Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation

Bakgrund Ett ekonomiskt system byggt på fossila bränslen är en inte hållbart på lång sikt Prisökningar på olja Miljöpåverkan Konkurrenskraft & fler jobb

Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation

Möjligheter att påverka? Handlingsutrymmet är begränsat Juridiska styrmedel mycket liten påverkan Ekonomiska styrmedel en viss möjlighet Administrativa styrmedel stora möjligheter att påverka

Ekonomiska styrmedel Offentlig upphandling Näringslivet Stimulerar till teknikutveckling Investeringsstöd (inkl t.ex. KLIMP) Näringsliv, organisationer, m.fl. Stimulans projekt Trafikpåverkande avgifter och bidrag Alla Reduktion av trafik, stimulans kollektivtrafik & alternativa drivmedel FoU-aktiviteter Fou-institutioner, företag Utvecklingsprojekt

Administrativa styrmedel Rådgivningsverksamhet Näringslivet, hushåll m.fl. Ökad medvetenhet Miljö- och energiledningssystem Näringsliv, myndigheter Miljöprofil/image, medvetenhet, trovärdighet Kommunala och regionala initiativ för samordning Kommuner, myndigheter Ökad kunskap, minimering av dubbelarbete, resursoptimering, trovärdighet

påverkansmöjlighet Samhällsplanering Kommunala och regionala planer Helhetssyn Samordning viktigt!

Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Näringslivsstruktur Aktiviteter Energiläget Är situationen tillrättalagd för att gå före?

Näringslivet Näringsliv med omfattande investeringar i FoU med hög andel naturvetare/tekniker Fordon, kemi, plast, läkemedel, IT, jordbruk Stark koppling till energiområdet Väl anpassad för satsning inom energiområdet Relativt högt utlandsberoende Lyckad satsning förstärks av internationaliseringsmöjligheten

Regionen runt Många aktörer och stor aktivitet inom energiområdet Universitet och högskolor, företag Tyngdpunkt inom transport och förbränning Fordonstillverkning, Hamnverksamhet, Bioenergi/biogas Aktiva kommunala bolag Energibolag, fastighetsbolag m.m. Stark samverkan Soluppgång i Väst, EcoEx, petrokemikluster, Biogas Väst Med mera.

Energiläget Basindikatorer Total tillförd energi (per energibärare) Total slutlig användning (per energibärare) Total slutlig användning (per sektor) Indikatorer relaterade miljön CO 2 -utsläpp per sektor Användningen av fossila bränslen i relation till total energianvändning Andelen förnyelsebar energi Mängden biodrivmedelsfordon Indikatorer relaterade försörjningstrygghet Självförsörjandegrad Effektbalansen Andelen förnyelsebar energi Kraftvärmeproduktion Indikatorer relaterade konkurrenskraft Energiprisutvecklingen (industri, hushåll) Kraftvärmeproduktion Industrin energi- och speciellt elanvändning per förädlingsvärde (branschfördelning) Energikostnadens andel av de totala rörliga kostnaderna

Sammanfattning - energiläget Generellt minskar energianvändningen i industri-, hushålls- och servicesektor, men ökar i transportsektorn. Speciellt gäller detta användningen av fossila bränslen. Elanvändningen har generellt en tendens att öka. Självförsörjandegraden i regionen så väl som i riket som helhet är låg och visar inga tendenser att öka. Kraftbalansen förbättras genom ny elproduktion baserat på framförallt naturgas, men också genom ny kraftvärme baserat på biobränsle och ny vindkraft. Tendensen är dock att användningen ökar snabbare än ny elproduktion kommer på plats. Basindustrin är beroende av energi som insatsfaktor och med ökande energipriser (olja och el) kan konkurrenskraften minska. Oljeprishöjningen slår ungefär lika i Sverige och andra Europeiska länder, vilket också gäller för elpriset som handlas i en konkurrensutsatt marknad och där kostnaden för utsläppsrätterna påverkar industrin likt i Europa. Hushållens köpkraft har endast marginellt påverkas av stigande energipriser, med undantag för de som har hög energianvändning och inte har gjort några åtgärder ännu. När det gäller miljöaspekterna på fossilbränsleanvändningen är det framförallt industrin och transportsektorn som står för de stora CO2-utsläppen. Transportsektorn har dessutom ett stort fossilbränsleberoende och ökar i användning. Jordbrukssektorn har högt fossilbränsleberoende också men har ställt om i betydande grad de senare åren, och har i sammanhanget en totalt sett liten relativ andel av energianvändningen i regionen.

Basindikatorer Sverige 1970-2005 Totala energianvändningen i Sverige har ökat ca 10 % BNP ökat 80% energiintensiteten minskat (ca 60%) Ca en tredjedel av energianvändningen fossil har inte ändrats mycket Transportsektorn: 95% beroende av fossila bränslen

Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Industri, byggverks. Jordbruk,skogsbruk,fiske 35000000 30000000 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 Energianvändning per sektor i VG El-energi Fjärrvärme Övrigt Avfall Avlutar Träbränsle Torv Naturgas Gasol Eldningsolja>1 Eldningsolja 1 Diesel Bensin Koks Stenkol MWh per år

18000000 Energianvändning per sektor i VG (exkl övrigt ) MWh per år 16000000 14000000 12000000 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 El-energi Fjärrvärme Avfall Avlutar Träbränsle Torv Naturgas Gasol Eldningsolja>1 Eldningsolja 1 Diesel Bensin Koks Stenkol 0 Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll

Indikatorer relaterade MILJÖ Industri- och transportsektorn är de som bidrar mest till miljöproblemen (läs CO 2 -utsläppen) Andelen fossila bränslen i industrisektorn är inte så stor, men i nominella termer blir detta en stor total mängd. Jord- och skogsbruk har en stor andel fossila bränslen, men den totala mängden är liten. Tendensen är att andelen fossila bränslen minskar för båda sektorerna. Transportsektorns användning av fossila bränslen och bidrag till miljöproblemet är stort, växande och i marginella termer förändrad genom alternativa bränslen.

CO 2 -utsläpp per sektor 3500 3000 kg/invånare 2500 2000 1500 Energi Hushåll Industri Service Transporter 1000 500 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004

Hushåll Övriga tjänster Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Jordbruk,skogsbruk,fiske 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen fossila bränslen i VG per sektor Andra bränslen Fossila bränslen

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen fossila bränslen i Riket per sektor Andra bränslen Fossila bränslen Hushåll Övriga tjänster Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Jordbruk,skogsbruk,fiske

Totalt antal registrerade biodrivmedelsfordon, 1990 2004

Biogas till fordon utveckling 2001-2007 62 7000 34 2001 2007 7 9 790 FUELLING STATIONS BIOGAS (GWh) VEHICLES

Indikatorer för FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET Själförsörjandegraden har varit och är fortfarande låg. Oljeanvändningen minskar i de flesta sektorer förutom transportsektorn. Elanvändningen ökar och den maximala tim-effektbehovet har ökat. Samtidigt har elproduktionskapaciteten i landet minskat något. Sammantaget ger detta en tendens till allt mer ansträngd effektbalans. Kraftvärmeproduktionen i regionen ökar men till stor del med naturgas, vilket inte förbättrar försörjningstryggheten.

Andelen förnyelsebar energi är < 15 %

Indikatorer för KONKURRENSKRAFT Hushållen lägger idag mer pengar på energi än tidigare. Incitament finns för minskning av energi och hushåll med lägre energianvändning kan ha stärkt sin köpkraft, medan de som inte gjort något ät sin energianvändning kan har försämrat sin köpkraft. Andelen fossila bränslen minskar beroende på ökade kostnader. Industrin energi- och elanvändning har generellt minskat. Energikostnadens andel av de rörliga kostnaderna har de senare åren ökat, men detta kan också bero på strukturförändringar eller processändringar. Andelen fossila bränslen minskar, medan elanvändningen ökar något. I bägge fallen är man till stor del beroende på internationell respektive nordisk/europeisk prissättning.

140 120 öre/kwh Prisutveckling på olika energibärare 100 80 60 Totalt Oljepriset / total (E01) Totalt Elpriset / total Totalt Fjärrvärmepriset inklusive skatter / total including taxes 40 20 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004

0,35 Industrins specifika elanvändning, kwh/kr 0,3 Sverige 0,25 0,2 0,15 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri 0,1 0,05 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004

Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några branscher 1983 2002. Sverige

Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några branscher 1983 2002. EU

Elanvändning i per m 2 -Riket

Potentialen Potentialen för förnybar energi i Västra Götaland bedöms vara 22,2 TWh. Energieffektiviseringar Byte av fossila energikällor mot förnyelsebara Det motsvarar mellan 2,8 och 14,4 miljoner ton CO 2. Det motsvarar 4,5-24% av Sveriges årliga totala koldioxidutsläpp. Dock omöjligt att säga hur mycket av utsläppsreduktionerna som sker i Västra Götaland och hur mycket som sker i andra delar av Sverige/Norden/Europa.

Potentialen

Mycket görs redan i regionen. Exempel: Biogas Väst Passivhus - Alingsåshem Rya Kraftvärmeverk Dessutom görs mycket på nationell och internationell nivå. Dock svårt att bedöma om insatserna är tillräckliga.

Vi såg på Regionala förändringsprocesser Biogas Väst ur ett strukturförändringsperspektiv Närvärme Kronoberg Politiskt ledarskap och ägande i kommuner Alingsås kommun Göteborg energi Affärsdriven utveckling Biogas Väst ur ett affärsutvecklingsperspektiv Bioenergikluster Småland Avgifter och tillstånd Miljöfordon Göteborg Stockholmsförsöket - trängselavgifter Regionala initiativ i andra länder Limburg, Nederländerna Oberösterreich, Österrike

Konklusion goda exempel (1) Politiska styrdokument förankrade brett är en utgångspunkt som är en helt avgörande framgångsfaktor. Att veta åt vilket håll vi bör/skall gå är nödvändigt på såväl regional som kommunal nivå. Detta skall följas av en konkret handlingsplan framtagen i dialog med alla berörda marknadsaktörer (se nedan avseende samverkan). Helhetssyn/systemtänkande är viktigt: en smart kombination av lagliga/regulativa, finansiella och informativa styrmedel som kompletterar varandra ger bättre förutsättningar för en snabbare marknadsintroduktion. Långsiktighet och stabilitet runt de styrinstrument man erbjuder är viktigt för att företag skall våga riskera att satsa på ett nytt område. Samverkan mellan såväl offentliga förvaltningar som offentligt ägda bolag och privat näringsliv är vidare en förutsättning för att lyckas - genom bred förståelse mellan involverade parter kan en gemensam väg stakas ut framåt i tiden.

Konklusion goda exempel (2) Kommunikation är ett viktigt nyckelord. Att starta upp verksamhet och aktiviteter utan att ha förankrat detta hos berörda parter är ett sätt att gå misslyckande till mötes. Detta är en naturlig del av förra punkten, där samverkan och kommunikation går hand i hand. Kunskapen om omställningsarbetet finns inte alltid i den politiska eller offentliga verksamheten, utan är ett resultat av samverkan mellan det offentliga och forsknings- och kunskapsmiljöer. Genom att utnyttja den senaste informationen och kunskapen inom olika områden kan man undvika att göra de fel andra gjort tidigare. Företagen måste få en central roll i utvecklandet och genomförandet av alla s.k. affärsutvecklingsprojekt. Samordningsrollen är central, både som sammanhållande funktion men också som katalysator i aktiviteterna. Samtidigt är goda exempel och föregångare viktigt för att skapa nya marknader för etablerad teknik eller marknader för ny teknik.

Rekommendation Utifrån grov avvägning av kostnaderna samt förväntad nytta Med hänsyn till regionens konkurrenskraft, näringsstruktur och forskningsmiljöer Med hänsyn till klimatfrågans ställning i Sverige och Europa Med avvägning av riskerna med att dels satsa fel dels inte satsa alls Regionen genomför en begränsad egen satsning på en mindre fossilberoende ekonomi

Mycket görs redan i regionen. Ytterligare saker kan komma till. Samordning är centralt. Ett samordnande verktyg kan vara ett energibokslut. Organisation och styrmedel Vision Mål handling - status Regionen Partnerskap Insatsområden Transport Uppvärmning Näringsliv FoU Utbildning Övrig offentlig sektor Delmål Handling Status Medborgare / företag Traditionella styrmedel

Insatsområden Transporter Ökad kollektivtrafik Samåkning, bilpooler m.m. Uppvärmning Stöd installation, rådgivning Planering (jfr. passivhus) Näringsliv & FoU Stöd, nätverksbyggande, profileringsarbete Utbildning next generation Skolor, fritids, bibliotek Offentlig sektor Föredöme Transport- och resepolicy, upphandlingsarbetet

Vad kan din kommun göra?