Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter



Relevanta dokument
AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön

Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker

Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012

Kemiska arbetsmiljörisker

vem har arbetsmiljöansvaret?

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

SAM vid uthyrning av

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

Xxxxx Berg- och gruvarbete

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Xxxxx Användning av truckar

Renare mark

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Svensk författningssamling

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

Checklista. Skolans kemiundervisning

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Projektrapport Arbete med berg

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

Riskmanagement vibrationer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats?

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Chefsutbildning 12 juni Dan Eriksson, Artontusen AB

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Xxxxx Smältning och gjutning av metall

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Xxxxx Stegar och arbetsbockar

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress :

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Gatukontorsdagar Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Xxxxx Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det möjligt?

Transkript:

Jämförelsetabell: Bestämmelser i föreslagna nya kvartsföreskrifter jämfört med AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och övriga tillämpliga föreskrifter inklusive AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Varje paragraf jämförs med övergripande föreskrifter eller andra bestämmelser. Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18 Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa när det finns risk att arbetstagare utsätts för kvartshaltigt damm i arbetet. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter gäller alla verksamheter där material som innehåller mer är tre volymprocent kvarts, med undantag för det som anges i andra. Inom jordbruksverksamhet gäller föreskrifterna endast för arbete som innebär hantering av jord- och sandförorenade jordbruksprodukter inomhus. Till vem riktar sig föreskrifterna 3 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Den som driver verksamhet utan anställd ska följa dessa föreskrifter enligt 3 kap. 5 andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160), men är inte skyldig att följa bestämmelserna i 7a, 20, 21, 24 samt i 26 om medicinska kontroller. Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrifter även kan medföra skyldigheter för andra än arbetsgivare. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker Syftet med dessa föreskrifter är att fastställa hur ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor i arbetet ska förebyggas (1 ) Föreskrifterna gäller alla verksamheter där kemiska riskkällor kan förekomma. Men i arbetsgivares hushåll får man göra undersökning och riskbedömning enligt 5 första stycket utan att tillämpa 6 10. Detsamma gäller för allmänt tillgängliga kemiska produkter för disk och städning i samband med arbetstagarnas utnyttjande av pentryn, lunchrum eller liknande för eget bruk (1 ). Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Andra än arbetsgivare är också skyldiga att följa arbetsmiljölagen (1977:1160) om ämne som kan föranleda ohälsa enligt 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen. Dessa personer omfattas av föreskriften med de begränsningar som framgår av tredje och fjärde styckena nedan. Arbetstagare är i dessa föreskrifter även den som likställs med arbetstagare enligt 1 kap. 3 arbetsmiljölagen. Den som driver verksamhet utan anställd enligt 3 kap. 5 andra stycket arbetsmiljölagen är inte skyldig att följa dessa föreskrifter i de avsnitt som gäller skyldigheter att ge arbetstagare information. Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av personal Övriga föreskrifter Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. (1 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 1

är bara skyldig att följa följande bestämmelser. 5 sista stycket om att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar arbete innan uthyraren, genom kontroll av inhyrarens dokumentation enligt 13, kunnat förvissa sig om att undersökning och riskbedömning genomförts och nödvändiga riskbegränsande åtgärder vidtagits och 41 om registreringsskyldighet (2 ). 2

Definitioner 4 I föreskrifterna används följande ord och fraser med nedanstående betydelse. Exponering Hantering Kristobalit Kvarts Kvartshaltigt damm Kvartshaltigt material Mobil anläggning Att utsättas för kvartshaltigt damm genom inandning. Användning, bearbetning, brytning, omhändertagande, rivning och transport. Högtemperaturform av kvarts som bildas vid 1470 C. Ett mineral bestående av kristallin kiseldioxid eller kiseldioxid med delvis ordnad kristallstruktur. Damm som uppkommer vid hantering av kvartshaltigt material. Material som innehåller mer än tre viktprocent kvarts. Asfaltverk, betongstation, krossverk och sorteringsverk som är konstruerade så att de går att förflytta mellan olika arbetsställen. Respirabelt kristobalitdamm De inandningsbara luftburna dammpartiklarna av kristobalit som når längst ner i luftvägarna ända till alveolerna i lungorna. Respirabelt kvartsdamm De inandningsbara luftburna dammpartiklarna av kvarts Definitioner De beteckningar som används i dessa föreskrifter har samma bety-delse som i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Dessutom använder föreskrifterna följande beteckningar. Exponering Att utsättas för en kemisk riskkälla genom inandning, förtäring, samt kontakt med hud, slemhinnor eller ögon. Farlig kemisk produkt Kemisk produkt eller explosivt föremål, inklusive de som inte släpps ut på marknaden, som klassifice-ras som farligt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLPförordningen) eller Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. AFS 2011:19 6 Hantering Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande för-faranden. Kemisk produkt Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning. Kemisk riskkälla Ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen till-sammans som, kan medföra ohälsa eller olycksfall genom sina hälsofarliga egenskaper, sina egenskaper när det beror på det sätt på vil-ket det används eller förekommer, sin temperatur, att minska halten syrgas i luften eller att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion. Kemiskt ämne Ett kemiskt grundämne eller en kemisk förening. (4 ) 3

som når längst ner i luftvägarna ända till alveolerna i lungorna. Referensmätningar En serie exponeringsmätningar av halten respirabelt kvartsdamm utförda under en viss typ av arbete och under vissa dokumenterade förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verk-samheten. Där finns också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. I 6 27 dessa föreskrifter specificeras hur arbetsgivaren ska göra för att att uppfylla kraven i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och minimera riskerna för exponering när det gäller arbete med kvarts-haltigt material. 8, 10 och 11 i i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 4

Planering, undersökning och riskbedömning 6 Arbetsgivaren ska planera och genomföra arbete där kvartshaltigt eller kristobalithaltigt damm kan uppkomma eller spridas, så att exponeringen blir så låg som möjligt under hela arbetsprocessen, dock alltid under det hygieniska gränsvärdet. Antalet personer som kan exponeras för kvartshaltigt damm ska begränsas så långt som möjligt.. Planering, undersökning och riskbedömning 7 Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risken för exponering för kvartshaltigt damm på arbetsstället innan ett arbete som innebär hantering av kvartshaltigt material påbörjas. Därefter ska arbetsgivaren göra en ny undersökning och riskbedömning när förhållandena på arbetsstället förändras på sådant sätt att det kan påverka exponeringen. Riskbedömning ska omfatta 1. vilka arbetsmoment som kan innebära risk för exponering för kvartshaltigt damm, 2. källor till uppkomst och spridning av det kvartshaltiga dammet, 3. driftsförhållanden och 4. bedömning av exponering. Oavsett resultatet av bedömningen enligt 8 gäller följande skyldigheter vid arbete där kemiska riskkällor förekommer om kostnaden för åtgärden står i rimlig proportion till minskningen av risken. 2. Exponeringen och antalet exponerade personer samt olycksrisken ska begränsas genom val av lämpliga arbetsmetoder, anpassning av lokaler, arbetsutrustning, plats och tidpunkt. (15 ). Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. Överträdelse av bestämmelserna i tredje stycket kan medföra böter (23 ). Undersökning och riskbedömning Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten ska undersökas och bedömas enligt 6-9 så ofta som förhållandena i verksamheten kräver. Dessutom ska sådan undersökning och riskbedömning alltid genomföras när verksamheten förändras tillfälligt eller permanent eller om det kan antas att resultatet av riskbedömningen kommer att påverkas med anledning av ny information (5 ). Arbete får inte påbörjas innan en undersökning och riskbedömning har genomförts och nödvändiga åtgärder vidtagits för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet (5 ). Luften ska undersökas och bedömas varje gång arbete ska påbörjas i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme eller liknande. Om det inte är uppenbart att luften är säker ska luftens innehåll av syrgas och hälsofarliga ämnen mätas och explosionsrisken bedömas genom att mäta Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 5

Arbetsgivaren ska ha tillgång till den kompetens som behövs föra att göra riskbedömningen. av halten brännbara gaser och ångor (5 ). För kemiska riskkällor som är upptagna i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden ska man vid bedömningen enligt 8 avgöra om halten av respektive ämne är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet (9 ). Bedömningen och skälen för denna ska dokumenteras. Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på annat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller 50 andra stycket ska skälen för detta dokumenteras (9 ). Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. (8 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 6

Dokumentation av undersökning och riskbedömning 8 Resultat av undersökning av arbetsförhållanden och riskbedömning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska innehålla uppgifter 1. enligt 7 punkterna 1-4, 2. vilka personer som ska genomgå medicinska kontroller enligt 27, 3. vilka personer som deltagit i riskbedömningen och 4. datum och underskrift av den som är ansvarig för riskbedömningen. Dokumentationen ska vara tillgänglig på arbetsstället. Den arbetsgivare som inte kan uppvisa dokumentation enligt första stycket, ska betala sanktionsavgift, se 29. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta-1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. Dokumentation av riskbedömningens resultat Resultatet av en riskbedömning och besluten om åtgärder enligt 8 sista stycket ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats och 8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. Om bedömningen enligt 8 sista stycket är att det inte finns några situationer eller utrymmen där någon kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas får dokumentationen enligt punkterna 2, 3 och 4 ersättas med en uppgift om detta (10 ). Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas. Av informationen ska framgå vilka skyldigheter detta innebär för arbetstagarna, särskilt skyldigheten att underrätta arbetsgivaren vid misstanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Det ska säkerställas att arbetstagarna har förstått informationen (13 ). Information enligt första stycket avser huvudsakligen uppgifter ur följande dokument. 1. De förtecknade kemiska riskkällorna enligt 6. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. (8 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 7

2. Säkerhetsdatablad, risk- och skyddsinformation om farliga kemiska produkter och andra dokument som kan krävas enligt 7. 3. Bedömningen av exponeringen vid inandning och mätrapporter som upprättats enligt 9 och 50. 4. Dokumentationen av undersökningens och riskbedömningens resultat samt beslutade åtgärder enligt 10 och 40. 5. Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner när de ska vara skriftliga enligt 11, 36 eller 44. 6. Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer enligt 12. 7. Föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt andra föreskrifter som gäller för arbetet. 8. Villkorsdelen i tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt 46 och 47. Dokumentationen ska vara tillgänglig för berörda arbetstagare och skriven på svenska eller på ett annat språk som hela personalen använder. Den dokumentation som upprättats i verksamheten ska vara överskådlig, lättläst och tydlig (13 ). 8

Åtgärder 9 Arbetsgivarens riskbedömning ska ligga till grund för valet av åtgärder som minskar risker för exponering. Åtgärderna ska leda till att exponeringen blir så låg som möjligt och att ingen på arbetsstället utsätts för halter av respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm över de hygieniska gränsvärdena. Åtgärder ska väljas i följande prioritetsordning: 1. Eliminera risken. 2. Begränsa risken. 3. Skydda arbetstagarna mot risken. Allmänna råd: 1. Risken kan elimineras genom att a) välja material (se 10 ), b) välja arbetsmetod (se 11 och 12 ). 2. Risken kan begränsas genom att a) välja lämplig arbetsutrustning (se 13 ), b) kapsla in eller avskärma den dammalstrande processen, c) använda processventilation vid dammkällan, d) vattenbegjuta materialet, e) utföra arbetet från hytt (se 14 ) och f) rengöra regelbundet (se 15 och 16 ). 3. När ovan nämnda åtgärder inte är genomförbara eller tillräckliga, kan man minimera riskerna för de enskilda arbetstagarna genom användning av personlig skyddsutrustning (se 17 och 18 om andningsskydd). Vid behov kan man genomföra flera åtgärder i kombination. Det är lämpligt att ta hänsyn till av branschen rekommenderade åtgärder vid bestämda driftsförhållanden eller arbetsmoment. Om bedömningen enligt 8 visar att det trots valen av kemisk produkt, arbetsmetod och arbetsutrustning enligt 15 fortfarande finns risker ska ytterligare åtgärder vidtas. Riskerna ska minskas till godtagbar nivå genom att man genomför en eller flera av följande typer av åtgärder i följande prioritetsordning. 1. Utföra arbetet eller processen i ett slutet system, använda fjärrstyrning eller andra tekniska åtgärder som medför att arbetstagarna inte utsätts för risken. 2. Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder i anslutning till den kemiska riskkällan för att minska risken för arbetstagarna. 3. Förlägga arbetet till en särskild tid eller plats där endast personal som behövs för detta arbete är närvarande. 4. Använda personlig skyddsutrustning när åtgärder enligt ovan inte är tillräckliga eller går att använda (16 ). Åtgärder mot risker vid inandning Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. (AFS 2014:5) (23 ) Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. (10 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Gemensamma skyddsåtgärder. Riskbedömning och val av utrustning Gemensamma skyddsåtgärder skall prioriteras framför individinriktade. Personlig skyddsutrustning skall användas när risken inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom 9

allmänna tekniska skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder. 5 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning 10

Begränsning av användning 10 Om hantering av kvartshaltigt material kan medföra risk för att arbetstagarna exponeras för kvartshaltigt damm, ska arbetsgivaren om möjligt byta ut det kvartshaltiga materialet mot ofarligt eller mindre farligt material. Begränsning av användning 1. Kemiska produkter och material ska väljas så att kemiska risker tillsammans med andra risker förbundna med arbetet sammantaget blir så små som möjligt vid hanteringen. (15 ) 11 Kvartshaltigt material får endast användas som blästermedel vid manuell blästring om det sker i ett slutet blästerskåp med utsug eller vid våtblästring där vatten sätts till blästermedlet. Begränsning av användning 12 Kristobalithaltigt filtermaterial får endast användas för att rena vatten om man vidtar åtgärder som effektivt hindrar att damm sprids när man doserar material. Begränsning av dammspridning Val av arbetsutrustning 13 Vid bearbetning av kvartshaltigt material ska arbetsgivaren i första hand välja sådan arbetsutrustning som medför att kvartshaltigt damm sprids så lite som möjligt. Begränsning av dammspridning Val av arbetsutrustning 14 Hytter ska vara utrustade med särskild tillförsel av luft samt ha en temperaturreglerande utrustning när de används vid arbete, där det finns risk för arbetstagare att exponeras över det hygieniska gränsvärdet. Tilluften ska vara så fri från föroreningar som möjligt. Dessutom ska den tillförda luftmängden kunna säkerställa ett övertryck så att damm inte tränger in i hytten. Åtgärder mot risker vid inandning Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. (AFS 2014:5) (23 ) 11

Begränsning av dammspridning Rengöring 15 Arbetsställen där man hanterar kvartshaltigt material ska hållas rena från kvartshaltigt damm. Arbetsplatserna ska rengöras i den omfattning som föranleds av riskbedömningen och den aktuella nedsmutsningsgraden. Detta gäller även hytter som används direkt i verksamheten samt personalutrymmen och andra lokaler i omedelbar anslutning till verksamheten. Rutiner för regelbunden rengöring ska finnas för det aktuella arbetsstället. Begränsning av dammspridning Rengöring 16 Rengöring ska utföras så att damm inte virvlas upp eller sprids. Skydd av arbetstagare Andningsskydd 17 När resultatet av riskbedömningen enligt 7 visar att andningsskydd behövs, ska skyddet vara sådant som förhindrar inandning av kvartshaltigt damm. Skyddet ska vara anpassat till användaren. Andningsskydd Andningsskydd ska vara individuellt utprovat och ge fullgott skydd med hänsyn till luftens syrgashalt, förekomsten av hälsofarliga fasta partiklar eller vätskepartiklar, samt hälsofarliga gaser eller ångor (25 ). Arbetsgivaren skall, innan personlig skyddsutrustning väljs, analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen skall ha för att skydda mot dessa. Därvid skall hänsyn tas även till risker som utrustningen i sig kan orsaka. Bedömningen skall revideras när någon förändring inträffat som har betydelse för bedömningen. 5 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning Personlig skyddsutrustning får användas endast om den a) är ändamålsenlig i 12

förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till ökad risk, b) är anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, c) är anpassad till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser, d) är anpassad till arbetstagarens hälsotillstånd samt e) passar bäraren efter nödvändig justering. 6 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning 13

Skydd av arbetstagare Andningsskydd 18 Det ska finnas dokumenterade rutiner för kontroll, underhåll och förvaring av andningsskydd. Arbetstagarna ska kunna förstå rutinerna och rutinerna ska finnas tillgängliga på arbetsstället. Dokumentation av åtgärder 19 Beslutade åtgärder för att minska risker för exponering ska dokumenteras skriftligt. Dokumentation av riskbedömningens resultat Resultatet av en riskbedömning och besluten om åtgärder enligt 8 sista stycket ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats och 8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. Om bedömningen enligt 8 sista stycket är att det inte finns några situationer eller utrymmen där någon kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas får dokumentationen enligt punkterna 2, 3 och 4 ersättas Underhåll och förvaring Arbetsgivaren skall se till att den personliga skyddsutrustningen underhålls, kontrolleras, repareras och förvaras så att dess skyddseffekt och hygieniska standard bibehålls. Utrustning som skadats eller av annan anledning kan antas ha otillräcklig skyddseffekt får inte användas. 12 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning Arbetsmiljöplanen ska alltid innehålla vad som anges i A och B nedan. När de arbeten som anges i C nedan är aktuella ska dessutom en beskrivning av förebyggande åtgärder göras i enlighet med vad som anges i C. 12a i SFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete. Arbetsmiljöplanen ska alltså innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. C. När arbeten enligt 1 13 nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda 14

med en uppgift om detta. (10 ) åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet. 3. Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetarskyddsstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll. 13. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. 12a i SFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete. 15

Uppföljning av åtgärder 20 Arbetsgivaren ska efter genomförda åtgärder enligt 19 följa upp dessa och bedöma om de har fått avsedd effekt. Detta ska ske minst en gång om året. Uppföljningen ska inkludera alla arbetstagare som kan påverkas av åtgärderna. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Genomförda åtgärder ska kontrolleras. 10 i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 11 i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av åtgärder 21 Arbetsgivaren ska se till att funktion och prestanda hos anordningar, som används för att minska arbetstagarnas exponering för kvartshaltigt damm, kontrolleras med högst sex månaders mellanrum. Kontroll ska göras oftare om förhållandena på arbetsstället kräver det. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumentationen ska finnas tillgänglig på arbetsstället. Den arbetsgivare som bryter mot kraven i första och tredje stycket ska betala en sanktionsavgift, se 28. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta-1) x 271 Genomförda åtgärder ska kontrolleras. 10 i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 16

kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. 17

Hanterings- och skyddsinstruktioner 22 Det ska finnas dokumenterade hanterings- och skyddsinstruktioner för arbete som kan medföra exponering för kvartshaltigt damm. Arbetstagarna ska kunna förstå instruktionerna och de ska finnas tillgängliga på arbetsstället. Den arbetsgivare som bryter mot kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 29. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta-1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. Kunskaper vid arbete med kvartshaltigt material 23 Arbetsgivaren ska se till att alla som leder eller arbetar med kvartshaltigt material har tillräckliga kunskaper om hälsorisker som är förknippade med hantering av kvartshaltigt material och om hur dessa risker ska förebyggas. Arbetsgivaren ska även se till att berörda arbetstagare känner till vilka skyldigheter detta innebär för dem själva enligt 3 kap. 4 arbetsmiljölagen. Mätningar Egna mätningar 24 Arbetsgivaren ska komplettera riskbedömningen enligt 7 med egen mätning av halten respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm, se 26. Mätningen behöver inte utföras om arbetsgivaren på annat sätt kan bedöma riskerna för exponering och klargöra vilka åtgärder som krävs. Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner De hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner som behövs för den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen ska fastställas. De ska vara skriftliga när det inte rör sig om en enkel hantering där riskerna lätt kan överblickas (11 ). Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas. Av informationen ska framgå vilka skyldigheter detta innebär för arbetstagarna, särskilt skyldigheten att underrätta arbetsgivaren vid misstanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Det ska säkerställas att arbetstagarna har förstått informationen. (13 ) Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs. Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på annat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller 50 andra stycket ska skälen för detta dokumenteras. (9 ) När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. 7 i AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. 7 i AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete. 18

Referensmätningar 25 Referensmätningar får användas som underlag i riskbedömningen och för valet av åtgärder om 1. förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och 2. en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till mätresultatet från referensmätningar. Referensmätningar som används som underlag för riskbedömning får inte vara äldre än fem år. 26 En mätning enligt 24 och 25 ska utföras på det sätt som föreskrivs i 6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. 19

Medicinska kontroller 27 Arbetsgivare ska ordna med medicinska kontroller, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet, av arbetstagare som hanterar kvartshaltigt material där hanteringen medför exponering för kvartshaltigt damm mer än 20 timmar per vecka under en period längre än tre månader per år. Arbetstagare behöver inte genomgå medicinsk kontroll om arbetsgivaren i riskbedömningen visar att 1. endast små mängder kvartshaltigt material hanteras, 2. en arbetsmetod som medför låg exponering används eller 3. ett mätresultat från egen mätning eller referensmätning visar att halten respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm i luften understiger halva gränsvärdet. Bestämmelser om sanktionsavgifter för den som sysselsätter arbetstagare som inte bedöms som tjänstbara finns i 6 och 68 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet. Anmälan av mobila anläggningar 28 Arbetsgivaren som avser att påbörja drift vid mobil anläggning, där kvartshaltigt material hanteras, ska, innan anläggningen tas i bruk och därefter var tredje månad, skicka in en anmälan till Arbetmiljöverket. I anmälan ska anges: 1. Företagets namn och organisationsnummer samt uppgifter om kontaktperson. 2. Vilken typ av mobil anläggning som används/kommer att användas i verksamheten. 3. Typ av verksamhet. 4. Var anläggningen är förlagd. Anmälan ska lämnas in av den arbetsgivare vars 20

arbetstagare ska utföra arbetet. Den arbetsgivare som har påbörjat drift vid en mobil anläggning utan att anmäla enligt första och andra stycket, ska betala en sanktionsavgift om 10 000 kronor, se 29. Bestämmelser om sanktionsavgifter 29 Fysiska och andra juridiska personer än svenska staten som överträder bestämmelserna i 21 första stycket, 23 första och tredje stycket, 24 första tycket och 27 första och andra stycket ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap. 5-10 arbetsmiljölagen. 21