Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige Lars Calmfors Vårkonferensen, NHH, Bergen 1 juni 2010
Finanspolitiska rådet Myndighet som ska göra oberoende utvärdering av måluppfyllelsen i regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik - långsiktigt hållbara offentliga finanser, överskottsmål, utgiftstak och avvägning med hänsyn till konjunkturen - sysselsättning och tillväxt - granska angivna grunder för den ekonomiska politiken - granska analysunderlag Årlig rapport Åtta ledamöter - sex akademiska forskare - två f d politiker Litet (!) kansli
Förändring i real BNP per person i arbetsför ålder 2008-2009, procent Polen Korea Grekland Australien Slovakien Norge Schweiz Österrike Nederländerna Portugal Frankrike Tyskland Tjeckien USA Belgien Nya Zeeland OECD Japan Kanada Spanien Storbritannien Ungern Danmark Italien Finland Sverige Luxemburg Island Turkiet Mexiko Irland -15-10 -5 0 5 10
Förändring av offentligt finansiellt sparande 2007-2009, procent av BNP -14-12 -10-8 -6-4 -2 0 2 Ungern Schweiz Österrike Tyskland Italien Slovakien Portugal Polen Nederländerna Japan Tjeckien Frankrike Belgien Australien Luxemburg Nya Zeeland OECD Korea Kanada Sverige Danmark Finland Norge Grekland USA Storbritannien Island Spanien Irland
Förändring av offentlig nettoskuld 2007-2009, procent av BNP Nya Zeeland Schweiz Danmark Australien Korea Norge Nederländern Kanada Ungern Tyskland Österrike Belgien Slovakien Tjeckien Sverige Polen OECD Italien Portugal USA Spanien Grekland Japan Storbritannien Finland Frankrike Irland Island -5 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Förändring av offentligt underliggande primärt finansiellt sparande 2007-2009, procent av BNP Ungern Tjeckien Italien Schweiz Tyskland Sverige Österrike Belgien Japan Luxemburg Danmark Finland Nederländerna Frankrike Polen OECD Portugal Nya Zeeland Australien Kanada Storbritannien Grekland Norge USA Irland Spanien Island -10-5 0 5
S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien Tjeckien Lettland Malta Nederländ Frankrike Portugal Belgien Österrike Tyskland Finland Polen Sverige Italien Estland Bulgarien Ungern Danmark -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Finansiellt sparande och skuldkvoter, procent av BNP Finansiellt sparande Bruttoskuld 2009 2010 2009 2010 Frankrike -8,2-8,6 84,5 92,5 Grekland -12,7-9,8 114,9 123,3 Irland -12,2-12,2 65,8 81,3 Italien -5,5-5,4 123,6 127,0 Japan -7,4-8,2 189,3 197,2 Portugal -6,7-7,6 83,8 90,9 Storbritannien -12,6-13,3 71,0 83,1 USA -11,2-10,7 83,9 92,4
Dekomponering av nettoskuldens förändring Förändring av nettoskulden som andel av BNP = (Primärt finansiellt sparandeunderskott som andel av BNP) + (Låneräntan Tillväxttakten) (Tidigare nettoskuld som andel av BNP) + Restpost.
Kan finanspolitiska åtstramningar vara expansiva? Sverige under 1990-talskrisen? Tidigare Danmark och Irland? Våra skattningar för Sverige under 1990-talskrisen stöder inte detta Sammanblandning med effekter av valutadeprecieringar? Expansiva effekter bara om kraftigt negativa efterfrågeeffekter från räntor och förväntningar om framtida åtstramningar i utgångsläget
Krav på finanspolitiken i vår omvärld Behov av tydliga och trovärdiga planer Det går knappast längre att betinga politiken på konjunkturutvecklingen Krav följa obetingad strategi: budgetkonsolidering oberoende av konjunkturutvecklingen Budgetkonsolideringarna måste vara snabba Förmodligen omöjligt att finjustera exitstrategierna
Pensionsreformer? Metod uppnå långsiktig hållbarhet samtidigt som man undviker negativa efterfrågeeffekter nu Diskussion om double dividend - högre efterfrågan nu om arbetstagarna tvingas arbeta längre i framtiden - ja, om man bara kan flytta lagstadgad pensionsålder - nej, om man ska skapa incitament för senare pensionering genom lägre framtida pensionsförmåner - i så fall negativ inkomsteffekt på både konsumtion och fritid Trovärdighet för framtida anpassningar?
De offentliga finanserna i EU-länderna 2010 och de finanspolitiska reglerna 15 Underskott 10 5 EE LU BG LV LT RO SI SK CZ ES PL CY DK FI SE UK IE PT FR NL AT DE HU MT BE GR IT 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Konsoliderad bruttoskuld
Finanspolitiska överväganden Utrymme för permanenta reformer Utrymme för tillfälliga stabiliseringspolitiska insatser Återgång till budgetöverskott 2012 utan diskretionära beslut om skattehöjningar eller utgiftsminskningar
Permanenta fall i sysselsättningsgraden efter tidigare kraftiga konjunkturkriser i de nordiska länderna 105 100 95 90 85 80 0 5 10 15 20 Danmark Finland Norge Sverige
BNP-nivåns utveckling jämfört med 1990-talskrisen 100 95 90-4 0 4 8 12 16 1990 kv1 = 100 2008 kv1 = 100 Prognos
Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande jämfört med sista kvartalet innan BNP började falla, skillnad i procentenheter 0-5 -10-15 -4 0 4 8 12 16 Sysselsättning 1990 kv1 = 100 Sysselsättning 2008 kv1 = 100 Arbetskraftsdeltagande 1990 kv1 = 100 Arbetskraftsdeltagande 2008 kv1 = 100
Osäkert reformutrymme Osäkerhet om krisens långsiktiga effekter på de offentliga finanserna Utfästelser om ofinansierade permanenta reformer bör inte göras Redan aviserade reformer kan behöva omprövas
Kalkyler för statslåneräntans känslighet för förändringar i skuldkvoten Statsskuldräntan kompenserar för default risk Ränteutgifterna för högre skuldsättning antas bli betalda genom höjda skatter Beräkning av sannolikhetsfördelning för att det ska krävas större ökningar av skatteintäkterna än som kan uppnås ens vid toppen på Lafferkkurvan Sannolikhetsfördelning för skuldnedskrivningar backas ut Beräkning av vilken riskpremie som krävs
Sambandet mellan den offentliga sektorns skuldkvot och statslåneräntan, 1990-talet jämfört med idag 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 20 40 60 80 100 120 1990-talet Idag
Men stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme Ingen bindande hållbarhetsrestriktion för tillfälliga konjunkturinsatser Politiskt val mellan stabilisering och att snabbt återställa offentligfinansiellla buffertar Förlängning av tillfälliga statsbidrag till kommunerna 2011? - för att få viss sysselsättningsökning - risk för att bidragen ska ses som permanenta Regelsystem för att utjämna kommunernas inkomster över konjunkturcykeln behövs
Varför har Sverige stabiliseringspolitiskt manöverutrymme? Vi har inte behövt ge bankstöd Fallande kostnader för sjukförsäkring Bra track record från 1990-talet Starka offentliga finanser vid ingången till krisen Strikt finanspolitiskt ramverk sedan slutet av 1990-talet
Finansiellt sparande i procent av BNP 1980-2010 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tydligt finanspolitiskt ramverk Top-down approach - total utgiftsram bestäms först - utgiftsramarna för 27 utgiftsområden bestäms sedan Treåriga utgiftstak för statens utgifter Överskottsmål: finansiellt sparande på en procent av BNP över konjunkturcykeln Kommunalt balanskrav Oberoende utvärdering av finanspolitiken (!?) - Finanspolitiska rådet -CBO i USA - Ungern, Slovenien, Slovakien, Storbritannien - Frankrike?
Önskvärda förändringar av utgiftstaket Starkare restriktioner på skatteutgifter (tax expenditures) Förbud mot att bokföra utgifter på fel år I stället tydligt definierad undantagsklausul
Överskottsmålet Finansiellt sparande på en procent av BNP över konjunkturcykeln Oklart om tidigare avvikelser ska kompenseras eller inte
Regeringens indikatorer för avstämning av överskottsmålet, procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tillbakablickande tioårsgenomsnitt 1,3 Konjunkturjusterat tillbakablickande tioårsgenomsnitt 1,4 Framåtblickande sjuårsindikator 0,7 0,5 0,3 Konjunkturjusterad sjuårsindikator 1,4 1,6 1,6 Strukturellt sparande 2,2 0,4 0,7 1,5 2,0 2,4
Tolkningen av överskottsmålet Regeringen verkar tycka att det är viktigare att försöka uppnå målet i framtiden än att verkligen göra det under en bestämd tidsperiod Sammanblandning av bakåtblickande och framåtblickande perspektiv - utvärdering av om målet har uppnåtts - planeringsverktyg för att målet ska uppnås framöver Använd bara två indikatorer! Särskild skrivelse till riksdagen om målavvikelse över viss storlek (0,5 procent av BNP?)
Övergripande motiv för överskottsmålet Långsiktigt hållbara offentliga finanser Samhällsekonomisk effektivitet och tax smoothing Intergenerationell rättvisa Försiktighetssparande för att ha stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme
Varför en procent av BNP? Varför inte? Med nominell tillväxt på 4 procent per år konvergerar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet mot 25 procent av BNP Svårt säga vad som är bäst Trovärdighetsvinst om vi kan hålla fast vid målet nu
Vad betyder finanspolitiska ramverk? Korrelation mellan strikta ramverk och goda offentliga finanser Kausal relation eller förklaras både goda finanser och strikta ramverk av konsensus om värdet av budgetdisciplin? Konsensus om budgetdisciplin är en stor del av förklaringen
Alt-Lassens index över finanspolitisk transparens i OECD-länderna 10 8 6 4 2 0 GRC ITA NOR BEL DNKDEU IRE ESP CHE AUT FRA ISL PRT CAN FIN NLDSWEAUSGBRUSA NZL
Finanspolitisk transparens och genomsnittligt budgetunderskott 1989-2005, procent av BNP 10 GRC Average deficit, 1989-2005 5 0-5 ITA NOR BEL ESP DEU CHE IRE DNK PRT FRA AUT ISL CAN NLD SWE FIN AUS GBR USA NZL -10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fiscal transparency index
Finanspolitisk transparens och genomsnittlig bruttoskuld 1989-2005, procent av BNP 140 Average general government debt, 1989-2005 120 100 80 60 40 20 0 GRC ITA NOR BEL DNK ESP DEU CHE IRE PRT AUT FRA ISL CAN NLD SWE FIN AUS GBR 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fiscal transparency index USA NZL
Budgetunderskott i Danmark, Finland och Sverige 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Denmark Finland Sweden