ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

KS 2012/0567 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 17 JUNI 2013

foto, framsida och nästa uppslag: Jonas Lindström foto, baksida: Jan Magnusson MEDVERKANDE Arbetet med översiktsplanen har skett i samverkan mellan tjänstemän från olika förvaltningar. Till sitt stöd har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av olika sakkunniga samt en ledningsgrupp bestående av chefstjänstemän från olika förvaltningar. Politisk styrgrupp för arbetet har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsbyggnadsnämndens presidium. PROJEKTORGANISATION Beställare Kommunstyrelsen Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Kenneth Condrup (kommundirektör), Björn Strimfors (planeringschef), Per-Olof Johansson (samhällsbyggnadschef), Thomas Davidsson (näringslivschef), Louise Weidolf (förvaltningschef kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson (förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef), Cecilia Frid (förvaltningschef social), Thomas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), Mats Linde (förvaltningschef barn och ungdom) Projektledare Eva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten) Referensgrupp Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef), Björn Carlswärd (planchef), Ewa Jansson (miljöchef), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafikplanerare), Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson (kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/ utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lindholm (hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohlsson (utredningschef) Projektgrupp Arbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson (planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), Bo Ericsson (kommunekolog), Thomas Burén (naturvårdshandläggare), Kerstin Ahlberg (vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur), Maria Eidrup (miljöfrågor), Elena Bäcklund (planeringsarkitekt), Tove Zetterholm (utredare), Malin Vikman (samhällsplanerare) och Sabina Bernhard (GIS-kartor) Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), hultbergmartens (layout). Andra personer har också bidragit med kunskap i olika delar. 2 Medverkande

INNEHÅLL Vision 2020...4 Så funkar det...6 1. KALMAR PÅ DJUPET...8 Originalet inte kopian...10 Från unikabox till unika Kalmar...14 Kalmar idag...17 2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN...22 Tre ledstjärnor för ett unikt Kalmar...25 Fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt...26 1. Fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund...28 2. Linnéuniversitetet är en kreativ drivkraft för näringslivet i hela regionen...29 3. Kalmar som regioncentra för 160 000 människor...29 4. Livskvaliteteten är hög vid Kalmarsund...30 5. Kalmarsund är turist- och besöksregion med internationell dragningskraft...31 3. MER KALMARSUND...32 Bostadsmarknad...36 Arbetsmarknad...40 Kalmar regioncentra och tillväxtmotor...42 Ställningstagande...44 4. MER MÖRE...46 Möre i dag...49 Så här ser det ut...50 Övergripande strategier...52 Ställningstagande...58 Rockneby och Skäggenäshalvön...60 Ställningstagande...61 Läckeby...66 Ställningstagande...67 Trekanten...70 Ställningstagande...71 Ljungbyholm...74 Ställningstagande...75 Tvärskog...78 Ställningstagande...79 Påryd...82 Ställningstagande...83 Vassmolösa, Hagby och Kolboda...86 Ställningstagande...88 Halltorp och Ekenäs...92 Ställningstagande...93 5. MER STADSLIV...96 Staden idag...100 Övergripande strategier...101 Fem delar är mer än ett centrum...102 Stadsutvecklingsstråk...104 Det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt...108 Stadens blå och gröna strukturer...112 Ställningstagande...116 Lindsdal...118 Ställningstagande...119 Norra staden...122 Ställningstagande...126 Innerstaden...128 Ställningstagande...132 Västra staden...134 Ställningstagande...136 Södra staden...140 Ställningstagande...141 6. KLIMAT OCH ENERGI...146 Klimat...148 Energi- och klimat: fossilbränslefri 2030...150 Ställningstagande...151 7. ALLMÄNNA INTRESSEN...152 8. ÖVRIGT Totalförsvaret, fysisk och elektronisk kommunikation...156 Ställningstagande...158 Kultur, natur och landskap...160 Ställningstagande kulturmiljö...163 Ställningstagande naturvård...169 Rekreation, friluftsliv och turism...170 Ställningstagande...173 Vatten...174 Ställningstagande...178 Avlopp och dagvatten...179 Ställningstagande...180 Strandskydd och LIS...182 Ställningstagande...186 Tabellöversikt med gällande och föreslagna planer och program...188 Symbolregister...189 Litteraturförteckning...190 Utlåtande inklusive Länsstyrelsens granskningsyttrande...bilaga 1 Kartbilagor som visar riksintressen, förordnanden och framtida markanvändning...bilaga 2 Innehåll 3

VISION 2020 FRAMTIDSTRO Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. HÅLLBART OCH TILLÅTANDE Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år 2030. Allt detta innebär att vi år 2020 är 70 000 invånare i kommunen. KUNSKAP, LÄRANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP. I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. EXPANSIV ARBETSMARKNADSREGION Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bättre i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar Öland Airport fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. 4

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. NYFIKENHET OCH UPPLEVELSER Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. JOHAN PERSSON Kommunstyrelsens ordförande 5

ÖVERSIKTSPLANERING så funkar det ÖP + MKB = SANT ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING 2012-10-02 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN miljökonsekvensbeskrivning Dokumenten Översiktsplan och Miljökonsekvensbeskrivning ska läsas parallellt och hänvisningar finns mellan dem Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring av den fysiska miljön. Planen innehåller kommunens vision och är dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Planen ska också redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Nya planeringsfrågor, ändrade förutsättningar och politiska diskussioner kräver en levande översiktsplaneprocess. Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. SAMRÅD, UTSTÄLLNING OCH ANTAGANDE Mellan april och juni 2011 kunde invånare, myndigheter och intresseorganisationer lämna synpunkter på översiktsplanen i det så kallade samrådsskedet. För att fånga upp synpunkter från alla grupper i befolkningen besöktes byar, stadsdelscentrum och andra platser i staden som många människor besöker. Kommunen ordnade även en diskussion på kvällstid där ledande politiker var med. Ungefär 130 personer eller organisationer valde att lämna synpunkter på planen och de är sammanställda i en samrådsredogörelse. Under två månader hösten 2012 var planen på utställning då cirka 40 personer, myndigheter eller organisationer lämnade synpunkter. De finns sammanfattade i ett utlåtande med kommunens kommentar till. Utlåtandet ligger till grund för de ändringar och förtydliganden som gjorts från utställning till antagandeversion. Länsstyrelsens synpunkter från utställningen finns i ett särskilt granskningsyttrande som följer med översiktsplanen när den antas av kommunfullmäktige. SÅ HÄR HITTAR DU I PLANEN Översiktsplanen inleds med Kalmar på djupet, en bakgrundsbeskrivning över kommunen, dels historiskt men också vad som är kännetecknande för vår befolkning, bostadsbestånd och näringsliv jämfört med riket, länet och jämförelsekommunerna. Därefter kommer strategidelen Så här ser vi framtiden, om hur kommunen ska utvecklas. Den följs av avsnittet Mer Kalmarsund som handlar om regionala och därmed också mel- 6 Översiktsplanering så funkar det

SE OCKSÅ Tabellöversikt med gällande och föreslagna planer och program på sidan 188 lankommunala, frågor. Därefter fokuserar planen på Kalmar kommun och avsnittet Mer Möre handlar om kommunens byar och landsbygd. Kapitlet inleds med det som är generellt för Möre och följs av en nulägesbeskrivning samt viljeinriktningen för den framtida utvecklingen by för by. På samma sätt är kapitlet om staden, Mer Stadsliv, upplagt. Först kommer det som är generellt för staden och därefter går vi igenom stadsdel för stadsdel med beskrivning av hur det ser ut idag och viljeinriktning för framtiden. Efter det kommer avsnittet Energi och klimatanpassning, som visar hur vi ska ställa om energiförsörjningen och anpassa oss till kommande förändringar av klimatet. Sist kommer avsnittet Allmänna intressen, där ingår bland annat riksintressena. Här finns också information om strandskydd och LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till översiktsplanen hör en bilaga med miljökonsekvensbeskrivning som visar vilka konsekvenser som planens förslag kan få, samt en samrådsredogörelse. SÅ HÄR LÄSER DU STATISTIKSIDORNA I Kalmar idag, Möre idag och Staden idag beskriver vi människor, bostäder och näringsliv i respektive område. Varje by och stadsdel inleds också med en sådan beskrivning. Uppgifterna i byarna och de yttre stadsdelarna (Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm) är på tätortsnivå. Den omgivande landsbygden är alltså inte med. Däremot gör vi utblickar mot byns omgivning och beskriver ibland den totala befolkningen eller bostadsbyggandet i byn tillsammans med sitt omland. Det framgår av texten när uppgifter gäller för byn och omlandet. Nämns inget är det enbart själva byn eller stadsdelen som gäller. De flesta uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån, SCB, men uppgifterna om restid är hämtade från Kalmar Läns trafik, KLT. Restiden med kollektivtrafiken är den snabbaste tiden och säger inte något om hur ofta bussen går. Turtäthet är ofta en lika viktig anledning som själva restiden till att välja eller välja bort att åka kollektivt. Informationen om vilka föreningar som barn och unga är med i kommer från Kultur- och fritidsförvaltningen och är från år 2013. Statistiken om antal invånare, befolkningsförändringar, ålder, svensk bakgrund och bilinnehav är från 2010. Svensk bakgrund innebär att en person är född i Sverige eller båda föräldrarna är det. Uppgiften om antal invånare i kommunen på sidan 17 (63 750) är inte hämtad från 2010 utan från våren 2013. Statistiken om förvärvsgrad, pendling och arbetstillfällen är från 2009. Uppgifterna om branscher visar var arbetsplatsen finns men det kan finnas företag som har anställda som inte är på plats i byn eller stadsdelen under arbetstid, trots att statistiken visar det. Det kan exempelvis gälla byggarbetare eller konsulter. Uppgifter om bostäder är det kalkylerade beståndet från år 2009 medan byggandet rör 2006 2010. DET HÄR MENAR VI MED VIKTIGA BEGREPP Kalmarsund: Dels är det namnet på sundet, men används också som ett gemensamt begrepp för Kalmar och andra kommuner i vår närhet. Mörbylånga, Borgholm, Nybro, Torsås, Emmaboda, Mönsterås och Oskarshamns kommuner har i samrådsskedet svarat positivt på att ingå i begreppet. Möre: All landsbygd inom kommunen och alla byar utanför staden. Staden: Inte bara det som traditionellt har betecknats som stad (Kalmar tätort), utan även Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm, Dunö och Boholmarna. De är yttre stadsdelar och inte byar på landsbygden. Fem kuster, syftar på de båda ölandskusterna, fastlandskusten och den gamla kustlinjen från Litorinahavet och Ancylussjön. Tre kuster, syftar på de båda ölandskusterna och fastlandskusten A till Ö, innebär att stråket från arenan till Östersjön ska stärkas City till city, innebär att området från arenan till Kvarnholmen ska stärkas Diagonalen, innebär att Norra vägen och Kalmarvägen ska bli integrerade stadsgator. Längst bak finns en symbol- och litteraturförteckning. Översiktsplanering så funkar det 7

1. KALMAR PÅ DJUPET 8

foto: Jan Magnusson 9

KALMAR PÅ DJUPET originalet inte kopian Om Möres och stadens långa rika historia, med betydelse såväl nationellt som internationellt, kan beskrivas och utvecklas blir områdets egenvärde tydligt och därmed dess attraktivitet. Att vara ett attraktivt original i en global värld är en vinnarposition. FEM KUSTER HAR VARIT FÖRUTSÄTTNING FÖR MÖRES SPECIFIKA LIVSVILLKOR Hur ekonomiskt stark och framgångsrik staden och dess invånare har varit i olika perioder har berott på hur skickligt de har kunnat ta till sig omvärldens värderingar, krav och förväntningar. Hur bra staden hittat en passande roll helt enkelt. Respektive roll har, över tiden, medfört att staden har utvecklat en tillhörande karaktär vad gäller stadsmiljö, stadsbild och stadsliv. Till rollen och karaktären har en struktur mejslats fram. Tre övergripande perioder i stadens 800-åriga historia kan urskiljas med tillhörande tydliga roll, karaktär och struktur. De tre faserna är: medeltiden, stormaktstiden och sjöfarts- och industriperioden. Kalmar står inför samma situation som för cirka 150 år sedan det vill säga att bygga en stad som starkt kan möta en framtid med nya förutsättningar och värderingar. Historiskt kan man fastställa att ett misslyckande betyder stagnation och i värsta fall tillbakagång, kräftgång. Så det gäller att förstå vilken den nya rollen är och våga ta den fullt ut. Lämplig karaktär ska utvecklas och den struktur prioriteras som effektivast stödjer den fas som redan är påbörjad, det vill säga en utveckling till ett regioncentra, universitetsstad och besöksmål med internationell dragningskraft. Under de senaste tio till femton åren har livsstil, spelregler och omvärldsperspektiv dramatiskt förändrats. Under 2000-talet har klimatfrågorna kommit i fokus och därmed konsekvenserna av en klimatförändring. Vi är mitt i ett paradigmskifte. Industrisamhället håller på att ersättas av ett kunskapssamhälle, där människans kreativitet är utgångspunkten och inte tekniken. Vi behöver tänka om på alla områden vad gäller vilka slutsatser vi ska dra och vilka lösningar som är lämpliga, att vända ut och in på det vi har varit vana vid i planeringssammanhang. Hur ser denna nya upplevda planeringsbild ut? Hur skiljer den sig från den vi är van vid sen mer än 50 år? Nya värderingar vad gäller gröna näringar, smart mat, moderna livet med mera. Hur kan de bli = Kalmar(sund)? DET GÄLLER ATT FÖRSTÅ VILKEN DEN NYA ROLLEN ÄR FÖR KALMAR OCH VÅGA TA DEN FULLT UT foto: Jan Magnusson 10 Kalmar på djupet

FEM KUSTER SKAPAR EN UNIK KULTURHISTORIA KALMARSUNDS UNIKA GEOLOGISKA UPPBYGGNAD Kalmarsund är uppbyggd på ett unikt geologiskt sätt, eftersom istiden formade landskapet med rullstensåsar, moränskärgård men framför allt strandlinjerna för Ancylussjön, Litorinahavet och Östersjön. Därtill ligger regionen i en gynnsam klimatzon. Dessa egenskaper bildar tillsammans en unik plats med goda förutsättningar för att bo och leva. Ölands östra kust var farliga vatten att segla i, Kalmarsund var ett bättre alternativ men inte heller ofarligt. Det blev en framgång att utnyttja och senare kontrollera sundet och handeln där. Längs Littorinahavets strandlinje etablerades de första bosättningarna för 8 000 9 000 år sedan. Ännu idag präglar denna sträcka med omland fortfarande Mörebygdens struktur. Littorinakustens omland avgränsas i väster av Ancylussjön strandlinje och i öster av nuvarande kustlinje. Området var tillsammans med Öland en centralbygd. Det är fortfarande möjligt att tolka denna mångtusenåriga historia. Den är värd att stärkas och utvecklas eftersom den tillsammans med befästningsstaden Kalmar, staden som idé, utgör kulturhistoria av internationellt intresse med värden som är intressanta för vår tid ur många aspekter. Möre är ett unikt landskap och starkt präglat av människan under årtusendena genom bland annat odling, sjösänkningar, sjöfart och ett eklandskap med biologiska värden i europeisk toppklass. MÖRE ETT EXEMPEL PÅ EN SAMMANFLÄTNING AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN TILL EN HELHET ÖVER TID TRE KRAFTFULLA FASER I KALMARS HISTORIA Namnet Kalmarne dyker upp för första gången i en skrift i början av 1000-talet. Stadens 800-åriga historia kan uppdelas i tre olika aktiva faser: 1) medeltid, 2) stormaktstid och 3) sjöfart- och industriperiod. Respektive fas har ställt olika krav på stadens roll och därmed dess organisation och funktion. Det har i sin tur gett staden olika karaktärsdrag som var och en har krävt sin struktur. Den röda tråd som löper genom stadens långa historia är sundets strategiska läge för såväl försvar som handel. FAS 1 OCH 2: BEFÄSTNINGSSTADEN KALMAR, STADEN SOM IDÉ På 1200-talet etablerades ungefär samtidigt ett antal städer runt södra delen av Östersjön. Kalmar var en av dessa. Senare forskning pekar på att dessa städer var väl planerade rumsligt, hur staden skulle upplevas. Kalmar kan vara ett exempel på staden som idé. Utgrävningar i kvarteret Valnötsträdet i Gamla stan 2011 och 2012 har stärkt bilden av Kalmar som en betydande och rik stad över en lång tidsperiod. Det ceremoniella, ovanligt stora torget som breder ut sig söder om den 75 meter långa och 38 meter breda Bykyrkan (betyder stadens kyrka) sydöstra del, måste ha varit ett stadsrum långt utöver det vanliga. Med sitt goda läge var Kalmar under hela medeltiden en mötesplats för internationella och nationella överläggningar. Staden utförde administration och kontroll av södra Sverige samt hade en omfattande handel med andra länder. Kalmars stora betydelse exemplifieras av att den var mötesplats för kungar och sändebud vid olika typer av rådslag. Här mötte Birger Jarl 1266 den påvlige legaten kardinal Guida och Magnus Ladulås gifte sig här 1276. Här hölls många biskopsmöten men höjdpunkten var bildandet av Kalmarunionen bekräftad Kalmar på djupet 11

KALMAR PÅ DJUPET originalet inte kopian genom kröningen av Erik av Pommern 1397 som gemensam kung för Sverige, Norge och Danmark inför hundratals stormän i Bykyrkan.»WART MAEKTUGASTE HUUS«Magnus Eriksson 1336 om borgen i Kalmar Hur såg maktspelet ut mellan kungamakten, katolska kyrkan och stadens borgare över århundrandena? På vilket sätt manifesterades detta i torgrummets utformning? Under 2011 och 2012 har sju meter breda stenlagda gator påträffats från Norreport och den medeltida hamnen, Kättilen, vars huvudbrygga, Stadsbroporten, var 90 meter lång och 6 8 meter bred. Nya kunskaper ger bilden av en stad värdig magnifika ceremoniella händelser. Vare sig besökarna kom landsvägen via Norreport eller sjöledes till Stadsbroporten var säkert vägen fram till torget och vidare upp mot kyrkan en oförglömlig upplevelse. Östersjön medeltid stockholm Borgen/slottet var aktiv befästning närmare 400 år med minst 22 kända belägringar. Dess konsekventa utformning med ringmur, kraftigt befäst porttorn och alla flankeringstorn gör den unik. Ett spetsprojekt när den byggdes! Idag, efter omfattande ombyggnader under 1500-talet, är den ett av Nordens intressantaste renässansslott. Kring år 1300 byggdes en stadsmur av kontinentalt snitt runt staden. Drygt en kilometer lång med en bas på två meter och med en höjd kanske upp till åtta meter. Muren var förstärkt med halvrunda torn, vilka var öppna inåt, var 50:e till 60:e meter. På utsidan fanns dubbla torrgravar. Efter en påbörjad omvandling under 1600-talet av befästningsverket och staden med en radialplan som utgångspunkt bestämdes att staden skulle flyttas till Kvarnholmen och byggas upp som en befästningsstad efter en idealplan i renässansstil. Spetsprojektet i stor skala med ett cirka tre kilometer långt befästningsverk ovan mark med en betydligt större utbredning under mark. Den blev helt genomförd inklusive tillhörande försvarsanläggningar i vattnet runt Kvarnholmen. Sammantaget är befästningsverken i Kalmar ett imponerande byggnadsverk. Under stormaktstiden var staden av avgörande betydelse för rikets säkerhet. Ambitionen var att utveckla Kvarnholmen östersjön stormaktstiden stockholm åbo wisby kalmar HANSAN riga kalmar lubeck gdansk Medeltid Stadens medeltida läga ca 450 år. Ringmur, handel, öppenhet och försvar. Stormaktstid 1611-1718 12 Kalmar på djupet

med omgivande vattenrum till en komplett försvarsanläggning inklusive ett örlogsvarv. Anläggningen ansågs vara färdigbyggd 1761. Under 1700-talet förändrades staden obetydligt, däremot var sjöfarten mycket livlig ute på världens hav. Det betydde att stadslivet blev internationellt präglat och sjöfartens primära och sekundära behov gav karaktär till staden. Kalmar upphörde formellt som militär anläggning 1822. Under sina cirka 500 år som aktiv befästningsstad påverkade den hela Kalmarsundsregionen och livet där. Befästningskonstens utveckling kan alltså följas här över ett halvt millennium. För att få hela bilden måste de samtida händelser som skedde till sjöss läggas till, till exempel representerade av Kalmarbyggda Mars (1560-tal) och Kronan (1660-tal). Hur ska detta tas till vara? förvaltas? utvecklas?»det ÄR EN STOR STAD, OCH HAR EN BORG, SOM I MURVERKETS STORLEK TÄVLAR MED DEN I MILANO«Text om Kalmar i Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum, en av de första kartböcker som utgivits. FAS 3: SJÖFART - OCH INDUSTRIPERIOD 1863 fick Kalmar fortifikationsjordarna av staten. Det blev startskottet för stadens industriperiod. En omvälvande förändring rivstartade: delar av försvarsverket revs på Kvarnholmen; broar byggdes; Slottsfjärden fylldes delvis igen för att ge plats för järnväg och stadspark; hamnen flyttades till nytt läge; skola och sjukhus byggdes; södra kyrkogården anlades. En ny stad skapades för att kunna möta framtidens krav. Östersjön: sjöfart -industri - järn Industriperiod 1850 1945 Östersjön: sjöfart industri järnväg Nytt hamnläge stark sjöfartsstad Lokalt järnvägsnät kopplar Kalmar till stambanan Residensstad Modern tid 1945 2013 Östersjön: industri järnridå Sjötransporterna minskar i andel till fördel för järnvägoch lastbilstransporter Kalmar alltmer i ett hörn av Sverige Järnvägsnedläggelse lokalt F12, Kalmar varv och Volvo läggs ner Ölandsbron (arbetsnamn Kalmarsundsbron) byggs Linnéuniversitetet bildas och Ikea etableras 1850 194 nytt hamnlä stark sjöfart lokalt järnvä stambanan residenssta Östersjön: industri - järnrid E4 1945-1992 fördel för järnv Sverige Järnvägsnedlä läggs ner Ölandsbron b residensstad Kalmar på djupet 13

KALMAR PÅ DJUPET från unikabox till unika kalmar EN MENTAL PLANERINGSBILD Unika(-boxen) matlådan, som symbol för industrisamhället med brukssamhället som bas, definierad med värdeorden i bilden nedan. Med en annan betoning av ordet unika så skapas en annan mental bild byggd på andra värderingar fram, se figuren nedan. Det unika i betydelsen exklusiva, ensam i sitt slag, sticker ut eller syns blir ett samlande ord för dagens samhälle. Samma ord men en annan betoning medför närmast ett motsatt planeringsperspektiv mot det som har gällt sen efter andra världskriget. UNIKA då [u:nika] UNIKA nu [uni:ka] 14 Kalmar på djupet

KALMAR STÅR INFÖR SAMMA SITUATION SOM FÖR 150 ÅR SEDAN, DET VILL SÄGA ATT BYGGA EN STAD SOM STARKT KAN MÖTA EN FRAMTID MED NYA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VÄRDERINGAR foto: Jonas Lindström Kalmar på djupet 15

Hindsjön Stensjön Snärjebäcken Rockneby Läckeby Skäggenäs Nybro Lindsdal Trekanten Smedby Kalmar Hagbyån Tvärskog Ljungbyån Ljungbyholm Rinkabyholm Boholmarna Dunö Kalmarsund Färjestaden Påryd Hagby Mörbylånga Halltorp SMÅLAND ÖLAND Söderåkra Kastlösa 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 km 16 Kalmar på djupet

KALMAR i dag invånare...63 750 pendlare in... 7 665 pendlare ut... 5 633 bilar/1000 invånare... 393 bilar/1000 invånare Sverige... 366 GENERATOR FÖR BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I REGIONEN Invånarna i Kalmar kommun är yngre jämfört med de andra kommunerna i länet. Vi växer genom att fler föds än dör och att andra länsinvånare och personer från andra länder flyttar hit. Däremot är det fler som flyttar till andra delar av Sverige än tvärtom. Fler unga människor flyttar till än från kommunen. Framförallt växer vi av 19 24-åriga inflyttare men tappar 25 34-åringar genom utflyttning. Befolkningen väntas fortsätta öka till 2020, mest ökar gruppen 65 79 år. Kalmar län som helhet minskar sin befolkning och har gjort det under en lång tid. Medelåldern är hög. Fler dör än föds och fler flyttar från än till länet från andra delar av Sverige. Invandringen gör att befolkningen inte minskar mer. Bara Kalmar och Mörbylånga kommuner ökar sin befolkning i ett längre tidsperspektiv. Fler unga människor flyttar från än till länet. VÄXER SOM LIKNANDE KOMMUNER Invånarna i våra jämförelsekommuner, Halmstad, Växjö, Kristianstad och Karlskrona, blir också allt fler. Alla växer av att fler flyttar in än ut och att fler föds än dör. Andelen kvinnor är något högre i Kalmar kommun, jämfört med hela landet. Kalmars andel är ungefär densamma som Halmstad och Kristianstad. Andelen med svensk bakgrund är högre i alla Jämförelsekommunerna jämfört med riket. Halmstad, Växjö och Kristianstad har en andel som är längst ifrån för hela landet medan Kalmars andel är klart högre. 88 procent av kalmarborna bor i tätort. Det är en relativt hög andel, av jämförelsekommunerna är andelen bara högre i Halmstad. ALLT HÖGRE UTBILDNINGSNIVÅ Generellt har befolkningens utbildningsnivå ökat sedan 1990 i Sverige. Det finns fortfarande stora skillnader i utbildningsnivå inte minst ur ett socioekonomiskt perspektiv. Sambandet mellan elevers studieresultat i gymnasieskolan och deras föräldrars utbildningsnivå märks genomgående. Utbildningsnivån är högre i Kalmar än genomsnittet för hela landet, vilket är vanligt i kommuner med högskola eller universitet. Alla jämförelsekommuner utom Kristianstad, har en högre andel med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Kalmar har en hög andel högutbildade och bara Växjö har en högre andel. BEFOLKNINGENS ÅLDER 100-90-99 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% män 88% med svensk bakgrund kvinnor Vård Handel Utbildning våren 2013 ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE 20% 13% 12% ARBETSTILLFÄLLEN BOSTÄDER KALMAR KOMMUN SVERIGE 17

KALMAR i dag Faktorer som utbildningsnivå, förvärvsgrad och inkomstnivå påverkar möjligheterna att forma sitt liv och materiella villkor som kvaliteten på boende, mat och tillgång till fysisk aktivitet. Människor med större resurser har bättre hälsa än personer med mindre resurser. Utbildningsnivån har ökat för både kvinnor och män i Kalmar kommun. Kvinnorna i Kalmar har generellt högre utbildningsnivå än männen. De största skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå finns bland 25 44-åringar, där skillnaderna syns i både andel med eftergymnasial och gymnasial utbildning. Skillnaderna är inte lika stora bland äldre personer där distinktionen mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå är små. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå skapas inte först på högskolenivå. De kan iakttas redan mellan flickor och pojkars skolresultat i årskurs nio. Då har flickor i Kalmar kommun ett genomsnittligt meritvärde som ligger cirka nio procent över pojkarnas. HÖG UTBILDNINGSNIVÅ BIDRAR TILL HÖG SYSSELSÄTTNING OCH HÖGUTBILDADE TYCKS OCKSÅ STÅ EMOT LÅGKONJUNKTURER PÅ ARBETSMARKNADEN BÄTTRE Kunskap, kompetens och utbildning kommer sannolikt att bli än viktigare i kunskapssamhället. Hög utbildningsnivå bidrar till hög sysselsättning och högutbildade tycks också stå emot lågkonjunkturer på arbetsmarknaden bättre. Dessutom tenderar inkomsterna att vara högre för människor med högskoleutbildning. Den ökade skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå kan därför på sikt leda till sämre förutsättningar för sysselsättning bland män och en större konjunkturkänslighet. Skillnader i utbildningsnivå pekar också på att dagens inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan komma att minska, även om man hittills endast kan se att kvinnors inkomst inte ökat lika snabbt som utbildningsandelen. FLER MÄN ÄN KVINNOR ARBETAR Medelinkomsterna är lägre än genomsnittet för riket. Det hör också ihop med att det finns högskola i dessa kommuner, eftersom många studenters låga inkomster drar ner siffrorna. Bara Kristianstad har lägre median- och medelinkomster av jämförelsekommunerna. Fler män än kvinnor förvärvsarbetar och männen som bor i Kalmar kommun har generellt högre inkomster än kvinnorna. 18 Foto: Jonas Lindström Kalmar på djupet

Förutsättningarna för barnomsorg påverkar möjligheten för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta. Större krav på ansvarsfördelningen i hemmet krävs om kvinnor och män ska kunna få likvärdig tillgång till en större geografisk arbetsmarknad. Även en större flexibilitet vad gäller både barn- och äldreomsorg kan gynna jämställdhet. 1 Oavsett födelseland är lågutbildade personer sysselsatta i lägre utsträckning än högutbildade. Bland inrikes födda kvinnor och män finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning. För flera gruenpper utrikes födda finns inte samma tydliga effekt av högre utbildning på sysselsättningsnivåerna. I Kalmar kommun var förvärvsfrekvensen för inrikes födda 80 procent 2008. Motsvarande andel för födda i övriga Norden var 72 procent, födda i EU/EFTA exklusive Norden var 61 procent och födda utanför EU var 51 procent. dena med framförallt flerbostadshus. De högsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö samt Björkenäs, Bergavik och Björkudden medan de lägsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Norrliden, området runt Berga centrum och Oxhagen. Dessa förhållanden har legat stabilt under 2000-talet. Människor som bor i Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö har högst utbildningsnivå medan Halltorp, Norrliden och Påryd har lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning. UNGEFÄR 1 650 NYA BOSTÄDER BYGGDES I KOMMUNEN MELLAN 2001 & 2010 DET FINNS TRE TYPER AV BOENDESEGREGATION DEMOGRAFISK: ålder, kön eller hushållstyper SOCIOEKONOMISK: inkomst-, yrkes- eller socialgrupper ETNISK: nationalitet, religion eller etnisk bakgrund GENERATOR FÖR BOSTADSBYGGANDET I REGIONEN Det finns fler mindre bostäder i Kalmar jämfört med genomsnittet för hela landet. Vi har stora skillnader inom kommunen, vissa delar har nästan bara villabebyggelse medan hyresrätter dominerar i andra områden. Detta kan påverka segregationen bland invånarna. Det finns starka samband mellan att bo i ett resurssvagt eller resursrikt område och hur väl individer lyckas i livet. Begreppet segregation används ofta synonymt med utsatta eller marginaliserade bostadsområden. Men det är staden, kommunen eller regionen som är segregerad, inte enskilda områden. De etniskt homogena och ofta resursstarka villaområdena har en betydligt mer ensidig befolkning än de socioekonomiskt svagare områ- 1 läs mer i Miljökonsekvenbeskrivning, tema 7 Foto: Jan Magnusson Kalmar på djupet 19

KALMAR i dag De områden med högst andel utrikes födda är Norrliden, området runt Berga centrum och Oxhagen medan områdena med högst andel inrikes födda är Läckeby, Trekanten, Rockneby och Skäggenäshalvön samt Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö. När det gäller ålder och kön är skillnaderna mellan stadens och kommunens olika delar betydligt mindre än den socioekonomiska och etniska segregationen. FLYTTNINGAR I åldern 19 24 år sker nettoflyttningar i riktning till universitets- och högskoleorter från övriga kommungrupper. I åldersgruppen 25 29 år sker nettoutflyttningar främst från universitets- och högskolekommuner i riktning till storstäder och förortskommuner. Personer som är 30 år eller äldre flyttar oftast inom det egna arbetsmarknadsområdet. Detta innebär att där man bor vid 30 års ålder, eller i dess närhet, kommer man med stor sannolikhet också fortsätta att vara bosatt. De flesta kommungrupper förlorar befolkning i samband med att gymnasiestudierna avslutas. Det är även i de åldrarna som det är vanligt att parrelationer inleds. För att vända flyttströmmen krävs en arbetsmarknad och ett näringsliv som är så brett att det kan ge arbete åt två personer. GENERATOR FÖR NÄRINGSLIVET I REGIONEN Något fler kvinnor än män förvärvsarbetar i kommunen. Flest arbetar med vård och omsorg, handel och utbildning. Andelen i dessa branscher är också högre än genomsnittet för riket. Handel och byggbransch har ökat mest relativt sett under 2000-talet. Av jämförelsekommunerna har bara Karlskrona en mindre arbetsmarknad i den egna kommunen än Kalmar. Näringslivet i jämförelsekommunerna är lika men Kalmar har en högre andel som arbetar med företagstjänster och inom handeln och en markant lägre andel som arbetar med tillverkningsindustri. ARBETA FÖR EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD Många kvinnor arbetar med vård och omsorg eller utbildning medan de flesta i byggbranschen och tillverkningsindustrin är män. Många människor arbetar i dessa branscher som kraftigt domineras av det ena könet. Men det finns andra stora näringsgrenar, som handel, företagstjänster och offentlig förvaltning, där arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Vi vet inte om de som arbetar här, jobbar hel- eller deltid. Deltidsarbeten är olika vanligt i olika branscher. Däremot är det generella mönstret att män oftare arbetar heltid än kvinnor. Läs om pendlingen till och från kommunen i avsnittet Mer Kalmarsund. PÅ RÄTT VÄG I ENERGIFÖRSÖRJNINGEN Sedan 1990 har energianvändningen i Kalmar kommun minskat i alla sektorer utom för transportsektorn. Även användningen av bensin har minskat sedan 1990 (sedan 2004 är ungefär fem procent av bensinen blandad med cirka fem procent etanol) samtidigt som användningen av diesel i princip har fördubblats. Etanoltillförseln utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt, såväl för hushåll som industri- och byggverksamhet och offentlig verksamhet. Elanvändningen har legat ganska konstant under åren 1990 2008 i samtliga samhällssektorer. År 2008 producerades drygt hälften av den svenska elmixen av förnybara energikällor. Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 26 procent 1990 till ungefär 41 procent år 2008. Träbränsle och kraftvärmeanläggningen Moskogen spelar en viktig roll för detta. Planerade vindkraftverk kommer också bidra till en högre andel. Även energi som genereras via värmepumpar bidrar till den förnyelsebara energianvändningen. 20 Kalmar på djupet

KALMAR OCH JÄMFÖRELSEKOMMUNERNA KALMAR BEFOLKNINGSÖKNING MEDELINKOMST I KR/ÅR, 20-64 år UTBILDNINGSNIVÅ, 20-64 år BOSTADSBYGGANDE 0,6% (3 500 PERSONER) förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell 15,1% 48,2% 35,4% 10,6% 44,4% 44,0% 2,6% 1 650 bostäder VÄXJÖ 1,2% (9 100 PERSONER) KARLSKRONA 0,6% (3 500 PERSONER) KRISTIANSTAD 0,7% (5 400 PERSONER) HALMSTAD 0,8% (6 600 PERSONER) förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell 13,4% 47,4% 37,5% 13,0% 46,9% 36,9% 17,8% 51,3% 29,1% 15,4% 50,3% 32,8% 9,8% 42,0% 46,6% 12,4% 44,5% 41,2% 12,7% 47,0% 38,6% 12,4% 46,5% 40,1% 5,4% 4 450 bostäder 2,5% 1 600 bostäder 1,7% 1 350 bostäder 3,6% 3 350 bostäder SVERIGE 0,6% (532 800 PERSONER) förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell 16,4% 49,6% 31,9% 12,5% 45,7% 40,2% 2,5% 238 390 bostäder genomsnittlig befolkningsförändring per år 2001-2010 (avrundade siffror) genomsnittligt relativt bostadsbyggande i nyproduktion 2001-2010, andel per 1000 invånare (avrundade siffror) Kalmar på djupet 21

2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN Unika Kalmar foto: Jonas Lindström 22

KALMARs attraktionskraft bygger på det överordnade målet för all planering, nämligen att utveckla en jämställd och hållbar kommun, såväl socialt, kulturellt, ekologiskt som i ekonomiskt avseende. KALMAR är ett samspel mellan stad och land. KALMAR är generatorn i en attraktiv, hållbar och växande region runt Kalmarsund, där människor kan förverkliga sina drömmar och nå hög livskvalitet. KALMAR är det självklara navet för utbildning, arbete, boende och upplevelser i sydöstra Sverige, känt i och en förebild för övriga landet. KALMAR är känt för sitt öppna, kreativa och kulturella klimat. Linneuniversitets etablering har varit förutsättningen för denna utveckling. KALMAR OCH KALMARSUND är åter en aktiv del av Östersjöregionen inte minst inom besöksnäringen. Framgångsnyckeln har varit och är att förvalta och utveckla våra unika värden och resurser. 23

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD GER MODERN STADSUTVECKLING Människans behov och levnadsförutsättningar är utgångspunkten i översiktsplanen. För att kunna uppfylla detta baseras stadsplaneringsarbetet på en värdebaserad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan). Det är den mentala bilden, om hur verkligheten ser ut, som styr om en tanke eller förslag uppfattas intressant, möjligt eller önskvärt att genomföra. översiktsplan strategier ledstjärnor vision Kalmar på djupet modell för värdebaserad stadsutveckling»det FINNS INGEN OBJEKTIV STADSBYGGNAD. DET FINNS ENBART VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD«Eva Dalman, arkitekt ur Arkitekten nr 8 2012 foto: Jan Magnusson 24 Så här ser vi framtiden

TRE LEDSTJÄRNOR FÖR ETT UNIKT KALMAR I översiktsplanen dras riktlinjer upp hur och var kommunen ska växa och utvecklas. Unika Kalmar når vi genom de tre ledstjärnorna, Mer Kalmarsund, Mer Möre och Mer stadsliv. Till ledstjärnorna är fem strategier kopplade för att bidra till kommunens mål om en jämställd och hållbar utveckling. Ledstjärnorna och strategierna ska genomsyra kommunens planeringsverksamhet och stämmas av i allt planeringsarbete. MER KALMARSUND innebär att sundet har fått tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor här och är ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns över kommungränserna och har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet. UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Det geografiska läget i Östersjön med tre kuster I Kalmarsundsregionen finns tre kuster: fastlandskusten samt Ölands östra och västra kust. Regionen ligger centralt runt Östersjön. MER MÖRE innebär att kommunens landsbygd identifierar sig med begreppet Möre. Hela kommunen växer invånarmässigt och Möre är ett av Kalmarsunds spännande besöksmål. Många vill bo och arbeta i Möre och dess natur- och kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalitet som resurs för rekreation och fritid. MER STADSLIV innebär att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mötesplats. Den växer på ett sätt som gör den än mer attraktiv genom att erbjuda ett stort och brett utbud av aktiviteter, boenden och jobb. Kalmar är känt som ett kulturellt, spännande och internationellt besöksmål. Stadmiljön bjuder in till, för såväl den lokala befolkningen som besökare, att aktivt användas. En viktig konsekvens är en tryggare stad och mer integrerade platser där människor möts som jämlikar och där alla känner sig välkomna. Staden och sundets unika kulturhistoria Kalmarsund och staden Kalmar har en rik och komplex kulturhistoria som är präglad av internationella, nationella, regionala och lokala händelser under alla tider. Kalmarsunds unika landskap Sundet och åsarna gör vårt landskap unikt. Regionen ligger i växtzon 1 samt ligger i topp med flest soltimmar i Sverige. Därmed kan regionen sägas vara Sveriges Provence. Så här ser vi framtiden 25

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN FEM STRATEGIER FÖR ÖKAD ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT 1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND 2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN 3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR 4. LIVSKVALITETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND 5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT foto: White Arkitekter Jonas Lindström Jan Magnusson Malin Gustavsson Jonas Lindström 26 Så här ser vi framtiden

foto: White Arkitekter Så här ser vi framtiden 27

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt 1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND Kalmar och Kalmarsund är känt för sina unika värden i övriga Sverige men även i andra länder och är därmed attraktivt för fler boende, besökare och företag. Fler invånare leder till fler idéer, nya företag och fler arbetstillfällen. En positiv utvecklingsspiral ger alltså fler invånare i kommunen såväl som i hela regionen. Särskilt fokus finns på att Kalmar är det självklara valet för de personer som är i början av sina yrkesliv eller de som har flyttat härifrån, för att exempelvis studera på annan ort, åter ska välja Kalmar efter studierna. REGIONALA FLYTTUNDER- SÖKNINGAR VISAR ATT HUVUD- SKÄLEN FÖR ATT FLYTTA TILL REGIONEN ÄR STUDIER, FÖLJT AV ARBETE OCH FÖRBÄTTRAD LIVSKVALITET Alla dessa tre motiv kan Kalmar starkt svara upp till. Linnéuniversitetet är därmed den viktigaste magneten för att få fler personer att flytta hit, att nya företag startas och att våra befintliga företag kan utvecklas. Förutsättningar som ger företag och universitetet möjlighet att utvecklas är prioriterade. Kalmar är regioncentra för Kalmarsunds utbildnings- och arbetsmarknad. BOSTÄDER FÖR ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Det är brist på bostäder i Kalmar kommun och det gäller framförallt små bostäder. Det behövs fler hyresrätter i kommunen. Fokus ligger särskilt på unga, studenter och äldre i bostadsförsörjningen. Planberedskapen för nya bostäder är hög och ny byggnation är blandad när det gäller hustyper, storlekar och upplåtelseformer. Alla ska kunna hitta en bostad som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett blandat bestånd motverkar också boendesegregation. För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Konsekvenser av bedömda klimatförändringar beaktas. foto: Jan Magnusson 300 000 INVÅNARE I EN NY ARBETSMARKNADSREGION En större arbetsmarknadsregion leder till mindre sårbarhet om konjunkturen går ner. Därför är en större arbetsmarknad för både kvinnor och män viktigt för att stärka Kalmar och Kalmarsund. Det ska vara möjligt att bo i Kalmar och arbeta i andra kommuner eller omvänt. Med en regionförstoring kan människor lättare hitta nya arbeten och företagen hitta rätt kompetens. För att skapa möjligheter för en gemensam arbetsmarknad för 300 000 personer måste restiden från Kalmar till respektive Växjö, Oskarshamn och Karlskrona vara högst en timme. Det kräver en snabb, effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Bra kommunikationer är också viktigt för att besöksnäringen ska kunna utvecklas. 28 Så här ser vi framtiden

2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN Linnéuniversitetet är Sveriges sjätte största lärosäte. Ett unikt näringsliv baserat på universitetets profil såväl som att universitetet har ett utbildningsutbud matchande det regionala näringslivets behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt motiv till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet och näringslivet kan också knytas ihop genom att fler studenter gör examensarbeten eller praktik i regionens företag. Kalmar är en stark företagsregion med hög framtidstro och gott företagsklimat. Entreprenörskap och företagande stimuleras, vilket förmedlar att regionen är öppen för nya idéer och innovationer. Samarbetet mellan kommun, näringsliv och universitetet ska ständigt stärkas och utvecklas för att bättre ta tillvara den kunskap som genereras här. foto: Malin Gustavsson 3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR Idén om regionförstoring är stark och för att kunna möta en sådan utveckling är tanken att kommunen blir en del av Kalmarsund för att göra sig intressant i en sydsvensk region. En utökad arbetsmarknadsregion gynnar alla i Kalmarsundsregionen. För människor som bor i andra kommuner vid Kalmarsund är det självklart att åka till Kalmar för att nå det stora utbudet av handel, kultur, nöje och idrott. En utökad och attraktivare stadskärna är den huvudsakliga anledningen. Fler spännande och stimulerande mötesplatser och hållbara trafiklösningar är viktiga delar för att utveckla en modern och efterfrågad stadskvalitet. Näringslivet i staden skapar flöden av människor och bra möjligheter att utvecklas. Ett brett kulturoch idrottsliv är viktigt för att invånare i alla åldersgrupper ska trivas och må bra. Då skapas möten mellan olika människor vars vägar annars aldrig hade korsats. Det är väsentligt med en levande kulturell infrastruktur, alltså utbud och nätverk inom utbildning, stödsystem, institutioner och organisationer samt goda möjligheter för utveckling av personliga nätverk inom kultur, utbildning och kreativa näringar. Det är en förutsättning för att skapa det kreativa samhällsklimat som är viktigt i en universitetsstad. Kalmar har sedan staden grundades varit ett handelscentrum. I och med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006 stärktes Kalmars historiska roll som handelsstad i regionen. Utmaningen är att fortsätta stadens utveckling som regional knutpunkt för handel i kombination med evenemang och upplevelser. Handeln i Kalmar fungerar som en motor för hela regionen och det finns ett rikt utbud av fackhandel och affärskedjor som attraherar kunder från ett mycket stort område, men även lokal handel och service som underlättar ett bra vardagsliv för kommuninvånarna. Så här ser vi framtiden 29

SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt 4. LIVSKVALITETETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND Vardagslivet är enkelt i Kalmar. Du hittar det sättet att bo på som du själv vill och det arbete som du önskar. Det finns bra skolor som utgår från barnens perspektiv. Det ska vara enkelt att ta sig från bostaden till skolan eller arbetet men också till andra aktiviteter. Styrkan är det stora utbudet av utbildning, arbete, service, kultur, idrott och grönområden i den medelstora stadens skala med korta avstånd till allt. VÅR STYRKA ÄR DET STORA UTBUDET AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR, IDROTT OCH GRÖNOMRÅDEN I DEN MEDELSTORA STADENS SKALA MED KORTA AVSTÅND TILL ALLT SJÄLVKLARHET ATT LEVA JÄMSTÄLLDA LIV Jämställdheten stärks genom att nya bostäder, verksamheter och samhällsservice planeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken. Det ökar förutsättningarna för att familjer ska kunna dela på ansvaret i hemarbetet även när man pendlar. Detta möjliggör också att minska bilberoendet. Om den fysiska miljön är tillgänglig och attraktiv är fler människor i rörelse och miljön upplevs roligare och tryggare. Bra belysning och fri sikt på entréer, gång- och cykelvägar, hållplatser och parkeringar ökar den upplevda tryggheten och därmed förutsättningarna för att både flickor och pojkar, kvinnor och män vill och vågar röra sig utomhus oavsett tid på dygnet. JÄMSTÄLLDHETEN STÄRKS GENOM ATT NYA BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH SAMHÄLLSSERVICE PLANERAS NÄRA KNUTPUNKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN GRÖN REGION Gröna näringar I Kalmar län har de gröna näringarna högst andel sysselsatta i Sverige. Inom Kalmar kommuns gränser ska dessa näringar lyftas fram. För varje arbetstillfälle inom jord- och skogsbruket skapas tre jobb i livsmedels- och skogsindustrin och åt underleverantörer. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att ytterligare utveckla samspelet mellan staden och Möre. Konsumenternas intresse för lokalproducerad och ekologiska produkter växer stadigt. Regeringens mål är att till år 2020 ska andelen certifierad ekologisk odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen kan ge förnyelsebar energi. De gröna näringarna skapar även en ljus framtid för landsbygdens turism- och fritidsmöjligheter, med mellankommunala samverkansmöjligheter för vandringsleder, cykel, kanot och ridning. Möres landskap med slingrande vägar är också mycket attraktivt för att åka motorcykel. Tanken med en grön region som utgångspunkt är att utveckla ett hållbart transportsystem. En annan positiv konsekvens med perspektivet grön region är att energiförbrukningen kan effektiviseras och bidra med alternativ till fossilbränsle. Ökad självförsörjning genom exempelvis vindkraft, kraftvärme och biogas ger minskat beroende av fossila bränslen och mindre utsläpp till Kalmarsund och Östersjön. Bästa sättet är att utveckla samverkan mellan starka aktörer där kommunen ska vara drivande för att klara målet om en fossilbränslefri region senast år 2030. REGIONEN HAR UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT UTVECKLA ALTERNATIVA ENERGISLAG SOM KAN SAMMANFATTAS SOL, VIND OCH VATTEN 30 Så här ser vi framtiden