Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén



Relevanta dokument
Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Framkalla fingeravtryck med olika metoder. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

Introduktion till fingeravtrycksanalys. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Grundläggande Kemi 1

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Materia. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Här växer människor och kunskap

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Det mesta är blandningar

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Translationen. Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Materia Sammanfattning. Materia

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Mål och betygskriterier för kemi

Transkript:

Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet

Vanligt superlim kan framkalla fingeravtryck! Bildkälla: "AdhesivesForHouseUse004" av Babi Hijau - Photo taken by own. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - h=p://commons.wikimedia.org/wiki/ File:AdhesivesForHouseUse004.jpg#mediaviewer/ Fil:AdhesivesForHouseUse004.jpg Bildkälla: "Fingerprintonpaper". Licensierad under Crea9ve Commons A=ribu9on- Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons - h=p://commons.wikimedia.org/ wiki/file:fingerprintonpaper.jpg#mediaviewer/ Fil:Fingerprintonpaper.jpg

Framkallning med superlim (cyanoakrylat) ü Metoden går ut på a9 värma superlim så a= det förångas och sprids i behållaren/klimatskåpet. ü Superlimsmolekylerna reagerar sedan med aminosyror och andra ämnen i fingeravtrycket och en vit beläggning bildas.

Resultatet av superlimsanalys

Polisens klimatskåp för superlimsanalyser

Viktiga begrepp för att förstå hur superlim fungerar ü Elektronega6vitet: Förmågan a= a=rahera och dra 9ll sig elektroner. Bestäms av atomens radie och ne=oladdningen (den effek9va kärnladdningen). ü Monomerer: Mindre molekyler som kan kopplas ihop med varandra och bilda långa och stora molekyler som kallas för polymerer. ü Polymerer: Väldigt långa och stora molekyler som är uppbyggda av e= stort antal mindre molekyler som kallas för monomerer. ü Polymerisering/polymerisa6on: Den reak9on som sker när många monomerer kopplas ihop 9ll en väldigt lång och stor polymer. ü Nukleofil: E= ämne som a=raheras av posi9va laddningar på andra ämnen ( kärnälskare ). Är själv o[a nega9vt laddad. ü Elektrofil: E= ämne som a=raheras av nega9va laddningar på andra ämnen ( elektronälskare ). Är själv o[a posi9vt laddad.

Hur fungerar superlim (cyanoakrylat)? 1. Aminosyra i fingeravtrycket: Denna är nega9vt laddad (nukleofil) och binder gärna 9ll superlimsmolekyler e[ersom de är posi9vt laddade (elektrofil). 2. Den första superlimsmolekylen landar på fingeravtrycket. - - - - 3. Aminosyran (nukleofilen) a9raheras av superlimsmolekylens posi9va laddning och gör en a=ack. En bindning skapas. 4. Superlimsmolekylen får nu e= översko= på elektroner (fick elektroner av aminosyran). Nu är det superlimsmolekylen som är nega9v och som kommer fungera som nukleofil! 5. Superlimsmolekyl 2 anländer. Superlimsmolekyl 1 (nega9v) a=ackerar superlimsmolekyl 2 (posi9v) och en bindning skapas. Vi får en kedjereak9on som fortsä=er och fortsä=er 6. Superlimsmolekyl 3 anländer. En bindning skapas. Bildkälla: "Fingerprintonpaper". Licensierad under Crea9ve Commons A=ribu9on- Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons - h=p:// commons.wikimedia.org/wiki/ File:Fingerprintonpaper.jpg#mediaviewer/ Fil:Fingerprintonpaper.jpg 7. Slutresultatet: Vi får en lång kedja (polymer) med superlimsmolekyler. De=a sker över hela fingeravtrycket (många kedjor) och leder 9ll a= vi kan se e= vi= fingeravtryck.

Polymerisering av cyanoakrylat Monomer Början på en polymer Bildkälla: By Roland Ma=ern (Roland1952) [Public domain], via Wikimedia Commons

Atomernas elektronegativitet möjliggör reaktionen

Atomernas elektronegativitet avgör vem som är bäst på att attrahera elektroner ü I nedanstående molekyl (HCl) delar de båda atomerna på valenselektroner så a= båda uppnår ädelgasstruktur. ü De båda atomerna är dock olika bra på a9 a9rahera de gemensamma valenselektronerna och delar därför olika på elektronerna, vilket innebär a= elektronerna kommer befinna sig närmare den ena atomen. ü Den atom som är bä9re på a9 a9rahera de gemensamma valenselektronerna har högre elektronega9vitet. I nedanstående molekyl är det klor (Cl) som har högst elektronega9vitet och därför är bäst på a= dra åt sig de båda gemensamma valenselektronerna...... H Cl: + +

2 faktorer avgör en atoms elektronegativitet 1. Radien: Liten radie innebär en hög elektronega9vitet e[ersom avståndet mellan atomkärnan och valenselektronerna då är kort. Det innebär en stark a=rak9on mellan dessa. 2. Ne9oladdningen innanför valensskalet: Protonerna i atomkärnan a=raherar valenselektronerna. Sam9digt kommer de inre elektronerna avskärma atomkärnan för valenselektronerna så a= dessa inte a=raheras lika starkt av atomkärnan. Ne=oladdningen är alltså den laddning som valenselektronerna känner av. Kallas även för effek9v kärnladdning. Ne9oladdning: Antalet protoner i atomkärna - antalet elektroner i de inre skalen Radien är ungefär lika stor hos båda atomerna. 6e- 2e- 8+ Ne=oladdning: 6+ 7e- 2e- 9+ Ne=oladdning: 7+ Ne=oladdningen skiljer sig åt. Fluoratomen har högre ne=oladdning. Syreatom Fluor har högre elektronega6vitet än syre! Fluoratom

Vilken atom har högst elektronegativitet? 1. Ta reda på ne9oladdningen 2. Jämför radien (antalet skal) 1e- 2e- Ne=oladdning: 1+ 1e- 8e- 2e- Ne=oladdning: 1+ 3+ 11+ Li9umatom Svar: Båda har ne=oladdningen 1+. Men li9um har ändå högre elektronega9vitet än natrium e[ersom natrium har fler skal och därmed en mycket större radie. Natriumatom

Pauling-skalan visar grundämnenas elektronegativitet Högst värden Elektroner avges från vänster 9ll höger Lägst värden Bildkälla: h=p://sv.wikipedia.org/wiki/elektronega9vitet ü Högst värden längst upp i högra hörnet: Liten radie (få skal) plus hög ne=oladdning (effek9v kärnladdning) innebär stor förmåga a= a=rahera valenselektroner. ü Lägst värden nere i vänstra hörnet: Stor radie (många skal) plus låg ne=oladdning (effek9v kärnladdning) innebär liten förmåga a= a=rahera valenselektroner.

Elektronegativa syre- och kväveatomer i cyanoakrylat möjliggör reaktionen ü Kväveatomen och syreatomerna är starkt elektronega9va och drar valenselektroner från det markerade kolet som är svagt elektronega9vt. ü Det markerade kolet blir då posi9vt laddat (blir en elektrofil). Tack vare de9a posi6va kol kan superlimsreak6onen ske! ü Nukleofiler som t.ex. aminosyrorna i fingeravtrycket a=raheras nu av det posi9va kolet. H H C + Bildkälla: By Edgar181 (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons Hög elektronega6vitet

Sammanfattning över hur superlim (cyanoakrylat) fungerar 1. Superlimmet he9as upp med hjälp av en värmepla=a. 2. Värmen gör a9 superlimsmolekylerna ändrar aggrega9ons9llstånd och går från flytande 9ll gas. 3. Superlimsmolekylerna landar på fingeravtrycket och t.ex. aminosyror i fingeravtrycket a=ackerar superlimsmolekylerna. 4. En polymeriseringsreak6on kommer nu sä=as igång där många superlimsmolekyler binder 9ll varandra och skapar vita superlimspolymerer. 5. Vi kan då se e9 vi9 fingeravtryck!

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h9p://www.youtube.com/kemilek6oner h9p://www.youtube.com/medicinlek6oner