Handlingar till sammanträde med förbundsstyrelsen 2014-10-24
Ärende 1
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 1 Dnr: 14-199.011 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag till reviderad förbundsordning för GR Ett förslag till reviderad förbundsordning för GR har tagits fram, daterat 2014-10-14. Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund 1974 och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Ingen total översyn har dock gjorts förrän nu. Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. Förbundsstyrelsen diskuterade förbundsordningens ändamålsparagraf vid sin konferens 25-26 september 2014. Förslaget diskuterades vidare i förbundsstyrelsens presidium 2014-10-06. I föreliggande förslag har de synpunkter som framkommit beaktats. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att godkänna reviderad förbundsordning för GR, daterad 2014-10-14, samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Göteborg 14 oktober 2014 Helena Söderbäck /Peter Holmström, Gunnel Rydberg
2014-10-14 Fastställd av förbundsfullmäktige 2015-XX-XX Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs Stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska Kommunalförbundens Samorganisation (VästKom). 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Sida 1
Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en Sida 2
ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. på ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning ta upp lån och teckna borgen för lån, avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen, arbetsutskottet och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, Sida 3
en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 och KL 4 kap 23. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 och KL 5 kap 21. 6 Finansiering 6.1 Lån och borgen Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. Sida 4
6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 8 Tvister Sida 5
Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. Sida 6
Ärende 2
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 2 Dnr: 14-90.020 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Delårsbokslut för GR per 2014-08-31 GRs delårsbokslut 2014 är nu reviderat av GRs auktoriserade revisorer. GR redovisar ett underskott på 509 kkr i förhållande till en underbudgetering på 4 660 kkr. Delårsrapporten finns bilagd. Delårsrapport GR 2014. Ekonomiskt resultat GR Delår 2014 (Mkr) Budget 2014 (Mkr) Intäkter 218,2 Kostnader -218,7 Resultat -0,5-4,7 Varav Miljö och samhällsbyggnad -0,2-0,4 Varav Sociala styrgruppen -0,1-0,1 Varav Arbetsmarknad -0,1-0,4 Varav Utbildningsgruppen -1,8-2,6 Varav övrig verksamhet 1,7-1,2 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna mottagandet av delårsbokslut per augusti 2014 för GR. Göteborg den 7 oktober 2014 Helena Söderbäck /Haris Huric
Ärende 3
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 3 Dnr: 14-10.021 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag till nyttjande av eget kapital avseende preliminär flyttbudget för GR 2015 Bakgrund Förbundstyrelsen beslutade 2013-12-06 att ställa sig bakom förslag till nya lokaler för GR ( 251). Därmed godkände även förbundsstyrelsen en preliminär flyttbudget för GR på 4,4 mkr, se bilaga 4. Vidare har GRs förbundsfullmäktige den 2014-06-10 beslutat om nya riktlinjer för GR gällande ombudgetering ( 88). Beslutet innebär att förbundsfullmäktige ger förbundsstyrelsen mandat att disponera eget kapital med utgångspunkt från den beräkningsmodell som visar GRs behov av eget kapital i riskhänseende. GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms genom en framtagen beräkningsmodell specifikt för varje år. Den del som enligt beräkningsmodell överskrider behov av eget kapital i riskhänseende bör därmed kunna ianspråktas till verksamhet inom ramen för förbundets verksamhet, detta utan att det enligt förbundets bedömning strider mot kommunallagens bestämmelser avseende god ekonomisk hushållning. Medel som ianspråktas ur det egna kapitalet föreslås inte behöva återställas inom ramen för balanskravet med åberopande av synnerliga skäl. De synnerliga skälen utgörs av att GR har ett tillräckligt stort eget kapital och därmed är väl konsoliderade. Nuläge GR har ett eget kapital per 2013-12-31 som uppgår till ca 50 mkr. GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms vara ca 35 mkr. Verksamhetsåret 2014 är underbudgeterat med 4,7 mkr. GRs förbundsfullmäktige beslöt 2014-06-10 att GR kan ianspråkta eget kapital
Göteborgsregionens kommunalförbund på motsvarande summa för att utveckla verksamheten enligt medlemmarnas önskemål. Om hela underbudgeteringen nyttjas 2014 resulterar detta i ett utgående eget kapital på 45,3 mkr. Detta får anses som ett tillräckligt stort eget kapital för GR då det innebär att det överskjutande egna kapitalet i förhållande till aktuell riskbedömning är 10,3 mkr. GR är således väl konsoliderat. Under verksamhetsåret 2015 kommer beslutad flyttkostnad att realiseras, och kostnaden är av engångskaraktär. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att mot bakgrund av ovanstående godkänna att GR 2015 nyttjar 4,4 mkr av eget kapital till att finansiera flytt till nya lokaler per 2015-09-01. Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck /Anette Arnell Haris Huric
PRELIMINÄR BUDGET LOKALPROJEKTET GR Bilaga 4 Ny lokal, Platzers offert Befintlig lokal byggs om, tid 16 mån, 5-6 etapper Upprättad av: Anette Arnell Upprättad datum: 20131031 Reviderad: 20131107 BENÄMNING Ny lokal förslag Platzer Befintlig lokal som byggs om Kommentar LOKAL Lokal, 150 medarbetare, en arbetsplats var HYRESGÄSTANPASSNING 200 000 200 000 Extra Elarbeten hyresgäst. Ändrings- och tilläggsarbeten FASADSKYLTAR 40000 0 2 Fasadskyltar INREDNING OCH UTRUSTNING ARBETSPLATS 71 st Elbord 1600 x 800 och 25 Arbetsstolar 400000 0 Beräknat behov av nyinköp efter inventering av GR FÖRVARING 50 000 0 Beräknat behov av nyinköp efter inventering av GR KABELRÄNNA 6 000 0 Behov av 20 nya KONFERENSRUM/MÖTESRUM 380 000 380 000 Beräknat nyinköp efter inventering av GR PAUS - PENTRY CAFÈBORD OCH STOLAR 0 0 Befintligt flyttas med PAUS - LOUNGE, SITTGRUPP entré 200 000 0 Beräknat nyinköp efter inventering av GR RECEPTION 100 000 BACKOFFICE / VAKTMÄSTERI 0 0 Befintligt flyttas med SERVICESTATION, KOPIERING 0 0 Befintligt flyttas med Ny reception (platsbyggd eller inredning) inklusive låsbar förvaring och arbetsstolar POSTFACK 30 000 0 Beräknat nyinköp av ytterligre 1 st efter inventering av GR FÖRRÅD/ARKIV 0 0 Befintligt flyttas med BEREDNINGSKÖK 30 000 Behovsanalys, därefter avstämning. Diskmaskin FOLIERING OCH INVÄNDIG SKYLTNING 50 000 20 000 UTSMYCKNING LOKAL 0 0 Befintligt flyttas med TEKNIK AV - HÖRSLINGA KONFERENS 3 000 3 000 Flytt av befintlig hörslinga AV - LCD SKÄRMAR INFO KONFERENS 5 000 0 Beräknat nyinköp av ytterligre 1 st efter inventering av GR DATA - NYA SWITCHAR, IT-KONSULT OCH FLYTT SERVRAR 300 000 0 DATA: 3 Rack, ca 15 servrar. Inräknat 4 st nya 48-ports switchar. Konsulttid samt flytt. DATA - ACCESSPUNKTER, FÖRSTÄRKARE, GÄSTNÄT 100 000 0 Trådlöst nät, 20 accesspunkter installation mm DATA - SPRIDNINGSNÄT, UTTAG 300 000 50 000 DATA - KYLA, 10-15 servrar Serverrum. KYLA 15 kw i hyreskontrakt. Offert från Platzer SÄKERHET - BRAND 20 000 20 000 "Utvägen", skyltning, SBA. Bef släckutrustning SÄKERHET - PASSERKORTSSYSTEM 100 000 100 000 Nytt system - behov finns oavsett flytt eller ej SÄKERHET - LÅSSYSTEM/CYLINDRAR 60 000 GR utreder internt sven återkommer SÄKERHET - LARMSYSTEM 250000 0 Nytt, endast larm FLYTT HUVUDFLYTT, ARKIVFLYTT OCH RULLARKIV 375 000 0 1 Kassaskåp, 1 rullarkiv i vaktmästeri EVAKUERINGSFLYTT UNDER PÅGÅENDE VERKSAMHET 0 250 000 Omflyttning 5-6 etapper under ombyggnad 16 månader FLYTT KOPIATOR, KAFFE OCH VATTEN 10 000 5 000 Vaktmästeritjänster 50 000 25 000 200 h vid flytt/ 100 h vid ombyggnad GENOMGÅNG /RÖJNING VIND 20000 0 25 h + container AVVECKLING BEFINTLIG LOKAL AVYTTRING UTRANGERAD INREDNING, TIPPAVGIFTER 50 000 25 000 AVFLYTTNINGSSTÄDNING/INFLYTTNINGSSTÄDNING 75 000 20 000 ÅTERSTÄLLNINGSKOSTNAD Kan ej uppskattas i dagsläget ÖVRIGT KONSULTSTÖD PROJEKTLEDARE 450000 250000 Kontraktskrivning x 2, stöd vid flyttprocess OFÖRUTSETT 250000 100000 DELSUMMA PRELIMINÄR BUDGET 3 904 000 1 448 000 FÖRLORAD INTÄKT BERÄKNAD PÅ 1 ÅR FÖRLORADE INTÄKTER/EGET ARBETE UNDER 1 ÅR 300000 0 1 år Social Resurs Bortfall 300 tkr Konferens/Service FÖRLORADE INTÄKTER/EGET ARBETE UNDER 1 ÅR 150000 0 1 år Gryning Bortfall 150 tkr Konferens/Ekonomi/Service FÖRLORADE INTÄKTER KONFERENSER UNDER 1 ÅR 0 3500000 1,5 år Intäktsbortfall Konferenser ombyggnation SUMMA PRELIMINÄR BUDGET 4 354 000 4 948 000 1 (1) www.niras.se
Ärende 4
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 4 Dnr: 08-161.67 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ärendet Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända ska utarbeta ett förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget. I GRs verksamhetsinriktning och budget för 2015, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, anges: Ett ökat flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Styrgruppen ska verka för - Att den kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks. - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Situationen Sedan styrgruppen för arbetsmarknad gav uppdraget och GRs fullmäktige antog verksamhetsinriktningen för 2015 har flyktingsituationen förändrats dramatiskt. I mars 2014 prognostiserades att cirka 60 000 flyktingar kommer att söka asyl i Sverige. Idag har prognosen höjts med 20 000 och Migrationsverket förväntar att ca 80 000 kommer under 2014. De stora grupperna asylsökande är syrier, eritreaner samt statslösa. Hur situationen i Irak kommer att utvecklas är svårbedömt. Förslaget En arbetsgrupp bestående av representanter från några av
Göteborgsregionens kommunalförbund medlemskommunerna, som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, har tagit fram ett förslag för fortsatt politisk behandling och ställningstagande. Förslaget, som bifogas, ger inledningsvis en kort beskrivning av situationen när det gäller mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Utifrån dessa utgångspunkter föreslås därefter en viljeinriktning för det fortsatta arbetet. För att klara ett ökat mottagande och motverka en fortsatt segregation är en utgångspunkt att medlemskommunerna gemensamt arbetar för en jämnare spridning av bosättning av flyktingar inom Göteborgsregionen. En nödvändig utgångspunkt för att mottagandet ska kunna förbättras är förändrade förutsättningar i samspelet med staten och andra aktörer på ett antal punkter. Plattformsarbetet syftar till att identifiera denna typ av hinder och att när det finns samsyn agera gemensamt i frågorna. I sammanhanget kan nämnas att såväl Riksrevisonen samt regeringens utsedda flyktingsamordnare också aktualiserat ett antal förbättringsförslag som kan effektivisera mottagandet och underlätta de nyanländas etablering. Styrgruppen för arbetsmarknad beslutade på sitt sammanträde den 19 september 2014 att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt att skicka förslaget vidare för yttrande i GR-kommunerna. Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget 2014-10-06 och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, samt att sända förslag till utgångspunkter till medlemskommunerna för yttrande. Göteborg 29 september 2014 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand
2014-09-30 Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Främja nyanländas etablering en förutsättning för hållbar tillväxt och social utveckling Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 2010/11 etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett samarbete har etablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt. I GRs budget och verksamhetsinriktning för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRkommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för: - Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks, - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning. 1 Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för regionens utveckling, och att det är en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter till självförsörjning. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna. 1 I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR.
Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MIV) anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att utflyttningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns arbete. Bakgrund Nationellt Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. År 2013 ökade antalet asylsökande från 44 000 (år 2012) till närmare 56 000 personer. Drygt 36 % av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 % av de som sökt asyl fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka 16 300 flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen för 2014 pekar på att ca 80 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med 19 000 personer sedan prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat beroende på utvecklingen i Irak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer. De kommer att vilja återförenas med sina släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram i tiden då handläggningstiderna ökar. Regionalt och delregionalt Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan: Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt. År Göteborg Kranskommunerna Totalt VG 2011 70 % (646) 30 % (271) 100 % (917) 2012 74 % (1 112) 26 % (390) 100 % (1 502) Källa: Migrationsverket 2013 81 % (2 187) 19 % (506) 100 % (2 693) 6 133 (inkl Kungsbacka) Planeringstal, Länsstyrelsen 2014/2015 9 500 (exkl Kungsbacka) 2
Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga delregioner i Västra Götaland för år 2013 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande per 10 000 invånare än övriga delregioner. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. Trots att kranskommunerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göteborg från 30 % 2011 till 19 % 2013. En av förklaringarna är att de flyktingar som Göteborg tar emot är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden 2. De allra flesta nyanlända flyktingar bosätter sig i de nordöstra stadsdelarna och i Västra Hisingen (Biskopsgården). Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situation. Dock bör det påpekas att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen ansträngd. 2014 är prognosen för Sverige totalt 6 500 barn/ungdomar vilket är en betydande ökning sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar som gått igenom transitsystemet. I fjol tog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år undantas Mölndal från denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun. Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och regional nivå även regelförändringar på nationell nivå. Gemensamt planera och rusta för ett hållbart mottagande Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen och etableringen i det svenska samhället underlättas. Särskilda insatser ska riktas mot vuxna i arbetsför ålder så att de snabbt kan komma i arbete och försörja sig själva och sin familj. Samverkan kring introduktionsinsatser Den nyanlända ska kunna bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en eller flera andra kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. Överenskommelser om gemensamma insatser och resurser finns redan i dag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser. 2 Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som är den helt dominerande boendeformen eller andrahandskontrakt (giltiga eller ogiltiga), jourboenden m.m. 3
Öka nyanländas möjlighet att välja bostadsort inom regionen Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Västra Götalandsregionen (hälso- och sjukvården). Framtagandet av en regional bostadsanalys En förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fastighetsägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända. Utgångspunkter för samarbetet med staten Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera gemensamt för att få till stånd en förändring. Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöver förändras. Utifrån deras rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas. Samordningen behöver tydliggöras Ett helhetsperspektiv i styrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag. Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör förtydligas. Matchningen mot den nationella arbetsmarknaden bör nyanseras 4
Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått sin första kommunförankring och påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör i första hand tillämpas för personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning ska bli aktuell. Ett samlat ansvar för bosättningen I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdelningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ha ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande. Samråd mellan Migrationsverket och kommunerna inför etablering av anläggningsboenden Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurser för sina åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett samråd innan en etablering kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget. Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexibla och öka möjligheterna till samarbete med kommunerna När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos arbetsförmedlingen finns en stor risk att insatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att arbetsförmedlingens budgeterade medel för etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå. Fyll väntetiden på anläggningsboendena med innehåll Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver SFI är det önskvärt om det också kan 5
ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbetsmarknadspolitiska etableringsinsatser och validering. Statens ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar förändringar i statsbidragens konstruktion och verkar för att de kommunala utgifterna ges en statlig täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala antalet mottagna i förhållande till befolkning och i jämförelse med andra kommuner. Den ersättning som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade effekter uppnås. När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade glappetersättningen. I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna planerar sina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan rekvireras. Tiden för glappersättningen måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem. 6
Ärende 5
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 5 Till Förbundsstyrelsen Dnr: 13-230.11 2014-10-24 Förslag till yttrande över Strategiskt bostadsförsörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet. Förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, samt att omedelbart justera paragrafen. Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren/Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-230.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-13 Per Kristersson Förslag till yttrande över Strategiskt bostadsförsörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:
Göteborgsregionens kommunalförbund 1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Kansliets kommentarer GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Lilla Edets kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att målet för bostadsbyggandet att bygga längs E45 följer GRs strukturbild. Kommunen vill öka byggnationen lokalt för att ge sitt stöd för regionens befolkningstillväxt. Kommunen tar höjd för en stor efterfrågan på nya bostäder genom att ha en bra planberedskap. Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse sker i nära anslutning till Lödöse nya pendeltågstation och/eller i andra goda kollektivtrafiklägen. Kommunen planerar för 1300 nya bostäder fram till 2030 varav 600 i Lödöse. Vidare kan konstateras att Lilla Edet haft en minskande befolkning och ett lågt bostadsbyggande under en lång rad år. Senaste året undantaget som kan bero på ett trendbrott. Nu har möjligheterna ökat för kommunen att bättre bli integrerad i Göteborgs lokala arbetsmarknad och Trollhättans arbetsmarknad tack vare den nyöppnade pendeltågstationen i Lödöse. Detta är mycket positivt. Kommunen konstaterar att det är främst barnfamiljer som är inflyttare och som efterfrågar stora lägenheter och småhus. Detta är troligen korrekt. Dessutom växer barn upp och föräldrarna blir äldre och efterfrågan på bostäder blir mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och föreslår ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Samtidigt föreslås en
Göteborgsregionens kommunalförbund fortsatt bebyggelse om 25 villor på landsbygd per år. Vilket är en relativt stor andel (ca 25%) av det totala byggandet i kommunen. I ett regionalt perspektiv bedöms detta som mycket och olyckligt då vi vet att boende på landsbygd är i huvudsak bilberoende. Visserligen är Göteborgsregionen en av Europas mest utglesade storstadsregioner men ett trendbrott i den rådande utvecklingen är desto mer önskvärd. Genom att bygga i kollektivtrafiklägen skapas en god potential för omflyttning i området och därmed frigörs boende på landsbygd för de som så önskar i redan befintliga bostäder. I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas. GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik. I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster. Förändring 1990-2 3 4 5 6 2012 1 person personer personer personer personer personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0%
Göteborgsregionens kommunalförbund Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6% GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen. GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.
Ärende 6
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 6 Till Förbundsstyrelsen Dnr: 14-151.11 2014-10-24 Förslag till yttrande över Bostadsförsörjningsprogram 2015-2019, Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet. Förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, samt att omedelbart justera paragrafen. Göteborg 2014-10-02 Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren/Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 14-151.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-15 Per Kristersson Förslag till yttrande över Bostadsförsörjningsprogram 2015-2019, Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet. Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
Göteborgsregionens kommunalförbund 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Kansliets kommentarer GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Kommunen konstaterar det starka sambandet som finns mellan utbud och efterfrågan av bostäder för kommunens befolkningsutveckling. Byggs inga bostäder är det svårt med befolkningsökning genom inflyttning utan man är hänvisad till en utbudsökning genom omflyttning. Härryda kommun har sedan länge en väl strukturerad och systematiserad syn på hur en balanserad efterfråga och utbud av nya bostäder kan åstadkommas. Målet är att åstadkomma en 1,5% årlig tillväxt befolkningsmässigt där samtidigt kommunal service kan utvecklas i motsvarande grad. Bostadsförsörjningsprogrammet konstaterar att bland de personer som flyttar ut från kommunen är det ungdomar som är överrepresenterade. Även här finns ett tydligt samband mellan efterfråga och utbud. Göteborg har ett mycket större utbud av smålägenheter än det finns i kommunen och det är också dit ungdomarna flyttar. Programmet redovisar inte tydligt var och vad för bostäder som planeras, för att skapa en mer komplett bostadsmarknad lokalt. GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik. I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna.
Göteborgsregionens kommunalförbund Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster. Förändring 1990-2 3 4 5 6 2012 1 person personer personer personer personer personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6% GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen. GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna. I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i
Göteborgsregionens kommunalförbund större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
Ärende 7
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 7 Dnr: 14-105.11 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-05-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet. Förslag till yttrande, daterat 2014-08-29, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, samt att omedelbart justera paragrafen. Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren/Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 14-105.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-29 Per Kristersson Förslag till yttrande över Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-05-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
Göteborgsregionens kommunalförbund Kansliets kommentarer GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer. Göteborgs kommun konstaterar att bostadsförsörjning är ett komplext fält som skall hantera en rad olika behov. Nyproduktionen av bostäder skall både bidra till stadsutvecklingen och till fler boendemöjligheter. På kort sikt ger ökad nyproduktion möjlighet till boende för fler genom bättre matchning på bostadsmarknaden genom omflyttning. GR delar denna analys och ser gärna en mer genomgripande analys hur göteborgsregionens boendemarknad påverkas av nyproduktion på både kort och lång sikt. Göteborgs kommun ser även ett antal utmaningar för att uppnå en ökad utbyggnadstakt. Det konstateras att ökade resurser bidrar till detta. Dessutom bidrar det till ökat bostadsbyggande om bostadsinnehåll i varje plan ökar och om arbetet med plan- och exploateringsverksamheten fokuserar på planer med hög genomförbarhet. Bostadsproduktionens betydelse för stadsutvecklingen är även det en utmaning eftersom förtätning och prioritering av byggnation i strategiska lägen som stärker resandet med kollektivtrafik, gång och cykel ibland leder till synpunkter från de redan bosatta. GR anser att utmaningen ligger i hur förståelsen av behoven för stadsförnyelse initieras med alla inblandade parter. I en mer komplex förändringsprocess behöver samrådsförfarandet utvecklas framförallt i tidiga skeenden. GR delar synen att strategiska platsers potential för förtätning måste nyttjas fullt ut så att det erbjuds ett enklare vardagsliv för fler i en grön, tät och attraktiv stad. I Göteborgs bostadsförsörjningsprogram lyfts en gedigen analys kring förutsättningarna för olika gruppers behov av bostäder fram. Stadens strategiska dokument flätar samman stadens syn på bostadsbyggandet i bostadsförsörjningsprogrammet, vilket är bra. En bra grund finns för fortsatta gemensamma analyser kring boendefrågan i Göteborgsregionen. GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.
Göteborgsregionens kommunalförbund I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna. Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster. Förändring 1990-2 3 4 5 6 2012 1 person personer personer personer personer personer Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6% GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen. GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna. I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till
Göteborgsregionens kommunalförbund de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.
Ärende 8
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 8 Dnr: 14-195.22 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag till Yttrande över åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-04-30 beretts tillfälle att yttra sig över Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland. Planförslaget finns att läsa på Trafikverkets webbsida http://www.trafikverket.se/privat/i-ditt-lan/vastragotaland/atgardsvalsstudier-i-vastra-gotalands-lan/vastra-stambanan/. Förslag till yttrande, daterat 2014-10-07, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-10-07. Göteborg 2014-10-07 Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren/Cecilia Kvist
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 14-195.22 Tjänsteutlåtande 2014-10-07 Cecilia Kvist Förslag till Yttrande över åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-04-30 beretts tillfälle att yttra sig över Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland. Åtgärdsvalstudien finns att läsa på Trafikverkets webbsida www.trafikverket.se/privat/i-ditt-lan/vastra-gotaland/atgardsvalsstudier-i- Vastra-Gotalands-lan/Vastra-stambanan/. Sammanfattning av GR:s kommentarer Bra att Trafikverket gör en åtgärdsvalstudie Anser inte att åtgärdsvalstudien skall ge förslag på skip-stop i detta skede Förordar åtgärdskombination A Fördjupad utredning Göteborg-Alingsås Hela sträckan byggs ut Utbyggnad i ny sträckning när fler spår inte får plats Kostnadskalkyl för möjlig spårutbyggnad Bakgrund och syfte Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges hårdast belastade järnvägar. Banans kapacitet utnyttjas idag maximalt, främst på sträckan Göteborg-Alingsås. Trafikverket har tagit fram en åtgärdsvalstudie med syftet att föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen på medellång och lång sikt för att möta den förväntade efterfrågan på person- respektive godstransporter. På kort och medellång sikt (2014-2025) önskar Trafikverket veta hur de olika typerna av tågtrafik bör prioriteras och samordnas på sträckan Göteborg- Skövde. Och för åtgärder på lång sikt (2025-2040) är den viktigaste frågeställningen om sträckan Göteborg-Alingsås skall fortsätta utredas för nya spår.
Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanfattning av åtgärdsvalstudien Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges viktigaste men också hårdast belastade järnvägar. Banan är viktig för regionala och nationella persontransportet samt nationella och internationella godstransporter. År 1980 trafikerades t ex sträckan Alingsås- Göteborg av 62 persontåg och 30-40 godståg per dygn. År 2012 hade trafiken ökat till 171 persontåg och 50 godståg per dygn på samma sträcka. Geografiskt omfattar åtgärdsvalstudien sträckan Olskroken-Laxå. Funktionellt omfattar åtgärdsvalstudien influensområdet Göteborg- Hallsberg för godstrafik och Göteborg-Stockholm för persontrafik. I nationell infrastrukturplan för 2014-2025 har avsatts 1,67 mdkr för att genomföra en serie punktinsatser på sträckan Göteborg-Skövde. Dessutom planeras underhållsinsatser så som spårbyte på sträckan Göteborg- Herrljunga och kontaktledningsbyte på sträckan Alingsås-Laxå. Åtgärdsvalstudien redovisar ett antal åtgärdskombinationer enligt fyrstegsprincipen för att komma tillrätta med kapacitetsproblemen. De föreslagna åtgärderna innebär främst att trafikeringen ändras på sträckan Skövde-Göteborg. Genom att vissa pendeltåg gör färre uppehåll utjämnas tågens hastigheter och det totala trafikutbudet kan då öka från 8 till 10-12 tåg per timme i högtrafik. Åtgärdskombination A hög turtäthet (12 tåg/timme) Åtgärdskombination B kort restid (10 tåg/timme) Åtgärdskombination C persontrafik (10 tåg/timme, inga godståg i högtrafik) Åtgärdskombination D alla hållplatser (10 tåg/timme) Dessa åtgärder som planeras fram till 2025 räcker dock inte för att lösa det långsiktiga kapacitetsproblemet enligt Trafikverket. Det behövs en inriktning för fortsatta åtgärder efter 2025. Och för att nå tillräcklig kapacitet på lång sikt behövs större ombyggander eller kompletteringar av spårsystemet mellan Göteborg och Alingsås.
Göteborgsregionens kommunalförbund Kommentarer GR tycker det är bra att Trafikverket tar ett helhetsgrepp och gör en åtgärdsvalstudie för Västra stambanan med förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Ökad rörlighet ställer stora krav på att säkerställa ett klimatsmart och funktionellt transportsystem. För Västsverige är Västra stambanan en av de viktigaste järnvägarna för storstadspendling och regionförstoring. Banan är också av stor vikt för godstransporter till och från Göteborgs hamn. Enligt GR:s mål- och strategidokument Hållbar tillväxt krävs, för att hamnen skall fortsätta utvecklas, en robust kapacitet i järnvägssystemet och god tillgänglighet i det övergripande transportsystemet. Inom GR pågår projektet Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande som syftar till att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering och skapa förutsättningar för utveckling av stationssamhällen. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling. En utveckling av dessa samhällen kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering, hållbar ekonomisk utveckling och en attraktiv region. Att förtäta i stationsnära lägen är en gemensam utmaning för många aktörer och intressenter.
Göteborgsregionens kommunalförbund Åtgärder på kort och medellång sikt De åtgärder som föreslås i åtgärdsvalstudien på kort och medellång sikt (2014-2025) är bra men det räcker inte för att öka kapaciteten och minska sårbarheten i transportsystemet. GR har tidigare framfört att bristande kapacitet på banan innebär redan nu en mycket hög sårbarhet och risk i transportsystemet som hämmar tillväxten och försenar utvecklingen mot ett hållbart resande. På kort och medellång sikt förordar GR alternativ A av åtgärdskombinationer med hög turtäthet om 12 tåg/timme, trots att det enligt åtgärdsvalstudien medför ökad störningskänslighet och försämrad punktlighet. Enligt Trafikverket går det dock att göra en kompromiss mellan åtgärdskombinationerna vilket innebär att olika prioriteringar görs mellan transportfunktionerna under dygnets olika timmar. Det hade blivit tydligare om Trafikverket hade redovisat det som en möjlig åtgärdskombination. GR anser inte att åtgärdsvalstudien i detta skede skall ge förslag på skipstop eller sammanslagning av stationer. Det är kommunerna som genom sin samhällsplanering ger förutsättningarna för vilka stationer som är lämpliga att utveckla inom de givna trafikeringsramarna och kan i en fortsatt dialog med Trafikverket finna lämpliga lösningar. I GR-projektet Det urbana stationssamhället skapas t ex kunskap kring hur dessa samhällen kan utvecklas. För att kunna utveckla pendeltågstrafiken mellan Alingsås och Göteborg och möjliggöra en flexibilitet i framtida planering som bidrar till att optimera kapacitetsutnyttjandet på sträckan är det angeläget att vändspår anläggs i Floda. De föreslagna förbigångsspåren för gods bl a på sträckan Alingsås Laxå bör planeras så att de kan förlängas från 750 m till 30-35 km för att möjliggöra en framtida förbigång i fart. Åtgärder på lång sikt På lång sikt är det angeläget att ta ett helhetsgrepp och göra en fördjupad utredning kring utbyggnad av Västra stambanan på sträckan Göteborg Alingsås. Sträckan är viktig ur storstadspendlingens synvinkel och en fördjupad utredning av fler spår möjliggör kommunernas planering för den framtida utvecklingen utmed banan. GR ser i första hand en utredning och utbyggnad på hela sträckan Göteborg- Alingsås. De av Trafikverket redan föreslagna etappindelningarna Göteborg-Floda respektive Floda-Alingsås vill GR-kommunerna föra en djupare dialog kring. GR är medveten om att det på vissa sträckor är svårt
Göteborgsregionens kommunalförbund att få plats med fler spår utmed befintlig bana och en utbyggnad i ny sträckning är därför ett alternativ. För GR-kommunerna utmed stråket är det därför av vikt att eventuell etappindelning sker i dialog med Trafikverket då det enligt Trafikverket endast finns ett fåtal möjliga lägen för anslutningar (kopplingspunkter) mellan nya och befintliga spår. Det är också av vikt att få veta hur kopplingen till befintliga och kommande banor sker i Olskroken då denna åtgärdsvalstudie geografiskt omfattar Olskroken Laxå. Hur påverkas t ex möjligheten att flytta Sävenäs station väster ut? I ett regionalt perspektiv skulle en flytt av Sävenäs station väster ut innebära en tydligare koppling till den omvandling som sker i Gamlestaden med utvecklingen av en knutpunkt där regionala kollektivtrafikresenärer når det lokala kollektivtrafiknätet för målpunkter i östra delarna av Göteborg. En annan fråga är hur en eventuell flytt av kombiterminalen i Gullbergsvass till Sävenäs påverkar en möjlig utbyggand till fler spår för Västra stambanan? I en fördjupad utredning om möjliga nya spår önskar kommunerna att man kommer fram till tydliga stråk istället för spår i en tänkt (bred) korridor för att underlätta för kommunerna i deras planering och utveckling av stationssamhällena utmed sträckan. Vidare önskar kommunerna i en fördjupad utredning få en tydlig kostnadskalkyl över eventuell spårutbyggnad. I en sådan utredning är det också av vikt att Göteborgs hamns behov av spårtillgång för sina godstransporter tillgodoses. Hamnen i Göteborg är av nationell och internationell betydelse och har en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning.
Ärende 9
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 9 Dnr: 14-163/26 2014-10-24 Bordlagt 2014-09-26 Till Förbundsstyrelsen Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafikförsörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Samtidigt skapades samverkansforum för stadstrafikområden. I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet för Göteborgsregionen fick GRs förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor. Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, daterat 2014-08-28, har upprättats.
Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsstyrelsen föreslås besluta att förbundsstyrelsen utgör det delregionala kollektivtrafikrådet inom Göteborgsregionen, att förbundsstyrelsen utser representanter till VGRs regionala kollektivtrafikråd, att förbundsstyrelsen uppdrar till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att vara beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen och samtidigt utformar en uppdragsbeskrivning med tillhörande finansiering, att strategiska kollektivtrafikfrågeställningar även lyfts till förbundsstyrelsen, samt att till Västra Götalandsregionen, Region Halland och övriga kommunalförbund samt medlemskommunerna remittera förslaget att förbundsstyrelsen från och med 1 januari 2015 utgör det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 14-163/26 Förbundsstyrelsen 2014-08-28 Per Kristersson Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Befintliga besluts- och samverkansforum för kollektivtrafik i Västra Götaland Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafikförsörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Dessutom skapades samverkansforum för stadstrafikområden. Samverkansformerna och olika ansvar beskrivs i dokumentet Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011-02-04. (www.vgregionen.se) Regionstyrelsen inom Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att strategiska kollektivtrafikfrågor efter 2015 även skall behandlas inom Beredningen för hållbar utveckling (BHU) inför beslut i regionsstyrelsen. GRs förbundsstyrelse utser Göteborgsregionens fyra representanter i BHU. I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet i Göteborgsregionen fick GR förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor och förbundsstyrelsen som beslutande instans.
Göteborgsregionens kommunalförbund Kollektivtrafiknämnden - VGR Kollektivtrafiknämnden inom VRG har som uppgift att bedriva övergripande strategiskt arbete för kollektivtrafikens utveckling i länet i samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Denna samverkan sker i regionala kollektivtrafikrådet och i de delregionala kollektivtrafikråden. Nämnden ska också verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. Beslut sker beroende på fråga i Kollektivtrafiknämnden/Regionstyrelsen/Regionfullmäktige. Regionala kollektivtrafikrådet/regionalt forum - VGR Det regionala kollektivtrafikrådet är ett forum för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland och hanterar strategiska frågor för hela Västra Götalandsregionen. Det Regionala forumet är sammansatt av representanter från de delregionala forumen samt regionens kollektivtrafiknämnd. Ansvaret för att fatta beslut om strategisk inriktning liksom att omsätta inriktningen i trafikåtgärder och trafikplikt ligger på VGR i rollen som kollektivtrafikansvarig myndighet. Kollektivtrafiknämnden VGR är sammankallande till möten i det regionala forumet. Forumet möts ca 2 gånger per år.
Göteborgsregionens kommunalförbund Delregionalt kollektivtrafikråd/delregionalt forum Göteborgsregionen Kommunerna ansvarar för att delregionala kollektivtrafikråd bildas inom regionen och varje ingående kommun utser deltagare till råden. I delregionala rådet för Göteborgsregionen ingår förutom GRs medlemskommuner också representanter för Orust och Vårgårda. Orust och Vårgårda ingår även i delregionalt råd för Fyrbodal respektive Sjuhärads delregioner. De delregionala kollektivtrafikråden ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommuner inom respektive delregion samt mellan delregion och VGR. Råden är ett forum för politiska företrädare i VGR och kommunerna på delregional nivå om kollektivtrafikens utveckling, infrastrukturfrågor och andra för kollektivtrafiken relevanta regionala utvecklingsfrågor. De delregionala råden arbetar fram delregionala målbilder för transportförsörjningsprogrammet och förankrar frågor i den egna kommunen inför beslut inom VGR. Till de delregionala kollektivtrafikrådens möten är kollektivttrafiknämndens ordförande adjungerad. De delregionala kollektivtrafikråden utser inom sig representanter till det regionala kollektivtrafikrådet. Det delregionala kollektivtrafikrådet möts 3-4 gånger per år. Stadstrafikforum Göteborg Politiska företrädare för kollektivtrafiknämnden i VGR, Göteborgs stad, Partille kommun och Mölndals stad möts ca 2 gånger per år, för ömsesidig dialog och informationsutbyte kring frågor som bedöms relevanta för stadstrafikens utveckling, som en del av stadens utveckling och som en del i kollektivtrafiksystemet som helhet. VGR är sammankallande i Stadstrafikforum. Politiska representanter för kommunerna utses av de deltagande kommunerna. Förändrad organisering av delregionalt kollektivtrafikråd inom Göteborgsregionen Att koppla utveckling och utbyggnad av kollektivtrafik till infrastrukturoch bebyggelseutveckling är en framgångsfaktor för skapandet av en hållbar regional struktur. Mot bakgrund av detta kommer beredningen för hållbar utveckling (BHU) även att behandla kollektivtrafikfrågor. En förankring av dessa frågor inom GR är då viktig. GR har under många år arbetat med kollektivtrafikfrågor och hade ansvaret för framtagande av K2020 och det kollektivtrafikprogram för
Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionen som beslutades av Förbundsstyrelsen 2009. Förbundsstyrelsen är fortsatt projektägare för K2020. K2020 fungerar som den delregionala målbilden för Göteborgsregionen i det gällande trafikförsörjningsprogrammet för VGR. I mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt, K2020 och Strukturbild för Göteborgsregionen betonas vikten av en koppling mellan bebyggelsens utveckling och kollektivtrafiken. Idag bereds frågor kring regional struktur och därtill koppling till kommunernas samhällsplanering i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. I denna grupp bereds också frågor kopplade till GRs uppdrag för infrastrukturplanering. GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att bland annat arbeta med infrastruktur och bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Till grund för arbetet inom GR finns en förbundsordning upprättad. Samordningen mellan dessa frågor sker i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen är även beredande för regionala- och nationella infrastrukturinvesteringarna där VGR är beslutande och en förhandlingspart med staten i åtgärdsplaneringen. Genom att tillföra kollektivtrafikfrågor till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad möjliggörs än bättre de synergier som skapandet av en hållbar regional struktur kräver. När det gäller kollektivtrafikfrågor ligger beslutsmandatet inom VGR som kollektivmyndighet och syftet med beredning av frågorna inom GR är att möjliggöra förankring med medlemskommunerna och samordning mellan olika politikområden. För att skapa en koppling till politiker och tjänstemän på VGR bjuds politiska representanter från regionens kollektivtrafiknämnd och Västtrafik in till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad då det anses lämpligt. Den tjänstemannagrupp som idag bereder ärenden för det delregionala kollektivtrafikrådet ges en tydligare koppling till och samordnas med GRs övriga tjänstemannanätverk för infrastrukturs- och bostadsfrågor.
Ärende 10
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 10 Dnr: 14-178.70 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor. Förslag om ordförandebeslut förbundsstyrelsens bemyndigande Utbildningsdepartementet har i promemorian Internationella skolor (daterad 2014-09-02 med diarienummer U 2014/5177 /S, vilken bifogas) inbjudit GR/ISGR att avge remissvar. Bland övriga remissinstanser kan Göteborgs stad noteras. Då remissvar skall vara Utbildningsdepartementet tillhanda den 2 december och GRs förbundsstyrelse har sitt styrelsemöte först den 5 december föreslås styrelsens ordförande bemyndigas att avge kommunalförbundets remissvar. Remissvaret kommer att beredas av ledning och styrelse på ISGR såväl som av ägarrepresentanter från GRs sida. Vidare kommer avstämning med Göteborgs stad att ske, i syfte att skapa så kongruenta svar som möjligt. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att bemyndiga förbundsstyrelsens ordförande att avge Göteborgsregionens kommunalförbunds svar på Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor. Göteborg 2014-10-09 Helena Söderbäck /Börje Rådesjö
Ärende 11
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 11 Dnr: 14.176.012 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag om att utse förbundsstyrelsens presidium till arbetsutskott Förbundsstyrelsens presidium utgörs av ordförande samt tre vice ordförande och är ett beredande organ till förbundsstyrelsen. Ibland fattar presidiet beslut på delegation från förbundsstyrelsen. Presidiet fattar dessutom ibland beslut i löpande ärenden, vilket anmälningsärendena till förbundsstyrelsen visar. I Kommunallagen 6:33 anges: En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I dagsläget är presidiet inte utsett till arbetsutskott vilket formellt innebär att beslutanderätt inte kan delegeras till presidiet. Däremot kan beslutanderätt delegeras till ordföranden som efter samråd med presidiet kan fatta ordförandebeslut. Det senare ger dock ej samma förankring som ett beslut som hela presidiet står bakom. För att formalisera beslutanderätten föreslås att det presidium som utses för mandatperioden 2015-2018 (vid fullmäktiges sammanträde i december 2014) tillika utses till arbetsutskott. Motsvarande revidering görs därvid även i GRs förbundsordning. Förbundsstyrelsens delegationsordning ska tydliggöra inom vilka områden arbetsutskottet har mandat att fatta beslut. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att i samband med första styrelsemötet 2015 utse förbundsstyrelsens presidium (ordförande och tre vice ordförande i förbundsstyrelsen 2015-2018) till arbetsutskott.
Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg den 25 augusti 2014 Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg
Ärende 12
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 12 Dnr: 14-136.90 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen Förslag till remissvar angående regional digital agenda GR och GRs medlemskommuner har lämnats möjlighet att besvara en remiss från Västra Götalandsregionen angående en regional digital agenda, daterad 2014-05-23. Efter avstämning med GRs medlemskommuner tog GR i juni 2014 på sig uppgiften att samordna ett gemensamt remissvar för medlemskommunerna. 11 av 13 kommuner har svarat att de önskar att GR samordnar ett svar. Kungsbacka hanterar frågan via Region Halland och Ale kommun vill lämna ett eget men samordnat svar. Under arbetet med remissvaret har synpunkter inhämtats från medlemskommunerna via såväl IT-chefer samt kommunchefer i Göteborgsregionen. Göteborgs stad ställer sig bakom det samlade svaret men kommer att skicka in kompletterande synpunkter. Av bifogade sammanfattning framgår att kommunerna i GR ser en stor potential i att ta fram en gemensam regional digital agenda. Den kan, med rätt förankring, bli vägledande i arbetet med Västra Götaland som en bidragande region i den nationella målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I föreliggande remissvar med sammanfattande inledning från GRkommunerna konstateras dock att förslaget till regional digital agenda har brister gällande form, innehåll och förankring. I remissvaret påtalas detta och förslag till ändringar ges. För att stärka förankring och delaktighet bör kommunerna ges möjlighet att ta ställning till en slutgiltigt reviderad regional digital agenda.
Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anta det samlade remissvaret från Göteborgsregionens medlemskommuner, som innebär förslag på revideringar av den regionala digitala agendan, samt att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg 9 oktober 2014 Helena Söderbäck /Johan Kjernald Linn Waller
Sammanfattning av remissvar - Regional digital agenda IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige har tagits fram på uppdrag av IT-minister Anna- Karin Hatt för att ta tillvara på de möjligheter som digitaliseringen ger. Dokumentet tar upp ett sammanfattande mål för IT-politiken Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Flera regioner i Sverige har undertecknat en avsiktsförklaring om att ställa sig bakom det IT-politiska målet samt att man har för avsikt att ta fram en regional digital agenda. Förslag på regional digital agenda för Västra Götaland har tagits fram och möjlighet har därefter givits till bl.a. Västra Götalands kommuner att ge synpunkter på detta. GR har fått i uppdrag att ta fram ett gemensamt remissvar för sina medlemskommuner, vilket sammanfattas nedan. För detaljerat remissvar se bilaga 1. Övergripande synpunkter och förslag Kommunerna i GR ser en stor potential i att ta fram en gemensam regional digital agenda. Detta kan bli vägledande i arbetet med hur Västra Götaland blir en bidragande region i den nationella målsättningen. En gemensam framtagen och antagen digital agenda ger också stora möjligheter att fördjupa samverkan i regionen. För att få förstärkt förankring och delaktighet i arbetet behöver den regionala agendan på ett bättre sätt knyta an till befintliga initiativ och lokala strategier. Detta skulle skapa engagemang och driv i de frågor som ska hanteras regionalt. Utgående ifrån de synpunkter och förslag på ändringar som har sammanställts för kommunerna (se bilaga 1) inom GR behöver nuvarande förslag kompletteras med, koppling till befintliga kommunalt antagna strategier/agendor tydlig anknytning till befintliga regionala samverkansformer, förutsättningar, möjligheter och utmaningar Förslag på finansiering Förslag på organisation för genomförande Utöver dessa kompletteringar behöver övergripande mål, delmål och ansvarsfördelning bli tydligare. Slutgiltig regional digital agenda bör dessutom antas av kommunerna eller av samverkansorganisation för kommunerna för att stärka förankring och delaktighet. Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 35 Fax 031-335 51 17 e-post gr@grkom.se www.grkom.se
Omfattning av och syfte med dokumentet Det är av stor vikt att det framgår hur uppdraget om framtagande av en regional digital agenda har erhållits, vem agendans mottagare är och hur den ska användas. I dess nuvarande form anser GRkommunerna att denna information är bristfällig. Tydlighet behövs kring agendans koppling till nationell digital agenda. Det saknas även anknytning till andra initiativ inom Västra Götaland såsom Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) och det samverkansarbete som bedrivs genom VästKom. Agendan är för omfattande. Exempelvis tar beskrivning av nationella initiativ och generell information ett alltför stort utrymme. För att få en större genomslagskraft bör denna information uteslutas eller läggas som bilaga (se bilaga 1). Det första kapitlet bör fokusera på tydlighet kring vision, övergripande mål och strategi. En gemensamt antagen regional digital agenda har potentialen att sätta Västra Götaland på kartan i det nationellt satta målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att skapa ett tydligt driv och engagemang i arbetet föreslår GR-kommunerna att övergripande mål omformuleras enligt följande: 1. Västra Götaland ska vara bäst i Sverige på att erbjuda privatpersoner och företag en enklare vardag med hjälp av digitaliseringens möjligheter. 2. Västra Götaland ska genom smartare och öppnare förvaltning vara främst i landet på innovation och delaktighet i samhället. 3. Västra Götaland ska genom ökad kvalitet och effektivitet i verksamheten erbjuda ett hållbart samhälle i världsklass. Svag anknytning till regionala förutsättningar Regional digital agenda tar upp ett antal nationella och generella initiativ. Den regionala digitala agendan skulle kunna fylla en viktig funktion kring vilka initiativ som vi bör satsa på regionalt utifrån nationell digital agenda. I förslaget saknas tydlig koppling till de regionala förutsättningarna för respektive initiativ. För att säkerställa den regionala digitala agendans förankring och effekt på regional nivå behöver regionala möjligheter och utmaningar arbetas fram och synliggöras. Detta gäller inte minst näringsliv och universitet/högskola som i hög grad påverkar regionala förutsättningar och driver utveckling. Otydlighet i delmålens innehåll och upplägg Om den regionala digitala agendan ska fungera som en strategi för hur Västra Götaland ska bidra till det IT-politiska målet, genom ovan angivna nya förslag till övergripande mål, behöver ett omtag göras utifrån de lokala och regionala förutsättningarna. Ytterligare förankring krävs hos kommunerna där delmål tydligare behöver knyta an mot lokalt redan antagna strategier och agendor. Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 35 Fax 031-335 51 17 e-post gr@grkom.se www.grkom.se
I sin nuvarande form är mål, delmål och uppgifter mycket otydliga och uppfyller inte kraven på ett mål. Ett mål behöver vara mätbart, engagerande och skapa driv i de frågor som målet syftar till. Otydlighet finns även i ansvarsfrågan på både lokal och regional nivå. Kompletteringar bör i största möjliga mån göras kring vem/vilka som bär ansvaret för respektive delmål. De delmål som överensstämmer med, eller kompletterar kommunalt antagna strategier måste kompletteras med hur finansiering av och i vilken form arbetet ska göras. Fortsatt arbete/nästa steg För att på ett enkelt och snabbt sätt möta många av de synpunkter GR lämnar i sitt remissvar föreslås att, Kartlägga de kommunala förutsättningarna, möjligheterna och utmaningarna. Detta kan ske i workshop-form under ledning av Västkom. Kartlägga befintliga lokalt antagna strategier/agendor. Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 35 Fax 031-335 51 17 e-post gr@grkom.se www.grkom.se