Granskning av överförmyndarnämnden

Revisionsrapport Granskning av överförmyndarnämnden Eskilstuna kommun Augusti 2006 Eva Gustafsson Stefan Wik

Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3 Metod...3 4 Kommunala mål och föräldrabalken...4 4.1 Kommunala mål...4 4.2 Föräldrabalken...4 4.3 Förordnande av god man enligt 11 kap. 1-3 föräldrabalken...4 4.4 Förordnande av god man enligt 11 kap. 4 föräldrabalken...4 4.5 Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 föräldrabalken...5 5 Organisation...6 5.1 Intern kontroll, uppföljning av verksamheten...6 5.2 Delegation...6 6 Ärendestatistik...7 7 Ekonomiskt utfall...8 8 Länsstyrelsens tillsynsansvar...9 9 Årsräkning och redogörelse...9 9.1 Allmänt...9 9.2 Stickprovsgranskning...9 10 Arvoden...10 11 Eskilstuna God Man och Förvaltarförening...10 12 Synpunkter från vuxenförvaltningens enhetschefer...11 13 Revisionell bedömning...11

1 Inledning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av överförmyndarnämndens verksamhet. Arbetet har utförts av Eva Gustafsson och Stefan Wik. 2 Syfte Granskningens syfte är att undersöka om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Inriktningen är god mans och förvaltarens verksamheter gällande myndiga personer. Granskningen avser att kartlägga: Hur stor verksamheten är, det vill säga hur många uppdrag respektive gode man och förvaltare har. Hur överförmyndaren/nämnden säkerställer att gode män på ett tillfredsställande sätt enligt 11 kap. 4 föräldrabalken (FB) sköter de tre områdena: bevaka rätt förvalta egendom eller sörja för person för dem som på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd behöver sådan hjälp. Vilka rutiner som överförmyndaren använder sig av för att kontrollera de gode männens verksamhet, förvaltning och åtaganden? Hur tillämpas dessa regler? Hur uppfattar personalen inom omsorgerna de gode männens arbete? Hur arbetar överförmyndarnämnden med intern kontroll och användningen av interna kontrollplaner bland annat avseende uppföljningen av delegationsbeslut? Vi har också haft för avsikt att ta reda på hur föreningen utvecklingsstörda barn FUB bedömer kvaliteten på de gode männens arbete. I detta avseende har inte någon företrädare för föreningen haft möjlighet att möta oss. 3 Metod Vi har intervjuat de två handläggarna på överförmyndarnämnden, två enhetschefer från vuxenförvaltningen - område funktionshinder samt fem gode män tillika förvaltare. Vi har granskat ett antal akter, årsräkning/årsuppgift med tillhörande redogörelser. Vidare har vi tagit del av nämndens protokoll, reglemente och informationsmaterial som riktar sig såväl till huvudmän som till gode män och förvaltare. Vi har också tagit del av nämndens budget och utfall samt ärendestatistik. 3

Rapporten är avstämd med överförmyndarnämndens handläggare. 4 Kommunala mål och föräldrabalken 4.1 Kommunala mål Kommunen har inte antagit några egna kommunala mål för verksamheten utan den styrs idag huvudsakligen av FB s paragrafer. Utöver vad som stadgas i kommunallagen och FB har kommunfullmäktige antagit ett reglemente för överförmyndarnämnden den 12 december 2002. 4.2 Föräldrabalken Godmanskap kan komma ifråga för såväl barn som vuxna. När det gäller flyktingbarn gäller särskilda bestämmelser vilka regleras i lagen om god man för ensamkommande flyktingbarn (SFS 2005:429). 11 kap. 1 föräldrabalken God man enligt 11 kap 1 FB kan bli aktuellt om föräldern exempelvis på grund av sjukdom, fängelsevistelse eller bortovaro i utlandet inte kan tillvarata barns intressen. 11 kap. 2 föräldrabalken Paragrafen handlar om tillsättande av god man vid motstridiga intressen, d.v.s. rättshandlingar mellan förmyndare och barn, exempelvis att föräldern vill ge en gåva eller låna från barnet. 11 kap. 3 föräldrabalken Paragrafen handlar om god man för bortovarande, d.v.s. personer som försvunnit och där ingen vet var de befinner sig eller om de är avlidna. 4.3 Förordnande av god man enligt 11 kap. 1-3 föräldrabalken Ifråga om 11 kap. 1-3 FB görs ansökan om god man till överförmyndarnämnden, som beslutar om förordnande respektive om entledigande av god man. 4.4 Förordnande av god man enligt 11 kap. 4 föräldrabalken God man kan förordnas enligt 11 kap. 4 FB när någon myndig person, som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande, inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det kan härvid exempelvis röra sig om att söka bostad, söka bostadsbidrag, söka LSS-insatser, överklaga, betala räkningar, deklarera eller hålla i fickpengar. 4

I fråga om att sörja för någons person avser detta att se till att huvudmannen lever under så goda livsvillkor som möjligt och att han har meningsfull sysselsättning. Aktuella godmanskap enligt paragrafen är något frivilligt, som i grunden förutsätter att huvudmannen själv vill ha en god man. Gode mannen ska fungera som ett ombud och tillvarata huvudmannens intressen, sköta ekonomin och annat som denne inte själv klarar av. Detta godmanskap bygger på samtycke, samråd och samförstånd. Huvudmannen kan själv begära god man och själv ge förslag om en särskild person. Om det gäller exempelvis senildementa eller svårt handikappade människor, kan en anhörig ansöka om god man. Egen ansökan eller ansökan från anhörig skickas direkt till tingsrätten. Om det inte finns ansökan från huvudmannen eller anhörig, kan i stället företrädare för en vårdinrättning eller socialtjänsten anmäla behovet av god man till överförmyndarnämnden. I dessa senare fall är det överförmyndarnämnden som ansöker hos tingsrätten om förordnande av god man. Oavsett vem som begär god man ska det framgå vad godmansuppdraget ska omfatta, d.v.s. om det ska vara ett fullständigt godmanskap, vilket innefattar bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person eller endast någon av dessa delar. Om huvudmannen eller de anhöriga inte har något förslag på en lämplig person, föreläggs överförmyndaren av tingsrätten att föreslå en utomstående person. En sådan person får fylla i en åtagandeblankett. Har han inte förut något uppdrag ska ett lämplighetsintyg bifogas ansökan. Huvudmannen får yttra sig över föreslagen god man men kan han inte yttra sig, går yttranderätten över till de närmast anhöriga. Tingsrätten beslutar om förordnandet av god man. Överförmyndarnämnden utfärdar sedan bevis på förordnandet i enlighet med tingsrättens beslut genom att skriva ett registerutdrag som gode mannen får. Blir det senare fråga om byte av god man, är det överförmyndarnämnden som beslutar om entledigande av tidigare god man samt förordnande av ny god man. 4.5 Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 föräldrabalken Omyndigförklaring av vuxna avskaffades 1989 och ersattes med förvaltarskap. Förvaltaren ska fungera som ställföreträdare för sin huvudman. Förvaltaren ensam har rådighet för huvudmannens egendom och kan företräda huvudmannen i alla angelägenheter, som ingår i uppdraget. Förutsättningar härför är desamma som för godmanskap enligt 11 kap. 4 FB. I dessa fall är det inte tillräckligt med förordnande av god man. Eftersom förvaltarskapet är en yttersta tvångsåtgärd, hör det till sakens natur att vederbörande själv ofta motsätter sig ett sådant beslut. 5

Många kan dock föredra ett förvaltarskapsbeslut för att komma ifrån sin utsatthet, med påtryckningar från personer i sin närhet, kanske för att förmås underteckna gåvobrev, testamenten eller liknande. Genom förvaltarskap avstår man från sin rättsliga handlingsförmåga. Behovet av förvaltare prövas ytterst noga och man är i praktiken mycket restriktiv med sådana beslut. Ofta gäller förvaltarskap huvudmannens ekonomi. Det kan då begränsas till endast en del av personens tillgångar, till exempel ett arv, en fastighet, en lägenhet eller pensionsinkomster. Det som domstolen beslutar att förvaltarskapet ska omfatta, råder förvaltaren ensam över. Det betyder att förvaltaren inte behöver något samtycke från huvudmannen. Här framträder den stora skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap. Förvaltaren kan med andra ord ingå avtal och andra rättshandlingar för sin huvudman, men endast inom ramen för sitt uppdrag/förordnande. Förvaltarskapet ska omprövas av överförmyndarnämnden varje år. 5 Organisation Sedan januari 2003 finns det en överförmyndarnämnd med 3 ledamöter och 3 ersättare. Nämnden har till sitt förfogande ett kansli med två handläggare. De två handläggarna hör organisatoriskt till enheten medborgar- och politikerservice som är en enhet under kommunstyrelseförvaltningen. 5.1 Intern kontroll, uppföljning av verksamheten Överförmyndarnämnden arbetar inte med intern kontroll. Nämnden upprättar inte heller någon verksamhetsberättelse. I kommunens årsredovisning för år 2005 finns ingen beskrivning av överförmyndarnämndens verksamhet. Nämnden gör inte heller någon löpande ekonomisk uppföljning. 5.2 Delegation Överförmyndarnämnden har antagit en delegationsordning den 1 november 2005. Den 23 maj 2006 har nämnden gjort ett tillägg till den gällande delegationsordningen. Enligt 19 kap. 14 FB behöver delegationsbeslut enligt FB inte anmälas för nämnden. 6

6 Ärendestatistik I det följande redovisas antal ärenden ur olika perspektiv: Antal gode män och förvaltare juni 2006 Förvaltare 61 God man 11:4 FB 633 God man 11:3 FB 21 God man 11:2 FB 30 God man 11:1 FB 18 God man för ensamkommande barn 7 0 100 200 300 400 500 600 700 Utöver de ärenden som redovisas i diagrammet tillkommer ärenden med förmyndare och ärenden som är under utredning. Överförmyndarnämndens kansli har själva gjort en jämförelse för år 2005 med några näraliggande kommuner som rör ärenden och resurser. Jämförelsen redovisas i följande tabell. Kommun God man 11:4 Förvaltare 11:7 Resurser (tjänster) Ärende/ tjänst Invånare Organisation Örebro 108 000 Nämnd 664 91 4 189 Västerås 130 000 Nämnd 730 136 6 144 Norrköpinmyndare 124 000 Överför- 909 105 3,5 290 Nyköping 50 000 Överförmyndare 269 39 2,5 123 Eskilstuna 91 000 Nämnd 613 50 1,75 379 7

I nedanstående tabell framgår antalet uppdrag som en god man eller förvaltare har i kommunen. Uppdrag/Antal 1 2 3 4 5 6-10 11-25 16-20 >20 God man/förvaltare 522 81 28 15 12 16 2 0 1 7 Ekonomiskt utfall Budgeten och utfallet för överförmyndarnämnden för åren 2003-2006 ser ut enligt följande: År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall 1 Överförmyndarnämnd 744 784 1 170 1 152 1 198 1 236 1 156 677 Gode Män/Uppdragstagare 1 596 1 665 1 846 1 685 1 882 1 980 1 902 1 357 Summa 2 340 2 449 3 016 2 837 3 080 3 216 3 058 2 035 Att budgeten för år 2006 är lägre än budgeten för år 2005 beror på att löneökningarna för år 2006 inte hade fördelats vid granskningstillfället. Under den redovisade perioden, år 2003 till 2005, har vissa förändringar när det gäller bemanningen på enheten skett, vilket förklarar kostnadsökningen både när det gäller budget och utfall. Under år 2003 har kostnaden för överförmyndaren belastat nämndens budget med 36,8 procent för de första fyra månaderna och sedan med 100 procent för de resterande åtta månaderna. Under år 2004 har det funnit en anställd handläggare som har belastat budgeten med 34 procent. Under år 2005 har kostnaderna för handläggaren belastat nämndens budget med 100 procent. Under år 2006 har slutligen verksamheten fått tillgång till ytterligare en assistentresurs. Total har verksamheten kostat 767 000 kronor mer år 2005 vid jämförelse med år 2003. 452 000 kronor av denna ökning har belastat nämndens verksamhet, vilket motsvarar en ökning med nästan 58 procent. Ersättningen till gode män/uppdragstagare har under samma period ökat med 19 procent. 1 T.o.m. 15 juni 2006 8

8 Länsstyrelsens tillsynsansvar Enligt 19 kap. 17 i FB ska länsstyrelsen utöva tillsyn över överförmyndarnämndens verksamhet. Länsstyrelsen har gjort en inspektion år 2001 och ytterligare en inspektion år 2004. Från inspektionen år 2004 har inte länsstyrelsen upprättat något protokoll eller gett någon återkoppling över huvud taget. 9 Årsräkning och redogörelse 9.1 Allmänt Den gode mannen eller förvaltaren är skyldig att föra räkenskaper över huvudmannens inkomster och utgifter och har att senast den 1 mars lämna årsräkning till överförmyndarnämnden. Som bilaga till årsräkningen ska också finnas en redogörelse. Årsräkningen ska innehålla tillgångar och skulder vid årets början, inkomster och utgifter under året samt tillgångar och skulder vid årets slut. Till sin hjälp har gode mannen en checklista över vilka inkomster och utgifter som kan komma ifråga. Tillgångar exempelvis i form av bankmedel ska styrkas. Likaså ska det framgå av årsräkningen om huvudmannen har tillgångar som inte ingår i förvaltningen. Gode mannen ska spara verifikationer. Överförmyndaren kan kräva att uppgifterna i årsräkningen ska styrkas. Som hjälpmedel för handläggaren att stämma av årsräkningar finns en Granskningsinstruktion för överförmyndare som ges ut av Kommentus förlag. Instruktionen visar bland annat på hur man stämmer av årsräkningarna. I redogörelsen ska den gode mannen redogöra för uppdraget. Exempelvis hur huvudmannen bor, hur kontakterna har skötts, vilka åtgärder som gode mannen har utfört för huvudmannen under året, om den gode mannen har utfört några extraordinära förvaltningsuppdrag under året med flera frågor. I redogörelsen ska också den gode mannen svara på om han begär arvode och kostnadsersättning samt milersättning. Utifrån redogörelsen bedömer handläggaren storleken på arvodet. 9.2 Stickprovsgranskning Vi har granskat ett 15-tal akter och då särskilt kontrollerat årsräkningarna. Vi bedömer att de årsräkningar som vi har tagit del av har granskats av handläggarna på överförmyndarnämnden på ett tillfredsställande sätt. 9

10 Arvoden Gode män och förvaltare är berättigade till ett arvode. Överförmyndarnämnden beslutar om arvodets storlek och om arvodet ska betalas av huvudmannen eller med kommunala medel. I de fall när huvudmannens inkomster eller när tillgångarna överstiger två basbelopp ska huvudmannen stå för arvode och kostnadsersättning. I andra fall svarar kommunen för betalningen. Ett normalarvode för ekonomisk förvaltning och personlig förvaltning varierar mellan 3 000-10 000 per år beroende på uppdragets art. Ersättning för kostnader utgår med 2 procent av basbeloppet. Kostnader utöver detta ska styrkas. I följande tabell redovisas kostnaderna för gode män och förvaltare fördelade mellan kommunen och huvudmän. År Kommun Huvudman Kronor Procent Kronor Procent 2005 1 135 708 41 1 665 638 59 2004 1 352 368 36 2 419 662 64 2003 1 286 621 40 1 965 149 60 2002 1 292 256 45 1 570 534 55 2001 1 059 106 47 1 180 750 53 11 Eskilstuna God Man och Förvaltarförening Eskilstuna God Man och Förvaltarförening är en intresseförening för gode män förvaltare och förmyndare. Förenings uppgifter är att bland annat: Att ge kunskap om lagar och bestämmelser rörande uppdraget Att knyta kontakter mellan medlemmarna och olika myndigheter Att anordna utbildningar, informationsträffar och föredrag med representanter från olika intressesfärer såsom myndigheter, institutioner, vårdpersonal, kuratorer och patientföreningar Att vara kontaktorgan i övergripande frågor med överförmyndaren. Idag är det föreningen som organiserar utbildning av gode män och förvaltare. Kommunen står vid utbildningstillfällena för kurslitteratur. Vid våra intervjuer med gode män och förvaltare framkom följande synpunkter: Informationen inför att ta på sig ett uppdrag som god man eller förvaltare behöver förbättras. (Många känner sig lurade att ta på sig ett uppdrag.) 10

Årsräkningarna är för omständliga att göra. Risken är att det blir svårt att rekrytera nya gode män och förvaltare om de får klart förs sig vad kraven på årsräkningarna innebär. Det måste bli enklare att få direktkontakt med handläggarna. Försäkringsfrågorna för gode män och förvaltare måste ordnas. Informationen till vuxenförvaltningens personal måste också bli tydligare. Många anställda inom förvaltning tar för givet att ett god manförordnande alltid omfattar sörja för person. 12 Synpunkter från vuxenförvaltningens enhetschefer Från vuxenförvaltningens sida får man inte alltid veta vilket uppdrag som den gode mannen har. Är det att bevaka rätt, förvalta egendom eller sörja person? Överförmyndarnämnden följer inte upp hur gode män och förvaltare fungerar. Det förekommer att någon god man eller förvaltare tillika är anställd vid det gruppboende där huvudmannen bor, vilket kan skapa lojalitetsproblem. Många gode män är heller inte intresserade av den ekonomiska redovisning som presenteras av vuxenförvaltningens personal. 13 Revisionell bedömning Vår bedömning är att överförmyndarnämndens verksamhet bör utvecklas och förbättras inom följande områden: Idag följer nämnden upp de gode männens och förvaltarnas insatser genom att ta del av deras redogörelser som lämnas i samband med att årsräkningen lämnas. Vi bedömer att nämnden också bör utarbeta ett system för att kunna mer precist följa de gode männens och förvaltarnas arbete med att bevaka rätt, förvalta egendom eller sörja för person. Information från nämnden till blivande gode män och förvaltare och introduktion av dem om vad deras arbete innebär bör också förbättras. Information till vuxenförvaltningen om vilka områden som den gode mannen ska svara för bör också förbättras. Vi bedömer att de rutiner som nämnden använder sig av för att kontrollera de gode männens förvaltning fungerar tillfredsställande. Nämnden använder sig bland annat av IT-system som ett administrativt stöd. 11

Vi bedömer att nämndens arbete med den interna kontrollen, den ekonomiska uppföljningen måste komma igång och att nämnden årligen upprättar en verksamhetsberättelse. 12