VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 2010

Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse 2009 2010 1

ger läkaren ökad kunskap för patientens bästa Bli medlem och stöd vår verksamhet för förbättrad hälso- och sjukvård. Välkommen som medlem! www.sls.se 2

INNEHÅLL kontakta oss 4 Inledning 5 SLS nämnd 6 Forskningsdelegationen 10 Utbildningsdelegationen 12 Riksstämmedelegationen 13 Delegationen för medicinsk etik 15 Kommittén för medicinsk språkvård 16 IT-kommittén 17 Kommittén för läkemedelsfrågor 18 Prioriteringsfrågor 19 Kandidatföreningen 21 Priser och medaljer 23 Tisdagssammankomster 24 Konst & Läkekonst 25 Läkardagarna i Örebro 25 Berzeliussymposier 26 Möten och seminarier 27 Jubilarer och jubileumsbokserien 28 Kommunikation och marknadsföring 30 Kansliet 31 Samlingarna 33 Förtroendevalda representanter 34 Medlemmar 35 Ekonomi 36 Sektioner, lokala läkaresällskap associerade föreningar 37 Besvarade remisser Kansliet Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 Box 738 101 35 Stockholm Internet www.sls.se e-post sls@sls.se Växel/reception telefon 08-440 88 60 fax 08-440 88 99 telefontid: mån-tor 8 16.30, fre 8 15 Medlemsfrågor telefon 08-440 88 89 e-post: medlem@sls.se Bokning av lokaler telefon 08-440 88 85 e-post: gunilla.eng@sls.se Bokning av restaurangen telefon 08-411 60 50 e-post lakares.rest@telia.com Internet www.lakaresrest.se Svenska LäkaresälLskapets organisation MEDLEMMAR SLS har 17 071 medlemmar. Medlemmarna utövar sin verksamhet inom sina delegationer, kommittéer och sektioner. SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR SLS har 66 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 17 associerade föreningar. FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ och består av ledamöter och deras suppleanter vilka är valda av SLS sektioner eller lokala läkaresällskap. ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och nämnden är dess verkställande organ. NÄMNDEN är SLS styrelse och som består av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga ledamöter. Nämnden har sammanträtt sju gånger under verksamhetsåret. AU är nämndens arbetsutskott och som består av SLS ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en ledamot som nämnden utser inom sig. DELEGATIONER SLS har fyra permanenta delegationer: för forskning, utbildning, medicinsk etik och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper. KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS verksamhet och leds av en verkställande direktör. 3

SLS verksamhetsberättelse 1 juli 2009 30 juni 2010 Svenska Läkaresällskapet (SLS) arbetar för att stödja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet för att främja hälsa. SLS har fullbordat sitt 201:a verksamhetsår tillsammans med sina 17 071 medlemmar, 66 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 17 associerade föreningar. Medlemmarna Det är till stor del via engagerat arbete av våra medlemmar och sektioner som vi kan verka för en bättre hälsooch sjukvård. Kansliet och nämnden har i mångt och mycket mer av en sammanhållande roll. Läkarsällskapet är en betydelsefull samlingsplats för professionen och vi kan glädjas åt att under året ha fått två nya associerade föreningar. Vi har under året efter vissa Margareta Troein Töllborn Ordförande inkörningsproblem, tagit i bruk både ett nytt telefonisystem och medlemsregister. Flera andra IT-satsningar pågår i syfte att förbättra tillgänglighet och service. Vi har startat arbetet med att utveckla en ny hemsida med tydlig struktur, snygg layout och ett rikligt och användbart innehåll. Flera rekryteringsaktiviteter har genomförts vid universitetsorterna och vid AT-stämman. Kandidatföreningen har breddat sin verkamhet på de olika studieorterna och vi har en glädjande ökning av antalet studerandemedlemmar. Antalet medlemmar är 17 071. huset Arbetet med att ytterligare minska miljöpåverkan och sänka energiförbrukningen har fortsatt. I huset pågår en kontinuerlig översyn av el och ventilation. Renovering av personalutrymmen och vaktmästeri har utförts samt restaurangens kök har fått nya spisar och ugnar. Arbetet i delegationerna och kommittéerna Forskningsdelegationen har tagit emot forskningsansökningar och fördelat medel ur stiftelserna och fonderna. Delegationen fortsätter att arbeta med att förbättra villkoren för den kliniska forskningen. Utbildningsdelegationen har arbetat med frågorna om specialitetsindelning och om samordning mellan grundutbildning och AT samt läkares fortbildning. Man har även utrett frågan om SPUR och IPULS bör slås samman till en enhet och utformat en kravspecifikation för IPULS fortsatta verksamhet. Etikdelegationen. De medicinetiska frågorna har tagit stor plats i debatten under året och delegationen har gjort flera uttalanden och medverkat i media vid ett flertal tillfällen. Riksstämmedelegationen har förberett och genomfört Sveriges största medicinska kongress med mängder av föredrag, symposier och poster. Mats Bauer VD Språkkommittén har besvarat medicinska språkfrågor och sammanställt råd och riktlinjer för det medicinska fackspråket. Kommittén för läkemedelsfrågor har bl.a. varit med om att utforma en skrivelse om IT och läkemedel. IT-kommittén har utformat en ITpolicy och en handlingsplan för SLS avseende IT-lösningar i vården. Kandidatföreningen har arrangerat tisdagssammankomster och Journal Clubs. De har startat en facebookgrupp som ytterligare en kanal genom vilken medlemmarna kan hålla sig uppdaterade om vad som pågår i föreningen och på SLS. verksamheten Vi har genomfört ett Berzeliussymposium, våra sedvanliga tisdagssammankomster och programserien Konst & Läkekonst. Läkardagarna i Örebro hölls för trettionde året i rad, temat var Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Medicinska riksstämman 2009 arrangerades i Stockholm med temat Ökad kunskap och klokare vård för patientens bästa. Det har under året varit ett ovanligt omfattande arbete att hantera och besvara remisser. Inte minst de stora förändringarna på läkemedelssidan har avsatt en strid ström av utredningar och förslag att ta ställning till. Detta har även belastat sektionerna hårt inte minst eftersom remisstiden ofta varit mycket kort, något vi också påpekat för myndigheterna. Svenska Läkaresällskapet söker aktivt bidra till vårdens utveckling genom att ställa experter till förfogande och med ett aktivt samarbete med bland andra departement och myndigheter. Under året har samverkan med Svensk sjuksköterskeförening ytterligare fördjupats bland annat kring förbättringsarbete, i arbetet kring de nationella kvalitetsregistren och Medicinska riksstämman. Vi har också samverkat med Kungliga vetenskapsakademin i projekt kring barn och ungdomars psykiska hälsa. Slutligen vill vi tacka alla som genom olika insatser bidragit i detta arbete, ingen nämnd och ingen glömd! Margareta Troein Töllborn Ordförande i SLS Mats Bauer VD, SLS 4

SLS nämnd sammansättning och närvaro Margareta Troein Töllborn, Malmö (7/7) ordförande Peter Friberg, Göteborg (4/4) * vice ordförande Britt Nordlander, Stockholm (7/7) sekreterare Nämndens ledamöter Nils Conradi, Göteborg (5/7) ordförande delegationen för medicinska riksstämman Ulf Gunnarsson, Stockholm (6/7) ordförande delegationen för forskning Stefan Lindgren, Malmö (5/7) ordförande delegationen för utbildning Ingemar Engström, Örebro (3/4) * ordförande delegationen för medicinsk etik Kerstin Hulter Åsberg, Uppsala (7/7) ordförande kommittén för läkemedelsfrågor övriga ledamöter Hanna Brauner, Stockholm (5/7) Bo Carlberg, Umeå (4/4) * Magnus Domellöf, Umeå (3/4) * Tove Gunnarsson, Stockholm (5/7) Yngve Gustafson, Umeå (6/7) Margareta Hammarström, Stockholm (4/4) * Eva Swahn, Linköping (4/7) Lars Wiklund, Uppsala (6/7) Adjungerade ledamöter Anders Eriksson, Stockholm (5/7) ekonomiskt sakkunnig David Svaninger, Göteborg (2/4) * ordförande Kandidatföreningen nämndens sekreterare Marie-Louise Schyberg, Stockholm Nämndens ledamöter Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförandena i de särskilda delegationerna och högst åtta övriga ledamöter. Nämnden kan adjungera föredragande i särskilda frågor. Adjungerad får delta i nämndens överläggning i dessa frågor men inte i besluten. Nämndens leda-möter utses vid ordinarie fullmäktigemöte. Ordförande och vice ordförande väljs för en period av två år och kan inte omväljas. Nämndens övriga ledamöter väljs för en period av tre år och kan omväljas en gång i följd. Om en nämndledamot avgår under mandattiden utser fullmäktige vid nästa eller påföljande möte ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre år. Av nämndens ledamöter ska minst hälften vara verksamma utanför Storstockholm. utvärdering av nämndens arbete Nämnden utvärderar sitt arbete genom en systematisk och strukturerad process en gång per år, med syfte att utveckla nämndens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen sker under ledning av ordföranden och avrapporteras till nämnden. Den senaste utvärderingen avrapporterades vid nämndmötet den 26 27 januari 2009. * Ledamöter som tillträdde 1 januari 2010 har kunnat delta på fyra möten. Övriga ledamöter på sju möten. Från vänster Mats Bauer, VD, Magnus Domellöf, Kerstin Hulter Åsberg, Stefan Lindgren, Lars Wiklund, Britt Nordlander, Ingemar Engström, Margareta Troein Töllborn, Peter Friberg, Anders Eriksson, Nils Conradi, Tove Gunnarsson, Yngve Gustafson, Margareta Hammarström, Bo Carlberg och Hanna Brauner. Saknas gör Ulf Gunnarsson, Eva Swahn och David Svaninger. Foto: Lasse Skog 5

Delegationen för Forskning och Prioriteringskommittén Ulf Gunnarsson ordförande EN AV DE VIKTIGASTE UPPGIFTERNA för Svenska Läkaresällskapet är att stödja medicinsk forskning och utveckling för att främja kvalitet i utbildning och sjukvård. Att vara läkare innebär ett kontinuerligt lärande för att upprätthålla och vidareutveckla kompetens. Nya kunskaper utvecklas genom medicinsk forskning på basal och klinisk nivå. Dagens forskning kommer morgondagens sjukvård tillgodo och främjar därigenom människors hälsa och välbefinnande. Ledamöter i Delegationen för Forskning SLS valda: Ulf Gunnarsson Karolinska Institutet Magnus Domellöf, vice ordf Umeå Universitet Sofia Elm Linköpings Universitet Peter Friberg Göteborgs Universitet Margareta Hammarström Karolinska Institutet Ulf Lindbladh Göteborgs Universitet Anne-Liis von Knorring Uppsala Universitet Ulrika Smedh Göteborgs Universitet SLS delegerad: Theo Bodin, Linköping Kandidatföreningen Utsedda av SLS med särskild kompetens från andra organisationer: Charlie Eriksson Vetenskapsrådet Karin Eriksson Läkemedelsindustriföreningen Sören Johansson Swedish Medtech Bo Lindblom Socialstyrelsen Hannie Lundgren Sveriges Kommuner och Landsting Måns Rosén Statens beredning för medicinsk utvärdering Britt Skogseid Uppsala Universitet Delegationens sekreterare: Malin Wåhlin Efter det att den tidigare kommittén för klinisk forskning och sjukvårdens organisation slagits samman med forskningsdelegationen har arbetsuppgifterna kommit att omfatta såväl övergripande principer för fördelning av medel från SLS fonder som forskningspolitiskt arbete. Delegationens arbete har i första hand koncentrerats till de strukturella och praktiska faktorer som behöver påverkas för att den patientnära forskningen ska stimuleras och därvid främja en god kvalitet i dagens och morgondagens sjukvård. Under verksamhetsåret har delegationen haft fyra sammanträden. Fokus har legat på implementering av de båda betänkanden som prof Olle Stendahl avgivit åt regeringens vägnar ( Åtgärsplan för den kliniska forskningen. SOU 2008:7 och Klinisk forskning ett lyft för sjukvården. SOU 2009:43) och utredningen Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen, vilken leddes av Nina Rehnqvist. Som ett led i detta arbete har en hearing hållits med dessa båda som moderatorer. Som särskilt prioriterade frågor har identifierats ledningsstruktur inom universitetssjukvården, underlättande av translationell forskning samt förbättrad samverkan i forskning och utveckling mellan sjukvård och industri. Arbetet fortsätter med målen att på den Medicinska riksstämman, tisdagssammankomsterna och i pressen driva SLS ståndpunkter. Sällskapets hus utgör en central och öppen mötespunkt för medlemmar från hela landet även om mycken aktivitet också sker i de lokala läkaresällskapen. Förmedlandet av forskningsresultat ska stimulera till ny och övergripande forskning och är därför en viktig del i Läkaresällskapets arbete för att främja patientens bästa möjliga diagnostik och behandling. Genom projektanslag och postdoc/resestipendier stimulerar Svenska Läkaresällskapet främst unga forskare. Svenska Läkaresällskapets forskningsdelegation har under året haft fortsatt gott samarbete med Marianne & Marcus Wallenbergs stiftelser som utlyst forskartjänster för disputerade med läkarexamen vilka är verksamma vid klinik på sjukhus eller inom den svenska primärvården, med universitetsanknytning. SLS roll är där att vetenskapligt granska till stiftelsen inkomna ansökningar och ge förslag till fördelning. Inom ramen för detta arbetar vi även gemensamt för att stärka den kliniska forskningen. Vetenskapliga fonder Svenska Läkaresällskapet förvaltar mer än 130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för medicinsk forskning inom alla specialiteter. Sällskapet avger också förslag till utdelning ur Socialstyrelsens fonder. Under verksamhetsåret utdelades sammanlagt cirka 33,9 miljoner kronor (inklusive medel ur specialfonder och Socialstyrelsens fonder), fördelade på forskningsanslag samt resor och stipendier. I år tillämpades en ny bedömningsmall där patientnytta värderas och jämte vetenskaplig kvalitet läggs till grund för bedömningen. Stiftelsernas syfte Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning bygger på de donationer som SLS tacksamt mottagit under åren. Medlen har särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgodosedd genom anslag från universitet och forskningsråd. Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt forskning de första åren efter disputation samt medel för aktivt deltagande i kongresser över hela världen. Forskningsvistelser vid centra utanför Sverige stöds också speciellt om de innebär inhämtande av ny teknik och nya metoder. Utöver projektanslag och resebidrag ledigförklarar Sällskapet även post doc-stipendier till i första hand kliniska forskare för att 6

ge dem möjlighet till tjänstledighet med finansiering från SLS, för att bedriva fortsatt forskningsarbete. Prioriteringskommittén Forskningsdelegationens prioriteringskommitté bedömer inkomna ansökningar om projektanslag och stipendier och överlämnar sitt förslag till Sällskapets nämnd för beslut. Kommittén har bestått av 23, av nämnden valda, ledamöter. Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller beslut av särskilda sakkunniga. Projektanslag Våren 2010 utdelades till projektanslag, ur Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning 15,3 miljoner kronor samt ur Socialstyrelsens fonder, 3,1 miljoner kronor. Totalt inkom 212 ansökningar om projektanslag till SLS varav 108 beviljades. Efter ett par år med minskat antal projektansökningar till SLS har antalet ansökningar ökat med 27% jämfört med föregående år. Antalet ansökningar som fått hög poäng har också ökat. Andelen beviljade var 51% vilket är något lägre än tidigare år. Andelen beviljade projektmedel som gick till sökande med läkarexamen ökade från 47% till 64% vilket bedöms bero på att patientnytta nu vägs in i bedömningen. Till Socialstyrelsens fonder inkom 138 ansökningar och 53 beviljades. Resebidrag Resebidrag kan sökas kontinuerligt under verksamhetsåret utöver sommarperioden samt ur specialfonderna. Under 2009 2010 inkom 356 ansökningar, av dessa beviljades 254 för utdelning ur Läkaresällskapets fonder till ett belopp av 3,3 miljoner kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) företrädesvis vid utländsk institution för att lära nya metoder. Schablonbelopp har även i år varit: 6 000 kronor för resor inom Norden, 8 000 kronor för resor i Europa, 10 000 12 000 kronor för resor till USA samt 13 000 kronor för resor till övriga världen. För en längre tids forskningsvistelse vid utländsk institution har maxbeloppet varit 50 000 kronor. kliniska forskare ska kunna ta tjänstledigt med finansiering från SLS, för att bedriva forskning. Glädjande nog inkom i år något fler ansökningar än förra året, nämligen 42. Av dessa beviljades 22. Stipendiebeloppet har varit 18 000 kronor per månad med villkoret att 100 procents tjänstledighet tas ut under en sammanhängande period. Perioden ska omfatta minst två månader per ansökningstillfälle. Stipendiet kan utgå högst fem gånger till samma person. Vid ansökningstillfället våren 2010 utdelades 22 post doc-stipendier på totalt 1,9 miljoner kronor. SLS pris till Yngre forskare Forskningsdelegationen delar varje år ut ett pris om 100 000 kronor till den unga forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag. År 2009 gick priset till Mattias Collin, Biomedicinskt Centrum, Lunds Universitet (sid. 22). SOU 2008:7 Åtgärdsplan för den kliniska forskningen SOU 2009:43 Klinisk forskning ett lyft för sjukvården. Ledamöter i Forskningsdelegationens Prioriteringskommitté: Ulf Gunnarsson, ordförande Stockholm Magnus Domellöf, vice ordf. Umeå Inge Axelsson Östersund Jan Borén Göteborg Kristian Borg Stockholm Lars Dahlin Malmö Jan Ernerudh Linköping Eva Maria Fenyö Lund Dan Holmberg Umeå Thomas Kahan Stockholm Anne-Liis von Knorring Uppsala Kerstin Landin-Wilhemsen Göteborg Matthias Löhr Stockholm Olle Melander Malmö Ola Nilsson Göteborg Eva Nylander Linköping Eva Samuelsson Krokom Anja Smits Uppsala Ingrid Strömberg Umeå Inger Sundström Poromaa Uppsala Eva Tiensuu Jansson Uppsala Lars-Olof Wahlund Stockholm Anders Waldenström Umeå Kommitténs sekreterare: Malin Wåhlin Post doc-stipendier Sedan 1990 har medel reserverats ur forskningsfonden för årlig utdelning av stipendier, främst avsedda för att nydisputerade 7

Projektanslag 2010 SLS SLS SLS SLS SoS SoS Ihre Gastro Ihre Totalt Gastro Totalt projekt projekt post post doc doc projekt projekt projekt Antal ansökningar 212 42 138 55 26 473 Varav beviljade kvinnor 64 13 27 10 4 118 Varav beviljade män 45 9 26 34 1 115 Antal som sökt med: Läkarexamen 136 29 61 50 22 298 Barnmorskeexamen 1 1 2 Beteendevetarexamen 2 2 4 Biomedicinsk analytiker 9 7 16 Civilingenjörexamen 3 1 5 8 Dietistexamen 1 1 Folkhälsovetare - 1 1 Naturvetarexamen 42 6 38 2 2 90 Psykologexamen 1 1 Sjukgymnastexamen 1 2 3 Sjuksköterskeexamen 4 4 Tandläkarexamen 1 1 Teknologexamen 1 1 Annan examen 17 6 15 2 2 42 Inkomna ansökningar SLS projekt varav SoS projekt varav SLS varav beviljade SoS varav beviljade projekt beviljade projekt beviljade Annan anslagsförvaltare 11 5 10 4 Göteborgs universitet 31 17 20 5 Karolinska institutet 95 51 68 31 Linköpings universitet 9 4 6 3 Lunds universitet 22 14 9 3 Smittskyddsinstitutet 4 1 1 0 Stockholms universitet 4 2 2 0 Umeå universitet 10 8 6 2 Uppsala universitet 25 75 16 5 Örebro universitet 1 0 Totalt 212 109 138 53 8

Övriga fonder Välgörenhetsfonderna Läkaresällskapet har fonder för läkare och familjer som råkat i trångmål och där ekonomiska bidrag kan hjälpa. Detta utgör ett viktigt stöd av stor betydelse för mottagarna. Under verksamhetsåret har 640 000 kronor delats ut ur välgörenhetsfonderna, 245 000 kronor för psykiskt sjuka ur Bexelius fond, 32 000 kronor för resor till kurort ur Diemers och Nauckhoffs fonder samt 16 000 kronor för reumatiskt sjuka eller cancersjuka ur Sjögrens fond. Behövande medicine studerande har fått stipendier på 290 000 kronor ur Hennerlöfska fonden. Inspektor för välgörenhetsfonderna är Kerstin Hulter Åsberg. Svenska Läkaresällskapets 175-årsfond Fonden instiftades 1983 med anledning av Sällskapets 175-årsjubileum och har till syfte att bekosta medicinskt vetenskapliga symposier och seminarier arrangerade av Svenska Läkaresällskapet. Kongresstiftelsen Läkaresällskapets stiftelse för främjande av spridning av vetenskapliga medicinska forskningsrön, bildades 1983. Ändamålet med stiftelsen är att stödja vetenskapliga kongresser och konferenser. Stöd kan utgå till förfinansiering för kongresser som är beslutade att äga rum i Stockholm. hennerlöfska fonden Läkaresällskapets stipendiefond för medicinstudenter har till ändamål att dela ut stipendier till medicine studerande eller medicine kandidater från Karolinska institutet och universiteten i Uppsala och Lund som har visat särskild flit och gott resultat samt har ekonomiska svårigheter. SLS har prioriterat sökande som avsatt tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befunnit sig tidigt i utbildningen eller som inkom kort slutfört den har under senare år prioriterats lägre. Vägledning för sökande projekt, resor & stipender Skriften informerar om de fonder och stipendier som finns tillgängliga att söka samt hur medlen söks. Ett nytt elektroniskt ansökningssystem infördes under 2010 och övergången krävde lite extra arbete för de sökande. Det nya systemet är dock mer driftsäkert och har större utvecklingsmöjligheter än det gamla. 9

Delegationen för Utbildning delegationen har som mål att främja läkares utbildning. Man ska även på eget initiativ, eller på uppdrag av Sällskapets fullmäktige eller nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. Stefan Lindgren ordförande Ledamöter: Stefan Lindgren Kerstin Nilsson, ordf 2009 Elin Forslund Olof Lagerlöf (2009) Christian Löwbeer Svante Nordgren (2009) Jörgen Nordenström Ulf Peber Olof Rosén Olle Svensson Eva Swahn Adjungerade ledamöter Annika Eklund-Grönberg Kerstin Nilsson Delegationens sekreterare: Annie Melin Grundutbildningen & AT Den särskilda arbetsgrupp som bildades 2008 har haft ett sammanträde och fortsatt att diskutera frågan om en sammanhållen utbildning fram till legitimation. Gruppen arrangerade ett symposium på Medicinska riksstämman den 25 november: Vad är målet för AT? Kan det uppfyllas och hur säkerställer vi kvaliteten? Medarrangörer: Svensk förening för medicinsk undervisning, SFMU och Läkarförbundets forsknings- och utbildningsdelegation. Kerstin Nilsson och Hans Hjelmqvist modererade symposiet. Deltagare och panel diskuterade frågor som progressionen i utbildningen, examinationen och det europeiska perspektive. Medverkande: Brita Bergseth, Högskoleverket, Kerstin Sjöberg, Sveriges Kommuner och Landsting, Svante Nordgren, Svensk förening för medicinsk undervisning, SFMU, Olof Rosén, Läkaresällskapet och Göran Mellbring, Socialstyrelsen. Specialisttjänstgöringen Delegationen har på nämndens uppdrag, arbetat med att ta fram ett par modeller som kan användas som ett diskussionsunderlag för specialistindelningen. Läkares fortbildning Continuing professional development (CPD) Läkaresällskapets och Läkarförbundets gemensamma arbetsgrupp bildades 2007 och har fortsatt sitt arbete med fortbildningsfrågorna. Under verksamhetsåret har gruppen formulerat ett gemensamt ställningstagande för kontinuerlig fortbildning av ST-läkare och fortsatt arbetet med en skrift om CPD med modeller och system anpassade för svenska förhållanden. I gruppen ingår från SLS: Kerstin Nilsson, Annika Eklund-Grönberg och Christian Löwbeer, från Läkarförbundet: Hans Hjelmqvist, Turid Stenhaugen och Thomas Zilling. AT-stämman För tredje året i rad deltog SLS med en monter vid den årliga AT-stämman på Norra Latin i Stockholm. Den 25 mars ordnades en ATkväll i SLS hus. IPULS och SPUR Delegationen har, på nämndens uppdrag berett frågan om SPUR och IPULS bör slås samman till en enhet och uformat en kravspecifikation för IPULS fortsatta verksamhet. Nämnden har publicerat ett uttalande som delegationen formulerat: IPULS och SPUR två viktiga aktörer för läkarens professionella kompetensutveckling. Läkaresällskapet menar att SPUR och IPULS är nödvändiga och att de är professionens och arbetsgivarens gemensamma ansvar. SLS anser att SPUR ska ingå i IPULS AB, där SKL är representerat, och att hela verksamheten bör ledas av en gemensam styrelse. SPURs ansvarsområde bör utsträckas till att omfatta fortbildning på regional nivå och förutom värdering av utbildningsprocessen även inbegripa ett system för värdering av utbildningsresultatet under AT, ST och fortbildning. SLS anser att IPULS AB bör ha en återstart. Utbildningsgranskningen måste förstärkas från dagens varudeklaration i riktning mot kvalitetsdeklaration, i första steget genom att information motsvarande ett kursbokslut alltid finns tillgängligt när en kurs upprepas. Dessutom föreslår SLS att IPULS uppdrag ska inkludera både vidareutbildning och fortbildning. Användningen av det statliga bidraget ska specificeras. SK-begreppet avvecklas till förmån för vidareutbildning med eller utan statligt stöd. IPULS inventerar och skapar utbildningar som motsvarar brukarnas behov genom att beställa sådana utbildningar från lämpliga aktörer. 10

IPULS utvecklar modeller för modernt pedagogiskt upplägg av vidareutbildning och fortbildning och stimulerar pedagogiskt utvecklingsarbete, inklusive e-lärande, eventuell genom att använda delar av det statliga bidraget för sådana ändamål. IPULS skapar och sprider modeller för on the job learning, framför allt avseende återkoppling och reflektion i den dagliga kliniska verksamheten, som komplement till kurserna. SLS menar att kvalificerad, professionell kvalitetsgranskning kostar pengar. SPUR och IPULS bör även fortsättningsvis finansieras genom avgifter. De avgifter som hittills tagits ut är låga, i förhållande till andra jämförbara organ. Kompetensportföljen Under våren beslöt SLS att avsluta sitt engagemang i Kompetensportföljen, som trots flera års arbete inte infriat förväntningarna. Internationellt seminarium Seminariet Förbättrad progression i läkarutbildningen: Om resan från kandidat till specialist arrangerades på SLS den 25 26 maj 2010. Seminariet arrangerades av Svensk förening för medicinsk undervisning, SFMU, i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och SLS. Professor David Irby från USA var gästföreläsare och på mötet deltog representanter från högskolorna, Socialstyrelsen, SKL, ansvariga för AT- och ST-utbildningarna, studierektorer och handledare. Det nordiska samarbetet Det årliga mötet mellan de nordiska läkarorganisationernas kanslier ägde rum i Sverige i slutet av augusti. Under mötesdagarna diskuterades aktuella problemställningar i de nordiska läkarföreningarna samt kommande kursaktiviteter och utbildningsprojekt. Council av Sveriges läkarförbund. I den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO Union Européenne des Médecins Omnipracticiens, representeras Sverige av Läkarförbundet. SPUR-expertgruppen SPUREX Läkaresällskapet har varit representerat i gruppen genom Olle Svensson, Umeå. Gruppens syfte är att fortsätta utvecklingen av inspektionsverksamheten. Den ska även kunna ge goda råd i principiella frågor och delta som lärare vid utbildning av nya SPUR-inspektörer. Spur och Spur-stiftelsen SPUR-stiftelsen är Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet i specialisttjänstgöringen. Övriga möten Läkaresällskapets utbildningsdelegation Ett nationellt core Stiftelsen curriculum arbetar med granskning för av och Läkarförbundets Utbildnings- och kliniker som bedriver specialistutbildning. Det praktiska arbetet har skett på den svenska läkarutbildningen forskningsdelegation (UFO) hade sitt årliga informationsmöte den 11 november SPURs kansli. Resultaten från inspektio- ONSDAGEN DEN 25 NOVEMBER SAL T 3 kl. 12.30 14 Moderator: Martin Wohlin 2009 på SLS. Deltagare: Allan Cumming, Hans Hjelmqvist, nerna Stefan publiceras Lindgren, Kerstin i Läkartidningen Nilsson, Yosef Tyson och på Att definiera vilka kompetenser en läkare bör Läkaresällskapets Symposiet blir en unik och möjlighet Läkarförbundets att lära mer om besitta, bör föregå förändringar i läkarutbildningen. hur man resonerar kring läkares utbildning utanför Det europeiska På det samarbetet viset arbetar man vid många utländska webbplatser. läkarutbildningar. Välkommen att diskutera en nationell kunskapsbas Sveriges gränser. Läkaresällskapet har varit De olika specialiteterna Symposiet representeras»ett nationellt core curriculum representerat för den för läkare på i SPUR-stiftelsen den Medicinska Riksstämman. av Kenth genom Professor Allan sina Cumming sektioner svenska och läkarutbildningen«specialitetsföreningar i den europeiska kärnkompetenser samarbets- för läkare. VD, SLS. ger tillfälle att lära Johansson, mer Västervik och Mats Bauer, om och diskutera nationell och internationell syn på Arrangör: Sveriges läkarförbund Professor of Medical Education and the Director På symposiet medverkar Stefan Lindgren ordförande i World Européenne Federation for des Medical Education organisationen, of Undergraduate Union Teaching and Learning for och Allan Cumming från Edinburgh. Allan kommer bl.a. att dela med sig av sina erfarenheter från Médecins the College of Medicine Spécialistes, and UEMS. Sverige Veterinary Medicine at the representeras i UEMS Tomorrow s Management Doctors, the Tuning Project, the Scot- University of Edinburgh tish Doctor och MEDINE. The Tuning Project (Medicine) www.tuning-medicine.com Vad är målet för AT? Kan det uppfyllas och hur säkerställer vi kvaliteten? ONSDAGEN DEN 25 NOVEMBER SAL C 8 kl. 14.30 16 Moderatorer: Kerstin Nilsson och Hans Hjelmqvist Deltagare: Brita Bergseth, Högskoleverket Kerstin Sjöberg, Sveriges Kommuner och Landsting, Svante Nordgren, Svensk förening för medicinsk undervisning, SFMU Olof Rosén, Svenska Läkaresällskapet och Göran Mellbring, Socialstyrelsen Allmäntjänstgöringen (AT) innebär såväl en formell utbildning för att erhålla legitimation som en anställning för praktisk tjänstgöring inom läkaryrket. Lärandet under AT ska innebära en fördjupning i förhållande till grundutbildningen och säkerställa kompetensen hos den legitimerade läkaren. AT bedrivs idag dock under mycket varierade former och ansvaret för AT är delat på flera parter. Det tas idag flera lokala initiativ för att förbättra AT, men det saknas en modern målbeskrivning för AT och det finns inget samlat system som säkerställer kvaliteten på AT. Symposiet avser att tydliggöra de syften som AT är tänkt att fullgöra ur skilda verksamhetsföreträdares perspektiv, att beskriva hur verkligheten ser ut idag, att diskutera det gap som finns mellan syftet och den aktuella verkligheten samt att initiera en diskussion kring vilka åtgärder som kan vara aktuella för att öka kvaliteten. Under diskussionen kommer vi belysa frågor som progressionen i utbildningen, examinationen och det europeiska perspektivet. Arrangörer: Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, Sektionen för medicinsk undervisning SFMU Delegationen arrangerade symposiet på den Medicinska riksstämman den 25 november, i samarbete med Läkarförbundet och Svensk föreningför medicinsk undervisning, SFMU. The Scottish Doctor www.scottishdoctor.org Dokumenten finns som pdf:er på Läkaresällskapets hemsida www.sls.se/utbildning/9629.cs 11

Delegationen för Medicinska riksstämman Nils Conradi Riksstämmans generalsekreterare Ledamöter: Nils Conradi Mats Bauer, VD SLS Boel Andersson Gäre, pediatrik Eva Edin, beroendemedicin Per Follin,infektionssjukdomar Margareta Hedström, ortopedi Sara Holmberg, allmänmedicin Bruno Hägglöf, barn- och ungdomspsykiatri Mikael Karlberg, oto-rhinolaryngologi, huvudhalskirurgi Klas Sjöberg, internmedicin Carl Johan Sundberg, idrottsmedicin Fredrik Tornqvist, Kandidatföreningen Gunnar Wagenius, onkologi Solveig Wållberg Jonsson, reumatologi Delegationens sekreterare: Eva Kenne Delegationen svarar för förberedelser och genomförande av Svenska Läkaresällskapets Medicinska riksstämma. Delegationen har nämndens uppdrag att se till att Riksstämman ges en sådan inriktning och innehåll att den på bästa sätt speglar medicinens utveckling och främjar medlemmarnas vidareutbildning. Riksstämmans program Riksstämman ägde rum den 25 27 november 2009 i Stockholm. Årets tema var Ökad kunskap och klokare vård för patientens bästa. På Allmänna mötet föreläste sir Cyril Chantler över ämnet Modern health care; the roles and responsibilities of health professionals. Årets yngrepristagare Mattias Collin fick motta sitt pris på 100 000 kr samt sammanfattade sin forskning i föredraget: Kan bakteriella enzymer som gör antikroppar sockerfria bota autoimmunitet. Symposier och gästföreläsare Till 2009 års Rikstämma inkom 107 symposieförslag och 81 kunde beredas plats i programmet. Kandidatföreningen ordnande ett symposium Blivande läkare utan etisk kompass som tog upp etikundervisningen ur ett studentperspektiv vid olika lärosäten. Svensk sjuksköterskeförening i samverkan med SLS ordnade två seminarier. Seminarierna försökte besvara frågorna: Varför behövs de specialistutbildade sjuksköterskorna? och Hur värderar vi vårdens utveckling? Riksstämmans program inkluderade också 36 inbjudna gäst- och högtidsföreläsare. Denis Mukwege från Panzisjukhuset, Kong Kinshasa var den föreläsare som, mycket välförtjänt, fick den största mediala uppmärksamheten för sitt arbete med kvinnor och kvinnovåld. Konst & Läkekonst Ur serien Konst & Läkekonst bjöds på tre program. Peter Tjajkovski en mänsklig, medicinsk och musikalisk gåta presenterades med eget konserterande av Hans Persson i samband med det Allmänna mötet. Kirurgi och musik handlade om den unika vänskapen mellan Billroth och Brahms med föredrag Eddie Persson, sång, Linus Börjesson och piano Martin Hellström. Gåsen är en dum fågel för stor för en och för liten för två. Medverkande: Staphan Rössner ackompanjerad av Holiday Singers. after fair och fest Stockholmsmässan inbjöd till After Fair på onsdagskvällen med Patrik Isaksson, Trion Gentlemen och Ellinor Asp. Riksstämmans fest gick av stapeln på Münchenbryggeriet med cirka 400 deltagare som fick bevittna årets utdelning av Athenapriset och underhållning av komikerna och magikerna Ivan och Lacki. Lägereldar Många bidrag inkom till fototävlingen och en bild av en eld på en sandstrand i solnedgång tagen av Klas Sjöberg, Malmö, vann och bilden fick alltså pryda programboken. Flera av de insända bidragen visades också i en fotoutställning under Riksstämman. Personalen på SLS kansli hade i montern, på ett mycket kreativt sätt, förverkligat en lägereld med tillhörande bänkar och fårfällar. Där kunde alla känna sig välkomna in i värmen. Riksstämmans programbok. Denis Mukwege föreläste inför en fullsatt sal på Stockholmsmässan. Riksstämman i siffror Antalet deltagare i det vetenskapliga programmet minskade något. Besökare till utställningen minskade mera men våra utställare är fortsatt positiva. Kongressdelegaterna var cirka 4 500 och det totala antalet besök var cirka 10 500 att jämföra med förra årets siffror som var cirka 5 000/13 000. 12

Delegationen för medicinsk etik Läkaresällskapet insåg tidigt behovet av etiska perspektiv på medicinska frågeställningar. Redan 1970 bildades därför Delegationen för medicinsk etik med uppgift att främja intresset för etiska frågor inom medicinen. Delegationen ger nämnden råd i etiska frågor, yttrar sig i de etiska frågor som läkare möter i sitt dagliga arbete, utarbetar riktlinjer inom området samt arrangerar workshops, seminarier och debatter i ämnet. Etikdelegationen föreslår även varje år mottagare av Hippokratespriset, som belönar etik i klinisk verksamhet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 2010 Delegationen har under verksamhetsåret haft sex sammanträden och ett internat samt arrangerat en workshop, två tisdagssammankomster, fem symposier under Medicinska riksstämman samt en etikdag gemensamt med Läkarförbundet. Riktlinjer för palliativ sedering Läkaresällskapets riktlinjer inom området utarbetades 2003. Under året har delegationen arbetat fram en uppdatering av de befintliga riktlinjerna som skickats ut på remiss till sektioner, associerade föreningar och Läkarförbundet. Särskilda diskussioner har förts med Sektionen för palliativ medicin. Uttalandet betonar patientens grundläggande rätt till symtomlindrande behandling vid outhärdliga symtom och att möjligheten till behandling ska grunda sig på läkarens medicinska bedömningar. Donationsförberedande behandling av döende patienter En workshop i ämnet hölls den 21 september 2009. Inbjudna debattörer presenterade och diskuterade ämnet utifrån etiskt perspektiv. Av diskussionen framgick det att området sannolikt kräver en lagändring då det är oklart om vård får bedrivas om det inte gagnar patienten själv. Workshopen resulterade i en rapport i Läkartidningen, en debattartikel i Dagens Nyheter och ett underlag för en hemställan till Socialdepartementet om att frågan måste utredas. Symposier på medicinska Riksstämman 2009 Läkare i samhällsdebatten: Vågar vi säga vad vi menar och mena vad vi säger? med perspektiven: Att våga, vilja och kunna vara tydlig. När det inte räcker att predika. Språkets makt över tanken. Massmedia, vän eller fiende. Moderator var Håkan Bengtsson och panelen bestod av Kerstin Hagenfeldt, Niels Lynöe, Peter Sylvan och Marie Wedin. Kontinuitetens betydelse i vården: Läkare med ansvar eller bara en schemarad på kliniken? Moderator Rurik Löfmark, i panelen Göran Nilsson, Hans Rutberg, Gunilla Tegerstedt och Karl Sallin. Palliativ sedering: Vet vi vad vi gör? Gör vi vad vi bör? Moderator Niels Lynöe. I panelen ingick Gunnar Eckerdal och Ingemar Engström. Kandidatföreningen om etik i utbildningen. Moderator Lisa Karlsson. Om organdonation (i samarbete med Transplantationskirurgiska föreningen). Moderator Annika Tibell Tisdagssammankomster Delegationen arrangerade den 2 februari: Etiskt förhållningssätt i praktisk sjukvård vad betyder det och hur kommer det till uttryck? Medverkande: Per-Arne Fall, Kristina Söderlind Rutberg och Mattias Lundquist. Moderator: Ingemar Engström. Den 9 februari medverkade delegationen i Läkaretiken och de apatiska flyktigbarnen. Medverkande: Göran Bodegård, Ingemar Engström, Agneta Pleijel, Astrid Seeberger och Gellert Tamas. Etikdebatt vid Fullmäktigemötet Den 20 oktober avslutades fullmäktigemötet med en etikdebatt: Läkekonst i livets slutskede juridik, etik, praktik. Deltagare: Ann Edner, Carl-Johan Fürst, Elisabeth Rynning och Niels Lynöe. Moderator var Torsten Mossberg, Socialstyrelsen. etikdag SLS och Läkarförbundet arrangerade en gemensam etikdag den 10 november: Etiska riktlinjer livlina eller snubbeltråd? Syftet var att få till stånd en debatt kring sjukvården och dess lagar och författningar. Ingemar Engström ordförande Ledamöter Läkarrepresentanter: Ingemar Engström Niels Lynöe (ordförande 2009) Gunnar Eckerdal Ann Edner Annika Eklund-Grönberg Samuel Gebre-Medhin Rurik Löfmark (2009) Kristina Söderlind Rutberg Gunilla Tegerstedt Hans Thulesius (2009) Anders Ågård Allmänhetens representanter: Håkan Bengtsson Publicistklubben Ingvor Bjugård (2009) Sveriges Kommuner och Landsting Lars-Åke Johnsson SACO-Jusek Britt-Marie Ternestedt Svensk sjuksköterskeförening Adjungerade ledamöter: Lisa Karlsson Mattias Lundquist (2009) Kandidatföreningen Britt Nordlander Prioriteringsfrågor Karl Sallin Yngreläkarrepresentant Delegationens sekreterare: Agneta Davidsson Ohlson 13

Vilket syfte har etiska riktlinjer och hur uppfattas de av vårdpersonal och patienter? Drygt 100 personer deltog i den stundtals livliga diskussionen. Under verksamhetsåret har delegationen även diskuterat: livsslutsfrågor, rökstopp i vården, uppdatering av HLR-riktlinjerna och etikämnet i läkarutbildningen. HippokratespriseT pris för etik i klinisk verksamhet Per-Arne Fall, Geriatrik, Linköping, utsågs till årets mottagare av Hippokratespriset. Delegationens uttalanden Ickemedicinskt motiverad omskärelse av små pojkar. Delegationen för medicinsk etik anser att beslut om icke-medicinskt motiverad omskärelse av pojkar är svårförenligt med respekt för barnets rätt till integritet och självbestämmande samt med hänsyn till barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Det finns därför skäl att avvakta med ett sådant ingrepp till dess att barnet självt kan samtycka till åtgärden. Information vid mammografi. Det är viktigt att personer inte bara kallas till mammografi med automatik utan att kallelsen föregås av en allsidig och saklig information om syftet med den erbjudna undersökningen, inkluderande vinster och risker. Ur etisk synpunkt är frågan om informerat samtycke och hur informationen utformas viktig. Vad informationen ska innehålla är däremot en uppgift för experter på området att uttala sig om. Rutiner vid provoperationer. Delegationen menar att provoperationer bör kunna genomföras på en avlidens kropp i Sverige, utan behov av lagändring, om: 1) den avlidne skriftligen medgett detta eller om det går att utreda genom samtal med en närstående att detta skulle ha kunnat vara i överensstämmelse med den avlidnes uppfattning, 2) den avlidne under sin livstid skriftligen donerat sin kropp för främjande av den anatomiska undervisningen och forskningen efter sin död, s.k. helkroppsdonation. Delegationen i debatten Etikdelegationen har under året deltagit flitigt i den allmänna debatten, främst rörande frågan om avbrytande av livsuppehållande behandling. Ett flertal debattartiklar i detta ämne har förekommit i såväl dags- som fackpress. Därtill har delegationens ordförande inbjudits att delta i ett flertal radio- och TV-program, främst kring detta ämne men också kring frågan om omskärelse. Delegationen har på detta sätt getts möjlighet att påverka såväl den allmänna debatten kring medicinsk etik som den mer formella juridiska hanteringen av dessa frågor, främst i förhållande till Socialstyrelsen. avgivna remissvar Etikdelegationen har under året deltagit i beredandet av följande remissvar: Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang. Oberoende granskningsfunktion för hälso- och sjukvården. Bättre vård och stöd till individen. Lagrådsremissen: Etisk bedömning av nya metoder i vården. Handbok om informationsskyldighet och patientinflytande. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler, vävnadsinrättningar, användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m. Allvarlig brottslighet som hinder att genomgå högskoleutbildning. Klinisk forskning Ett lyft för sjukvården. Begrepp och termer inom vård och omsorg. Missbruksutredningen Blomquistmedaljen Medaljen slogs på initiativ av Sällskapets kommitté för medicinsk etik 1996 till minne av Clarence Blomquist och som erkänsla för dennes framsynthet i medicinsk-etiska frågor. Han var en föregångsman och har betytt mycket för utvecklingen i den medicinska etiken. Medaljen delas ut i samband med överlämnandet av Läkaresällskapets pris i medicinsk etik i klinisk verksammhet. 14

Kommittén för medicinsk språkvård SPRÅKKOMMITTÉN arbetar med att vårda det medicinska språket dels genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknytning, dels genom att informera och medverka i olika språkvårdande aktiviteter. De medicinska termfrågorna läggs in i kommitténs språkfrågedatabas på Internet. Kommittén har under året haft fyra sammanträden. Språkfrågorna har primärt sänts till Terminologicentrum TNC, med vilket SLS tillsammans med Läkartidningen har ett ekonomiskt avtal, för en första granskning av språkvårdare. Frågorna har vid behov behandlats vid kommitténs sammanträden och diskuterats på språkkommitténs elektroniska diskussionslista. Kommittén har beslutat vilka frågor och svar som ska läggas in i språkfrågedatabasen. Kommittén har under verksamhetsåret fått disponera en sida i SLS Aktuellt där ett urval frågor och svar ställts samman. Språkkommittén har språkgranskat ett stadgeändringsförslag för SLS nämnds räkning och givit förslag till språkliga förenklingar. Språkkommittén förbättrar kontinuerligt sin information på SLS webbplats med bl.a. uppdateringar i språkfrågedatabasen. Man har även lagt in anvisningar om hur man gör för att söka artiklar i Läkartidningens språkspalt Medicinens språk. Samverkan Språkkommittén har samverkat med terminologiintressenter såsom Sektionen för medicinsk informatik SFMI, Socialstyrelsens enhet för fackspråk och informatik och Socialstyrelsens språkgrupp bl.a. genom gemensamma möten. Kontakterna mellan språkintresserade i SLS sektioner upprätthålls genom att ett urval av de språkfrågor som kommer in till TNC sänds till alla sektioners språkkontakter. Den 23 mars 2010 ordnades ett möte med sektionernas språkkontakter med efterföljande tisdagssammankomst. Vid mötet talade Magnus Fogelberg om språkliga principer i journaler och terminologisk frihet, Ulla Gerdin informerade om översättningsarbetet med Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms) och skriften Medicinskt fackspråk i skrift råd och riktlinjer. Jörgen Malmquist informerade om lexikonarbete. Bengt i Lindskogs språkpris Språkkommittén har medverkat i nomineringen till språkpristagare. Priset delas ut vartannat år. 2009 års språkpris tilldelas Jörgen Malmquist, Höllviken (sid. 21). tisdagssammankomst, riksstämman och termkonferens Kommittén arrangerade en tisdagssammankomst den 23 mars 2010: Engelska termer i vårt medicinspråk praktiska eller störande? Föreläsare: Jörgen Malmquist. Kommittén deltog på termkonferensen Språk och kommunikation den 23 24 september 2009 och på Medicinska riksstämman i symposiet Framtidens vårddokumentation den 26 november 2009. Avgående ledamot Ulla Clausén, som varit ledamot i kommittén sedan den startade 1987, slutade som ledamot den 23 mars 2010. Ulla har arbetat för Svenska språknämnden (numera Språkrådet) och har suttit som allmänspråklig expert i kommittén. Remisser Språkkommittén har under året deltagit i beredandet av tre remissvar till Socialstyrelsen: Begrepp och termer för planer inom vård och omsorg. Begrepp och termer för socialtjänststatistik. Handbok om informationsskyldighet och patientinflytande. Ledamöter i kommittén: Magnus Fogelberg ordförande tillika sektionsrepresentant för neurologi Ulla Clausén Språkrådet Ulla Gerdin Socialstyrelsen enheten för fackspråk och informatik Torvald Granfors sektionsrepresentant för urologi Jarl Holmén Läkartidningen Torsten Mossberg sektionsrepresentant för klinisk nutrition Björn Smedby Socialstyrelsen enheten för klassifikationer Tom Pettersson Finska Läkaresällskapet Hans Ågren sektionsrepresentant för psykiatri Adjungerad till Språkkommittén: Annika Asp, Terminologicentrum TNC Kommitténs sekreterare: Annie Melin Medicinskt fackspråk i skrift Råd och riktlinjer Version 1 2010-03-05 Läkartidningen, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet, Terminologicentrum TNC Dokumentet är en sammanställning av de råd och riktlinjer som lämnas av Läkartidningen, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård och Terminologicentrum TNC, och som också ligger till grund för det interna språkvårdsarbetet i respektive organisation. Arbetsgruppen som har arbetat fram dokumentet utgjordes av Åsa Holmér, språkkonsult och terminolog vid Terminologicentrum TNC, Magnus Fogelberg, Jarl Holmén, Ulla Gerdin, Lise Sjöstedt och Björn Smedby. 15

Läkaresällskapets IT-kommitté IT-KOMMITTEN bildades 2008 och är ett rådgivande stöd till SLS nämnd när det gäller IT-utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS sektioner och deras företrädare för IT-lösningar inom hälso- och sjukvården. Kommittén företräder SLS vid kontakt med myndigheter och organisationer, besvarar remisser m.m. på uppdrag av nämnden. Göran Petersson ordförande Ledamöter: Göran Petersson Anne Björk Nils Conradi (2009) Soffia Gudbjörnsdottir (2009) Mattias Lundquist Nils Schönström Eva Swahn Maria Werner Kommitténs sekreterare: Annie Melin Inspirationsdag 21/4 Professionen, IT-lösningar och den Goda vården - offer eller aktör? Medverkade: Nils Schönström, Carina Forsberg, Anne Björk, Erik Nilsson, Gunnar Klein och Gösta Enberg. Policy och handlingsplan Under verksamhetsåret har en policy för IT utifrån SLS kärnbudskap samt en handlingsplan för SLS avseende IT-lösningar i vården utformats. Kommittén har inhämtat synpunkter från sektionerna avseende vilka IT-initiativ i hälso- och sjukvården som SLS IT-kommitté bör bevaka och driva samt namn på kontaktperson. Inspirationsdagen den 21 april Professionen, IT-lösningar och den Goda vården - offer eller aktör? Syftet med mötet var att synliggöra SLS IT-kommitté och sektionernas IT-kontakter samt att få fler läkare att engagera sig i ITlösningar i hälso- och sjukvården. Cirka 20 deltagare hade anmält sig till mötet, många anmälde dock förhinder pga vulkanaskan. Möten Kommittén har haft tre möten under året och medverkat i följande konferenser och seminarier: Socialdepartementets samrådsgrupp inom Nationella strategin för ehälsa EIRA-dagarna Kvalitetsregisterkonferensen Referensgruppen för Nationella Standardvårdplaner (SVP) Sweden ehealth Accelerator, Socialdepartementet den 23 november. Socialstyrelsens möte om Nationellt Learning Management System (LMS) i hälsooch sjukvården den 24 november. Medicinska riksstämman som medarrangör tillsammans med sektionen för medicinsk informatik (SFMI) i symposierna: Framtidens vårddokumentation och Kan IT bidra till bättre läkemedelsanvändning? WoHIT, World health Internet meeting i Barcelona 15 18/3. WoHIT är Europas ledande konferens inom e-health och ett samarrangemang med EU-ministerkonferensen om e-health. Cirka 3 000 besökare och 95 utställare deltog i konferensen. Mer än 160 svenskar fanns i den gemensamma svenska delegationen, ledda av Karin Johansson, statssekreterare hos socialminister Göran Hägglund. Besökarna representerade departement, myndigheter, kommuner, landsting, intresseorganisationer och industri. Från svensk sida var syftet med konferensen bland annat att berätta hur man samarbetar kring ITfrågorna i vården samt att visa upp pågående projekt, som just nu används i svensk vård. IT-kommittén har på uppdrag av nämnden fått utvärdera webbtjänster från två företag. IT-kommittén har haft möte med SFMI om samarbete. SFMI besitter värdefull specialkunskap som en tvärvetenskaplig, multiprofessionell förening och IT-kommittén har ett allmänt perspektiv och utgör brygga till sektionerna. Ett uppföljningsmöte till inspirationsdagen planeras att genomföras med myndighetsföreträdare på den Medicinska riksstämman hösten 2010. IT-kommittén har arbetat med att förbereda deltagande i WoHIT 2011 som äger rum i Budapest och Vitalis 5 7 april 2011 på Svenska Mässan i Göteborg. Vitalis är mötesplatsen för utveckling av vård och omsorg genom IT. Besvarade remisser Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. 16