ut blir lila-blå. Om huset fotograferas utifrån syns värmeläckorna som röda-gula fält eftersom dessa är varmare än fasaden i övrigt. En fasad som håller tätt kan liknas vid en termos, värmen hålls kvar på insidan och termosen blir grön-blå om man fotograferar den med en värmekamera. Kaffekokaren har ett aktivt system för att hålla kaffet varmt och blir gulröd som ett tecken på att värmen läcker ut! Bilden kommer från Energimedia i Göteborg. Bilden kommer från Energimedia i Göteborg. Bilden kommer från Energimedia i Göteborg. 20 LEVANDE HUS
Har du pengarna i madrassen? Här växer familjen Johanssons sparpengar med 37 % om året Placera pengarna i väggar och tak i stället! Att ligga i soffan med känslan av trygghet i ett varmt och skönt hus när det ligger drivor av snö utanför kan vara en självklarhet för många men inte för alla! Planera in en tilläggsisolering i ditt hus i stället, så gör du en klok investering i ditt framtida boende. Genom att tilläggsisolera tak och väggar så får du upp till 50 procents avkastning tack vare lägre uppvärmningskostnader. Passa på att utnyttja ROT-avdraget Få upp till 50 % av arbetskostnaden som skatteavdrag (maximalt 50 000 kr/person). Du höjer dessutom värdet på huset och gör en insats för miljön. Ta första steget, besök www.isover.se/tillaggsisolering LEVANDE HUS 21
Energideklarationen visar om villan slösar med energi Sedan 2009 måste villor energideklareras när de byter ägare. Villaägaren ska se till att en energideklaration tas fram och intresserade köpare kan med hjälp av den bedöma om villan är energieffektiv eller inte. Köparen kan också se vilka åtgärder som kan behöva göras för att förbättra villans energiprestanda. Cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning går idag till våra byggnader. Därför är det viktigt att villor och andra byggnader minskar onödig energianvändning. Ett viktigt verktyg för detta är energideklarationer av fastigheter. De görs av en energiexpert tillsammans med villaägaren och ska visa villans energianvändning och ge råd om hur den kan bli mer energieffektiv. Boverket är den statliga myndighet som ansvarar för register och information kring energideklarationerna. Nedan beskrivs hur man som villaägare skaffar sig en energideklaration inför en försäljning. Naturligtvis kan deklarationen vara av mycket stort intresse även om villan inte står inför omedelbar försäljning. Förberedelser Villaägaren tar fram alla handlingar som kan underlätta för energiexperten. Framför allt behövs uppgifter om tidigare undersökningar eller besiktningar av villan. Bland annat behövs ritningar och det senaste årets räkningar för att värma upp huset. Mät upp villans uppvärmda golvarea på ritningen. Har en radonmätning gjorts ska resultaten från den tas fram. Kontakta expert Ta kontakt med ett företag som är godkänt av SWEDAC se www.swedac.se. Det är en förutsättning att energiexperten finns namngiven hos något av företagen som SWEDAC listar för att han eller hon ska få göra energideklarationen. Villaägaren kan alltså inte göra energideklarationen själv! Undersökning Energiexperten gör en besiktning av villan och går dessutom igenom allt material och kända fakta om villan. Det är nu det förberedande arbetet lönar sig. Ju mer kända fakta som redan finns, desto snabbare går det. Energideklarationen ska innehålla en mängd uppgifter och det är energiexpertens jobb att tillsammans med villaägaren bland annat ta fram uppgifter om den mängd energi som används per år samt om radonmätning har gjorts i byggnaden. 22 LEVANDE HUS
Alla uppgifter ska hjälpa experten att ge förslag på åtgärder som kan sänka energianvändningen, utan att det kostar för mycket. Det kallas Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder. Elektroniskt formulär Energiexperten matar sedan in de uppgifter som krävs på Boverkets elektroniska formulär och godkänner energideklarationen. Det är nu det så viktiga referensvärdet kommer fram. Värdet räknas fram av ett program i samband med inmatningen och det visar hur mycket energi villan drar i jämförelse med liknande hus. Förslag till förbättringsåtgärder Nästa steg är att villaägaren får hela energideklarationen och förslag till åtgärder. Förslagen är tänkta att sänka kostnaderna för driften. Det är inget tvång att följa förslagen, men de leder till besparingar för både ägaren och miljön om de utförs. Villaägaren får också en sammanfattning av resultatet. Den visar husets energianvändning på ett överskådligt sätt. Hela deklarationen ska visas upp vid försäljning av villan. Annonsering vid försäljning Vid försäljning av en villa ska dess energiprestanda tydligt finnas med vid annonsering. Energiprestanda ska anges med siffror i annonsen. Värdena finns i energideklarationen, men kan också hämtas från Boverkets hemsida. I energideklarationens sammanfattning kan man bland annat se hur mycket energi villan använder per kvadratmeter och år. Värdet jämförs med liknande byggnader så att man kan få en uppfattning om den aktuella villan är energisnål eller slösande. Fakta På Boverkets hemsida www.boverket.se finns utförlig information om energideklarationer. SWEDAC SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är en statlig myndighet som ackrediterar, det vill säga kompetensbedömer, laboratorier, certifieringsorgan samt kontroll- och besiktningsorgan. LEVANDE HUS 23
ISOVERs glasull från tillverkning till kund! Kvalitetskontroll med alla sinnen Det flytande glaset transporteras till en spinnare. I hög hastighet slungar spinnaren ut långa och tunna fibrer som bildar en vit ull. Varannan timme kontrolleras kvaliteten noga Om formen kan vara till nån ledning Efter att bindemedel har tillsatts leds den fluffiga ullen vidare mot härdugnen. Först här bestäms formen på den färdiga glasullen; skivor plattas till och rörskålar rullas upp. En spänstig hurtbulle I ugnen härdas bindemedlet och glasullen får sin karakteristiska gula färg. Det gör också glasullen extra spänstig och smidig att hantera. Var tredje glasflaska spar energi Var tredje glasflaska som du lämnar till återvinning blir till energibesparande glasull i ISOVERs fabrik i Billesholm. Dryck på glasflaskor spar alltså energi Tänk miljövänliga tankar De krossade glasflaskorna anländer till ISOVER i stora tankbilar. Ungefär 80 % av den färdiga glasullen är producerad av återvunnet glas. Full tank är en miljövänlig tanke! Nyttig rätt med hemligt recept Glaskrosset smälts i en vanna och ämnen som tillför olika egenskaper till glasullen tillsätts efter ett hemligt recept. Både fiberrikt och nyttigt förstås! 24 LEVANDE HUS
Inte klippt när det är skuret Skivor och rullar kapas till rätt format och längd. Inget spill går till spillo, allt som blir över tas tillvara i produktionen. Vissa av produkterna beläggs sedan med olika ytskikt. Ingen luft gör stor skillnad Komprimering gör stor skillnad, och redan vid den första paketeringen komprimeras glasullsskivorna rejält. Mindre paket är lättare att lagra, transportera och hantera. Skillnaden både känns och lönar sig Okomplicerat multikomprimerat Förpackningsmaskinen Multipac är en robot som komprimerar glasullen ett steg till, upp till 80 %. Vilket innebär att ISOVERs lastbilar minskar sin förbrukning av diesel med drygt 1 miljon liter per år! Med tuffa miljökrav når vi ännu längre Komprimering minskar antalet frakter vilket spar miljön. Genom att dessutom välja tåget för alla transporter till vårt lager i Älandsbro når vi riktigt långt i vårt miljöarbete. En enkel present, från oss till dig Genom att använda komprimerad glasull istället för exempelvis stenull halverar du din transport, liksom antalet steg på bygget. En present som är enkel att njuta av året om. LEVANDE HUS 25
Nu stannar stugvärmen kvar och Love och Linn sparar pengar Huset tjänade en gång som ölbutik och hela sekelskiftescharmen sitter kvar i väggarna. Men när Love och Linn flyttade in var det många projekt kvar mellan dröm och verklighet. Nu har det gått två år, och med tilläggsisolering, gjutjärnskamin och god känsla för inredning har de skapat ett hem med ovanligt varm och inbjudande atmosfär. Precis som många andra hade Love och Linn en dröm att bo i ett hus nära havet. Och i Nyhamnsläge, ett typiskt fiskeläge strax norr om Höganäs i nordvästra Skåne, hittade de ett hus med rätt möjligheter. Men att det strandnära läget ställer höga krav på husets isolering och täthet fick de känna på redan första året. - Vi flyttade in under sommaren, men när vintern kom upplevde vi att huset kändes kallt och dragigt. Att vi inte helt lyckades behålla värmen i huset bekräftades också av att oljepannan jämt arbetade för högtryck, berättar Love. Lösull på vinden En av de första åtgärderna i huset blev att tilläggsisolera vindsbjälklaget för att hindra stugvärmen från att strömma ut ur huset via vinden. I bjälklaget låg bara en 3-4 cm tjock mineralullsmatta som ersattes med ett 50 cm lager lösull. - Det visade sig vara en bra investering. Vi märkte direkt att vi kunde sänka termostaterna på ovanvåningen och det har i sin tur resulterat i att vi minskat vår oljeförbrukning. Det är ju inte helt fel i tider när en kubikmeter olja kostar över 13.000 kronor, och det innebär ju också att vi bidrar till att skona miljön en aning, säger Love. Isolering först... Att hindra värmen från att strömma ut ur ett hus är en av de viktigaste faktorerna för god värmeekonomi. Rådet som Love och Linn fick av en bekant att tilläggsisolera först innan de började fundera på kompletterande uppvärmning visade sig vara ett gott råd. 26 LEVANDE HUS
FAKTA tilläggsisolering Att tilläggsisolera husets vindsbjälklag är ett effektivt sätt att behålla värmen i huset. Du kan faktiskt sänka dina uppvärmningskostnader med så mycket som 25 %! Isoleringen utförs antingen med skivor eller med lösull. Ett mindre bjälklag är enklast att isolera med skivor, men om utrymmet är lite större är det oftast mer ekonomiskt att anlita en lösullsentreprenör. ISOVER har såväl skivor (UNI-skiva, Träregelskiva - Den nya gjutjärnskamin som vi installerade ifjol värmer nu upp huset snabbare än om vi inte hade tilläggsisolerat först. Dessutom går det åt mindre ved i kaminen. Totalt har vi nu kommit en bra bit på väg i att skapa ett varmt och gott klimat i huset, avslutar Love och Linn, som så snart de har möjlighet kommer att tilläggsisolera resten av huset. Så nu får Nyhamnslägekråkorna helt enkelt hitta ett annat tak att sitta och värma sig på... och ISOVER Easy) som lösull i sortimentet. Läs mer om hur man tilläggsisolerar ett vindsutrymme på sidan 64. LEVANDE HUS 27
Ovanvåningen blev husets bästa våning Större, ljusare och varmare... Den dragiga ovanvåningen var länge ett undantag i familjens smakfullt renoverade 60-talshus. Det tog några år innan Christian och Gunilla till sist tog beslutet att med hjälp av en arkitekt fräscha upp rummen och samtidigt ge barnen större plats och rum. Resultatet blev en trivsam ovanvåning med mer yta och rymd, mer ljus och inte minst mer värme. För paret är hemmet helt klart en betydelsefull del av livet och de delar ett brinnande intresse för inredning och design. Varje rum i huset känns genomtänkt vad gäller möbler och färgval och besökaren möts av en smakfull mix av olika stilar och tidsepoker. Under de första åren i huset var dock ovanvåningen ett undantag från regeln. Genom åren hade olika hemmasnickare satt sin prägel på rummen och inredningen och resultatet var ett mörkt, kallt och dragigt utrymme i dåligt skick. Fula tapeter i kombination med dåliga materialval gjorde sen sitt till för att förstärka det otrivsamma intrycket. En utmaning för Christian och Gunilla som båda är ytterst noggranna med detaljer. Vi kan ägna dagar åt att diskutera om en soffa ska ha den ena eller den andra nyansen av en viss färg, berättar de och skrattar. Att fräscha upp ovanvåningen på egen hand var först en naturlig tanke för både Christian och Gunilla. Men efter en tids funderande beslutade de sig för att kalla in professionell hjälp. De gav en arkitekt i uppdrag att skapa en trivsammare ovanvåning med mer yta och rymd och med bättre värmekomfort. Som i många andra hus från 60-talet var takkonstruktionen minst sagt dåligt isolerad, så mitt i vintern fick vi brassa på elementen rejält för att hålla en dräglig temperatur. Utöver rent praktiska och estetiska krav, var det också en viktig drivkraft att om möjligt ge barnen lite mer plats i sina respektive rum, säger Christian. Fyra dubbla Veluxfönster fälldes in i taket åt söder vilket ger ett fantastiskt ljusinsläpp och en hänförande utsikt över det omgivande landskapet och tre mer normalstora Veluxfönster fixar ljuset i takets norrsida. I innertaket finns infällda spotlights, som ger de olika rummen ett både varmt och behagligt ljus. Det varma intrycket förstärks av det oljade trägolvet i massiv ekparkett. En inte helt oviktig detalj för det estetiska helhetsintrycket är de osynliga elementen. De fläktstyrda konvektorelementen är nedfällda i golvet och har enligt uppgifter från tillverkaren betydligt bättre verkningsgrad än traditionella radiatorer. Ny samlingspunkt Efter att familjen bokstavligt talat levt ihopträngd på bottenplanet under några slitsamma renoveringsmånader drog alla en lättnadens suck när sista spiken i den nya ovanvåningen slogs på plats. Barnen blev överlyckliga över sina nya, ljusa rum och familjen fick en ny samlingspunkt i det stora allrummet som vi nu gjort till vårt TV-rum. Det känns som om ovanvåningen har blivit en mer naturlig del av huset, avslutar Christian. Omfattande förändring Förändringsarbetet var omfattande: Hela takkonstruktionen tilläggsisolerades, vilket ger hela huset en bättre och jämnare temperatur. Stödbenen i takkonstruktionen flyttades ut för att skapa större boyta och en ökad känsla av rymd. I två av rummen öppnades innertaket upp hela vägen till nocken, där de nu synliga hanbjälkarna byttes ut och vitlaserades. LEVANDE HUS 29