6/2014 Guide: Utbildningar för jobb med vindkraft Energimyndigheten: 150 TWh vindkraft i Sverige VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR
NOTISER Vattenfall satsar på vindkraft Vattenfall investerar 860 miljoner i två vindkraftsparker: Juktan i Sorsele kommun i Västerbotten och Höge Väg i Kristianstads kommun i Skåne. Tillsammans innebär projekten en investering på förnybar el till 63 000 hushåll. Planerad byggstart för de två nya vindkraftsparkerna är hösten 2014. Tillsammans får vindkraftsparkerna en produktionskapacitet på 189 GWh (gigawattimmar) vilket motsvarar hushållsel till 63 000 hem. Det känns glädjande att kunna presentera en rejäl investering i förnybar energi i Sverige. Projektet är helt i linje med vår strategi för vindkraft i både södra och norra Sverige, konstaterar Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfalls nordiska verksamhet. Juktan vindkraftspark byggs i Sorsele kommun i Västerbotten. I kommunen finns redan vattenkraft och att nu bygga vindkraft i anslutning till den är viktigt. Vindkraftsatsningen i Juktan är både spännande och framåtsyftande. Placeringen intill vårt vattenkraftverk Juktan är ett bra exempel på att vatten- och vindkraft är två energislag som verkar i symbios. Den förnybara vattenkraftens snabba reglerbarhet möter omedelbart upp när det inte blåser. Vatten och vind är med andra ord en god energikombination för att göra framtidens hållbara energisystem möjligt, säger Christer Ljunggren, chef Vattenfall Vattenkraft. Siemens har också slutit avtal med Vattenfall om nio vindkraftverk med en effekt på 3,2 megawatt vardera. I avtalet ingår även ett femårigt serviceavtal. Vindkraftverken kommer att installeras i vindkraftsparken i Sorsele kommun, och beräknas vara i drift i slutet av 2015. Vindkraftsparken Juktan kommer när den är färdigbyggd att ha en installerad effekt på cirka 30 megawatt. Årsproduktionen om 82 GWh motsvarar el till ungefär 27 500 hushåll. Vindkraftsfundamenten börjar gjutas redan den 1 oktober i år. Installationen av vindturbinerna påbörjas den 1 augusti nästa år och parken planeras att vara i drift i slutet av 2015. De vindkraftverk som uppförs är direktdrivna kraftverk, som har 50 procent färre rörliga delar jämfört med vindkraftverk med växellåda. Vindkraftverken är optimerade för det kalla klimat som råder i området genom att vara utrustade med ett så kallat aktivt avisningssystem. De första anslutna till Uppförandekoden! u Nu börjar det röra sig när det gäller anslutningar till vindkraftsbranschens Uppförandekod. För i mitten av september anslöt sig Vattenfall Vindkraft och HS Kraft till koden. Ytterligare några medlemsföretag är på väg in. En anslutning till uppförandekoden föregås av att en eller flera representanter från företaget genomgått Uppförandekodens utbildning. Därefter följer ett år då företaget implementerar koden i företaget. När detta är gjort får företaget fylla i en så kallad Uppföljning med några frågor. Svaren bedöms av oss, och om de inte är helt okej får företaget göra kompletteringar på hemmaplan och sedan återkomma med besked om när detta är gjort. Vi kan då förhoppningsvis godkänna det för en anslutning. Därefter kommer de anslutna företagen att varje år få några uppföljningsfrågor som de skriftligen svarar på. De anslutna företagen får ett anslutningsbevis och symbolen för koden som de kan använda fritt i sin Stort möte om havsbaserad vindkraft I september samlades ett 30-tal personer på Arlanda för det första av en serie möten för att diskutera gemensamma strategier för att bygga ut den havsbaserade vindkraften i Östersjön. Deltagarna kommer ifrån Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark, Tyskland och Sverige. Syftet med workshopen var att uppnå samsyn i ett flertal frågor som ska utmynna i ett gemensamt strategidokument. Östersjön är ett mycket lämpligt område för att kostnadseffektivt bygga ut den havsbaserade vindkraften, säger Göran Dalén på wpd kommunikation och information internt och externt. LRF har också haft viljan att ansluta sig till vår kod, men det går tyvärr inte eftersom de är en bransch- Monica Bracco. organisation. Men de kommer i sin kommunikation med sina medlemmar (ofta markägare) informera om att de stödjer Uppförandekoden och uppmana medlemmarna att efterfråga den när de får förfrågningar om etablering av vindkraft. Det känns väldigt positivt nu när de första företagen har anslutit sig till Uppförandekoden. Förhoppningsvis kommer detta att bidra till att andra företag som genomgått utbildningen också börjar tänka på en anslutning. Jag är helt säker på att en anslutning till vindkraftsbranschens Uppförandekod i framtiden kommer att bli en konkurrensfördel. Monica Bracco Offshore, som var moderator för workshopen, och tillägger att klimatet är den främsta orsaken till att det går att bygga cirka 30 procent billigare i Östersjön än i Nordsjön en möjlighet vi vill utnyttja. Havsvindforum bildades 2013 för att främja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft längs Sveriges kuster. Bland medlemmarna återfinns Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Blekinge och Regionförbundet i Kalmar. Även branschorganisationer inom stål, betong, hamnar, sjöfart och vindkraft ingår i Havsvindforum. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Monica Bracco, Svensk Vindenergi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2014 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 10800 ex (2013). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: Peter Jansson MILJÖMÄRKT 341 091 60 VIND 6/2014
Vattenfall Vindkraft anslutet till Uppförandekoden Vindkraftsbranschen har en egen uppförandekod som är generell och som också tar upp specifika branschfrågor. Första företag att ansluta sig till uppförandekoden var Vattenfall Vindkraft, det vill vi gratulera lite extra för. Vi har ställt några frågor till projektledare Anna Wenell hos Vattenfall Vindkraft om arbetet med att ansluta företaget till koden. text: monica bracco foto: ulf andersson Anna Wenell, Vattenfall Vindkraft. u Hur tycker du att arbetet med att implementera uppförandekoden har gått? Det har gått bra. Vi hade sedan tidigare en egen kod som är väldigt lik vindkraftsbranschens så därför har det inte inneburit så mycket mer arbete för oss. Hur lägger ni upp arbetet när ni har flera koder att förhålla er till? Komplicerar det, hur i så fall, och på vilket sätt kan de komplettera varandra? Vi implementerar båda samtidigt så det är inget problem. Vad tycker du är viktigt att tänka på för de företag som har flera koder? Det är en fördel om de är lika. Det underlättar arbetet mycket och gör att man inte behöver dubbeljobba. Varför tycker ni att det är viktigt att ha en uppförandekod för vindkraftsbranschen? Bra att den finns. Den visar att vi i branschen tar ansvar. Den minskar risken för att något företag inte sköter kommunikationen vid nyetableringar. Frågar era samarbetspartners efter uppförandekoder? Vilka i så fall? Och vilka delar i koderna är de mest efterfrågade? Nej, vad jag vet har aldrig någon efterfrågat en uppförandekod. Men det kommer att komma. Kan du ge något konkret exempel på där koden medfört att ni agerat annorlunda? Ja, det gäller framförallt kommunikation och hur man arbetar vid nyetableringar i till exempel rennäringsområden. Även när man ska hantera ersättningar till bygden eller kommunen, då har uppförandekoden varit ett stöd. Hur tror du att vår uppförandekod gör mest nytta? Jag tror att den gör mest nytta genom att våra krav på våra entreprenörer sprids vidare till deras underentreprenörer. Har till exempel deras personal bra arbetsförhållanden? Det är många företag som gått den utbildning som vi genomfört för att kunna anmäla sig till uppförandekoden men inte så många som satt igång med själva implementeringen. Har du några tips till dem för att komma igång? Det första vi gjorde var att ha en genomgång internt med all berörd personal. Det gjorde att vi kom igång fort och att fler var intresserade av arbetet med koden. Hur ser du på uppförandekoder i framtiden tror du att det blir allt vanligare eller ungefär som det är nu? När man under vindkraftsbranschen utbildning lyssnade till Sasja Beslik kan man inte undgå att bli inspirerad. Efter det vill man självklart jobba med uppförandekoden. Så generellt sett tror jag att användandet av uppförandekoder kommer att öka. De är viktiga. Det är svårare att veta om det behövs branschspecifika koder i framtiden. Ge de som ännu inte anmält sig för anslutning ett ord på vägen! Det är bra med en gemensam linje, eller nivå, i branschen för hur man hanterar närboende. Det vinner hela branschen på. Anmäl företaget nu! VIND 6/2014 61
Energimyndigheten: 150 TWh vindkraft i Sverige I en ny rapport visar Energimyndigheten att det finns ytterligare 150 TWh vindkraft i Sverige som är tillgänglig för under 60 öre per kilowattimme. text: staffan engström foto: peter jansson u Genom ett samarbete mellan Energimyndigheten och länsstyrelserna finns sedan några år den nätbaserade tjänsten Vindbrukskollen (www. vindbrukskollen.se). Där kan projektörer lägga in sina projekt för att exempelvis se om dessa kolliderar med några etablerade intressen. Idag finns uppskattningsvis 90 procent av de svenska vindkraftsprojekten registrerade där, vilket även ger myndigheterna en unik överblick. Potential och kostnad Genom att utnyttja denna databas har Energimyndigheten i rapporten Produktionskostnadsbedömning för vindkraft i Sverige (ER 2014:16, tillgänglig via www.natverketforvindbruk.se) kunnat matcha uppgivna projekt mot andra kända data och därigenom skapa en bild av potential och kostnad, som bör vara säkrare än vad man kan uppnå med någon annan metod. Företagen lägger sannolikt inte ned miljonbelopp på projekteringar om de inte bedömer att det är realistiskt att genomföra dem. Undersökningen baseras sålunda på 1 382 landbaserade projekt som fått tillstånd eller är under behandling. Vindkraftverken antas ha effekten 3,2 MW och 110 till 115 meters turbindiameter. Medelvinden har bestämts genom att utnyttja MIUU:s vindkartering från 2011 för 120 meters höjd, vilket också antas vara navhöjden. Formfaktorn för vindens Weibullfördelning har antagits ha värdet två, det vill säga en Rayleighfördelning. Genom att skatta vindkraftverkens produktion kan man få fram att det rör sig om i storleksordningen 17 000 vindturbiner fördelade på grupper om tolv i genomsnitt (vilket inte framgår av utredningen). Rapporten anger en täthet av 7,2 MW/ km 2, som innebär en inbördes delning av nästan nio turbindiametrar, ett generöst värde (framgår inte heller av utredningen). Vindkraftverken antas kosta 12 000 kr/kw installerade och ha en driftskostnad av 15 öre/kwh. Kalkylräntan är som huvudalternativ 8 procent och avskrivningstiden 20 år. Till följd av bristande tillgänglighet, vakförluster och att den uppgivna 62 VIND 6/2014
Sjisjka vindkraftspark, Gällivare. effektkurvan i praktiken inte uppnås fullt ut ansätts att produktionen uppgår till 90 procent av den ideala. Därigenom blir produktionskostnaden cirka 50 öre/kwh vid en medelvind av 7,8 m/s och 60 öre vid 6,7 m/s. Med 6 procents kalkylränta sjunker kostnaden med 5 öre. 12 plus 140 TWh När dessa uppgifter konfronteras med fördelningen av projekt med olika medelvind uppnås det samband som framgår av kurvan härintill. Data innebär att ny vindkraft med en årsproduktion av 12 TWh kan byggas inom en kostnad av 50 öre/kwh och att ytterligare 140 TWh finns för mellan 50 och 60 öre. Rapporten tar inte hänsyn till eventuella kostnader för överföring och integration med övrig elproduktion. I övrigt förefaller slutsatserna snarast konservativa. Havsbaserad vindkraft behandlas endast översiktligt. I en framtida uppdatering finns en förhoppning om att få resultaten fördelade på de olika elområdena. n Fördelningen av vindkraft efter kostnad och potential Öre/KWh 70 60 50 40 30 20 10 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Energipotential (TWh/år) Fördelningen av vindkraft efter kostnad och potential enligt Energimyndighetens rapport. VIND 6/2014 63
Flera utbildningar för jobb med vindkraft YH-utbildningar u De flesta vindkraftutbildningar inom yrkeshögskolan är inriktade mot drift, service och underhåll för energioch vindkraftsbranschen. Det finns även en YH-utbildning som är inriktad mot vindkraftprojektering. Här nedan publicerar vi de YHutbildningar inom vindkraft som är aktuella i Sverige idag. De flesta av dessa syftar till att studenten efter avslutad utbildning ska kunna arbeta med drift, service och underhåll inom energi- och vindkraftsbranschen. Folkuniversitetet i Varberg - Energitekniker med specialisering vindkraft, 400 YH-poäng Folkuniversitetet i Mölndal - Vindkraftstekniker, 200 YH-poäng Lärcentrum i Trollhättan - Service & underhåll på förnybara energisystem, 300 YH-Poäng Hjalmar Strömerskolan, Strömsund - Vindkrafttekniker, 400 YH-poäng Lernia Utbildning AB, Piteå - Internationell Vindkraftstekniker, 400 YH-poäng Lapplands Lärcentra - Jokkmokk - Servicetekniker eldistribution och vindkraft, 300 YH-poäng För andra utbildningar inom denna utbildningsform, besök YH-guiden.se. Där kan man söka efter samtliga yrkeshögskoleutbildningar i landet. Exempelvis finns flera utbildningar till drifttekniker som inte nämns här. Högskoleutbildningar u Kurser om vindkraft och utbildningar där vindkraft ingår erbjuds vid flera lärosäten i Sverige. Antingen kan du läsa fristående kurser eller söka till ett helt utbildningsprogram, ofta en ingenjörsutbildning med inriktning vindkraft. Kurser om vindkraft finns under flera olika ämnesområden där de flesta är teknikinriktade. Ett internationellt ettårigt tvärvetenskapligt masterprogram Wind Power Project Management ges vid Uppsala universitet Campus Gotland. På studera.nu kan man jämföra olika utbildningar. Här har vi listat de fristående kurser och utbildningsprogram om vindkraft som finns idag på högskolor och universitet i Sverige. Fristående kurser i vindkraft Flera universitet och högskolor erbjuder fristående kurser i vindkraft (7,5 15 hp). De flesta går att läsa på distans. En del är på grundnivå och andra kräver särskilda studier sen tidigare. Uppsala universitet Campus Gotland Campus Gotland erbjuder ett flertal fristående distanskurser om vindkraft. Kurserna ges både på engelska och svenska och de kan studeras separata eller kombinerade till ett huvudområde omfattande 90,0 hp i en kandidatexamen i Energiteknik. Här finns mer information om kandidatspåret på http://www.geo. uu.se/bli-student/campus-gotland/ Kurser höstterminen 2014 - Vindkraft - grundkurs - Energi och miljö - Vindkraft - planering - Vindkraft - teknik - Vindkraft - projektering - Vindkraft - projektplanering och ekonomi - Vindkraft - kandidatuppsats i energiteknik Magisternivå fristående kurser 2014/2015 - Introduktion till vindkraft - Vindkraftverk - tekniska koncept och tillämpning - Vindresurser - bedömning och nyttjande - Avancerad energiberäkning - Vindkraft - teknisk prestanda och integrering i elnätet - Fysisk planering för vindkraftprojektering - Projekt ledning av vindkraftprojekt - Optimering av vindparker Högskolan i Halmstad - Vindkraft Umeå universitet - Vindkraftteknik Utbildningsprogram i vindkraft Landets enda ettåriga magisterprogram om vindkraft ges på Campus Gotland. Kurserna är även sökbara som enstaka kurser på avancerad nivå. Uppsala universitet Campus Gotland - Magisterprogram i vindkraftprojektering 60 hp Utbildningsprogram med vindkraft I flera ingenjörsutbildningar ingår block om vindkraft där man kan göra egna arbeten inom området eller läsa enstaka kurser. På en del universitet/högskolor kan man även läsa exempelvis energiteknik som poängmässigt motsvarar ingenjörsprogram, till exempel på Chalmers, KTH och i Lund, och rikta utbildningen mot vindkraft. Chalmers Tekniska Högskola - Master Programme i elkraftteknik 120 hp Högskolan Väst - Elektroingenjör, Elkraft, Co-op 180 hp Luleå Tekniska universitet - Civilingenjör Hållbar energiteknik 300 hp - Högskoleingenjör energiteknik 180 hp - Högskoleingenjör elkraftteknik 180 hp Mittuniversitetet - Elkraftingenjör 180 hp Uppsala universitet - Civilingenjörsprogrammet i energisystem 300 hp Mälardalens Högskola - Civilingenjörsprogrammet i energisystem 300 hp - Energiingenjörsprogrammet 180 hp Umeå universitet - Högskoleingenjörsprogrammet i elkraftteknik 180 hp - Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik 180 hp - Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 300 hp Utbildningar och kurser inom förnybar energi Många högskolor och universitet ger kurser och program om förnybar energi där vindkraft kan ingå som en del i utbildningen. Det finns ett omfattande utbud av sådana utbildningar och många högskolor/ universitet har en egen inriktning på området. För att hitta kurser som ger en bredare utbildning inom förnybar energi kan man själv söka vidare på studera.nu. Sökord kan till exempel vara: vindkraft, förnybar energi, energiteknik, miljö, hållbar energi. Lycka till! Källa: Nätverket för vindbruk