Krutbrännaren Nr 3 2012 Årg 21 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING
Krutbrännaren Årgång 21, 2012 nr. 3 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2013 är 100:-, för medlemmar bosatta utanför Sverige 130:-, familjemedlemmar 10:-. Medlemmar yngre än 25 år 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgiro 636 59 31-2 eller bankgiro 760-1834. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 E-post: ullabritt.oland@gmail.com Tommy Knutsson (v.ordf.) Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 420 14 E-post: tommy.knutsson@telia.com Thomas Gunnarsson (sekr.) Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 E-post: thomas.gunnarsson.oland@gmail.com Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 106 24 E-post: elna.hultqvist@swipnet.se Tomas Burén Adelgatan 11 A, 393 50 Kalmar. Tel. 0480 / 251 89. E-post: tomas.buren@netatonce.net Kenneth Erlandsson Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0480 / 198 46. E-post: kenneth-erlandsson@telia.com Helena Lager Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485/450 55 E-post: helena.lager@gmail.com Håkan Lundkvist Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 440 83 E-post: hakan.lundkvist@telia.com Ölands svampflora Ett pågående projekt där vi försöker kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom få en bild över arternas utbredning och frekvens. Är du intresserad så skriv eller ring till Tommy Knutsson. Projekt Ölands hotade växter Hjälp oss inventera sällsynta och hotade växter på Öland. Vill du ha en aktuell rödlista, eller äldre fynduppgifter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson. Omslagsbild: Boerstånds Senecio inaequidens syd Rönnerum, Högsrum sn. 9 november 2012 Samtliga foton i detta nummer: Thomas Gunnarsson
Inventeringen av Öland, läget 2012 av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foton/kartor) Nedan tecknas antal noterade taxa av kärlväxter i respektive ruta mellan år 2005-2012. Rutorna står uppställda från norr söder samt från väster öster. Namnet efter anger den huvudansvariga för rutan. Observera att vissa rutor omfattar knappt 1-2 kvadranter landmassa. Ölands norra udde Tommy Knutsson 334 Byxelkrok vakant 596 Grankulla Karl-Göran Bringer & Tommy Knutsson 605 Hagudden vakant 267 Enerum vakant 566 Maderna vakant 317 Ängjärnsudden Håkan Lundkvist 83 Rörstensudden David Reuterskiöld 276 Skäftekärr ÖBF 670 Böda vakant 441 Horn Vera & Göran Wendt 797 Vedborm Vera & Göran Wendt 736 Alvara UB Andersson & Thomas Gunnarsson 579 Alvedsjö Vera & Göran Wendt 738 Högby Vera & Göran Wendt 830 Kesnäsudden UB Andersson & Thomas Gunnarsson 326 Gillberga Åke Widgren & Claes Möllerström 634 Källa Börje Ekstam 534 Sandvik Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson 671 Persnäs Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson 734 Trosnäs Elna Hultqvist 510 Föra Crister Albinsson 675 Husvalla Mats Björling 571 Äleklinta Kerstin Östbring 491 Askelunda vakant 498 Vialm Barbro Otterstedt 571 Alböke ÖBF 478 Löt vakant 502 Varholm ÖBF 449 Borgholm Eva Bjelkendal 718 Köping Sakari Öistämö 504 Egby Crister Albinsson 665 Marskär vakant 68 Borgehage Åke Rühling 564 Räpplinge Åke Rühling 767 Ramsättra vakant 714 Bredsätra Åke Rühling 621 Ekerum ÖBF 699 Åketorp Charlotte Wigermo, Åke Svensson & Bengt Nilsson 575 Gärdslösa Åke Rühling m.fl. 704 Krokskär Åke Rühling 452 59
Stora Rör Tomas Burén 537 Högsrum Åke Rühling m.fl. 877 Ismantorp Elna Hultqvist 716 Långlöt Charlotte Wigermo, Åke Svensson & Bengt Nilsson 643 Glömminge Tomas Burén 790 Gillsättra Tomas Burén & Kerstin Östbring 649 Runsten Torbjörn Tyler & Linda Bjelkendal 712 Folkeslunda vakant 484 Färjestaden Jan-Olof Petersson 983 Törnbotten ÖBF 800 N. Möckleby Kurt-Anders Johansson & Rolf-Göran Carlsson 597 Strandtorp vakant 333 Svansholmarna Honor Prentice 492 Torslunda Karl-Göran Bringer & Jan-Olof Petersson 1020 Lenstad Henrik Johansson 622 Gårdby UB Andersson & Thomas Gunnarsson 808 Bröttorpören UB Andersson & Thomas Gunnarsson 257 Frö Crister Albinsson & Jan-Olof Petersson 840 Vickleby Ingrid & Lennart Johnsson 642 Ekelunda UB Andersson & Thomas Gunnarsson 645 Sandby Liselotte W. Waldenström & Anders Waldenström 623 Mörbylånga Torbjörn Tyler & Linda Bjelkendal 944 Möckelmossen Håkan Lundkvist 407 Stenåsa Håkan Lundkvist 578 Sandbyborg vakant 360 Bredinge Crister Albinsson 765 Gösslunda Charlotte Wigermo, Åke Svensson & Bengt Nilsson 674 Alby Sam Skällberg 585 Stora Ören vakant 115 Kastlösa Crister Albinsson 857 Penåsa Crister Albinsson 559 Hulterstad vakant 546 Smedby Tommy Knutsson 805 Storåsen Bengt Hallberg 452 Skärlöv Lisa Labbé & Kristoffer Sandelin 454 Degerhamn Bengt Hallberg 775 Torngård Tommy Knutsson 648 Segerstad Per Johansson & Maria Hårdstedt 435 Albrunna Anders Jacobsson 593 Gräsgård Lars Fröberg 444 Gammalsbyören Tommy Knutsson 129 Grönhögen Anders Jacobsson 583 Össby Åke Rühling m.fl. 561 Ottenby ÖBF 491 Prästtorp Åke Rühling m.fl. 483 Södra udden Anders Svensson 180 60
Inventeringsläger Helgen 8-10 juni hade vi inventeringsläger på norra Öland. Vi besökte bl.a. området väster om Norra udden där det finns betade strandängar, klapperstensstränder och ruderatlika områden. Bland mer intressanta fynd kan nämnas ormtunga Ophioglossum vulgatum, pysslingtåg Juncus minutulus, rödsäv Blysmus rufus, glesstarr Carex distans, segstarr C. extensa, liten ärtstarr C. viridula var. pulchella, strandtrift Armeria maritima ssp. maritima, östkustarv Cerastium subtetrandrum, fågelarv Holosteum umbellatum, bunge Samolus valerandi, bolmört Hyoscyamus niger, strandgråbo Artemisia vulgaris var. coarctata och fårtunga Anchusa arvensis. Östkustarv är rödlistad i kategorin NT. Den anges i Sterner 1986 som allmän dvs. funnen i 31 33 socknar, Öland har 33 socknar totalt. På Öland blommar den något senare än vårarv C. semidecandrum och alvararv C. pumilum. Arten växer på störd, trampad mark och något fuktigare än sina släktingar. Kreatursstigar, havsstränder och liknande miljöer är ställen där man kan hitta östkustarv. Blommorna är 4 5 taliga, stödbladen saknar oftast hinnkant men kan ibland ha en smal sådan. Växten är ljusgrön till färgen. Den kan närmast förväxlas med klibbarv C. glutinosum som alltid har stödblad med hinnkant, sällan har 4-taliga blommor och blomskaft som böjer sig vid fruktmognaden. Hos östkustarv förblir blomskaftet rakt vid fruktmognaden. I området söder om Byxelkrok fann vi månlåsbräken Botrychium lunaria, ramslök Allium ursinum (i en kanal), salepsrot Anacamptis pyramidalis, purpurknipprot Epipactis atrorubens, sandtimotej Phleum Östkustarv Cerastium subtetrandrum Fynd från Artportalen 2002 2012 61
Krutbrännaren 3 (21) 2012 arenarium, trubbstarr Carex obtusata, klådris Myricaria germanica, tovsippa Anemone sylvestris, blekgul nunneört Pseudofumaria alba (känd lokal på en klapperstensstrand, först noterad 1991, enda årsvissa lokalen i Sverige), styv fingerört Potentilla recta, äkta pimpinell Poterium sanguisorba ssp. sanguisorba, strandvial Lathyrus japonicus, strandkål Crambe maritima, vejde Isatis tinctoria, ölandsmåra Galium oelandicum (få fynd utanför Stora alvaret), strandkvanne Angelica archangelica ssp. littoralis, martorn Eryngium maritimum, rosentry Lonicera tatarica, bolltistel Echinops sphaerocephalus och kaukasisk förgätmigej Brunnera macrophylla. Långalvaret med omgivande skogar bjöd på kärrbräken Thelypteris palustris, knagglestarr Carex flava, tagelstarr C. appropinquata, honungsblomster Herminium monorchis, dvärgviol Viola pumila, myskmadra Galium odoratum, kalkkrassing Erucastrum supinum, bergnepeta Nepeta racemosa, bergskrabba Globularia vulgaris (nordgräns på Öland), strandpryl Plantago uniflora och gullborste Crinitaria linosyris (även detta fynd utgör nordgräns på Öland). Längs Appelkullinjen växte ekbräken Gymnocarpium dryopteris, vit skogslilja Cephalanthera longifolia, skogsnycklar Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii, strävlosta Bromopsis benekenii, skugglosta B. ramosa, knagglestarr Carex flava, tagelstarr C. appropinquata, pillerstarr C. pilulifera, rostbjörnbär Rubus pedemontanus och svinrot Scorzonera humilis. Blekgul nunneört Pseudofumaria alba På klapperstensstranden syd Byxelkrok, Böda sn. 10 juni 2012 62
Krutbrännaren 3 (21) 2012 Väst Nabbelund i en fin granskog med insprängda strandnära, betade kalkkärr fann vi revlummer Lycopodium annotinum, spindelblomster Neottia cordata, nästrot Neottia nidus-avis, korallrot Corallorhiza trifida, flugblomster Ophrys insectifera, kärrknipprot Epipactis palustris, strandtåg Juncus maritimus, gräsull Eriophorum latifolium, axag Schoenus ferrugineus, alvaroxbär Cotoneaster canescens, klockpyrola Pyrola media (få aktuella fynd), ögonpyrola Moneses uniflora, vattenbläddra Utricularia vulgaris och linnea Linnaea borealis. Innanför Hagudden fanns partier med sumpskog där vi fann nordbräken Dryopteris expansa, ramslök Allium ursinum (stora bestånd), lundvårlök Gagea spathacea (funnen vid ett tidigare besök under april månad), rankstarr Carex elongata, skärmstarr C. remota, slokstarr C. pseudocyperus, sydlundarv Stellaria nemorum ssp. montana, skogsbräsma Cardamine flexuosa, kärrviol Viola palustris, vätteros Lathraea squamaria, desmeknopp Adoxa moschatellina och idegran Taxus baccata. Det trevligaste fyndet var onekligen återfyndet av kärrfibbla Crepis paludosa, inte säkert sedd på Öland sedan 1981. På klapperstensstranden växte hylsnejlika Petrorhagia prolifera och vackra bestånd med svarttall Pinus nigra. SV Getterum fann vi skvattram Rhododendron tomentosum, odon Vaccinium uliginosum, ögonpyrola Moneses uniflora och skogsstjärna Lysimachia europaea. Vid Horns Kungsgård på vägen till Klosterholmen växte syltåg Juncus tenuis och taggkörvel Anthriscus caucalis. Tyvärr fann vi ingen sandbrodd Milium vernale (redan borttorkad, rapporterad tidigare Svarttall Pinus nigra Syd Hagudden, Böda sn. 15 juni 2012 under maj månad av Göran Mattiasson). Slåtterängen vid Skogsgärdet hyste drygt 500 strån av hartmansstarr Carex hartmanii, kärrvial Lathyrus palustris, korskovall Melampyrum cristatum och slåtterblomma Parnassia palustris (tidigblommande variant). Slåtterblomma anges i Sterner 1986 som allmän. Den är fortfarande relativt spridd på Öland i fuktängar, gärna tuvade sådana. Den uppträder i en tidigblommande variant som förefaller knuten till slåtterängar. En tidigblommande, slåttergynnad variant har också utbildats hos ängsvädd Succisa pratensis. 63
Slåtterblomma Parnassia palustris Fynd från Artportalen 2002 2012 64 De vilda blommornas dag På De vilda blommornas dag 17 juni anordnade ÖBF en exkursion till Lindreservatet, Böda socken. Där kunde deltagarna få se ormtunga Ophioglossum vulgatum, gotlandssvalting Alisma lanceolatum, gullhavre Trisetum flavescens, trubbstarr Carex obtusata, tagelstarr C. appropinquata, kantig fetknopp Sedum sexangulare, brunklöver Trifolium spadiceum (Ölands enda lokal), grönpyrola Pyrola chlorantha, vitpyrola P. rotundifolia, vattenblink Hottonia palustris, korskovall Melampyrum cristatum och taggkörvel Anthriscus caucalis. Efter exkursionen åkte vi tillsammans med ett gäng fältbiologer till Enerumsalvaret där månlåsbräken Botrychium lunaria hade det besvärligt i torkan. Dessutom hälsade vi på hos minimala exemplar av dvärglåsbräken B. simplex. Mer från Böda socken David Reuterskiöld tipsade oss om ett område norr om Byxelkrok som eventuellt ska bebyggas och som han därför inventerat. Där fanns bl.a. trubbstarr Carex obtusata (sparsam) och strandviol Viola stagnina (rika bestånd). Norr Byxelkrok längs Neptuni åkrar växte hylsnejlika Petrorhagia prolifera (på klapperstensvallar), grenigt kungsljus Verbascum lychnitis och ängsnycklar Dactylorhiza incarnata (de ljust syrenfärgade som Åke Lundqvist benämnde f. lilacina). I ett dike längs vägen till Trollskogen fann vi strandgyllen Barbarea stricta (få fynd på Öland). Norr Mellby på ett sandigt område växte vittåtel Aira caryophyllea, borsttåtel Corynephorus canescens, sandkrassing Teesdalia nudicaulis, vit sminkrot Buglossoides arvensis var. arvensis, vårveronika Veronica
verna, åkerkulla Anthemis arvensis och ullört Filago arvensis. Söder Fiskåsen hittade vi lönnmålla Chenopodium hybridum i en udda biotop (på en sandstrand). Nära stranden fanns blåhallon x hallon Rubus caesius idaeus och mjölon Arctostaphylos uva-ursi (återfynd av lokal från 1982). På åkervädd Knautia arvensis var det trångt för alla bastardsvärmare. I sandtaget längs gamla Grankullavägen fanns även i år huvudtåg Juncus capitatus (ca 550 strån), vittåtel Aira caryophyllea (ca 1000 strån), spenslig ullört Logfia minima och gropnate Potamogeton berchtoldii. NO Bödagården kämpade två plantor av höstlåsbräken Botrychium multifidum mot igenväxningen av sanddynerna. Vid Stensborgskärret (Mensalvaret) återfann vi dysäv Eleocharis multicaulis på sin enda kända öländska lokal. Längs vägen till Böda sand vid ett skogsdike återfann Crister Albinsson och Jan- Olof Petersson vippstarr Carex paniculata. I dikets närhet fann de också skärmstarr C. remota, rankstarr C. elongata, slokstarr C. pseudocyperus och skogsbräsma Cardamine flexuosa, Nära Skäftekärr sågs föryngring av en del planterade träd bl.a. pimpernöt Staphylea pinnata, ussurigran Abies holophylla, vanlig nordmannsgran A. nordmanniana ssp. nordmanniana och tyskoxel Sorbus torminalis. Vid Samuelslinjen växte grå valnöt Juglans cinerea, Svartvikskärret I omgivningarna nära Svartvikskärret rapporterade Patrik Engström Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata ssp. maculata, saffranslilja Lilium bulbiferum var. croceum, gräsull Eriophorum lati- Minst två arter bastardsvärmare på åkervädd Knautia arvensis Syd Fiskåsen, Böda sn. 25 juli 2012 Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata f. lilacina Ost Neptuni åkrar, Böda sn. 15 juni 2012 65
folium, axag Schoenus ferrugineus, snip Trichophorum alpinum, gråstarr Carex canescens, rankstarr C. elongata, dystarr C. limosa, vippstarr C. paniculata, flaskstarr C. rostrata, loppstarr C. pulicaris, vattenskräppa Rumex hydrolapathum, rundsileshår Drosera rotundifolia, pors Myrica gale, kråkklöver Comarum palustre, klasespirea Spiraea billardii, vanligt skogsbjörnbär Rubus nessensis var. nessensis, sötbjörnbär R. plicatus, gullklöver Trifolium aureum (ganska ovanlig på Öland), tranbär Vaccinium oxycoccos, kråkbär Empetrum nigrum, fingerborgsblomma Digitalis purpurea, ormtunga Ophioglossum vulgatum, korsandmat Lemna trisulca, italienskt rajgräs Lolium multiflorum, strandkvickrot Elytrigia juncea, vårtsärv Ceratophyllum submersum, axslinga Myriophyllum spicatum och vattenblink Hottonia palustris. Axag anges som ojämnt spridd i Sterner 1986 dvs. funnen i 15 22 socknar. I dagsläget har lokalerna i västra delen av Mörbylånga kommun försvunnit. Utdikning, bebyggelse och sjunkande grundvatten har gjort att arten gått tillbaka. Den växer på kalkrik och fuktig mark, gärna med rinnande sötvatten. En del lokaler är betade och hyser några av Ölands finaste orkidékärr med ex. gulyxne Liparis loeselii, honungsblomster Herminium monorchis, kärrknipprot Epipactis palustris och vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca. Vedborm och Högby I ruta Vedborm med Vedby och Vedborm träsk fann Vera & Göran Wendt kärrbräken Thelypteris palustris, gotlandssvalting Alisma lanceolatum, dvärgigelknopp Sparganium natans, gråstarr Carex canes- 66 Axag Schoenus ferrugineus Fynd från Artportalen 2002 2012
cens, lindblomsbjörnbär Rubus mortensenii, odon Vaccinium uliginosum, gotlandsmåra Galium rotundifolium, brunskära Bidens tripartita, skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum, skogsfräken Equisetum sylvaticum, revlummer Lycopodium annotinum och ängsskära Serratula tinctoria. I rutan Högby fann paret Wendt jättegröe Glyceria maxima ost Viksjö (få fynd på Öland), tuvad hundstarr Carex nigra var. recta, riddarsporre Consolida regalis, flikbjörnbär Rubus laciniatus, backklöver Trifolium montanum, klibbveronika Veronica triphyllos, strimsporre Linaria repens, nysört Achillea ptarmica (ovanlig på Öland), kalmolke Sonchus arvensis var. glabrescens, Ostenfelds maskros Taraxacum ostenfeldii, falkmaskros T. falcatum, karelsk maskros T. isthmicola, alvarmaskros T. tenellisquameum, svansmaskros T. acutangulum, vridmaskros T. aequilobum, kantmaskros T. amplum, spenslig maskros T. angustisquameum, Borgvalls maskros T. borgvallii, trasmaskros T. caloschistum, luddmaskros T. capillosum, tungmaskros T. contractum, östmaskros T. expallidiforme, trädesmaskros T. geminatum, kvigmaskros T. lacinulatum, bredmaskros T. latissimum, vitskaftad maskros T. leucopodum, bryggmaskros T. longisquameum, trollmaskros T. obliquilobum, benmaskros T. pallidipes, sköldmaskros T. patens, purpurmaskros T. purpureum, opalmaskros T. subhuelphersianum, granmaskros T. vanum och vågmaskros T. undulatum. Backklöver är numera rödlistad i kategorin NT. På Öland växer den på torrängar, strandängar, vägkanter men också i gläntor i Mittlandsskogen. Påfallande ofta finner man den i fuktängar där den växer uppe på de torrare tuvorna, ibland tillsammans med kattfot Antennaria dioica. Lokalerna är ofta betade eller slåttade men växten klarar sig, åtminstone en tid, i helt ohävdade marker. Som synes är arten fortfarande vanlig på Öland. Även när den inte blom- Backklöver Trifolium montanum Fynd från Artportalen 2002 2012 67
Krutbrännaren 3 (21) 2012 mar är den lätt att känna igen på de något avlånga småbladen som är vasst tandade. Ost Sandbybadet fann Jonas Grahn i en fuktig dynsvacka drygt 100 plantor av huvudtåg Juncus capitatus samt bunge Samolus valerandi, huvudarun Centaurium erythraea var. capitatum, ljungögontröst Euphrasia micrantha och strandrödtoppa Odontites litoralis (få sentida fynd på Öland). Gillberga I ruta Gillberga och i dess omedelbara närhet rapporterade Åke Widgren & Bertil Möllerström flocksvalting Baldellia ranunculoides, ålnate Potamogeton perfoliatus, smalkaveldun Typha angustifolia, vittåtel Aira caryophyllea, blåmålla Chenopodium glaucum, ryssgubbe Bunias orientalis, bindvide Salix aurita, rävtörel Euphorbia peplus, smalbladig åkervinda Convolvulus arvensis var. linearifolius, bägarnattskatta Solanum physalifolium, bolmört Hyoscyamus niger, kärrbräken Thelypteris palustris, praktsporre Gymnadenia conopsea ssp. densiflora, flocktulpan Tulipa tarda, hönshirs Echinochloa crus-galli, trubbstarr Carex obtusata, harstarr C. leporina, rävstarr C. vulpina, vattenskräppa Rumex hydrolapathum, svinamarant Amaranthus retroflexus, nattglim Silene noctiflora, sydspärgel Spergula arvensis ssp. arvensis, äppelros Rosa rubiginosa, sandsenap Diplotaxis tenuifolia, färgreseda Reseda luteola, kanadapoppel Populus canadensis, luden Johannesört Hypericum hirsutum, stockros Alcea rosea, bredarun Centaurium Blåmålla Chenopodium glaucum Ruderatområde 1,3 km NNO Torslunda kyrka, Torslunda sn. 17 juni 2007 68
erythraea (flera lokaler), stor vattenmåra Galium palustre ssp. elongatum, vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium, kransborre Marrubium vulgare (två plantor på känd lokal vid Gillberga raukar), ädelmynta Mentha gracilis (få fynd från Öland), taggkörvel Anthriscus caucalis, stenmalört Artemisia rupestris och färgkulla Cota tinctoria. Blåmålla anges i Sterner 1986 som jämnt spridd dvs. funnen i 15 22 socknar. Den växer på havsstränder men också i gårdsmiljöer, gärna på kväverika ställen såsom gödselupplag. Den förefaller ha ökat jämfört med tidigare. Då arten är lätt att känna igen på sina blågröna blad (liknar ekblad) som är mjöliga inunder borde den inte tidigare varit förbisedd. Nära motorbanan vid Nyby rapporterade Jonas Grahn ett exemplar av knutört Lysimachia minima. Sandvik och Persnäs I rutorna Sandvik och Persnäs fann Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson bl.a. följande taxa: dvärgbläddra Urticularia minor, gulyxne Liparis loeselii 10 blommande ex. i området vid Knisa mosse, rosenglim Atocion armeria på klapperstrand (2:a fyndet på Öland), ytterligare en lokal för bitterfibbla Picris hieracioides i Sandvik, tagelstarr Carex appropinquata, hartmansstarr C. hartmanii, klubbstarr C. buxbaumii, odon Vaccinium uliginosum, dvärgkämpar Plantago tenuiflora (två lokaler ca 1 km VNV Persnäs kyrka), trubbstarr Carex obtusata, kalkbräken Gymnocarpium robertianum (i gammalt kalkstensbrott), spärrmorgonstjärna Ornithogalum divergens, ramslök Allium ursinum, klipplin Linum austriacum (massvis i en vägkant nära Knisa mosse) och hålnunneört Corydalis cava. Två Carex-arter som tidigare inte skildes åt är hartmansstarr C. hartmanii och klubbstarr C. buxbaumii. Sammantaget anges de två som tämligen allmän i Sterner 1986 dvs. funnen i 23 30 socknar. Hartmansstarr Carex hartmanii Fynd från Artportalen 2002 2012 69
Hartmansstarr, som är rödlistad VU, är idag den vanligaste av de två på Öland och växer i fuktängar. Dessa har tidigare ofta varit slåtterängar. Klubbstarr är mer ovanlig och på Öland uppträder den bara med underarten buxbaumii. Öland utgör sydgräns i Sverige för klubbstarr. På några lokaler växer hartmansstarr och klubbstarr tillsammans. I främst fjälltrakterna av Sverige finns den andra underarten fjällklubbstarr C. buxbaumii ssp. mutica. Hartmansstarr har mer utdragna, cylindriska småax än klubbstarr vars småax är klubblika rundade. Båda har småax som sinsemellan är lika med honblommor överst och hanblommor nederst. Halsstarrig upplevelse i intressant sumplövskog av Börje Wernersson, Barbro Tillander Anders Magnusson I vår Sandviks-rutas (5H5C) södra del, SO om Knisa mosse (Knisa, 1000 m SO om väderkvarnen (6325070/1564198) finns en mycket intressant sumplövskogslokal om ca 175x150 m. Markskiktet består av blöt kärrtorv med små vattenytor och biotopen domineras av en blandad, relativt lågvuxen ädellövskog. I år gjorde vi en inventering av denna våtmark. Det visade sig vara en riktig höjdarlokal för starrarter. Det första som mötte oss i sumpskogens norra del, efter att vi passerat en åkerträda med bland annat plattstarr Carex disticha, var en ridå av en påfallande stor starr som visade sig vara jättestarr C. riparia. Vi visste att rankstarr C. elongata fanns rapporterad i sumpskogens södra del, som tillhör angränsande ruta söderut. En liten bit in i lövskogen växte en gracil, tätt tuvad 70 Hartmansstarr Carex hartmanii (överst) Ottenby, Ås sn. 20 juni 2008 och klubbstarr C. buxbaumii (nederst) Djurstad träsk, Föra sn. 21 juni 2012
starr med hängande strån som vi till en början antog var rankstarr, men som vid närmare examinering visade sig vara den ovanliga tagelstarren C. appropinquata med sina svarta och tagellikt upprispade, basala bladslidor. Denna starr är tidigare rapporterad från ca 10 lokaler på Öland. Bara några meter bredvid den vackra tagelstarren kom nästa trevliga överraskning. Där växte några exemplar av den på Öland mycket ovanliga klubbstarren C. buxbaumii ssp. buxbaumii, som bara hittats på ca 5 lokaler på Öland. Denna blågröna och styvstjälkade starr har vi under inventeringen sett på två närbelägna lokaler vid Sjölunden väster om Knisa mosse. Som om inte det var tillräckligt med nämnda fynd fann vi även några exemplar av hartmansstarr C. hartmanii invid klubbstarren. Upphetsningen över att se dessa ovanliga starrarter på samma lokal var hög, milt uttryckt. Vid fortsatt letande på lokalen hittade vi ytterligare starrarter, nämligen den beståndsbildande, sträva och ibland rent vegetativa trådstarren C. lasiocarpa samt bunkestarr C. elata ssp. elata och hirsstarr C. panicea, båda vanliga på Öland. Den fortsatta inventeringen ledde till att vi vid några trädrötter i sumplövskogen hittade tuvor av blåbär Vaccinium myrtillus och till vår stora förvåning även en liten buske med odon Vaccinium uliginosum, den senare ett av de mer överraskande fynden i vår ruta under 2012. I andra delar av denna verkligt fina starrlokal noterade vi även vanlig kärrspira Pedicularis palustris ssp. palustris, klibbal Alnus glutinosa, häckvicker Vicia sepium, skogsstarr C. sylvatica och kärrbräken Thelypteris palustris. Dessa fynd var rena belöningen för oss starrintresserade amatörbotanister som irrade runt i den inte helt lättforcerade sumplövskogen en het julidag 2012. Adress: Börje Wernersson Heljereds Byväg 13 428 36 Kållered Polygala på Öland Släktet Polygala finns representerat med tre taxa på Öland: rosettjungfrulin P. amarella, toppjungfrulin P. comosa och jungfrulin P. vulgaris. Vanligast är rosettjungfrulin som uppträder i kalkfuktängar, gärna betade, eller annan fuktig ± kalkpåverkad mark. Den anges i Sterner 1986 som allestädes dvs. förekommer i alla socknar och dessutom på flera lokaler i många socknar. Blomfärgen är oftast ljusblå men även rosa och vita bestånd kan finnas. Blommorna är små och en artskiljande karaktär är att vingarna inte täcker frukten, vilket de gör hos de andra två taxa. Dessutom har rosettjungfrulin en bladrosett basalt vilket de andra saknar. Den näst vanligaste arten är toppjungfrulin, rödlistad VU, som växer på ± kalkrika torrängar. Alvarens torrängsryggar och spricksträngsalvar är biotoper där man kan hitta arten. Blomfärgen är oftast rosa men ibland är den blå. Blommornas stödblad sticker upp över blomknopparna vilket ger den ett taggigt utseende i tidigt skede. I Sterner 1986 uppges den som allmän men minskande. Jungfrulin är den ovanligaste av de tre och föredrar mer kalkfattiga marker än sina släktingar. Den är mer storblommig än toppjungfrulin och blomfärgen är hos oss oftast mörklila. På Öland förekommer den ibland på marker som tidigare varit slåtterängar. Sterner 1986 anger den som allmän vilket före- 71
faller vara en överdrift i dagens öländska landskap. I Blekinge finns ett annat taxon: backjungfrulin P. vulgaris ssp. collina. Den liknar något rosettjungfrulin med små, vita ljusblåa blommor. Leta alltså efter rosettjungfrulin som växer torrare än vanligt så har du kanske gjort ett fynd! Trosnäs I ruta Trosnäs har Elna Hultqvist funnit porslinshyacint Puschkinia scilloides, liten påsklilja Narcissus pseudonarcissus var. pseudonarcissus, flugblomster Ophrys insectifera, Adam och Eva Dactylorhiza sambucina, vildtulpan Tulipa sylvestris, skaftsärv Zannichellia palustris var. pedicellata, skruvnating Ruppia cirrhosa, hårnating R. maritima, borstnate Stuckenia pectinata, sotigelknopp Sparganium erectum ssp. erectum, smalkavledun Typha angustifolia, grodtåg Juncus ranarius, strandkvickrot Elytrigia juncea, sandtimotej Phleum arenarium, rödsäv Blysmus rufus, plattsäv B. compressus, hartmansstarr Carex hartmanii, glasört Salicornia europaea, smalruta Thalictrum simplex ssp. tenuifolium, toppjungfrulin Polygala comosa, smultronklöver Trifolium fragiferum, sandviol Viola rupestris, lökga- Från vänster till höger: jungfrulin Polygala vulgaris, rosettjungfrulin P. amarella, toppjungfrulin P. comosa Fynd från Artportalen 2002 2012 72
mander Teucrium scordium, toppfrossört Scutellaria hastifolia, slidsilja Selinum dubium, säfferot Seseli libanotis, baltisk strandmalört Artemisia maritima ssp. humifusa och strandvänderot Valeriana sambucifolia ssp. salina. Husvalla I Husvalla-rutan gjorde Mats Björling en hel del intressanta fynd: flera lokaler med månlåsbräken Botrychium lunaria varav en med >400 plantor, kupandmat Lemna gibba, skaftsärv Zannichellia palustris var. pedicellata, pysslingtåg Juncus minutulus (på en traktorväg), huvudtåg J. capitatus (ny lokal i ett fuktigt, sandigt åkerdike), italienskt rajgräs Lolium multiflorum, strandkvickrot Elytrigia juncea, dvärgsäv Eleocharis parvula, rödsäv Blysmus rufus, trubbstarr Carex obtusata, luddvicker Vicia villosa, toppjungfrulin Polygala comosa, strandviol Viola stagnina, sandviol V. rupestris, ljungsnärja Cuscuta epithymum, strandnål Bupleurum tenuissimum (ett av få fynd under 2012 som var ett dåligt år för arten), sommarklynne Valerianella dentata och slåtterblomma Parnassia palustris. Strandviol är rödlistad i kategorin NT. I Sterner 1986 anges den som allmän och växande i fuktängar på stränder, i myrkanter men mer ovanligt på alvarmark. Den kan vara svår att artbestämma och kan dessutom bilda hybrider med bl.a. ängsviol V. canina och dvärgviol V. pumila. Strandviol har ljusblå vita blommor som har en kort, grönaktig sporre. Bladen är avlånga, 2-3 ggr så långa som breda, med tvär bas. Den förefaller ha minskat på Öland och bör uppmärksammas. Borgholm Gemensamma inventeringar under mars maj månad i Borgholm-rutan gav tidig blåstjärna Scilla bifolia, vårstjärna S. forbesii, stor vårstjärna S. luciliae, liten vårstjärna S. sardensis, porslinshyacint Puschkinia Strandviol Viola stagnina Fynd från Artportalen 2002 2012 73
scilloides, morgonstjärna Ornithogalum umbellatum, pärlhyacint Muscari botryoides, armenisk pärlhyacint M. armeniacum, hyacint Hyacinthus orientalis, spansk klockhyacint Hyacinthoides hispanica, rysk blåstjärna Othocallis siberica, persisk blåstjärna O. mischtschenkoana, purpurlök Allium hollandicum, tätatät Narcissus cyclazetta, påsklilja N. pseudonarcissus, snödroppe Galanthus nivalis, grön snödroppe G. woronowii, turkisk snödroppe G. elwesii, gullkrokus Crocus stellaris, vårkrokus C. vernus, balkansippa Anemone blanda, klockjulros Helleborus foetidus, kejsarkrona Fritillaria imperialis och krollilja Lilium martagon. Visst är det fantastiskt med alla knöl/lökväxter som trivs på Öland! I lövdungen nära Borgholms vattentorn där ljusgul tandrot Cardamine kitaibelii hittades fanns också hålnunneört Corydalis cava, anagrambräcka Tellima grandiflora (första fyndet på Öland), söttörel Euphorbia dulcis (första fyndet på Öland), revsuga Ajuga reptans, praktgulplister Lamiastrum galeobdolon ssp. argentatum och murreva Cymbalaria muralis. Andra trädgårdsflyktingar som noterats i rutan är stjärnflocka Astrantia major, ormöga Omphalodes verna, jätteprästkrage Leucanthemum superbum, präriesolros Helianthus laetiflorus, kardvädd Dipsacus fullonum, praktbetonika Betonica macrantha, vårflenört Scrophularia vernalis, citronmeliss Melissa officinalis, lavendel Lavandula angustifolia, äppelmynta Mentha longifolia suaveolens, stor vintergröna Vinca major, flocknäva Geranium macrorrhizum, lupinväppling Thermopsis montana, armeniskt björnbär Rubus armeniacus, flikbjörnbär R. laciniatus, eldtorn Pyracantha coccinea, lagerhägg Prunus 74 laurocerasus, luddranunkel Ranunculus psilostachys, gul nunneört Pseudofumaria lutea, bondpion Paeonia festiva och luktpion P. lactiflora. Luddranunkel är en art som tydligt ökat på Öland. I Sterner 1986 anges två lokaler för arten. Den verkar trivas med Ölands stäpplika klimat. Flera växtplatser finns på kyrkogårdar där den troligen ursprung- Luddranunkel Ranunculus psilostachys Fynd från Artportalen 2002 2012
ligen är odlad eller oavsiktligt inkommen i planteringar. Liksom ullranunkel R. illyricus blommar den sällan men avslöjar sin existens med ludna, grågröna blad. Köping Köping-rutan bidrog med tuvig blåstjärna Othocallis amoena, hybridvårstjärna Scilla allenii, aftonstjärna Ornithogalum nutans, italiensk blåstjärna Hyacinthoides italica, stjärnnarciss Narcissus incomparabilis, fylld påsklilja Narcissus pseudonarcissus var. plenus, havssäv Schoenoplectus maritimus (i ett kärr några km från havet), blåmålla Chenopodium glaucum, broskmålla Atriplex glabriuscula, tovsippa Anemone sylvestris (förvildat bestånd), stor sötväppling Melilotus altissimus, läkekungsljus Verbascum phlomoides (i en vägkant, upptäckt under bilfärd i 80 km/h), trådveronika Veronica filiformis, storbladig murgröna Hedera hibernica, odört Conium maculatum, bolltistel Echinops sphaerocephalus, blå bolltistel E. bannaticus, gemsrot Doronicum orientale och balkangemsrot D. columnae. Egby Öster Ytterby, Egby socken, har både karpaterklocka Leucojum vernum var. carpathicum och vanlig snöklocka Leucojum vernum var. vernum förvildat sig i åkerrenar/lundrester. Syd Valsnäs biter sloklosta Ceratochloa sitchensis sig fast. Vid Kallegutas avfallsanläggning noterades hönshirs Echinochloa crus-galli, lönnmålla Chenopodium hybridum, purpurklätt Lychnis coronaria, skogsklematis Clematis vitalba, pumpa Cucurbita pepo, rosenvial Lathyrus latifolius ssp. latifolius, Trådveronika Veronica filiformis Björnhovda, Torslunda sn. 25 april 2008 75
valnöt Juglans regia, humle Humulus lupulus, strandkrassing Lobularia maritima, äkta senapskål Eruca vesicaria ssp. sativa, gulreseda Reseda lutea, indiankrasse Tropaeolum majus, pelargon Pelargonium hortorum, stockros Alcea rosea, rödmalva Malva sylvestris, jättenattljus Oenothera glazioviana, ballongblomma Nicandra physalodes, vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium, violspikklubba D. stramonium var. tatula, jätteverbena Verbena bonariensis, citronmeliss Melissa officinalis, broksalvia Salvia viridis, lammöron Stachys byzantina, lejongap Antirrhinum majus, hybridsnöbär Symphoricarpos chenaultii, ringblomma Calendula officinalis, blå sommarbinka Erigeron annuus ssp. annuus, jordärtskocka Helianthus tuberosus, solros H. annuus, höstgullris Solidago gigantea, sammetsblomster Tagetes patula, rosenskära Cosmos bipinnatus, paddfot Asperugo procumbens och vildvin Parthenocissus inserta. Paddfot är rödlistad i kategori NT. I Sterner 1986 anges den som allmän men på tillbakagång. Den är fortfarande relativt vanlig på Öland och uppträder mest på skräphögar/ruderatmark men också på tångvallar längs havsstränder. Ramsättra I ruta Ramsättra gjordes en gemensam inventering i slutet av maj vid sydöstra delen av Hörninge mosse då följande arter noterades: ormtunga Ophioglossum vulgatum, gotlandssvalting Alisma lanceolatum, kattfot Antennaria dioica, fågelstarr Carex ornithopoda, nålstarr C. dioica, trädgårdsviva Primula veris vulgaris, majviva P. farinosa, plattsäv Blysmus compressus, svinrot Scorzonera 76 Paddfot Asperugo procumbens Fynd från Artportalen 2002 2012
humilis, saffransmaskros Taraxacum crocinum, östersjömaskros T. balticum, kärrspira Pedicularis palustris (stora bestånd, ovanlig på Öland), smultronklöver Trifolium fragiferum, smalfräken Equisetum variegatum, vildtulpan Tulipa sylvestris, hästsvans Hippuris vulgaris (riklig i en kanal), spikblad Hydrocotyle vulgaris och bredarun Centaurium erythraea. Norr Allmogegården har den sandiga marken, där det tidigare fanns en golfbana, nu omvandlats till skogsplantering med stora dammar. Där noterades löktåg Juncus bulbosus (ovanlig på Öland) och gårdsskräppa Rumex longifolius (få öländska fynd). Vid Blårör har mer kalkfattiga marker röjts och betas numera. Där hittades stagg Nardus stricta, blåsuga Ajuga Smalfräken Equisetum variegatum (till vänster) och skogsfräken E. sylvaticum (till höger) Fynd från Artportalen 2002 2012 77
Krutbrännaren 3 (21) 2012 pyramidalis, gråstarr Carex canescens, stjärnstarr C. echinata, harstarr C. leporina och pillerstarr C. pilulifera. Lindby tall, ett tidigare sandtag med omgivningar, bjöd på vittåtel Aira caryophyllea (i mängd minst 30 000 strån), klådris Myricaria germanica (23 buskar), häckberberis Berberis thunbergii, kerria Kerria japonica, sandtrav Arabidopsis arenosa (ovanlig på Öland), luddvicker Vicia villosa, backvicker V. cassubica, bolmört Hyoscyamus niger, hybridforsythia Forsythia intermedia, paradisbuske Kolkwitzia amabilis, röd kamklint Centaurea cheiranthifolia var. purpurascens (första fyndet på Öland), daggros Rosa glauca, hårdsvingel Festuca brevipila, småhaverrot Tragopogon pratensis ssp. minor och skogsfräken Equisetum sylvaticum. Nära Skedemosse gård hittades dvärgigelknopp Sparganium natans, äkta vallört Symphytum officinale, skogsförgätmigej Myosotis sylvatica, strimgröe Glyceria striata (känd lokal), vanlig kavelhirs Setaria viridis var. viridis och borstnejlika Dianthus barbatus. Smalfräken anges i Sterner 1986 som tämligen allmän med koncentration till öns mittparti, ett förhållande som gäller än idag. Den växer i kalkkärr, men också i diken och annan fuktig mark. I gamla sandtag med fuktig botten kan smalfräken dyka upp. Den kan där växa tillsammans med skavfräken E. hyemale. De två kan sällsynt bilda hybrider (ett fynd finns från Öland, 1981 ost Resmo, belägg i Oskarshamn). Skogsfräken anges i Sterner 1986 som sällsynt utanför Böda. Den växer i gran- eller lövskog och förefaller ha ökat något på mellersta Öland (se karta föregående uppslag). Vattenblink Hottonia palustris och gul svärdslilja Iris pseudoacorus Halltorps hage, Högsrum sn. 19 juni 2005 78
Ekerum I Halltorps hage, Högsrum socken, noterades blankstarr Carex otrubae, skärmstarr C. remota, skogsskräppa Rumex sanguineus, bokarv Stellaria neglecta, stor häxört Circaea lutetiana, vattenblink Hottonia palustris, myskmadra Galium odoratum, dikeslånke Callitriche stagnalis, skogsveronika Veronica montana, skogsbräsma Cardamine flexuosa (ännu i blom 21 oktober), lundbräsma C. impatiens, vätteros Lathraea squamaria, Gelerts maskros Taraxacum gelertii och paddfot Asperugo procumbens (på tångvall vid havet). Vid Greby strandskog höll sig raggarv Cerastium brachypetalum kvar på en skogsväg. Räpplinge och Åketorp Nära Jordsläta fanns korsandmat Lemna trisulca, vattenpest Elodea canadensis, gropnate Potamogeton berchtoldii, glansigelknopp Sparganium erectum ssp. neglectum och rävstarr Carex vulpina. Vid Jämjö växte sloklosta Ceratochloa sitchensis tillsammans med råglosta Bromus secalinus (den sistnämnda spill av utsäde till allmogeåker) och ålandsrot Inula helenium. NV-NO Tomteby blommade svavelsippa Anemone nemorosa ranunculoides, hålnunneört Corydalis cava och åkerrättika Raphanus raphanistrum. Vid Karum växte jordkastanj Bunium bulbocastanum, åkermadd Sherardia arvensis, vresalm Ulmus laevis och åkerkulla Anthemis arvensis. Flera bestånd av alvarmalört Artemisia oelandica hittades NV-NO Överbyn. Alvarmalört är rödlistad i kategori NT, Natura 2000-art och åtminstone än så länge endemisk för Öland. Som synes är arten vittspridd på Stora alvaret med några Alvarmalört Artemisia oelandica Fynd från Artportalen 2002 2012 79
förekomster även i Räpplinge socken. Den tidigare växtplatsen norr Alvedsjö, Högby socken, har tyvärr inte kunnat återfinnas. På Stora alvaret växer alvarmalört ofta på torrängsryggar med enbuskar. Dessa ryggar är troligen gamla strandvallar. Röjning av enbuskar på alvarmark kan göra att alvarmalörten blommar vilket den annars sällan gör. Även i vittringsgrus (sällsynt) och spricksträngsalvar (relativt vanligt) är arten funnen. Dessutom växer den på strandängar på sydöstra Öland. Norr Gärdslösa kyrka hittade Göran Wendt och Hans Øllgaard den ovanliga sandmaskrosen skevmaskros Taraxacum ruberulum (rödlistad CR). Det finns endast två aktuella lokaler för skevmaskros på Öland. Stora Rör I ruta Stora Rör rapporterade Tomas Burén ramslök Allium ursinum, rankstarr Carex elongata, ytterligare en lokal för stolt trampört Polygonum aviculare ssp. excelsius, ölandsskräppa Rumex crispus var. oelandicus (en variant av krusskräppa men med mindre hylleblad 2,5 4 x 2,5 3,5 mm där endast ett av dem har en minimal knöl), fågelarv Holosteum umbellatum (i en sandblotta på strandnära betesmark), lundbräsma Cardamine impatiens, bäckbräsma C. amara, stor häxört Circaea lutetiana, penningblad Lysimachia nummularia, strandsnärja Cuscuta europaea ssp. halophyta, strandmynta Mentha aquatica ssp. litoralis (kal underart av vattenmynta som främst växer längs Klibbveronika Veronica triphyllos Stora Frö norrut, Vickleby sn. 30 april 2012 80
Kalmarsunds stränder), klibbveronika Veronica triphyllos och brokförgätmigej Myosotis discolor. Högsrum Åke Rühling m.fl. har i ruta Högsrum funnit slokörnbräken Pteridium aquilinum ssp. aquilinum, kärrbräken Thelypteris palustris, nordbräken Dryopteris expansa, knagglestarr Carex flava, loppstarr C. pulicaris, luddstarr C. filiformis, höstanemon Anemone hupehensis, luddvial Lathyrus hirsutus (känd lokal, Ölands enda), höstflox Phlox paniculata, natt och dag Melampyrum nemorosum, dikeslånke Callitriche stagnalis, rosentry Lonicera tatarica, lundkardborre Arctium nemorosum och revlummer Lycopodium annotinum. Ytterligare en sydafrikan har hittat till vår ö nämligen boerstånds Senecio inaequidens. Boerstånds Senecio inaequidens på Öland av Åke Rühling Längs grusvägarna som leder fram till de stora vindkraftverk som anlagts under senare år har många arter fått en chans att etablera sig. Mest rör det sig om ruderatväxter men man kan även finna åkerogräs som t ex riddarsporre och sommarklynne. Den artrika floran på dessa växtplatser kommer givetvis inte att bli bestående, utan mer triviala vägkants- och skräpmarksväxter kommer att ta över. De 31 juli i år ägnade Vidar Aldorsson och jag oss åt rutan Högsrum, där vi sökte efter några av de barrskogsarter som tidigare uppgivits för området kring Gladvattnet. På hemvägen till Oskarshamn patrullerade vi av en bit av vägen mellan vindkraftverken söder om Rönnerum. Eftersom vi varit här flera gånger tidigare hade vi inte stort hopp om att finna något nytt. Men plötsligt fick Vidar syn på en planta av boerstånds i vägkanten strax söder om sockengränsen mellan Glömminge och Högsrum. Blommorna på boerstånds har en speciellt lysande gul färg, som gör att man lägger märke till dem även när växten står bland många andra gulblommande vägkantsväxter. Exemplaret vid Rönnerum var relativt stort, och hade ytterligare vuxit till sig på den bild som Thomas Gunnarsson tog i början på november. Plantans nedtill förvedade skott tyder på att den etablerat sig där senast år 2011. Vi har ingen närmare ledtråd till hur växten kommit dit. Ballastmaterialet till vägarna fram till vindkraftverken utgörs av granit, som såvitt vi vet hämtats från trakten Nybro Emmaboda. Boerstånds är inte känd därifrån, utan närmaste förekomst är vid Oskarshamn, där mycket stora bestånd finns i hamnområdet. Boerstånds har en mycket lång blomningstid, från tidig sommar fram till slutet på året. Under hela tiden producerar den rikligt med frön. Egen erfarenhet från Oskarshamn visar på att antalet exemplar kan variera starkt mellan åren. Efter några vintrar har bestånden varit kraftigt reducerade, men kunnat återta sina positioner till följande år. Varför så många plantor ibland slås ut under vintern är oklart. Vi kan till exempel inte se något samband med snörikedom respektive barfrost. Allmänt om boerstånds Boerstånds Senecio inaequidens är en perenn växt som blir drygt en halv meter hög. Äldre exemplar blir busklika med nedtill förvedade grenar. Blommorna är klart och lysande gula. 81
Ursprung. Boerstånds är ursprunglig i Sydafrika där den växer på högplatån Highveld, ca 1400-2800 m över havet. Växtplatserna utgörs av branta sluttningar, sand- och grusbankar vid vattendrag etc, det vill säga på mark där växtligheten inte är sluten. På senare tid har boerstånds spritt sig till andra biotoper med svag konkurrens som vägkanter och dynområden och förekommer nu i en stor del av södra Afrika. Spridning. Till Europa kom arten med importerad ull under 1800-talets senare del och etablerade sig främst i närheten av ullspinnerier i Frankrike. En mer omfattande spridning fick den först under 1970-talet från trakten av Liège in i västra Tyskland. Spridningen har framför allt skett längs vägar och järnvägar och gått mycket snabbt under de senaste årtiondena. Man har spekulerat i att spridningen i Centraleuropa skulle bero på klimatförändringar där en längre vegetationsperiod skulle gynna arten och även menat att den knappast skulle kunna sprida sig längre norrut i Europa. Det senare motsägs dock av den expansion som vi nu kan se i Sverige. Svenska lokaler. I Sverige iakttogs boerstånds för första gången 1948 i Göteborg och sedan dröjde nästa fynd till 1990 vid Tranås. Arten är nu känd från åtskilliga lokaler i Sverige. Sin rikaste förekomst torde den ha på bangårdsområdet i Malmö och därnäst kommer troligen förekomsten i Oskarshamn. I Småland är arten nu känd från följande kommuner: Gislaved (upptäckt år 2000), Jönköping (2001), Nässjö (2003), Oskarshamn (1999), Tranås (1990), Västervik (2008) och Växjö (2008). Adress: Åke Rühling Humlekärrshultsvägen 10 572 41 Oskarshamn Ismantorp Elna Hultqvist har från sin Mittlandsruta rapporterat blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta, salepsrot Anacamptis pyramidalis, vit skogslilja Cephalanthera longifolia, skogsnattviol Platanthera bifolia ssp. latiflora, trubbstarr Carex obtusata, lövbinda Fallopia dumetorum, svart trolldruva Actaea spicata, backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, ssp. polyanthemos, backvicker Vicia cassubica, strimvicker V. pannonica ssp. striata, korndådra Neslia paniculata, luden Johannesört Hypericum hirsutum, sumpgentiana Gentianella uliginosa, blomstertobak Nicotiana sanderae, luddveronika Veronica opaca, krusfrö Selinum carvifolia, småvänderot Valeriana dioica, skogsklocka Campanula cervicaria och idegran Taxus baccata (trots sin giftighet kraftigt nedbetad). Backsmörblomma förefaller har minskat kraftigt på Öland. I Sterner 1986 anges den som tämligen allmän men norrut något mer sällsynt. Den växer i torr frisk ängsmark som ibland är ohävdad. Backsmörblomma kan vara förbisedd, leta efter storblommiga smörblommor när du besöker lämpliga biotoper i maj juni månad. På främst Gotland finns den närstående ängssmörblomma Ranunculus polyanthemos ssp. polyanthemoides, den är aldrig noterad på Öland men bör eftersökas. Ängssmörblomma är även påträffad i Småland. De basala bladen är flikade till 2/3 och stjälken har nertill mest tilltryckta hår. Hos backsmörblomma är de 82
Backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, ssp. polyanthemos Fynd från Artportalen 2002 2012 basala bladen flikade ända till basen och nedre delen av stjälken har utstående hår. Långlöt I ruta Långlöt rapporterades lungrot Chenopodium bonus-henricus, klockjulros Helleborus foetidus, smalruta Thalictrum simplex ssp. tenuifolium, röd hundrova Bryonia dioica, blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii, backfingerört Potentilla sterneri, äppelros Rosa rubiginosa, strandfräne Rorippa sylvestris, stor vattenmåra Galium palustre ssp. elongatum och hjärtstilla Leonurus cardiaca. Blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii är relativt spridd på Öland och förefaller blomma något tidigare än vanlig rågvallmo P. dubium ssp. dubium. I Sterner 1986 var underarterna inte urskiljda. Blodvallmo skiljs ut genom att den vita mjölksaften först blir gul och sedan mörkröd när den torkat in. Bladen har också smalare flikar och bladspetsen en lång borstudd (1 3 mm). Hos vanlig rågvallmo blir den vita mjölksaften mörkbrun svart när den torkat in. Bladen har bredare flikar och de avslutas med en borstudd på 0 1,4 mm. Blodvallmo/vanlig rågvallmo växer i åkerkanter, vägkanter, skräpmark och sandtag. Spikvallmo P. argemone är fortfarande vanlig på Öland och växer i liknande miljöer som gärna får bestå av bar sandjord. Kornvallmo P. rhoeas är först noterad på Öland 1904 och under fortsatt spridning. I Sterner 1986 anges den som ojämnt spridd vilket förefaller som en underdrift i dagens öländska landskap. Rågvallmo kan ibland vara angripen av vallmogallstekel då själva kapseln blir uppdriven så att arten vid en hastig blick kan förväxlas med kornvallmo. Ubredningskartor se nästa uppslag. 83
Glömminge och Gillsättra Följande mer intressanta fynd har rapporterats från rutorna Glömminge och Gillsättra: månlåsbräken Botrychium lunaria (50 plantor på sandheden vid Aledal), hultbräken Phegopteris connectilis, löktåg Juncus bulbosus, syltåg J. tenuis, taklosta Anisantha tectorum, gulkavle Alopecurus aequalis, skånskt mannagräs Glyceria notata, råttsvingel Vulpia myuros, grönstarr Carex demissa, vit näckros Nymphaea alba, fiskmålla Chenopodium polyspermum, rundsileshår Drosera rotundifolia, hylsnejlika Petrorhagia prolifera, sydspärgel Spergula arvensis ssp. arvensis, vårspärgel S. morisonii, blodalunrot Heuchera sanguinea, robinia Robinia pseudoacacia, vallkrassing Lepidium heterophyllum, fingerborgsblomma Digitalis purpurea, strandnål Bupleurum tenuissimum, vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca, honungsblomster Herminium monorchis, skugglosta Bromopsis ramosa, buskstjärnblomma Stellaria holostea, ljungsnärja Cuscuta epithymum, Från vänster till höger: blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii, spikvallmo P. argemone, kornvallmo P. rhoeas Fynd från Artportalen 2002 2012 84
Kornvallmo Papaver rhoeas Ytterby, Egby sn. 21 juni 2012 gullborste Crinitaria linosyris (bl.a. återfynd av Åke Lundquists lokal från 1977 SV Kvigerälla ), skavfräken Equisetum hyemale, strimfibbla Leontodon saxatilis (känd lokal), spjutskråp Petasites spurius (vid Röhälla badplats, ny nordgräns på Öland), spenslig ullört Logfia minima och hedmaskros Taraxacum heterophyllum. På Öland växer åkerspärgel Spergula arvensis i sandiga åkrar men även i skräpmark med öppen sand. Den är numera indelad i två underarter: sydspärgel S. arvensis ssp. arvensis (rödlistad i kategori DD=kunskapsbrist) och foderspärgel S. arvensis ssp. sativa. De kan växa tillsammans i samma åker. Mogna frön behövs för att skilja dem åt. Sydspärgel har frön med tydliga papiller (först vita, med tiden alltmer röda till färgen). Hos foderspärgel saknar fröna papiller. Sydspärgel har som namnet antyder en mer sydlig utbredning i Sverige. Utbredningskartor se nästa uppslag. Folkeslunda I den vakanta rutan Folkeslunda genomfördes två gemensamma exkursioner som gav bl.a. följande fynd: ormtunga Ophioglossum vulgatum, månlåsbräken Botrychium lunaria, sandsvingel Festuca polesica, ölandsstarr Carex colchica, trubbstarr C. obtusata, flikmålla Atriplex calotheca, baltisk marviol Cakile maritima ssp. baltica, ljungsnärja Cuscuta epithymum (flera bestånd), grå ögontröst Euphrasia nemorosa, småvänderot Valeriana dioica och kustbaldersbrå Tripleurospermum maritimum ssp. maritimum. Ölandsstarr är rödlistad i kategori NT. Den förefaller vara relativt stabil på Öland men 85