Buddhismen vs Spiritualismen

Lärande och samhälle Individ och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Buddhismen vs Spiritualismen En studie om människan och världen Buddhism vs Spiritualism A study aboute human and the world Emma Svensson Lärarexamen 300hp Religion och lärande 2011-01-18 Examinator: Handledare: Bodil Ange Liljefors handledare Persson Handledare: Anders Lindh 1

Författare: Emma Svensson; Sammanfattning: Människan lever idag i en värld som är i ständig förändring. Världen har blivit mindre tack vare den utvecklade tekniken och människor rör sig fritt över landsgränserna. Detta kan skapa en stor otrygghet hos människan och kan bidra till att hon söker tryggheten i sig själv och vill få svar på de existentiella frågorna, Vem är jag? Var kom jag ifrån? Både buddhismen och spiritualismen har blivit populära trosåskådningar inom västvärlden, kanske för att dessa religioner är mer individualistiska och står utanför kraven på gudstjänst och bön? Syftet med denna studie är att se vilka komponenter som dessa två trosåskådningar har gemensamt och vad som skiljer dem åt inom människo- och världsbilden. Studerandet av buddhismen och spiritualismen är utförd genom kvalitativa studier från litteraturkällor och dokumentärfilm. Analysen är uppdelad i fem stycken som resonabelt diskuteras igenom utefter frågeställningarna och berör ämnen som; karma, inkarnation, den andra sidan, olika varelse former och människans egna konstellation. Nyckelord: Spiritualism, buddhism, världsbild, människobild, karma, återfödelse, gud, medium 2

Innehållsförteckning 1. Inledning s 5 1.1 Bakgrund s 5 1.2 Syfte och frågeställningar s6 2. Teoretiskbakgrund s 8 2.1 Medier s 8 2.2 New age och framtiden s 9 3 Metod s 10 3.1 Val av metod s 10 3.2 Urval s 10 3.3 Tillvägagångssätt s 11 3.4 Analys och bearbetning s 12 4 Buddhismen s 13 4.1 Buddhismens historia s 13 4.2 Människobilden s 13 4.3 Karma s 16 4.4 Buddhismens världsbild s 17 3

5. Spiritualismen s 20 5.1 Historisk bakgrund s 20 5.2 Sture Johansson s 21 5.3 Doris Ankarberg s 24 5.4 James Van Praag s 25 6 Intervju med Christine Lundin s 28 6.1 Christine Lundin s 28 7 Resultat s 32 8 Analys s 35 8.1 Diskussion s 35 8.2 Slutsats s 40 9. Källförteckning s 44 4

1 Inledning 1.1 Bakgrund Under 2000-talet har mycket förändrats och speciellt teknikens värld. Den avancerade tekniken har gjort att världen krympt. Definitionen av tid och rum har inte samma innebörd nu som förr. Samspelet mellan närvaro och frånvaro har ändrat betydelse. Idag behöver vi inte befinna oss i samma land för att arbeta inom ett och samma företag. 1 Att världen idag uppfattas som en värld har öppnat många dörrar inom t.ex. studier, jobb, boende, teknik och forskning. Landgränserna ter sig mer flytande då individen rör sig fritt mellan länderna och vi utbyter erfarenheter, kunskaper, traditioner och kulturer med varandra. Dessa utbyten gör att vårt kulturella arv och traditioner förändras i en snabbare takt än tidigare. För vissa individer skapar denna företeelse förvirring. Det kan för vissa bli svårt att veta hur man ska förhålla sig till gamla traditioner i det nya samhället. New age har fått många anhängare i västvärlden, kanske för att den lätt kan assimileras till människans hektiska liv och livsstil? New age brukar benämnas som ett religiöst smörgåsbord, just för att individen själv kan plocka samman olika religiösa föreställningar och konstruera en religion som passar hennes föreställning om världen och om livet efter döden. 2 I läraryrket möter du elever med många olika trosuppfattningar och det är både ett privilegium och en utmaning att skapa samhörigheten i ett mångkulturellt samhälle. För mig personligen är detta en stor anledning till att jag gjorde mitt yrkesval. Att få möjligheten att bygga broar och skapa gemenskap bland olikförhållande. Jag har valt att fördjupa mig i buddhismen och spiritualismen för de båda ligger mig varmt om hjärtat. Buddhismen har sedan jag var liten lockat mitt intresse genom sitt osjälviska uttryck och kärleksfulla aggerande till allt levande. När jag som vuxen mötte spiritualismen kändes det som en vidareutveckling på buddhismens tankar och ställningstagande. Detta skapade nyfikenhet hos mig och jag ville undersöka min tes. För att göra det konkret och hanterbart ringade jag in mina funderingar till människan och världens uppbyggnad. 1 2 Giddens, Anthony, Modernitet och självidentitet självet och samhället i den senmoderna epoken, 1999, Göteborg,s 26 Hammer, Olav, På spaning efter helheten new age en ny folktro?, 2004, Finland, s 27-31 5

1.2 Syfte och frågeställningar I detta arbete kommer jag att jämföra buddhismen och spiritualismen mot varandra. Jag vill undersöka religionernas föreställningar om jordelivet och livet efter döden. Jag har valt att avgränsa mig till trosuppfattningarnas världsbild och människobild. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse till vardera trosuppfattningen och deras likheter respektive skillnader. Vilka likheter respektive olikheter finns i uppfattningen om människobilden, mellan buddhismen och spiritualism? Vilka likheter respektive olikheter finns i uppfattningen om världsbilden, mellan buddhismen och spiritualism? 6

2 Teoretisk bakgrund Religiös förändring kan var mer eller mindre kreativ och i vissa fall är den så kreativ att den avviker så mycket från sitt ursprung att religionen tar sig ett helt eget uttryck. Det är så nyreligiösa samfund tillkommit. Nyreligiösa samfund är då nytänkande och befinner sig i opposition mot de konventionella föreställningarna. Nyreligiositet har uppstått just på detta sätt. Nyreligiösa rörelser (kallas även new age) och har sitt ursprung från urgamla visdomar från Indien, Egypten, Kina, Tibet och från världens naturfolk. Nyreligiositet har blivit en paraplybeteckning och har många sympatisörer under sig. Man ska vara försiktig med att generalisera dessa olika nyreligiösa samfund för de kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. 3 Spiritism, Transcendental meditation, Hare Krishna, Scientologi och Dragon Rouge är bara några av alla samfund som finns under denna beteckning. Men det finns några gemensamma drag hos de nyreligiösa rörelserna: Att hela kosmos är en enhet som den moderna människan tappat pga. av industrialismen och vetenskapen. I new age litteratur möter man sällan ordet Gud. Om man talar om gudom menar man på att människan själv bär på denna gudomlighet. Det är våran egna kraft inom oss, finns i det skapande. Genom ett holistiskt synsätt så kan människan själv läka det som brustit, genom nytt tänkande och olika metoder. Man vill läka både den andliga varelsen och den biologiska människan. Att Moder jord är ett levande väsen som misskötts av människan genom konsumtionssamhället. Genom ett nytt tankesätt både ekologiskt och andligt kan människan läka sitt förhållande till jorden. Att varje människa är unik och uppfyller en alldeles egen plats och funktion på moder jord. Genom olika tekniker kan man ta reda på sin egen livsväg genom meditation eller genom tarotkort. 4 Att det finns olika sätt att nå kunskap på, inte bara genom våra fem sinnen eller genom vårt förnuft. Den intuitiva känslan kan ge oss mycket kunskap om vi bara lyssnar. En del new age sympatisörer tror att det finns varelser som nått en högre utvecklingsnivå och som vi 3 4 Frisk, Liselotte, Nyreligositet i sverige, ett religionsvetenskapligt perspektiv, 2000, Falun, s 15-19 Hammer, Olav, På spaning efter helheten, new age en ny folktro?, 2004, Finland, s22-23 7

kan kommunicera med genom utvalda personer Att människan i stort har en inbyggd strävan att utvecklas andligt. New age betyder bokstavligen den nya tidsåldern. Namnet användes på sjuttiotalet inom de nyandliga kretsarna själva. Då menade man att människan står inför en andlig och samhällelig revolution. Människan befinner sig i ett utvecklingssystem. Människan kommer att återfödas och genom varje återfödelse tar hon med sig lärdomar från sitt förra liv. Varje liv har nya utmaningar som hon ska lära sig att handskas med och liksom i det förra livet tar hon med sig sina lärdomar till nästa inkarnation. 5 2.1 Medier I olika kulturer runt om i världen har religiösitet varit en länk mellan människan och det översinnliga. Människan har låtit sig blivit besatt av andar eller gudar, gjort schamaniska själsresor och siat. En röd tråd går genom historian från profeterna som religiösa gestalter i gamla testamentet till vår tids budskap från översinliga intelligenser. Så att ta emot budskap är ingen ny företeelse. När new age växte fram under 60- och 70- talet var budskapen de grundläggande beståndsdelarna i tron. Att kunna ta emot budskap från andevärden och sedan förmedla det anses vara en gåva och då kallas du för ett medium. Sättet att ta emot budskap har även förändrats genom tiden. Förr föll oftast medierna ner i djup trans, det händer sällan idag. Ett annat ord för att ta emot budskap kallas för kanalisering, namnet har kommit nu på senare tid. Det finns även de medier som förmedlar sig genom automatisk skrift. Automatisk skrift menas med att man skriver ner budkapen utan att vara medvetna om det. Det finns även de medier som uttrycker sig genom att spela piano eller måla tavlor. Ibland samlas människor för att emot meddelande från andevärlden. Då står mediet framför folksamlingen och ger ut de budskap som hon får till sig, sådant möte kallas seans. 6 Sture Johansson, Dorisk Ankarberg, Helena Montelius är bara några i mängden i nutiden som kanaliserar budskap. 7 5 6 7 Hammer, Olav, På spaning efter helheten, new age en ny folktro?, 2004, Finland, s22-23 Arlebrand, Herrmansson, Wallin, s85 Arlebrand, Hermansson, Wallin, Ny tid ny tro? Nyandliga rörelser och riktningar i dagens samhälle, Kristianstad, 2003, s219-222 8

Dessa människor som mottar budskap är i sin personlighet väldigt olika och de poängterer att de är precis som du och jag, helt vanliga människor. Sättet de tar emot budskapen och hur de förmedlar budskapen skiljer dem också åt, just för att de är olika individer. 8 Det finns även de medier som uttrycker sig genom att spela piano eller måla tavlor. Ibland samlas människor för att emot meddelande från andevärlden. Då står mediet framför folksamlingen och ger ut de budskap som hon får till sig. Ett sådant möte kallas seans. 9 2.2 New age och framtiden New age anpassar sig till de trender och värderingar som ligger i tiden. När frågor som hälsa och välbefinnande blev viktiga, profilerar sig new age sig som en hälsorörelse. Man talar här om att det enda människan ska följa är sin egna inre röst, intuitionen. Inte vad andra säger till henne att göra och tänka. Genom att new age anpassar sig till en moderna människans livssituation har new age goda förutsättningar att kunna fortsätta att utvecklas i framtiden. Inget tyder på att new age enbart är en trend som kommer förvinna. Tvärtom räknar man med att new age kommer bli en viktig del för de människor som söker andra svar på andra vis. 10 8 9 10 Arlebrand, Hermansson, Wallin, Ny tid ny tro? Nyandliga rörelser och riktningar i dagens samhälle, Kristianstad, 2003, s219-222 Arlebrand, Herrmansson, Wallin, s85 Arlebrand,Hermansson, Wallin, s70 9

3 Metod 3.1 Val av metod För att få en djupare bild av det samlade materialet har jag valt ett hermeneutiskt sätt att behandla uppsatsen på. I hermeneutiken är man intresserad av innebörden och förståelsen av texten, vilket tillämpats i min uppsats då jag är angelägen om att förstå och tolka i analysen. Den hermeneutiska cirkeln handlar om texter som tolkas som en helhet och helheten tolkas utifrån delarna. För att kunna förstå texten måste den sättas i ett större sammanhang, samtidigt som det större sammanhanget endast blir begripligt om man är förtrogen med textens enskildheter. I tolkningsprocessen kan man inte plocka bort sig själv och varje person bär med sig kunskap som påverkar sättet att tolka. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. Det finns flera fördelar med att använda den kvalitativa metoden framför den kvantitativa. Ett skäl är att man är intresserad av att fånga helheten istället för summan. En annan viktig orsak är att forskaren eftersöker det som ligger dolt under ytan och endast kan belysas genom intensiv läsning av texten. 11 Därför ser jag den kvalitativa textanalysen som det självklara valet. Med dessa metodval är det min målsättning att få en djupare förståelse utifrån mitt syfte och frågeställning. 3.2 Urval Jag har avgränsat mig till litteratur som är relevant för min uppsats. Litteraturen är tillförlitlig och finns att låna på bibliotek. Litteraturen inom buddhismen valde jag innehåll som var mer övergripande. Buddhismen i sig är ett stort ämne och man kan lätt förkovra sig i den. Jag valde tre böcker; Buddhismen religion, historia liv skriven av Jacobsen och Knut A, Religionernas historia om tro, hänförelse och konflikter skriven av Sören Wibeck och Tankar om Buddhismen skriven av Lama Angarika Grivinda. Även inom Spiritualismen finns det mycket, dock mycket som inte tillämpar min uppsats. Som t.ex. om olika meditationstekniker och om hur människan ska hitta sin inre källa. Jag valde två böcker skrivna av två olika medium Samtal genom dimensionerna av Doris Ankarberg och Andarna mitt ibland oss upptäck sanningen om andra sidan av James Van Praag, som båda har ett högt anseende inom Spiritualismen. Dessa böcker passade precis mitt ändamål. 11 Bergström Göran & Boréus Kristina, Textens mening och makt,, Lund,2005, s 24-40 10

En annan källa jag valt att använda mig av är en dokumentärfilm regisserad av Anders Grönros som heter Ambres - en död talar. Anders Grönros har tidigare fått guldbagge för Agnes Cecilia och Glasblåsarnas barn. Idén till dokumentären är främst från psykologen Hans Ljungqvist som är en av Sveriges främsta esoteriker. Dokumentären är 58 minuter lång och filmen har sänts i SVT2. Syfte med filmen är att försöka förstå fenomenet Sture Johansson som är ett medium och Ambres, som är den som talar genom honom. Anders Grönros ger inga egna tolkningar eller slutsatser i dokumentären utan anser att det är upp till tittarna själva att bilda sig en uppfattning. Styrkan i filmen är att den inte tar några ställningstaganden av skaparna själva. Jag har även gjort en intervju. Enligt Trost är det en kvalitativ intervju då du intervjuar en eller flera personer. Antalet varierar beroende på vad man vill undersöka och att det är urvalsprocessen och variationen i den som är mest relevant. I mitt fall blir dock urvalen inte så varierande då jag enbart valt en kandidat. Däremot är Christine Lundin en kvinna runt 45 års ålder med 25 års erfarenhet att jobba som medium och hon har ett gott rykte. Inom new age är majoriteten kvinnor och runt medelålder. Detta innebär att Christine Lundin representerar mångfalden anhängare inom new age. 12 Jag har även använt mig av urvalsmetoden som Trost kallas för bekvämighetsurval, då man väljer personer utifrån vilket man anser fyller en funktion i sammanhanget. För mig har denna metod fungerat bäst då jag stötte på Christine på en hälsomässa och fick hennes visitkort. Sedan använde jag mig av denna kontakt för detta ändamål. 13 3.3 Tillvägagångsätt Litteraturen hittade jag både på Malmö stadsbibliotek och Malmö högskola. Jag lånade hem en massa böcker. Efter jag skumläst igenom dem visste jag vilka böcker som skulle passa min uppsats och vilka som inte gjorde det. Christine Lundin ringde jag upp frågade om hon ville ställa upp och bli intervjuad. Hon tackade ja och vi bestämde en dag då jag skulle komma hem till henne. Christine bedriver sin verksamhet i hemmet. Dessutom är det bra att intervjua i en miljö om den berörande är avslappnad och trygg i. 14 Jag valde att spela in intervjun på min mobiltelefon så att jag kunde vara mer närvarande i samtalet. Christine hade inget emot att jag spelade in samtalet. Frågorna jag hade utformat använde jag mig mer som ett verktyg. Trost menar på att man ska göra låta den intervjuade tala fritt vilket leder till 12 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund, 2005, s117 13 Trost, jan, s120 14 Trost, Jan, s50 11

vidare samtalsämne. Risken är stor om man spaltar upp sin intervju på frågorna att man lättare får korta snäva svar. Att den intervjuade känner sig delaktig i samtalet ger en stor vinning. 15 Se frågorna i bilagan. 3.4 Analys och bearbetning Vid en kvantitativ undersökning finns det klara och tydliga tekniker, hjälpmedel och regler. Litteraturen bearbetade jag genom närläsning och valde sedan ut de delar som jag ansåg relevanta till arbetet. Enligt Trost finns det fyra sätt att bearbeta en intervju. För det första kan man lyssna igenom banden flera gånger, för det andra kan man skriva ner valda delar av intervjun och göra en sammanfattning av den och för det tredje kan man skriva ner intervjun in extenso, med alla pauser, skratt, m.m. Han talar också om en fjärde som är en kombination av de två senare. Hur man väljer att arbeta avgörs med vilket slutresultat man vill ha. 16 Filmen och intervjun bearbetade jag på samma vis. Jag såg filmen och lyssnade på intervjun flera gånger och skrev sedan ner allt ordagrant. Det var tidskrävande. Sedan när all information var nerskrivit på papper började jag bearbeta själva informationen. Jag valde bort sådan information som inte berörde mina frågeställningar. Sedan skrev jag ner allt som sades för att sedan när jag hade allt på papper välja ut de bitar som passade in på mitt arbete. Intervjun arbetade jag på samma vis som med filmen. Analysen gjordes genom att sammanställa alla min samlade information. Jag gjorde även en resultats mall så att det skulle vara enklare att följa mitt arbetssätt. 15 Trost, Jan, s44 16 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund, 2005, s125-128 12

4 Buddhismen 4.1 Buddhismens historia Buddhismen kommer ursprungligen från Indien och uppstod för 2 500 år sedan. 17 Grundaren till religionen är Buddha. Buddha är egentligen inte något tilltalsnamn utan en titel som betyder en upplyst, en uppvaknad. 18 Som de flesta världsreligionerna består även buddhismen av olika förgreningar på grund av oenigheter kring hur religionen skall tolkas och praktiseras. Buddhismen är uppdelad i tre huvudriktningar; theravadabuddhismen, mahayanabuddismen och tantriskbuddhism. Störst skillnad är det mellan theravadabuddhismen (de äldres lära) och mahayanabuddismen som inkluderat nya religiösa ansatser på grund av att buddhismen spreds till olika länder. 19 Den buddhistiska läran är bara ett redskap för att nå ett mål När vi har korsat en flod fortsätter vi inte med att dra flotten med oss vidare genom skogen, utan vi lämnar den på flodbädden. Den har gjort sitt. 20 4.2 Människobilden inom buddhismen Jag vänder mig först till människan Buddha. Alla källor är överens om att Buddha blev 80 år gammal. Han var en historisk person och enligt buddhistisk tradition har det funnits andra Buddhor före honom. Den Buddha vi känner till och som grundade buddhismen går under namnet Siddhartha Guatma. Inom buddhismen är det Buddhas lära som är relevant inte Buddha som person. Det var genom läran som han nådde nirvana. Det som skiljer Siddhartha Guatma från andra Buddhor var att han förstod hur verkligheten egentligen var beskaffad. Alla människor kan nå nirvana, kunskapen besitter människan själv men hon måste vilja söka efter den. Ingen annan kan ge den till henne men hon måste följa Buddhas lära för att kunna nå vägen dit. Jatakaberättelserna är berättelser om Buddhas liv och omfattar fler än 500 berättelser. 21 17 18 19 20 21 Wibeck, Sören, Religionernas historia om tro, hänförelse och konflikter, 2007, Alvesta, s341 Wibeck, s346 Nyreviderad upplaga: Jacobsen, Knut A, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm, s12 Jacobsen, s13 Jacobsen, s22 13

Det genomgående temat i alla berättelserna handlar om uppoffring, människans givande, att släppa begären i livet för att kunna leva fritt. 22 Det är inte Buddha som är det väsentliga i berättelserna utan innebörden i vad som vill förmedlas. I en av berättelserna handlar det om den blivande Buddha som då befinner sig i himlen Tusita och väntar på det rätta ögonblicket att träda ner på jorden. En sådan form kallas för boddhisattva och som en boddhisattva har man friheten att själv bestämma platsen, vilken familj man ska födas i och när man ska träda ner på jorden. Buddhas moder Mahanamaya bestämde sig en dag att följa nunnornas och munkarnas regler som bland annat innefattade sexuell avhållsamhet. Den dagen hade hon en dröm om fyra kungar förde henne till Himalayas höjder. Där fick hon ett renande bad som skulle avlägsna hennes orenheter och hon lades sedan på en gudomlig bädd. Denna natt blev Mahanamaya gravid. Jungfrufödseln står för kvinnas egen kraft till skapande. Buddha tog avstånd från politisk och rikedom i överflöd. Det visade han genom att lämna palatsen för att söka kunskap som asket. 23 Han gjorde även avkall på hierarkisk makt och auktoritetstro. Detta inkluderade även hans eget förhållningssätt till sina lärjungar. Han ville inte att de skulle höja honom till skyarna och göra hans personlighet auktoritär. Inte heller ville han att de skulle tro blint på allt han sa utan se orden som en utgångspunkt till deras egna erfarenheter och beslut. Buddhismen är en lära som vänder sig till alla oavsett ras, klass eller kulturella barriärer. 24 Den första predikan Buddha höll var för sina fem asketvänner. Det var här som Buddha satte igång lagens hjul, dharma, den religiösa sanningen. Kärnan var de fyra ädla sanningarna: Allt är lidande Lidandets ursprung är begäret Det finns ett slut på lidandet och Lösningen är att följa den åttafaldiga vägen. Som innefattade rätt åskådning, rätt sinnelag, rätt tal, rätt handling, rätt livsföring, rätt strävan, rätt medvetande och rätt koncentration. Den åttafaldiga vägen skulle leda dig till nirvana. 25 Buddhas insikt var att följa medelvägen som betyder att ta avstånd både från överflödig lyx och självspäkning. Fri från dessa ytterligheter kunde människan se klarare på livet vilket skänkte sinnet större frid och han kunde på så vis lättare nå insikten som ledde till nirvana. 26 22 23 24 25 26 Nyreviderad upplaga: Jacobsen, Knut A, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm, s27 Jacobsen, s30-31 Grivinda, Lama Angarika, Tankar om Buddhismen, 1987, Alvesta, 15 Wibeck, Sören, Religionernas historia om tro, hänförelse och konflikter, 2007, Alvesta, s 347 Grivinda, s13 14

Tankar och insikter som enbart grundade sig på kunskap och intellekt tar människan inte till upplysning, hon måste uppleva tankarna för att kunna uppnå nirvana. Annars så förblir hon fången i sitt eget sinne. 27 Buddha baserade hela sin lära på mänsklighetens lidande. Liksom en läkare inte frågar efter patientens tro utan efter dess lidande, så utforskar Buddha mänsklighetens lidande. 28 Orsaken till lidande är ett resultat av människans begär. Begären är obeständiga, oföränderliga och resulterar därför i sorg och lidande. Nyckeln är att bli fri begären och den åttafaldiga vägen är vägen dit. Enligt Buddha har människan ingen själ. Hon har ett medvetande som hon agerar och handlar efter, men inget bestående jag existerar och därför existerar heller ingen själ. Jaget är dessutom ett uttryck för själviskhet och begär. De som hävdade att människan hade en själ är egoistiska. Om människan kunde göra sig kvitt föreställningen att hon hade en själ så blev hon också kvitt sina begär, d v s själviskheten. Att förstå detta är en del av Buddhas lära om rätt förståelse. För att förtydliga läran om icke - jaget, själen, använder buddhismen teorin om de fem villkoren människan består av: 1) En kroppslig eller fysisk formsfär 2) Känslor och förnimmelser 3) Den intellektuella processen 4) Handlingsimpulser 5) Medvetande Inte i någon av dessa fem villkor som människan består av bor själen. 29 Människan är en kroppslig organism, en produkt av medvetandets skapande krafter och under en ständig förändring. Människan har därför inget bestående väsen, själ i sig. Vad ska det då vara för mening med individualiteten och all medvetenhet som människan erfar under sitt liv om det töms på detta vid varje återfödelse? Buddhismens svar är att döden och födelsen representerar en och samma process. Den enda skillnaden är enbart från vilket håll som du väljer att beskåda processen på. Lama Anagarika Govinda ger problematiken på denna fråga en tydlig metafor. Samma dörr kan betraktas som ingång eller utgång det beror helt på vilken sida av dörren du står. Vi har i andra liv passerat denna dörr både vid födsel och vid döden. Detta liv du lever idag utgör inget annat än andra sidan av dörren. Övergången från en existens till en annan har enligt buddhismen ingenting med själavandring att göra. Det finns ingen själ och därför kan ingen själ vandra vidare. 30 27 28 29 30 Grivinda, Lama Angarika, Tankar om Buddhismen, 1980, s16 Grivinda, s14 Wibeck, Sören, Religionernas historia om tro, hänförelse och konflikter, 2007, Alvesta, s352-353 Grivinda, s31 15

Människans återfödelse uppfattas mer som en enda cirkel av utvecklingssyfte, att vilja söka sig inåt, för att nå nirvana. 31 4.3 Karma Karmalagen fungerar som en direkt koppling till människans levda liv och svarar på hennes handlingar. Goda handlingar ger goda resultat medan onda handlingar ger dåliga resultat. Handlingar som utförts med självbehärskning, godhet och frikostighet leder till god återfödelse i det nästkommande livet. God återfödelse är att födas som människa. 32 Karman kan betalas ut vid olika tidpunkter i människans liv. Det kan betalas ut i det levda livet, i nästa liv och ibland sparas det till framtiden. 33 Handlingar som våld och hat leder till att människan återföds som djur eller en hungrig ande. Om handlingar inte har varit tillräckligt dåliga för att återfödas som djur eller hungrig ande återföds hon som människa med ett ogynnsamt liv. De som är giriga återföds fattiga, den som skadar andra återföds med sjukdomssymptom och krämpor. En människa som agerar med mycket aggressivitet återföds ful och frånstötande. Men inget är bestående, du dör och föds på nytt och så är det även när du hamnar i helvetet. Helvetet uppfattas som en skärseld. I och med att buddhismen inte tror på någon själ så innebär det att det är en och samma person som återföds i ett karmiskt förlopp. En vanlig metafor till detta återfödande är oljelampan som tänds av en annan lampa. Elden är ständigt vid liv och förändras i varje ögonblick. På samma sätt fungerar människans liv och personlighet. Hon förändras hela tiden men dör aldrig utan bara återföds. 34 Flera egenskaper leder till dålig karma. De tre mest betydande är begär (raga), hat (dversa) och förbindelse (moha). Motsatsen till att skapa god karma är, inget begär, inget hat och inga krav på förbindelse. Människan kan även utföra handlingar som bidrar till god karma och det ger människan både religiös och andlig belöning. En sådan handling är att vara generös som tex att ge munkar kläder och mat. Att överföra sitt religiösa tänkande och handlande till andra är det viktigaste. 35 Karman styrs av en människas handlingar och avsikten bakom handlingen. Handlingen måste ha skett aktivt för att den ska påverka karman. Om man av misstag råkar trampa på en insekt ger detta inte dålig karma men om du gör det avsiktligt skapas det dålig karma. 36 31 32 33 34 35 36 Grivinda, Lama Angarika, Tankar om Buddhismen, 1980, s31 Nyreviderad upplaga: Jacobsen, Knut A, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm, s60 Wibeck, Sören, Religionernas historia om tro, hänförelse och konflikter, 2007, Alvesta, s353 Jacobsen, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm, 60 Jacobsen, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm,s61-62 Jacobsen, s63 16

Buddhismen är starkt emot allt slags våld och aggressivitet. Buddha hävdade att om människan undviker allt våld så ökade det hennes empatiska förmåga och det leder till en osjälvisk kärlek, vilket i sin tur leder till god karma. Vanlig föreställning är att buddhister är vegetarianer för att de är emot dödande av djur, detta är ett missförstånd. Främst för att det är avsikten som räknas. Om djuret dödas för en specifik människa blir det dålig karma men om det är för människor anses det som föda och ingen karma ges. Buddhistiska munkar lever dessutom på allmosor och får ej tacka nej till gåvor. De får äta det som erbjuds. Karma är något som enbart skapas av människan. Gudarna lever ut god karma. Djur, hungriga och osaliga andar och varelser i helvetet lever ut sin dåliga karma som de skapade som människa och de är på väg till bättre existenser. Det är enbart människa som har möjligheten att påverka sitt karmiska förlopp och nå nirvana. 37 4.4 Buddhismens världsbild Natten Buddha fick sin upplysning fick han även den trefaldiga insikten. Buddhismen är indelad i två sanningsnivåer. De två första insikterna var knutna till de två lägre sanningsnivåerna medan den tredje insikten tillhörde den högsta sanningsnivån. På den lägre sanningsnivån finner vi karman och samsaran, dvs handlingar som återspeglas direkt till människans nästkommande liv beroende på hennes handlingar. Handlingarna leder antingen till god eller dålig karma. 38 Ordet samsara betyder att gå igenom ett kretslopp av återfödelser. Detta är något buddhismen vill undvika för denna existens grundas på lidande. På den högre sanningsnivån har vi de fyra ädla sanningarna: Allt är lidande, lidandets ursprung är begäret, det finns ett slut på lidandet, lösningen är att följa den åttafaldiga vägen. I buddhismens värld är varje varelse en manifestation av det karmiska kretsloppet och hon föds antingen till djur, människa, hungrig ande eller gud beroende på sin karma. 39 Gränserna mellan dessa arter är öppna, så ett djur kan födas till människa i sitt nästa liv. Det enda man vet på den lägre sanningsnivån är att man kommer att drabbas av sjukdom, ålderdom och döden. 40 Den världen vi människor på jorden kan tala om är vår erfarenhetsvärld. Därför kan vi endast tala om en värld som vi subjektivt kan erfara, vår egen föreställningsvärld. Buddha avvisade därför frågor rörande huruvida universum hade några gränser i tid och rum. Han ansåg att det var omöjligt att besvara. Detta kan tyckas konstigt med tanke på att Buddha var allvetande. Men Buddha talade med öppen hand. 41 37 38 39 40 Jacobsen, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm. s63-65 Jacobsen, s58 Jacobsen, s59 Jacobsen. s59 41 Jacobsen. s59 17

Buddha konstruerade fjorton frågor som han ansåg var omöjliga att besvara. Åtta av dessa fjorton frågor handlade om universums konstellation, om den var evig eller icke evig, rumsligt begränsad eller icke rumsligt begränsad. Fyra av dessa fjorton frågor handlade om Buddhas egen existens efter döden. De två sista frågorna handlade om ifall människans individualitet var identisk med hennes kropp. 42 Enligt buddhismen är universum ofantlig i tid och rum och består av andra planeter som liknar jorden vi lever på. Världssystemet genomgår återfödelser på samma sätt som alla levande varelser. Universum är pulserande, det faller ihop och återuppstår om och om igen. Man kan återfödas i fem olika tillvaroformer inom Buddhismen. Antingen som gud, människa, hungrig ande, djur eller varelse i olika helveten. Av dessa fem olika tillvaroformer är det bara människan som kan nå nirvana. Att återfödas till hungrig ande, varelse i olika helveten eller djur är ett resultat av dålig karma. Medan människa och gud är ett resultat på bra karma. Det enda otillfredsställande med att födas som gud är att även detta tillstånd har ett slut. Gudarna är utspridda i 26 olika himlar. 43 Samsara är uppbyggd på otillfredsställande, dvs. människans lidande och begär som gör att hon befinner sig i återfödandet. Återfödandet leder henne inte till nirvana. Men det finns olika grader av det. Helvetet är värst medan i de övre himlasfärerna är det inte mycket som är otillfredsställande. Universum är uppdelat i tre olika sfärer: Begärsfären Formsfären Formlösa sfären. I begärsfären kommer du när människan enbart styrs av karman, god som dålig. Här finner vi varelser som bor i helvetet djur, hungriga ande, människorna och de sex klasserna av gudar. I denna sfär är alla varelser underkastade sina begär. Form sfären kommer du när människan sökt sig innåt för att hitta svaren i sig själv. Detta görs med hjälp av meditation och den åttafaldiga vägen. Meditationen kan vara olika djup, desto djupare meditation desto högre upp i sfären kommer du. Formsfären är ett meditationsstadium. Denna sfär består av 16 himlar och ligger ovanför begärsfären. Här finns de högre gudar, brahmangudarna. Allra högst upp finns den formlösa sfären. Den sfär är även den ett meditationsstadium som du kommer till när människan valt att söka sig inåt. 44 42 43 44 Jacobsen. s59 Jacobsen, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm, s68 Jacobsen, s70 18

Här lever du som gud och här finns de fyra renaste himlarna. Dessa himlar är abstrakta och de är oändliga i både rymd och i medvetande. Här upplever man upplevelsen av intigheten, vilket betyder att allt är fulländat. Här finner vi även begrepp eller inget-begrepp. Här har vi det högsta tillvaroformerna i samsara. Men även detta har ett slut och det är det som är otillfredsställande Det är i dessa fyra himlarna som brahmagudarna föds i. 45 Denna tabell ger en bild över de olika sfärerna. Hur de hänger ihop och om de olika former människan kan återfödas i. Sfär Den formlösa sfären Med hjälp av De fyra renaste himlarna finns här Det högsta medvetandet i samsara Vilande medvetande utan begrep eller ickebegrepp Sökt sig inåt och genom djup meditation. Intigheten Brahmagudarna Formsfären 7 gudahimmelsnivåer 3 gudahimmelsnivåer 3 gudahimmelsnivåer 3 gudahimmelsnivåer Sökt sig inåt och genom meditation. Begärssfären 6 gudahimmelsnivåer människosfären Hungriga ande Djursfären Helvetessfären 46 Här lever du ut karman, dålig som god 45 Jacobsen, s70 46 Jacobsen, Buddismen religion, historia, liv, tredje reviderade upplagan 2005, (2000), Stockholm, s70 19

5 Spiritualism 5.1 Historisk bakgrund Spiritualismen kommer ursprungligen från Spiritismen. Spiritismen och Spiritualismen bygger båda på principen att andeväsen vill komma i kontakt med människan. 1850 avslöjades flertal spiritister ha fejkat kontakten med andevärlden och i denna veva bildades då en ny grupp, spiritualismen. Spiritualisterna tog avstånd från spiritismen och ville markera att de till skillnad från spiritisterna hade en seriös tro med starka etiska värderingar. 47 Det finns många olika sorters spiritualister. Även om de olika spiritualisterna skiljer sig åt har de mycket gemensamt. Något som kännetecknar spiritualisterna är kommunikationen mellan andevärlden och människovärlden som utförs av vissa människor så kallade medier. 48 Medier har olika sätt att skapa kontakt med andevärlden och oftast faller det in i någons slags trans. Vissa medier kommer inte ihåg vad de har förmedlat och i vissa fall är mediet i ett sådant djupt transtillstånd att andens röst träder fram. De olika sätten beror helt på individens personlighet och fallenhet. 49 Ett nyare sätt att ta emot budskap är genom att kanalisera, ordet kommer från engelskans channeling. Att kanalisera betyder att människan fungerar som en kanal för budskapet från andeväsen. Detta sätt är ett nyare inslag inom spiritualismen. Kanalisering riktar sig till alla människor, alla besitter kunskapen att få kontakt med andevärlden, alla människor är mediala. 50 A Course in Miracle är en bok som är känd världen över och kom till genom att en röst talade till Helen Schucman. Under åtta år pågick denna telepatiska diktamen och resultatet blev ett verk på 1000 sidor uppdelad i tre volymer. 51 Även Sverige har medier som kanaliserat böcker. Sture Johansson och Ambres, Doris Ankarberg och Cleo, Helena Montelius och Elahia är bara några i mängden. 52 Sture Johansson och Ambres har gjort ett starkt intryck på flera kända människor störst uppmärksamhet fick Ambres av Shirley Maclaine när hon skrev om honom i sin bok i Out on a Limb. 53 47 48 49 50 51 52 53 Arlebrand. Håkan, Det okända, om ockultism och andlighet i en nytidsålder, 1995, Örebro, s74 Arlebrand, Hermansson, Wallin, Ny tid ny tro? Nyandligarörelser och riktningar i dagens samhälle, andra upplagan, 2003, Kristianstad, s85 Arlebrand. Håkan, s79-80 Arlebrand. Håkan,, 85 Hammar, Olav, På spaning efter helheten, new age en ny folktro?, 2004, Finland, s231 Hammar, Olav, s222 Hammar, Olav, s227 20

Grundtanken inom spiritualismens är att döden bara är en bro över till ett annat medvetandetillstånd. Efter döden fortsätter människan att utvecklas. Straff finns inte i denna livsåskådning. 54 På andra sidan finns det olika nivåer och himlen är den högsta sfären i astralvärlden. I denna sfär råder det total frid och harmoni. De lägsta regionerna i den astrala världen skiljer sig inte mycket från det jordiska livet. Därför kan själar som precis gått över och som befinner sig längst ner av de astrala skikten ha svårt att förstå att den inte längre lever. 55 Även den andliga världen består av olika skikt som är baserade på hur långt individen har kommit i sin andliga utveckling. Allra högst upp i den kosmiska hierarkin finns det andliga ledare som består av upphöjda mästare. De kallas för de stora vita brödraskapen. 56 Många medier sägs hämta budskapen från Akashakrönikan. Akashkakrönikan är en kosmisk minnesbank. Allt som sker i en människas jordeliv registreras i etern, akasha, de femte elementet. Rudolf Steiner menade på att alla skolade medier kan öva upp sin förmåga att läsa i Akashakrönikan. Föreställningen om Akashakrönikan sammanfaller med CG Jungs teori om det kollektiva undermedvetna som är uppbyggt av olika arketyper. 57 Spiritualismen tror på människans godhet. Människan är inte i behov av någon frälsning och har därför ansvar för sitt liv. Därför bör människan sätta sin andliga och personliga utveckling som högsta prioritet. Den spiritualistiska gudsuppfattningen är panteistisk, att allt är besjälat. 58 Även medier är människor och kan därför göra mänskliga fel. Det kan innebära att mediet kan ge fel budskap till sin kund. Ett medium är inte hela sanningen av en människans liv, bara en länk ett hjälpmedel. 59 5.2 Sture Johansson Denna information är hämtad från filmen Ambres- En död talar. Sture Johansson är ett medium som faller i trans och låter Ambres tala genom sig. Ambres sägs vara ett 3000 år gammalt medvetande och som lånat Stures kropp sedan 1976. Ambres får årligen besök av hundratals människor som vill ta del av hans budskap. I dokumentären som denna information grundas på möter Anders Grönros från SVT Sture Johansson. Sture är en snickare som bor i en liten by i Värmland. Sture fick stor internationell uppmärksamhet på 80-talet då skådespelerskan Shirley MacLaine reste till Sverige för att träffa Ambres. Shirley skrev sedan om honom i sin självbiografi Ut på yttersta grenen. 60 54 55 56 57 58 59 Arlebrand. Håkan, Det okända, om ockultism och andlighet i en nytidsålder, 1995, Örebro, s79 Arlebrand. Håkan, s76 Arlebrand. Håkan, s 90-92 Arlebrand. Håkan, s90 Arlebrand. Håkan, s76 Arlebrand. Håkan, s88 60 Ambres en död talar 21

Ambres talar om att människan består av tre aspekter; Den begränsade människan Den obegränsade människan Den gudomliga människan Den begränsade människan är en produkt av sin omgivning, störst inverkan har föräldrar och sedan kommer omgivningen. Det är samhällsnormer och miljö som formar människan och den vuxna människan i sin tur som formar barnet. Kroppen vi föds in i här på jorden fungerar som ett verktyg. Människans essens finns inuti kroppen och det är menat att människan någon gång i livet ska vilja vända sig inåt mot sig själv. Lära sig att lyssna på sin inre röst. Ambres talar även om att de flesta människor är rädda för att vända sig inåt. Vi har blivit så vana vid allt brus så att stilla sig själv och lyssna på sin inre röst skrämmer oss. Ambres vill öppna våra ögon till att våga lyssna på vår röst som talar till oss. Att våga söka sig inåt och möta den obegränsade människan som finns inom var och en av oss. Den människan som utan fruktan själv skapar sina möjligheter och bejakar sin talang, hon är obegränsad. Inte för att göra egoistiska utan får att göra val som är baserade från en helt ny plattform. En plattform som har en helhetssyn att kunna se orsak - verka med ett öppet sinne. Den obegränsade människan är den som vågar söka sig inåt och ta reda på, var kommer jag ifrån? vem är jag?, att söka svar på de existentiella frågorna. Det är då hon möter sin egen kraftkälla den så kallade inre rösten. Den obegränsade människans uppvaknande leder i sin tur till en fördjupning inåt mot den gudomliga människan dvs det inre ljuset och Gudagnistan. När människan vaknat och sökt efter svar inåt så har hon också väckt gudomen inom sig d.v.s. den gudomliga människan. Människan har en längtan till att nå sin gudomlighet för här finner vi frid, balans och totalitet. 61 Ambres talar också om människans fruktan för döden. Den begränsade människan styrs av rädslan och rädslor stagnerar människan och hindrar henne från att utvecklas. Den obegränsade människan är den som vågar gå sin egen väg utan att se begränsningar. Människan inre röst är undervisande, kärleksfull och skulle hon följa den skulle hennes liv fyllas med kärlek. Då skulle inte döden och livet uppfattas som skrämmande. Men många människor styrs av normer, förväntningar och alla måsten i livet. Människan är bunden till den yttre världen som styrs av maktstrukturer, tävlan, och piedestaltänkande. Människan är bunden till sin rädsla. 62 61 62 Ambres en död talar Ambres en död talar 22

- Därför är jag här att lyfta er ur rädslan. Inte ur mörkret utan lyfter ni er bara ur rädslan så går ni ut ur ert eget mörker. Lyfter vi ut er från er egen rädsla vågar ni handla. Då vågar ni börja söka och när ni väl börjat söka i ert eget liv då kommer ni också börja upptäcka att livet existerar fortlöpande efter det att ni lämnat er fysiska kropp. Skillnaden mellan mig och er är nästan ingenting. Jag lånar också en kropp för att kunna förmedla mig till er. Ni har också en kropp som ni lånar för en stund 63 När människan talar om inkarnation så talar hon gärna om sig själv, att jag har varit inkarnerad någon annanstans, hon referat till sig själv. Det är aldrig människan som inkarnerar det gör den gudomliga människan. Den gudomliga människan mäter varken tid, rum eller avstånd och den gudomliga människan har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Människan på jorden mäter tid och rum och föds för att sedan dö. Det är den gudomliga människan som inkarnerar ner i en ny kropp vid varje nytt liv. Vid varje nedstigning tar den gudomliga människan med sig erfarenheterna som den har lärt sig. Denna kunskap lagras och esoteriska lärare och mästare brukar kalla det för akashkakrönikan. I akashkakrönikan lagras informationen i dokument och böcker. För att förklara inkarnationen bättre använder sig Ambres av en metafor: Ett grässtrå har en rad smultron trätt på sig. Grässtrået symboliserar den gudomliga människan och smultronet symboliserar ett levt människoliv på jorden. Den gudomliga människan har varit alla dessa smultron och är fortfarande inkarnerad i alla liv, men ni är det sista. Om man vänder strået och betraktar det från kortsidan, syns bara ett smultron och det är du. Men bakom dig döljer sig alla de andra smultronen. Smultronen finns på samma grässtrå, på samma gudomliga människa. Ambres talar även om något som han kallar för vittnet. Vittnet är summan av människans levda liv, här samlas all information även det som glömts och förträngts. Vid en nära-döden-upplevelse eller vid ett chocktillstånd spelar vittnet upp sig som ett inre band och människan brukar bli förvånad hur tydligt det visas. 64 Ambres befinner sig på en plats där människoliv inte existerar, han finns på andra sidan. På andra sidan lever man i ett tillstånd av frekvenser och förflyttar sig med tankens kraft. Här finns ingen strid, striden hör till människans värld. När människan kommit till den andra sidan fortsätter hon att utvecklas. Det som skiljer världarna åt mest är uppfattningen om tid och rum. Tusen år i människans värld uppfattas i Ambres värld bara som ett ögonblick. När människan kommer över på andra sidan kommer hon att mötas av den föreställning hon själv väljer. Hon kommer återförenas med de människor som betytt något för henne, t.ex. sin familj eller partner. Människan kan om den vill återta den kropp hon en gång älskade men den fysiska kroppen är egentligen överflödig. 63 64 Ambres en död talar Ambres en död talar 23

Ambres menar att man kan påstå att det är i människans värld som hon inte är fysisk på grund av att vi lever på en mycket lägre frekvens, i Ambres värld är han fysisk. Detta påstår han enbart för att förtydliga att varje värld är fysisk när hon befinner sig i den. I Ambres värld råder en total frid och frihet som är bedövande. Här finns bara kärlek, lycka och utveckling. Människor som haft en näradöden-upplevelse upplever något de aldrig tidigare erfarit, den objektiva kärleken. Den subjektiva kärleken drar sig tillbaka och man blir omgiven av en objektiv varm kärlek och upplever ett välbefinnande tillstånd. Här finns det inga sjukdomar eller svält. Den gudomliga människan träder fram och tar över det som människan har lärt sig och får även med sig karma. Människan har ingen karma för om människan själv skulle få välja vart hon skulle inkarneras hade hon valt rika föräldrar, den perfekta kroppen och en plats där det inte fanns något krig eller misär. Den gudomliga människan struntar i det, hon ser karman och följer den. Det är människan som skapar karma och den gudomliga människan som bär karman. När mayan kommer över på andra sidan kommer vittnet spelas upp för henne. Människan kommer då möta sig själv under varje liten detalj under sitt liv och allt vad hon gjort. Det är människans egen skärseld som hon får gå igenom. Men detta sker utan någon avsikt att bli förnedrad eller dömd. Insikten om sitt eget agerande bidrar till att hon blir fri. Det finns inget helvete eller någon djävul utan allt sker med kärlek. 65 Allt som sker har en mening och allt som existerar har en förklaring, detta gäller även andligheten. Men människan har valt att separera andligheten från sitt vardagsliv. Ambres menar att människan talar om andligt liv men även här skapar hon riter och ceremonier. Människan tror att andligheten måste utföras i ett speciellt rum och ledas av speciella människor. Andligheten blir på detta sätt något som åtskiljer i stället för att förenar. Ambres anser att själva ordet andlighet borde tas bort och ersättas med ordet medmänsklighet, han tycker inte att vi ska skilja andligheten och vardagslivet. För allt hör samman. 66 5.3 Doris Ankarberg Doris Ankarberg har i över fyrtio år arbetat som medium. Hon håller föredrag, demonstrationer och seminarier. För Doris är det en självklarhet att vi fortsätter att leva efter döden. Doris har medverkat både i TV och radio. Hon har skrivit flera böcker och cd-skivor. Doris Ankarberg anser att det är viktigt att veta sina tidigare inkarnationer av den anledningen att det är ett sätt att lära känna sig själv. 67 65 66 Ambres En död talar Ambres - En död talar 67 Ankarberg, Sundvall: Samtal genom dimensionerna, 2009, Helsingborg, s81 24

Genom kunskapen från tidigare inkarnationer kan man få svar på varför man reagerar på ett visst sätt inför en situation och varför man dras till något specifikt. Doris anser att döden bara är en öppning för en ny dimension som ger perspektiv på reinkarnationens betydelse. Under åren som medium har hon kunnat förmedla kontakten från andevärlden till människovärlden. Av egen erfarenhet har hon på detta sätt blivit övertygad om att döden enbart är ett förändrat tillstånd och att vi fortsätter att existera i en annan form som passar den dimensionen vi då befinner oss i. I människovärlden behöver vi vår fysiska kropp men i andevärlden behövs den inte. I denna ljusvärld finns upplyftande ljus och hjälpande intelligenser så som anhöriga eller änglar. Vi själva blir inte änglar. 68 Det är min uppfattning att vi på ett eller annat vis får ta del av vad vi gått igenom i jordelivet när vi lämnat det och kommer till andevärlden. Vi får där hjälp att upprepade gånger ta del av våra bra och mindre bra gärningar från det senast levda jordelivet. För att i nästa inkarnation göra om det vi inte lyckades med i det förra livet. På detta vis tar vi del av utvecklingspyramiden. Men det är inte säkert att en utvecklad själ får en lugn och trygg tillvaro i människovärlden, se bara på Nelson Mandela och Mahatma Gandhi. De ställdes inför personliga uppoffringar och utmaningar som inte många hade klarat av. Det finns en relation mellan utvecklingsnivå och ansvar. Ju högre utveckling desto större utmaning. I ett liv där inget sker skulle man kunna säga att det heller inte sker någon utveckling. 69 5.4 James Van Praag James Van Praag anses vara en av de mest skickliga andliga medium som är verksamma idag. Han är även föreläsare, författare och producent. Hans böcker har toppat New York Times bästsäljarlista och hans böcker har översatts till över tjugofem språk i trettio länder. James Van Praag är även en framgångsrik producent för CBS och har skapat TV- serien Living with the dead. Idag är han aktuell med TV-serien Ghost Whisper med Jennifer Love Hewitt. 70 När människan har lämnat detta liv kommer hon till en plats som finns mellan jorden och den dimensionen som ligger närmast jorden. Här beslutar sig anden om den vill stanna kvar nära jorden som jordbunden eller gå över till ljuset. Under denna korta period de har möjlighet att välja brukar de närvara på sina egna begravningar. 71 Vanligtvis dras de nyligen avlidna in till ett starkt vitt ljus. Vetenskapligt blir det vitt ljus när alla färger sammanförs. Det vita ljuset är porten eller öppningen till den andra dimensionen. 72 68 Ankarberg, Sundvall: s92 69 Ankarberg, Sundvall: s95-96 70 Van Praag, James; Andarna mitt ibland oss upptäck sanningen om andra sidan, 2011, Falun, s207 71 Van Praag, James; Andarna mitt ibland oss upptäck sanningen om andra sidan, 2011, Falun, s33 72 Van Praag, James; s35 25