Översikt Sveriges historia År 10000 f.kr e.kr 500 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 10000-1500 Stenålder Bronsålder 1500-500 f.kr Järnålder 500 f.kr -500 e.kr Vikingatiden ca 700-1050 Kyrkan ca 850 - Kungafejdernas tid Riksbygge, lagar Brödrafejder, tyskt inflytande Union med Danmark och Norge. Vasatiden. Stormaktstiden. Frihetstiden Denna bild avser att visa historiska epoker i Sverige. Gustavianska tiden Unionstiden Nya tiden
Översikt Sveriges under krig År 1500 1600 1700 1800 1521-1523 Befrielsekriget mot Danmark 1534-1536 Grevefejden i Danmark 1554-1557 Stora ryska kriget 1563-1568 Första polska kriget 1563-1570 Nordiska sjuårskriget 1570-1595 25-årskriget mot Ryssland 1598-1599 Kriget mot Sigismund 1600-1629 Andra polska kriget 1609-1610 De la Gardies fälttåg mot Ryssland 1611-1613 Kalmarkriget mot Danmark 1610-1617 Ingermanländska kriget mot Ryssland 1618-1648 Trettioåriga kriget. Tyska stater/habsburg 1643-1645 Torstenssons krig mot Danmark 1653-1654 Första kriget mot Bremen 1665-1666 Andra kriget mot Bremen 1657-1658 Karl X:s första krig mot Danmark 1658-1660 Karl X:s andra krig mot Danmark 1655-1660 Karl X:s krig mot Polen 1656-1661 Karl X:s krig mot Ryssland 1655-1661 Karl X:s krig i Preussen/Brandenburg 1675-1679 Skånska kriget mot Danmark 1675-1676 Karl XI:s krig mot Brandenburg 1675-1676 Karl XI:s krig mot Habsburg 1675-1676 Karl XI:s krig mot Nederländerna Denna bild visar krig som Sverige deltagit i. = Krig mot Ryssland = Krig mot Danmark 1688-1697 Pfalsiska tronföljdskriget 1700-1721 Preussen, Hannover, Sachsen 1705-1721 Krig mot Polen 1707-1721 Krig mot Ryssland 1701-1705 Krig mot Danmark 1708-1721 Krig mot Danmark 1741-1743 Krig mot Ryssland 1757-1762 Pommerska kriget 1788-1790 Gustav III:s ryska krig 1788-1789 Teaterkriget med Danmark 1801-1802 Barbareskkriget 1805-1810 Första Napoleonkriget 1808-1809 Finska kriget mot Ryssland 1808-1809 Dansk-svenska kriget 1810-1812 Krig mot Storbritannien 1812-1814 Andra Napoleonkriget 1812 Fälttåget mot Norge
År 10000 f.kr-500 e.kr Efter istiden. Omkring 10.000 år f.kr. avslutades istiden. Skandinavien och norra Europa hade varit täckt av ett kilometertjockt istäcke. Efter hand som isen smälte kom jägare och samlare att befolka Skandinavien. Via vattendragen kom sökande människor från den europeiska kontinenten. Människor kom också via norra Finland från östra Europa. Jordbruk. Från omkring år 2.500 f.kr. finns bevis på jordbruk i Sverige. Ofta bodde djur och människor i samma boning. 10000-3300 f.kr: Äldre stenålder. Klimatförändringar. Omkring år 2500 f.kr, 600 f.kr och 400 f.kr inträffade klimatförsämringar. Detta påverkade livsförhållandena i Skandinavien. Hus och fäbodar krävde nya tekniska lösningar. I sin tur förändrades kraven på nya redskap och verktyg. Stengravar. Redan för 6.000 år sedan började befolkningen resa dösar dvs stengravar. Det finns fyra huvudtyper: dösar, gånggrifter, hällkistor och skeppsättningar. Runt Falköping finns särskilt många gånggrifter. I Småland finner man många hällkistor. Fornborgar. I Sverige finns cirka 1.100 fornborgar. Till fornborgarna flydde man vid orostider. Där kunde man bevaka omgivningen och också försvara sig. 3300-1500 f.kr : Yngre stenålder. 1 500-500 f.kr : Bronsålder. 500 f.kr - 500 e.kr : Järnålder. Guldhalskragar och kontakt med kontinenten. Guldhalskragar från perioden 400-500 e.kr har hittats i Västergötland och på Öland. Kragarna var gjorda av romerska guldmynt som smälts ned i Sverige. Mynten och andra fynd visar att man hade kontakt med det mäktiga romerska riket. Den romerska expansionen stoppades endast cirka 50 mil söder om Sverige. Även runstenar visar att man hade kontakt med kontinenten. Bland annat hyllas goten Theoderik den store, som härskade i Ravenna. över stora delar av den italienska halvön.
År 500-1000 e.kr 500-650 Ynglingaätten Uppland expanderar. Från denna tid är Uppsala högar viktiga minnesmärken. Uppland hade växt i betydelse. Väster- och Östergötland var tidigare de mest utvecklade landskapen. Norrlandskusten hade börjat befolkas något före perioden men nu utvidgades den mänskliga bebyggelsen längs vattendragen. Vikingar. Tidsperioden domineras av vikingafärderna. Svenska vikingar riktade sig främst österut mot det väldiga Ryssland. Via flodsystemen nådde vikingarna ända till Konstantinopel som var västvärldens dåvarande kulturella centrum. Vikingar från främst mälarområdet kallades i Ryssland för varjager. En man vid namnet Rurik byggde med sina bröder borgen Gorodisce utanför Novgorod. Befolkningen i dessa trakter benämnde vikingarna och dess avkommor för ruser. Det har hävdats att ruserna ha gett namn åt Ryssland. Vikingarna nådde också ända in i Kaspiska havet där städer plundrades. Några arabiska författare har i litteratur nämnt att svear nått ända till Bagdad. 650-9xx Ivarska och Lodbroska ätten Minnesmärken över svenska vikingars härjningar finns även i västra Europa. Det bör betonas att vikingarna inte bara utförde plundringar utan också bedrev handel m.m.. Kunskapsinhämtning via vikingarna. Vikingafärderna medförde bland annat att kunskap överfördes till Sverige från de mera utvecklade länderna söderut. Hantverksprocesser, materialkunskap, geografisk kunskap osv gjorde att utvecklingen påskyndades. Kulturutbytet lade grunden för det kulturarv som kom att utvecklas i Sverige. -993 Erik Segersäll 993-1022 Olof Skötkonung Erik Segersäll - en förste härskare till namnet. Ännu fanns inget riktigt kungarike i Sverige. Men med stöd från släkt och beroende stormän lyckades Erik Segersäll inta en ledarroll likt en kung. Enligt Adam av Bremen gifte sig Erik med den store polske kungen Boleslaws dotter eller syster i ett politiskt äktenskap. Tillsammans stoppade de den pågående danska expansionen under Harald Blåtand.
1000-talet 993-1022 Olof Skötkonung 1022-1050 Anund Jakob 1050-1060 Emund Gamle 1060-1066 Stenkil 1066-1070 Halsten ca 1070-1079 Håkan Röde ca 1079-1082 Inge dä 1082-1085 Blotsven 1085-1110 Inge dy Påverkande omgivningar. Danmark var en stormakt under 1000-talet. Förutom att stora delar av Norden ingick i Danmarks maktsfär så omfattades också delar av England. Genom kontakterna med England spreds kultur och kunskap till Norden som gett bestående avtryck. Centralorten Sigtuna. Man anser att Sigtuna blev stad år 980. Det är därmed den första riktiga staden i Sverige. Mängder av gravfält och runstenar finns i trakten. Staden anlades troligen av politiska skäl. Kungamakten och den framväxande kyrkan hade gemensamma intressen av en fungerande centralort. Kungamakten präglade mynt med kungliga förtecken för att hävda sin makt. Engelska myntexperter deltog i myntpräglingen och överförde kunskap. Kristendomens stora betydelse. Kristendomens införande i Sverige har påverkat vårt kulturarv enormt. Under mycket lång tid erbjöd den kyrkliga gemenskapen den enda kontinuerliga processen i en politisk omgivning med avbrutna ledarskap och arvsstrider. I Väster- och Östergötland hade kristendomen utbretts. Skara blev stad runt år 1000 och där byggdes också en domkyrka. Staden Skara kom att bli ett viktigt centrum både kyrkligt och politiskt. Runt Mälaren stod det kristna Sigtuna ganska ensamt mot de hedniska sederna där gamla Uppsala utgjorde ett centrum med blotoffer. Blot var en tillställning där djur och även människor offrades åt gudarna. Flera kvinnor blev helgon då kristendomen spreds. S:t Helena i Skövde och S:t Ragnhild i Södertälje är exempel på dessa. Olof Skötkonung. Enligt traditionen lät Olof Skötkonung sig döpas i Husabys kyrka i Västergötland. Han är därmed Sveriges förste kristne konung. På mynt från Sigtuna står det Olof svearnas kung. Det vittnar om att en centralmakt börjar växa fram med tyngdpunkt från Svealand. Det var dock fortfarande svårt att få makt över de utvecklade landskapen Väster- och Östergötland. Likt rika män på den tiden hade Olof flera kvinnor varför arvstvister kom att uppstå.
1100-talet 1085 1110 Inge d.ä. 1110-1120 Filip och Inge d.y. 1120-1130 Ragnvald Knaphövde? 1130-1156 Sverker d.ä.. 1156-1160 Erik Jedvardsson 1160-1161 Magnus Henriksson 1161-1167 Karl Sverkersson 1167-1195 Knut Eriksson 1195-1208 Sverker d.y. Karlsson Visingsö blir centralpunkt. Det dåtida Sverige bestod i stort av Östergötland, Västergötland och Uppland. Ingen riktig huvudstad med riksstyrelse fanns. Varje landskap hade sina lagar och seder för rättskipning. På Visingsös sydspets anlades en kungaborg omkring 1150. Under många år kom platsen att utgöra det säkraste tillhållet för Sveriges härskare. Kungafejdernas tid. Kung Erik Jedvardsson kom att efter sin levnad bli Sveriges nationalhelgon och kallas Erik den helige. Hans konstiga namn kommer från det engelska Edvard vilket visar att det fanns mycket kontakter med England. Kung Erik blev mördad av Magnus Henriksson efter högmässan i Uppsala domkyrka. Med Erik Jedvardssons död startade en period där kungamakten växlade under dödlig kamp mellan Eriksläkten i Västergötland och Sverkersläkten i Östergötland. Det är denna epok som Jan Guillou skriver om där Arn är hjälte. Efter mindre än ett år som kung mördades Magnus Henriksson av Karl Sverkersson som i sin tur då blev kung. Erik Jedvardssons son Knut hade flytt till Danmark när fadern mördats. Nu återkom han och seglade under stort hemlighetsmakeri till Visingsö där Karl Sverkersson dödades. Knut Eriksson kom att regera under en ganska lång period. Under denna tid växte Bjälboätten fram som en stabiliserande faktor i landet. Genom jarlen Birger Brosa erhölls en centralgestalt som var i ledningen utan att vara kung. Kyrkans betydelse. Kristendomen var mycket mer än en religion. Spridningen av kristendomen skedde i symbios med att samhällets byggdes upp i modernare form. Mynt började tillverkas för att underlätta handelsutbyte. Byar tilläts bli städer med viktiga rättigheter. Skrifter spreds osv. Kunskaper från kontinenten spreds över Sverige med kyrkan som den enda fungerande förmedlaren. Organisatoriskt var klosterrörelsen en viktig länk. År 1143 instiftades kloster i Alvastra och Nydala. Varnhem blev kloster år 1148 och Vreta år 1162. Uppsala blev säte för ärkebiskopen år 1164. Tidigare löd kyrkan under ärkebiskopen i Lund som tillhörde Danmark. Ett viktigt steg i Sveriges bildande.
1200-talet 1195-1208 Sverker d.y. Karlsson 1208-1216 Erik Knutsson 1216-1222 Johan Sverkersson 1222-1229 Erik IX Eriksson ( läspe o halte ) 1229-1234 Knut den långe 1234-1250 Erik IX Eriksson( läspe o halte ) 1250-1275 Valdemar Birgersson 1275-1290 Magnus Ladulås 1290-1318 Birger Magnusson Politiska giftermål och intriger. Erik Knutsson var gift med Rikissa, syster till Valdemar den store i Danmark. Ett urtypiskt politiskt giftermål. De fick sonen Erik som valdes till kung 1222 endast sex år gammal. Erik kallades läspe och halte på grund av kroppsfel. Knut den långe fördrev barnkungen Erik IX till Eriks morfar Valdemar I Danmark. Knut utnämnde sig själv till kung men halshöggs sannolikt vid ett slag utanför Enköping. Erik läspe och halte återkom som kung. Riksbyggaren Birger Jarl. Birger Magnusson (1210-1266) kallad Birger jarl kom så småningom att låta avrätta Knut den långes söner i syfte att ena landskapen runt Vättern med dem runt Mälaren. Tiden präglades av ständiga uppror av stormän som konkurrerade om makten. Birger lyckades, ibland med stora våldsinslag, att kuva upprorsmännen. Stockholm anses vara grundad år 1252 genom Birger Jarl. Maktförskjutning var i antågande från Väster- och Östergötland mot mälarlandskapen. En början till ett Sverige under en regent styrd av ett gemensamt lagverk. Bland Birgers historiska gärningar ingick också att med stöd av kyrkan kristna och därmed erövra delar av Finland. Nya lagar under Valdemar Birgersson. Birger jarls äldste son Valdemar valdes till kung efter Eriks död. Det var början på en kungaätt. I själva verket var det fadern Birger jarl som hade makten. Under denna tid införde Birger jarl de viktiga fridslagarna. De reformerande lagarna omfattade hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid. Lagen om hemfrid förbjöd våldsgästning vilket blev mycket uppskattat av bönderna. Magnus Ladulås skapar försvarsmakt för riket. I en hård maktkamp övertog brodern Magnus härskarmakten från Valdemar. Magnus fick tilläggsnamnet ladulås. Upprorsmän revolterade och Magnus fick ta till hårda tag. Under Magnus tid befriades stora jordägare och kyrkan från skatt. Jordägarna fick privilegiet därför att man lovade kungen att ställa upp med soldater vid påkallande av kungen. Ett fast försvar hade sin början. I ett led att stärka försvaret byggdes många strategiska borgar. Samtidigt erhöll många fler orter privilegier att bli städer. Bland de nya städerna finns Örebro, Kalmar, Jönköping, Växjö, Söderköping, Linköping och Uppsala.
1300-talet 1290-1318 Birger Magnusson 1318-1319 Mats Kettilmundsson 1319-1357 Magnus Eriksson 1357-1359 Erik XII Magnusson 1359-1364 Magnus Eriksson 1364-1388 Albrekt av Mecklenburg 1388-1396 Drottning Margareta 1396-1434 Erik av Pommern Den lösliga kungamakten. När Birger var 22 år kröntes han till kung. Birger tvingades avstå stora delar av riket till sina två bröder. I Håtuna i Uppland tog bröderna kung Birger till fånga år 1306. Kungen sattes i fängelse i Nyköpingshus men släpptes efter att ha gett bröderna ytterligare förläningar. År 1317 bjöd kung Birger in bröderna till Nyköpingshus. Det som skulle vara ett festtillfälle slutade med att bröderna fick sitta i Nyköpingshus tills de dog. Viktiga nya lagar men oro i riket. Åren 1332-1350 under Magnus Eriksson var en lugn och lyckosam tid. År 1335 avskaffades träldomen genom Skara stadga. Ett gemensamt lagverk för hela det dåvarande Sverige instiftades år 1350. Orostider startade under 1350-talet. Digerdöden kom till landet och otroliga mängder människor dog. Kung Magnus hade lånat stora pengar för att köpa Skåne år 1332 och fick nu finansiella problem. Rivalitet uppstod med sonen Erik om kungakronan. 1357 tog sonen Erik makten. Erik och hela hans familj dör i pesten år 1359. Magnus återkommer som kung. Under stort missnöje bland adeln förklaras Magnus avsatt år 1364. Tyskt inflytande under Albrekt av Mecklenburg. Sverige regeras i själva verket av stormannen Bo Jonsson Grip. Under ledning av Grip kallas Albrekt av Mecklenburg till Sverige för att bli kung. Det blev en hård tid under Albrekt tyska fogdar och legotrupper. Albrekt avsattes men kom med legotrupper för att återta kronan. Efter slaget vid Falköping 1389 var Albrekts tid över. Sverige i nordisk union Kalmarunionen. Drottning Margareta av Danmark/Norge väljs till regent i Sverige. En löslig nordisk union kom att råda mellan åren 1397-1523. Den heliga Birgitta (1303-1373). Birgitta var född i en stormannasläkt med stort politiskt inflytande. Hon blev känd i kyrkokretsar i stora delar av Europa. I Vadstena fick Birgitta starta en klosterrörelse efter stöd från påven. Birgitta reste till Rom och påverkade kyrka och politik. Hon är Sveriges mest kända helgon.
1400-talet 1396-1434 Erik av Pommern 1434-1435 Rådstyre 1435-1436 Engelbrekt Engelbrektsson 1435-1436 Erik av Pommern 1436-1436 Engelbrekt Engelbrektsson 1436-1436 Karl Knutsson Bonde 1436-1439 Erik av Pommern 1439-1441 Karl Knutsson Bonde 1441-1448 Christofer av Bayern 1448-1448 Bengt Jönsson Oxenstierna 1448-1448 Nils Jönsson Oxenstierna 1448-1457 Karl Knutsson Bonde 1457-1457 Jöns Bengtsson Oxenstierna 1457-1457 Erik Axelsson Tott 1457-1464 Christian I 1464-1464 Kettil Karlsson Vase 1464-1465 Karl Knutsson Bonde 1465-1465 Kettil Karlsson Vase 1465-1466 Jöns Bengtsson Oxenstierna 1466-1467 Erik Axelsson Tott 1467-1470 Karl Knutsson Bonde 1470 1497 Sten Sture d.ä. 1497-1501 Hans (Johan II) 1400-talets maktkamper. Bara genom att betrakta 1400-talets regentlängd förstår man att det var en ständigt byte av makten över riket. Riksmakten var svag och stormännen var stridsvilliga. Under drottning Margareta fungerade den nordiska unionen ganska bra. Men så småningom kom allt fler danskar och tyskar i statens tjänst. Befolkningen kom att utsugas. Fogdarna fick ett dåligt rykte. Kung Erik av Pommern förde krig mot handelskonglomeratet Hansan vilket blockerade stora delar av den svenska järnexporten. Engelbrekt Engelbrektsson (1390-1436). Engelbrekt är en av Sveriges största frihetskämpar. Han ledde uppror som varade under åren 1434-1436. Upproret startade i Dalarna och Bergslagen men spreds sig snabbt till hela det dåvarande riket. Stockholm belägrades och intogs utan strid. Snart var hela riket i händerna på upprorsmännen. I Halland, som tillhörde Danmark, intogs flera viktiga städer. I Halmstad ingicks vapenvila. Vid ett riksmöte i Arboga 1435 utsågs Engelbrekt till rikshövitsman vilket ungefär motsvarar överbefälhavare. Men bönderna var ej nöjda. Nya uppror spreds som slutade med att ett riksråd bildades som motvikt mot kungamakten. När Engelbrekt var på väg till riksrådet i Stockholm mördades han av en svensk storman som han låg i konflikt med. Kungen och riksrådet försonades genom en överenskommelse om maktdelning. Kung Erik avsätts 1439 i Sverige och i Danmark 1442. Karl Knutsson Bonde (1408-1470). Karl Knutsson var riksföreståndare och också kung under delar av 1400-talet. Knutsson som hade stor makt stödde upproret under Engelbrekt. Som kung kom han i konflikt med kyrkan då tvister om jordegendomar ofta resulterade i att kyrkan förlorade. Under krig med Danmark ledde en biskop uppror mot Karl Knutsson som var tvungen att fly till Tyskland. Fortsatta kamper mellan stormän. Under svag kungamakt fortsatte kampen mellan olika stormän. Den nordiska unionen började svikta.
1500-talet 1497-1501 Hans (=Johan II) 1501-1503 Sten Sture d.ä. 1504-1512 Svante Nilsson Sture 1512-1512 Erik Trolle 1512-1520 Sten Sture d.y. 1520-1521 Christian II 1521-1560 Gustav Vasa 1560-1568 Erik XIV 1569-1592 Johan III 1592-1599 Sigismund 1599-1611 Karl IX Stockholms blodbad. Fejderna mellan kungamakten och stormännen fortsatte. Kristian II var kung av Danmark och genom unionen också kung av Sverige. För att kväsa de svenska stormännen lät Kristian avrätta 82 viktiga stormän på Stortorget i Stockholm år 1520. Kung Kristian II kom att kallas Kristian tyrann i Sverige. Riksbyggaren Gustav Vasa. Bland de avrättade var Gustav Vasas far. Gustav själv var i Sörmland under blodbadet men fängslades och fördes till Danmark. Gustav lyckades fly via Lübeck och anlände till Dalarna. Historien om Vasaloppet uppstår. Gustav lyckas övertyga dalkarlarna om uppror och ett befrielsekrig startar. Stockholm intas med stöd av en flotta från Lübeck. Den 6:e juni 1523 utses Gustav Vasa till Sveriges konung. Grunden för nationalstaten Sverige läggs. Den 6:e juni är nu Sveriges nationaldag. Kungamakten blir ärftlig. Den nordiska unionen upphör. Protestantismen införs. Staten behöver inkomster. Delar av kyrkans inkomster förs över till staten. Kyrkliga egendomar reduceras och tillfaller staten. Olaus Petri och Laurentius André förespråkar tillsammans med andra, att den i Tyskland uppkomna protestantismen skall införas. Så sker också. Gustav Vasas bibel på svenska språket utkom 1541. Kyrkans egendomar reduceras ytterligare. Dackefejden 1542-1543. I Småland mördas två av kungens fogdar. Uppror mot höga skatteuttag och mot reformationen sker under Nils Dacke. Ett våldsamt inbördeskrig råder under några år. Nils Dacke dödas och det sista upproret mot Gustav Vasa var avslutat. Åren efter Gustav Vasas död. Gustav Vasa hade tre söner. Alla kom att bli konung av Sverige under var sin period. Krig mellan Sverige och Danmark kom att råda under långa perioder. Under nordiska sjuårskriget åren 1563-1570 brändes eller förstördes ett stort antal städer. Sigismund var kung över både Sverige och Polen.
1600-talet 1599-1611 Karl IX 1611-1632 Gustav II Adolf 1632-1654 Drottning Kristina 1654-1660 Karl X 1660-1697 Karl XI 1697-1718 Karl XII Den kraftfulle Karl IX. Unionen med Polen skapade missnöje i Sverige. Gustav Vasas yngste son Karl revolterade mot kung Sigismund. De stormän som stött Sigismund halshöggs på torget i Linköping år 1600. Karls son ärvde faderns kraftfulla egenskaper och kom att bli lejonet från Norden Gustav II Adolf. Sverige blir en stormakt. Under åren 1620-1718 var Sverige en stormakt. Gustav II Adolf skapade ett rykte om skicklig krigskonst som spred sig över Europa. På den europeiska kontinenten erövrades besittningar som än idag bär minnen av svensktiden. Gustav II Adolf ingrep i 30-åriga kriget på protestanternas sida. Det förfärligt grymma kriget skadade delar av regionen för mycket lång tid framåt. Några städer hedrar fortfarande Gustav II Adolf för att ha räddat dem från undergång. I slaget vid Lützen år 1632 avled kungen. Drottning Kristina abdikerar. Efter Gustav II Adolf:s död blev drottning Kristina regent. Historiskt anmärkningsvärt är att drottningen övergick till katolska läran och abdikerade. Drottningen flyttade till Rom. Kristina hyllades av påven och de katolska furstarna. Hon var ju dotter till protestanternas främste försvarare Gustav II! Erövrarkungarna Karl X och Karl XI. Karl X och ännu mera hans son Karl XI kom att expandera Sverige i norra Tyskland och i Baltikum. Sverige erövrade Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän från Danmark. Sveriges kontakt med haven var enormt viktig. I Polen nådde kriget ända ned till staden Krakow som under en tid var under svensk besittning. Köpenhamn var nära att erövras av svenskarna. Men danskarna fick hjälp av stormakten Holland som inte önskade en svensk expansion. I Öresund utkämpade Sverige och Holland år 1658 ett av de största sjöslagen någonsin. Reduktion av egendomar. Under 1680-talet återtog kronan mycket av de jordegendomar som givits bort till adelsmän som ersättning för deltagande i krigen. Kronans inkomster var otillräckliga. Adelns maktställning minskade kraftigt genom reduktionen.
1700-talet 1697-1718 Karl XII 1718-1720 Ulrika Eleonora 1720-1751 Fredrik I (av Hessen) 1751-1771 Adolf Fredrik 1771-1792 Gustav III 1792-1809 Gustav IV Krigarkungen Karl XII. Karl XII var endast 15 år när han blev kung. Från år 1700 till sin död 1718 låg han i fält och krigade. Karl XII blev berömd när han vann slaget vid Narva i Ryssland. Denne krigarkonung fortsatte genom Baltikum till Polen där armén gick i vinterläger i Krakow. År 1705-1706 gör den svenska armén räder in i Ryssland. Utanför Berlin besegras sachsarna. Segersviten medför att Karl XII står på karriärens topp. 1708 marscherar svenskarna in i Ryssland där man katastrofalt besegras vid Poltava år 1709. Karl XII tvingas fly till Turkiet där han blir kvar en lång tid. Ryssland erövrar Baltikum och grundar S:t Petersburg. År 1718 dör Karl XII under försök att erövra Norge. Det stora Nordiska kriget 1700-1721. Sverige var omgärdat av fiender efter erövringskrigen. Ryssarna härjar på kusterna norr om Stockholm. Under år 1719-1721 slöts fred med Ryssland, Preussen och Hannover vilket medförde landavträdelser. Med Danmark slöts också fred där svensk tullfrihet upphörd. I Sverige rådde krigströtthet efter cirka 100 år i krig. Frihetstiden. Karl XII:s syster Ulrika Eleonora väljs till regent men abdikerar efter några år så att hennes make blir regent. En ny regeringsform instiftas och en ny riksdagsordning införs. Det kungliga enväldet avskaffas. Folkmängden växer och ganska goda tider råder. Omkring 90 % av befolkningen bor på landsbygden. Mellan adeln och bönderna råder strider om olika privilegier. Ett kort krig inträffar med Ryssland 1741-1743. En form av parlamentarism råder. Politisk kamp mellan fraktionerna hattar och mössor växlar styret. Stockholms slott står färdigt 1754. Gustav III en upplyst envåldshärskare. Gustav III gör en statskupp 1772. Envälde återinförs. Kungen var kulturellt mycket intresserad. Instiftade Svenska Akadamin. Låg i krig mot Ryssland 1788-1790. Planerade att anfalla S:t Petersburg. Men svenska och finländska adelsmän gjorde myteri i det s.k. Anjalaförbundet. På Stockholms opera mördas Gustav IIII av kapten Jakob Johan Ankarström i en sammansvärjning.
1800-talet 1792-1809 Gustav IV 1809-1818 Karl XIII 1818-1844 Karl XIV 1844-1859 Oskar I 1859-1872 Karl XV 1872-1907 Oskar II Jordreformer. För att öka jordbrukets avkastning beslutades i slutet av 1700-talet om en sammanslagning av ägor som hade strimlats i små tegar. Detta s.k. storskifte gick så långsamt att ett nytt skifte beslutades 1807. Under århundradet kom ytterligare skiften att genomföras. Finland förloras till Ryssland. På kontinenten pågick Napoleonkrigen som närmast kan klassas som ett världskrig. Napoleon och kejsar Alexander av Ryssland slöt ett fredsavtal år 1807. I fredsavtalet krävde Napoleon att Ryssland skulle angripa Sverige eftersom vi inte ville deltaga i blockaden mot England. Kriget ledde till att bland annat Åland kom i ryssarnas händer och att Stockholm hotades. I Norrland fanns redan ryska trupper. Fred slöts 1809 som ledde till stora förluster för Sverige. Finland och Åland blev Storfurstendömet Finland och tillföll Ryssland. Den kulturella gemenskapen med Finland hade varat i cirka 500 år. Sedan 1809 har Sverige inte deltagit i krig. Sverige och Napoleon. Efter att ha varit neutralt i krigen på kontinenten så förklarade Sverige år 1805 Frankrike krig i en allians med flera andra stater. Kriget varade i två år. Under kriget lärde svenskarna känna marskalk Bernadotte som en hedersam person. Statskupp 1809, ny tronföljare och union med Norge. Kung Gustav IV vägrade sluta fred med omgivande fiender och fortsatte att försöka ta tillbaka Finland trots att läget var katastrofalt i Sverige. Därför gjorde höga ämbetsmän revolt 1809 och avsatte kungen. Händelsen ledde till att marskalk Bernadotte valdes som tronföljare i Sverige. Danmark tvingades sluta fred med Sverige 1814. Norge och Sverige kom därvid att vara i union som kom att vara till 1905. Sverige moderniseras. Från 1800-talet industrialiserades Sverige snabbt. Folkrätten upprättades med nya grundlagar 1866. Demokrati infördes. Ett uppbyggt skolväsende ledde till en mycket god folkbildning. Frikyrkan och nykterhetsrörelsen växte. Starka kulturinfluenser från Tyskland kom att råda till andra världskriget.
1900-talet 1872-1907 Oskar II Unionen med Norge spricker. Unionen med Norge startade år 1814. Norrmännen hade skrivit en egen grundlag i Eidsvold 17 maj 1814. Lagen stipulerade Norge som ett fritt land i union med Sverige. Unionstiden präglades av ständiga kriser. Trots att det var nära ett krig kunde Norge lämna unionen 1905. 17 maj är Norges nationaldag. Emigration till Nordamerika. Från 1840 till 1960 utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar till USA. Nöd, fattigdom och religiös förföljelse var några av orsakerna. 1907-1950 Gustav V 1950-1973 Gustav VI Adolf 1973- Carl XVI Gustaf Sverige neutralt under de två världskrigen. Den stora allmänheten i Sverige höll på en neutral hållning under världskrigen. Under första världskriget exporterades stora mängder kött och animaliska livsmedel till Tyskland vilket medförde svåra ransoneringar. Under och efter andra världskriget hjälpte Sverige många flyktingar. En belastande händelse var att Sverige utlämnade baltiska flyktingar till Ryssland. Arbetarrörelsen och Saltsjöbadsandan. Under 1900-talet växte arbetarrörelsen kraftigt. Sverige kom att ha en regering ledd av socialdemokrater under den största tiden av 1900-talet. En unik samförståndsanda mellan näringsliv och den fackliga rörelsen skapades i ett avtal i Saltsjöbaden 1938. Statsminister Olof Palme. Under Vietnamkriget stödde den svenska regeringen under Olof Palme Vietnam mot stormakten USA. Stödet till Vietnam skapade uppmärksamhet över hela världen. Efter krigets slut återupprättades en god relation med USA. I Sydafrika stödde den svenska regeringen frihetsrörelsen. Efter apartheidregimens fall har Sverige unika relationer med Sydafrika. 1986 mördas statsminister Olof Palme på öppen gata i Stockholm. Mördaren är ej gripen. Det trygga Sverige blev omskakat. Sverige väljer medlemskap i Europeiska unionen (EU). Efter en folkomröstning 1994 blev Sverige medlem i EU 1:a januari 1995.