Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2012-02-29 Referens Göran Nyström Er Referens Vår referens Kulturnämndens ledamöter och ersättare Kulturnämnden kallas till sammanträde Dag Onsdagen den14:e mars 2012 Tid 18:00 Plats Rum 601, Landskrona stadshus Gruppmöte treklövern rum 520 17:00 Gruppmöte S Röda rummet 17:00 Gruppmöte Sd rum 322 17:00 Dagordning Upprop 1) Mötets öppnande 2) Upprop och val av justeringsman 3) Ekonomisk rapport februari delas vid mötet 4) Förslag till Kulturplan för Skåne Nordväst - bilaga 5) Weibullsholm, antikvarisk bedömning - bilaga 6) Rapporter Ansökan residenscenter bilaga Stadsantikvariens rapport - bilaga Diarielista Protokoll från sammanträde 2012-02-08 finns tillgängligt på www.landskrona.se Förhinder att deltaga vid sammanträdet anmäls till Carita Hermansson senast 2012-03- 13 på 0418-473123 eller carita.hermansson@landskrona.se Gunlög Stenfelt Ordförande Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 05 90 Fax 0418-47 31 10 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140
RAPPORT 2012-02-03 Arbetsgruppen Projekt Kulturplan Skåne NV Kulturplan Skåne Nordväst Kulturcheferna i kommunerna i Skåne Nordväst beslöt den 30 mars 2011 att i en gemensam process ta fram en delregional kulturplan. Kultur Skåne bistod med medel att av löna en 20% tjänst och Helsingborgs kulturförvaltning åtog sig uppgiften att samordna processen. Processen startade i september 2011 efter förankring i kulturansvarig politik och förvaltning i de berörda kommunerna Båstad, Örkelljunga, Höganäs, Landskrona, Bjuv, Svalöv, Klippan, Ängelholm, Åstorp och Helsingborg. Projektet Helsingborgs stadsteater en större angelägenhet På initiativ från och med stöd av Kultur Skåne har ett projekt startats i syfte att särskilt undersöka hur Helsingborgs stadsteater kan göras mer angelägen för de nordvästskånska kommunerna. Ängelholms och Höganäs kommun leder denna process. Formaliserad samverkansform Kultursamarbetet har genom åren fungerat till och från i nordvästskåne. Samverkan har delvis varit personberoende och har ofta skett när angelägna frågor varit aktuella. Kulturcheferna har diskuterat hur en fastlagd samverkansform för kulturen i nordvästskåne kan säkra upp en stabilare gemensam utveckling. En förebild för samverkansform är Helsingborg Business Region som startade våren 2010. Helsingborg är här motorn i modellen och fungerar som draglok. Destinationsutveckling ingår även i uppdraget. Arbetsätt projekt Kulturplan Skåne NV En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Båstad, Landskrona, Bjuv (tom sept. 2011) och Klippan (from oktober 2011) har hållit samman arbetet. Ett 1
antal avstämningsmöten har genomförts med kulturansvariga och kulturnämndernas eller motsvarande presidier. Träffar med Helsingborg Business Region och särskilt destinationsutvecklingen har genomförts. Dialog har förts med kommundirektörernas nätverk inom Skåne NV. Syftet med en kulturplan för Skåne NV är att stärka kulturens ställning i Skåne NV, stärka kommunernas inbördes samverkan och bidra till att utveckla Skåne som kulturregion. De övergripande målen med kulturplan för Skåne NV är att peka på kulturens utvecklingsområden lyfta fram konkreta samarbetsprojekt tydliggöra rollfördelning tydliggöra resurserna planera för kulturutveckling ur ett helhetsperspektiv Projektet har inriktats på att arbeta med det inom kulturområdet som är kommunernas ansvar och det som vi kan, bör och vill samarbeta kring. I syfte att ringa in utvecklingsområden genomfördes kommunala inventeringar. Kommunerna listade sina respektive kulturresurser som tillförs regionen på kulturområdet samt vad man anser att kommunerna i nordvästskåne kan och bör samarbeta kring. Dessa inventeringar har bilda underlag för de kulturchefsmöten som genomförts den 13 september i Båstad och den 6 december i Helsingborg. Kommunerna i Skåne NV Nordvästra Skånes har tillsammans en befolkning på drygt 310.000 på en yta motsvarande Sveriges fjärde största stad Uppsala. Man rör sig mellan kommunerna för att arbeta, studera, sporta, handla, uppleva kultur och natur mm. Kommunerna i nordvästskåne har mycket att vinna på att samverka på kulturområdet. Kommunerna har gemensamma intressen trots att man sinsemellan har olikheter med avseende på storlek, befolkning, kulturella resurser och *avsatta medel för kulturverksamhet. Utgångspunkten i kulturplanen är att identifiera gemensamma målsättningar på kulturområdet. Det handlar om ökad tillgänglighet, bättre utnyttjande av våra resurser, bättre utnyttjande av institutionerna, samplanering av arrangemang, 2
synkronisering med biblioteksdatabasen, lyfta fram kulturella fyrtorn för regionen tillsammans med besöksnäringen. Alla nordvästskånska kommuner har musik- eller kulturskola, verksamma studieförbund, ett livaktigt föreningsliv och attraktiva naturresurser. Minsta gemensamma nämnare i kommunerna är biblioteken som också ligger i framkant när det gäller interkommunal kultursamverkan. Biblioteken i Skåne Nordväst samt Perstorp driver ett gemensamt projekt om ett gemensamt delregionalt bibliotekssystem med möjlighet att särprofilera de lokala enheterna. Hittills har detta inneburit möjlighet att lämna tillbaka böcker i valfri kommun och gemensamma boktransporter där Helsingborg fungerar som omlastningsnod. Ett biblioteksdatasystem har upphandlats och ett webbskal planeras för att kunna utveckla en gemensam bibliotekswebb. I planen finns även bibliografisk service, gemensamma regler, E-media och lånekort. Det diskuteras också gemensam upphandlig av medier, programsamordning samt personalutbyte och delade personella specialkompetenser. De fördelar som ses med samverkan är främst: bättre service, större tillgänglighet, bättre och större utbud samt starkare marknadsföring av biblioteken. Kulturplanen Inriktningen för en gemensam kulturplan är att ta fram det vi vill samarbeta kring. Planen bygger på den inventering kommunerna gjort av vad som är möjligt att samverka kring och har koncentreras till övergripande målsättningar och försök till konkretiseringar. Helsingborg den 3 februari 2012 Arbetsgruppen projekt Kulturplan Skåne NV Camilla Alexandersson, kulturstrateg Klippans kommun Birgitta Killander, strategisk utvecklare Helsingborgs stad Göran Nyström, kultur och fritidschef Landskona kommun Helene Steinlein, kulturstrateg Båstad kommun 3
Förslag Kulturplan Skåne NV 2012 2014 Kommunerna i nordvästskåne har enats om en kulturplan innehållande gemensamma mål och aktiviteter i syfte att utveckla regionens kulturliv. Mål för kulturutveckling i Skåne NV Kulturens betydelse för människor och verksamheter i den nordvästskånska regionen skall stärkas och utvecklas. A. Samverkan mellan medlemskommunernas kulturförvaltningar stärks genom nätverksbygge, delning av nyckelkompetens och gemensam kompetensutveckling. Aktiviteter: Stöd till utvecklat nätverksbygge mellan musik- och kulturskolor. Biblioteksprojektet i NV Skåne kopplas närmare kulturchefsmötet. Skapa strukturer för samverkan för kulturansvariga i kommunerna. En kommun föreslås inneha ordförandeposten under ett år och ansvara för samordning och uppföljning av kulturplanen och dess aktiviteter. Årligt gemensamt inspirationsevenemang för personal med föredrag och workshops. Exempel på angelägna teman: Barn och ungdomskultur, interkulturell dialog etc. I samverkan med Kultur Skåne arrangera delregionala parlament. Inventering av specialistkompetens inom förvaltningarna B. Det samlade kulturutbudet tillgängliggörs för hela befolkningen genom bättre gemensam exponering, bättre kommunikationer och samplanering 4
Aktiviteter: Skapa en funktion, på webben och i en app, för att kunna exponera regionalt attraktiva evenemang. Skapa ett pilotprojekt tillsammans med Skånetrafiken för att undersöka hur kommunikationerna i Skåne NV kan anpassas och stödja tillgängligheten till kulturella aktiviteter. Undersöka förutsättningarna för ett gemensamt delregionalt kulturkort. C. Att kommunerna samverkar kring nyskapande kulturprojekt Aktuella aktiviteter 2012-2014: AIVA Ängelholm international art video festival Passage gatuteaterfestival med bas i Helsingborg och Helsingör Stormen teaterprojekt med uppsättning av Shakespeares Stormen på Ven 2014 med kommunerna Helsingborg, Landskrona, och Malmö samt med Kultur Skåne och Malmö Opera. D. Att det kulturella produktionsperspektivet stärks genom medveten satsning på stimulans av **KKN - kreativa och kulturella näringar. Aktiviteter: Landskrona och Helsingborg driver pilotprojekt för stimulans och utveckling av KK-näringar med inriktning att engagera målgrupper i hela regionen. 5
E. Att gemensamma kulturella fyrtorn i regionen lyfts fram som symbolskapande för regionens kultur- och besöksnäring Aktiviteter: Analys av vilka institutioner eller verksamheter som har potential att bli kulturella fyrtorn för Skåne Nordväst som en spännande och stark kulturregion. Exponering av fyrtornen i media där Skåne Nordvästs besöksnäring marknadsförs F. Att regionen samlas kring en målsättning att inom 10 år skall det finnas minst tre kulturella verksamheter/anläggningar som är välkända för kvalitet och stark upplevelse på den nationella och internationella scenen. Aktiviteter: Utredning om vilka institutioner, verksamheter eller evenemang inom kulturområdet som har potential att bli så nationellt och internationellt välkända och attraktiva att de drar besökare till regionen och vad som kräva för att realisera detta. G. Att regionen samverkar kring några profil- och identitetsskapande teman Aktiviteter: Analysera och bestämma vilka teman som kan vara bärkraftiga för att stärka en nordvästskånsk identitet och bidra till att utveckla besöksnäringen. Tänkbara teman - trädgård, keramik och kulturarv. 6
*Kommunala kulturkostnader Uppdelat på totala kulturkostnader samt för kostnader för bibliotek, musik/kulturskola och övrig kulturverksamhet redovisas här kommunernas i nordvästskåne kulturkostnader för år 2009 (SCB). Musik / Övrig Stöd Kultur- Kultur kultur till studie- kostnader Bibliotek skola -vhet. förbund Totalt Helsingborg 368 151 1331 63 1913 Landskrona 360 155 590 38 1143 Båstad 682 132 137 23 974 Höganäs 425 278 207 17 927 Ängelholm 549 221 85 52 907 Åstorp 413 212 219 39 883 Örkelljunga 409 243 23 31 706 Bjuv 534 81 27 28 670 Klippan 316 173 61 34 584 Svalöv 370 151 27 30 578 **KKN Syftet är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och verksamma inom kreativa och kulturella näringar (KKN) genom utveckling av affärsidéer och företagande. Definitionen av vilka de kulturella och kreativa näringarna är enligt Tillväxtverket: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande. Kännetecknande för KKN är att produkter och projekt utgör huvudfokus för entreprenören. Befintlig stödstruktur i kommunen för näringslivsutveckling ska utvecklas att bättre möta de kulturella och kreativa näringarna. Det finns ett samverkansbehov mellan entreprenörerna inom KKN i regionen. Den kompetens som finns inom KKN-sektorn behövs i ökad utsträckning som komplement och resurs för företag inom andra branscher. 7
Fritids- och kulturförvaltningen 1(3) Datum 2012-02-01 Handläggare Lena Hector Er Referens Vår Referens Angående Weibullsholm, Landskrona stad Stadsantikvarien har blivit ombedd att lämna ett antikvariskt utlåtande angående Weibullsholm. Detta är en översiktlig, antikvarisk beskrivning av byggnaden, inför en renovering behövs naturligtvis annan sakkunskap för att bedöma byggnadens status. År 1870 startar Weibullsholms växtförädlingsanstalt och några år därefter fick stadsplanen maka åt sig, till följd av företagets framgångar. Den sista bebyggelsen i kvarter Minerva utgörs idag av Weibulls kontorsbyggnad. På 1800-talet låg den ganska ensam i dessa delar av Föreningsgatan. Då hade den ännu inte blivit inlemmad i företaget utan utgjorde familjen Weibulls privatbostad från 1887. I början av 1900-talet blev den dock säte för företagets ledning. Fredrik Sundbärg gör de första anpassningarna av huset. År 1911 sker stora förändringar då huvudentren på huset vrids från Ringvägen till Föreningsgatan. Det utskjutande burspråk som man ännu kan se mot Ringvägen utgjorde från början husets entré. År 1917-1918 genomför Frans Ekelund en tillbyggnad, Weibullshom får då sitt karaktäristiska mittorn. År 1964 görs en tillbyggnad mot gården som avviker stilmässigt från huvudbyggnaden. Byggnaden har en nyklassicistisk stil med takgesims och våningsgesims och profilerade, putsade fönsteromfattningar och överstycken. Byggnadens mittparti är framskjutet och ytterligare markerat med en tandad gesims. Taket är ett mansardtak med rödbrunt taktegel, på taket finns kupor i varierande utformning. Fasaden är vitputsad och sockeln är gråmålad. Entrédörrarna är utbytta och idag bruna aluminiumdörrar. Fönstren är en blandning av fasta och öppningsbara fönster. Vanligast är korspostfönstren. Mot Föreningsgatan blandas nya och gamla fönster medan fasaden mot gården huvudsakligen har de äldre fönstren. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 xxx@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140
2(3) Den exteriöra skadebilden är framför allt att putsen har skador och fönstren har ett eftersatt underhåll. Mot Föreningsgatan finns stora skador i takgesimsen och här syns också en större spricka i fasaden.
3(3) I det ursprungliga entrepartiet har en av pelarna tydliga skador. Fönstren behöver genomgående ses över. Mittornet är klätt med kopparplåt, på den norra delen av tornet saknas plåtar på den nedra delen av tornet. Byggnaden har idag ett eftersatt underhåll och ger ett trist och ovårdat intryck. Det är dock fullt möjligt att återställa byggnaden till ett gott skick igen. Fasaden behöver en rätt omgående översyn då puts lossnar mot Föreningsgatan. Fönstren behöver renoveras vilket framför allt är möjligt med de äldre fönstren som har en god virkeskvalitet. Tornet behöver nya kopparplåtar. Utöver detta kommer naturligtvis andra åtgärder att krävas. Weibullsholm har ett så stort lokalhistoriskt intresse att byggnaden skall bevaras för framtiden. Byggnaden är ett typiskt exempel på kontorskomplex från förra sekelskiftet. Verksamheten har också varit knuten till en för Landskrona viktig näringsgren- växtförädlingen. Byggnaden är en av Landskronas karaktärsbyggnader och har en strategisk placering vid infarten till Landskrona. Lena Hector Stadsantikvarie