Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele Effektivisering och förnybar energi I UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTEN den 15 december 2011 Marcel Berkelder civ.ing. Marcel Berkelder, 0935-20996 / 070-606 33 06. www.exergi.se marcel@exergi.net Brån 67, 911 93 Vännäs. moms registr. nr.:se570506311201 pg 57 33 13 4 bg 5310-3925 Exergi B(y)rån RÅDGIVNING inom ENERGI, VVS och MILJÖ Certifierad energiexpert enl Boverkets BFS 2007:5 Behörighetsnr 2406, nivå: kvalificerad

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele Effektivisering och förnybar energi Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 3 3 METOD... 3 4 ENERGIBEHOVEN OCH -KOSTNADER... 5 4.1 GENERELLT... 5 4.2 ENERGIBEHOVEN... 6 4.2.1 FJÄRRVÄRME... 6 4.2.2 EL... 7 4.2.3 TRANSPORTER... 9 4.3 KOSTNADER... 10 4.3.1 NÄT... 10 4.3.2 EL-ENERGIN... 10 4.3.3 FJÄRRVÄRME... 10 4.3.4 TRANSPORTER... 10 4.4 ENERGIBALANSER... 11 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 12 5.1 GENERELLT... 12 5.2 BEHOVSANPASSNING, VENTILATION OCH VÄRME... 12 5.3 BYGGNADSTEKNISKA ÅTGÄRDER... 13 5.4 BELYSNING... 14 5.5 RESTAURANGEN-KÖKET... 14 5.6 TILLSKOTTSENERGI, SOLFÅNGARE... 14 5.7 TRANSPORTER... 15 5.8 EKONOMISKA EFFEKTIVISERINGAR... 15 5.8.1 ELABONNEMANG... 15 5.8.2 EL-ENERGI... 15 5.8.3 FJÄRRVÄRME... 16 5.8.4 KONVERTERING... 16 5.8.5 MÄTNING... 17 5.9 ENERGILEDNINGSSYSTEM... 17 6 KLIMATPÅVERKAN... 18 7 HÅLLBAR UTVECKLING... 19 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 19

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 Sammanfattning Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett energikartläggningsprojekt valt ut Ansia Camping AB (Ansia) att ingå i projektet. Ett av kriterierna var att Ansia sökt investeringsbidrag som avser nybyggnation och inredning av ett nytt servicehus. Detta servicehus kommer att ersätta två äldre byggnader och den nya byggnaden ansluts till fjärrvärme (tidigare elvärme). Den kommer att ha en avdelning för latrinhantering som är modern och säkerställer en miljövänlig hantering. Exergi B(y)rån har fått uppdraget att utföra energikartläggningen. I ett projekt som drivs av Norrbottens energikontor har denna utredning lyfts fram för att tjäna som bra exempel på en energikartläggning. Länsstyrelsen har gett sitt tillstånd till detta under förutsättning att berört företag ger tillstånd till detta i sin tur, vilket har skett genom Per Investeringsbidragen som sökts via länsstyrelsen ska resultera i ökad beläggning vilket medför att energianvändning per gästnatt mest sannolikt sänks. I absoluta tal kommer energianvändningen att öka, vilket också är ett argument för att energieffektivisera och bidra till en hållbar utveckling. Ansia har en medvetenhet kring miljö- och klimatpåverkan, vilket visades vid inventeringsbesöket ism energikartläggningen. Ansia har under åren medvetet satsat på att konvertera från elvärme till fjärrvärme samt åtgärdat nästan samtliga byggnader så att de har energieffektiva klimatskal. Vindarna har överlag rejäl isolering, samtliga byggnader har 3-glasfönster av modernt slag. Ventilationsaggregaten är moderna och effektiva. De medvetna satsningarna på förnybar uppvärmning med energieffektiva byggnader kommuniceras dock inte i informationsbroschyren eller på hemsidan. Beräknad kostnad för el (exkl fasta avgifter) är 878 MWh à 956 kr Beräknad kostnad för fjärrvärme är 830 MWh à 615 kr Total kostnad för el och fjärrvärme = 840 000 kr = 510 000 kr = 1 350 kkr För att uppnå målen bör energiledningssystemet införas snarast och effektiviseringsarbetet följas upp. Typen av verksamhet och typen av kunder medför att energianvändningen ändå är högre än vad energieffektiva byggnader står för. Genom information på hemsidan och i broschyren samt på anläggningen kan man påverka gästernas beteende och därmed påverka energi- och klimat på ett positivt sätt. Effektiviseringspotentialerna ligger under posten energiledningssystem i sammanställningen. Åtgärd Ventilation Effektiviseringspotential EL [MWh] Effektiviseringspotential Värme [MWh] Investering i kr Livslängd i år Energispar kostnad i kr/kwh CO 2 reduktion marginal-el enl IVL [ton/år] - optimering konf + restaurang 4 20 65000 20 0,24 kr 3,7 - spjäll i öppna skorstenar 0 6 4000 20 0,07 kr 0,0 - konvertering solvärme 0 50 300000 40 0,55 kr 0,0 - tempsänkn stugor, m fl 20 80 150000 15 0,16 kr 18,4 - tempsänkn Garagelänga 10 0 500 15 0,00 kr 9,2 - tempsänkn Relax 10 30 1 30000 20 0,05 kr 9,2 Energiledningssystem 45 40 200000 15 0,17 kr 41,3 Summa 89 196 81,7 1 30 MWh är satt in av beräkningstekniska skäl. I praktiken konverteras 60 MWh el till 60 MWh fjärrvärme. 2

Det finns i rapporten också en hel del förslag till ekonomiska effektiviseringar. För transporterna bedöms potentialerna till: 150 l bensin minskning ca 370 kg koldioxid och 1500 kr. 380 l diesel minskning ca 1100 kg CO 2 och 3800 kr. 1 Inledning Ansia Camping AB har en anläggning i Lycksele vid Umeåälven bestående av 47 stugor och 7 större byggnader. Stugorna kan delas in i 5 olika typer och de övriga byggnaderna är: - Reception med serveringsdel, kiosk och souvenirshop - Lilla hotellet - Skotergarage med omklädningsrum - Relaxavdelning med bastuanläggningar och utomhusbadtunnor - Konferensanläggning - Kåtan med restaurang och kök - Servicebyggnad 3 Tidigare fanns en servicebyggnad S2 (bestående av två delar). Denna har flyttats och en ny servicebyggnad är under uppförande. Den generella bedömningen är att anläggningen är i mycket bra skick. Såväl energitekniskt som standarden på ytskikten är hög. Byggnaderna är överlag välisolerade, har hög fönsterstandard och de flesta ventilationsanläggningarna är av god standard och körs med driftoptimering. Ytskikten är av god kvalité och särskild servicebyggnaden S3 är imponerande. I ansökan till länsstyrelsen om investeringsbidrag söks medel för att bygga en till servicebyggnad som ersätter två äldre byggnader som haft den funktionen. Den nya byggnaden har A-temp 325 m² och byggs enligt byggnorm med god energieffektivitet. 2 Syfte Kartläggningens primära syfte är att fastställa byggnadens (arnas) energibalans för att utifrån den kunna bedöma vilka besparingspotentialerna med känd teknik och andra kända metoder, är. Kartläggningens resultat skall ligga till grund för att kunna upphandla åtgärder som reducerar driftkostnaderna för byggnaderna. Med kartläggningen som grund skall resultaten av genomförda åtgärder även innebära att kostnader för underhåll minskar. Dessutom skall kvaliteten på den upplevda inomhusmiljön höjas. Även reducering av annan miljöpåverkan såsom bakteriespridning, lukt och växthuseffekt ingår i målen för effektiviseringsåtgärder. 3 Metod Kartläggningen har utförts med följande metoder och verktyg - inventeringar på plats - mätningar - intervjuer - dokument- och litteraturstudier - sökningar på Internet

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 - kontakter med tillverkare och leverantörer - kalkylmallar i Excel Förutsättningar - energitillförsel och energianvändning Kartläggning av användningen av köpt energi: El, fjärrvärme och annan energi med ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Underlag i form av statistik, fakturor, för el, fjärrvärme, annan energi samt vatten m m tillhandahålls av kunden. Kartläggning av annan tillförd energi. Exempelvis passiv instrålad solvärme, personvärme, delar av tappvarmvatten som kommer byggnaden tillgodo, delar av elektricitet som används och som kommer byggnaden tillgodo i form av värme, osv. Energibehovsbestämning för Transmissionsförluster som värmepost. Avloppsförluster Ventilationsförluster o o Mekaniskt styrd Läckageluft Elanvändning utanför klimatskalet; värmekablar, belysning, motorvärmare m m. Kyla Kartläggningen av nämnda energiflöden skall resultera i: - Energibalans - Värmebalans - Elbalans Elbalansen visar var och hur inköpt elenergi används Värmebalansen visar tillförd värme i alla dess former, innanför klimatskalet och var och hur värmen lämnar klimatskalet Energibalansen visar all tillförd energi och var och hur den används/blir förluster Kartläggningen särskiljer dessa balanser för att kunna fastställa (bl. a) - var endast elenergi är tillfyllest - om el som används innanför klimatskalet, som blir värme som större delar av året, kan tillgodogöras som värme och om detta är klokt - om annan tillförd energi än inköpt energi, som innanför klimatskalet blir värme, kan tillgodogöras som värme. Den tiden på året att denna värme blir överskott, orsakar den försämrat inomhusklimat och eventuellt kostnader för att motverka detta. 4

I den praktiska delen av kartläggningen ingår: Inventering av delar av klimatskalen Inventering av ventilationsanläggningar som berörs. I detta ingår begränsat kontroll av luftflöden, som komplement till OVK. Inventering av elanvändning Inventeringarna omsätts i ovannämnda balanser genom beräkningar. Resultaten presenteras i rapportform. Kartläggningen utgår från att - Det finns dokumentation som på ett överskådligt sätt visar byggnadernas konstruktion. - Inköpt energi är dokumenterad månadsvis och finns även som årsstatistik. - OVK protokoll är tillgängliga i förekommande fall 4 Energibehoven och -kostnader 4.1 Generellt Byggnaderna använder el och fjärrvärme. El-nätägare är Skellefteå kraft Elnät och el-leverantör är Skellefteå kraft elhandel. Fjärrvärme levereras av Skellefteå kraft. Vilka byggnader som använder fjärrvärme resp el för uppvärmning framgår av tabellen under energibalanser. Beräknat årsbehov av el är ca 878 MWh. Beräknat årsbehov av fjärrvärme, normalårskorrigerat är 830 MWh Beräknad kostnad för el (exkl fasta avgifter) är 878 MWh à 956 kr Beräknad kostnad för fjärrvärme är 830 MWh à 615 kr Total kostnad för el och fjärrvärme = 840 000 kr = 510 000 kr = 1 350 000 kr

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 MWh/mån 4.2 Energibehoven 4.2.1 Fjärrvärme 140 Fjärrvärme totalt, Ansia Camping AB, ej graddagskorrigerad 120 100 80 60 40 2008 2009 2010 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Total fjärrvärme användning MWh MWh Graddagskorr 2008 748,4 843,4 2009 758,2 793,9 2010 957,3 867,3 I energiberäkningarna antas fjärrvärmebehoven till 830 MWh (graddagskorrigerad) exkl servicehus 2 Rörligt fjärrvärme pris är 420 kr/mwh. Effektavgiften är motsvarande 194 kr/mwh. För servicehus 3 debiteras 620 kr/mwh utan effekt avgift. 6

kwh/mån kwh/mån 4.2.2 El El matas in på området med två transformatorstationer, nr 270 och 276 60000 Elanvändning Ansia Camping, kwh/månad. Trafo 270 50000 40000 30000 20000 2008 2009 2010 10000 0 År jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt kwh/år 2008 309634 2009 333381 2010 393162 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Elanvändning Ansia camping, kwh/månad. Trafo 276 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2008 2009 2010 År Totalt kwh/år 2008 443825 2009 469128 2010 485539

kwh/h Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 kwh/h Elanvändning Ansia Camping, jan 2011. kwh/h Trafo 276. 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Elanvändning löpande timme för timme för 31 dygn Elbehov Ansia camping, jan 2011, kwh/h. Trafo 270 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Elbehöv löpande timme för timme för 31 dygn Den totala elanvändningen på området är 2010: 878700 kwh. Viss elvärmeförekommer, men graddagskorrigering sker ej. El-energianvändningen är mycket mer beroende av beläggningsgraden. En slutsats av januaridiagrammen är att el-värmeanvändning inte är särskild stor. 8

kwh/h kwh/h 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Elbehov Ansia camping juli 2011, kwh/h. Trafo 270 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Löpande timme för timme under 31 dygn 250 Elanvändning Ansia camping juli 2011, kwh/h, Trafo 276 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Elbehov timme för timme löpande undre 31 dagar Elanvändningsvariation är svår att analysera. Den är i stora delar väldigt beroende av beläggningen. 4.2.3 Transporter Till transporter används: ca 3,5 m³ bensin och 3,8 m³ diesel. Dessutom används ca 250 liter biodrivmedel.

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 4.3 Kostnader 4.3.1 Nät Abonnemang NL31 (exkl moms) Tariffen gäller båda abonnemangen trafo 270 och 276. För trafo 270 blev månadsavgiften ca 3500 kr under 2011, för 2012 blir den ca 3900 kr/mån För trafo 276 blev mpnadsavgiften ca 4000 kr under 2011, för 2012 blir den ca 4450 kr/mån Den totala månadsavgiften blir därmed för 2012: 100200 kr. Med en elanvändning om 878 MWh är effektavgiften 114 kr/mwh. Överföringsavgiften är 125,4 kr/mwh. Den rörliga avgiften (den fasta betraktas ej) blir därmed (2012) 239,4 kr/mwh (23,9 öre/kwh) 4.3.2 El-energin El-energin handlas till rörligt börspris + elcertifikatavgift + påslag. Det sistnamnda är fast, 10 kr/mwh. De förstnämnda är rörliga. Under 2010 var det rörliga börspriset, spotpriset i snitt 520 kr/mwh. Det priset sätts som grundpris i kalkylerna eftersom inget annat är känt. Kalkylpris för el (exkl moms): rörlig nätavgift: 239 kr/mwh El-pris (inkl cert): 530 kr/mwh Elskatt: 187 kr/mwh Totalt: 956 kr/mwh 4.3.3 Fjärrvärme Olika abonnemang finns. Analays av kostnaderna visar att MWh priset antingen består av en rörlig del 420 kr/mwh + en effektavgift som baseras på årsenergianvändning med kategorital och som ger en kostnad om 194 kr/mwh. Det andra abonnemanget ger fast pris per MWh utan effektavgift: 620 kr/mwh. Kalkylpriset för fjärrvärme sätts till: 615 kr/mwh 4.3.4 Transporter Transportkostnaderna uppgår till ca 35 + 38 + 2,5 kkr, ca 75 kkr per år. 10

4.4 Energibalanser Energi- värme- och elbalanser har gjorts för 5 olika stugtyper och 7 större byggnader. Privatbostaden har schablonberäknats. Mängden data, tabeller och grafer är alldeles för omfattande för att redovisas i denna rapport. En sammanställaningstabell visar översikten för byggnaderna och annan utrustning. Sammanställning Ansia Byggnad Typ av uppvärmn. Energibalansberäkningar antal Beräknad energi El, fördelade värden Fjärrvärme beräknade och fördelade värden Köpt energi A- temp kwh kwh/år kwh/år kwh/m² Block 1, enkelstugor Fjärrvärme 16 592 140 000 23364 116 636 236 Block 2, enkelstugor Fjärrvärme 17 506 147 000 25824 121 176 291 Block 3,dubbelstugor Fjärrvärme 3 243 49 500 8784 40 716 204 Block 4, dubbelstugor Fjärrvärme 4 382 71 000 11212 59 788 186 Block 5, dubbelstugor Direktv El 7 546 142 000 142000 0 260 Konferenshus Fjärrvärme 1 450 124 000 49041 74 959 276 Restaurang Fjärrvärme 1 720 197 000 143044 53 956 274 Servicehus 3 Fjärrvärme 1 450 144 000 54500 89 500 320 Hotellet Fjärrvärme 1 1400 289 000 103200 185 800 206 Reception Fjärrvärme 1 440 75 000 48978 26 022 170 Relax Dir el, Fjv=varmv 1 450 126 386 106000 20 386 281 Skotergarage Dir el 1 83 12500 12500 0 151 Motorvärmaruttag vinter 319 23925 Motorvärmaruttag sommar 12106 96848 Gatubelysning 50 15625 Förluster i fjärrvärmenät 2% 15779 Privat bostad 200 7000 25000 Summering 6462 1 517 386 871 845 829 718 263 Köpt 2010 878 700 830 000* Nyckeltal i kwh/m² 136 128 264 * Graddagskorrigerat värde Metoden för balansberäkningarna har varit att beräkna energ- värme- och elbalans för varje byggnad (styp). Dessa beräknade energibehov har sammanställts i en matris enligt ovan och balansering har skett för summan av energi-, värme- och elbehov, mot inköpt el och fjärrvärme. Balansering har kunnat göras genom att koppla resp byggnad i matrisen mot kalkylbladet för resp byggnad. Genom små justeringar har balans kunnat uppnås.

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 5 Åtgärdsförslag 5.1 Generellt Eftersom anläggningen består av 47 mindre och 7 större byggnader är det svårt att dra en generell slutsats av energibalanserna. Byggnaderna har olika ändamål och därför också olika energibehov. Den sista kolumnen i matrisen för energibalanserna visar specifik energianvändning per m². Byggnads-energi-tekniskt är de flesta byggnaderna i bra skick, vindsisolering är för det mesta av modern standard, samtliga fönster är 3-glas av nyare modell och där det finns ventilationsaggregat installerade, är dessa av god klass. Såväl kostnader som miljö/klimataspekter talar för att så mycket som möjligt bör värmas med fjärrvärme och att elvärme ersätts där möjligt. Fjärrvärme är 340 kr/mwh billigare och i ett systemperspektiv är utsläppen av klimatgaser betydligt lägre. 2 5.2 Behovsanpassning, ventilation och värme Temperaturanpassningen genom att stänga av/sänka värme i delar av anläggningen som inte har beläggning kan medföra värmebesparing om ca 100 MWh/år värme, ca 62 000 kr/år. Boendena får via bokningssystemet temperaturhöjningssignal senast 10-16 (kan vara utetemperaturberoende) timmar innan gästen kommer. Vid utcheckning sänks temperaturen automatiskt till 15 grader. Systemet kan förfinas genom att man gruppvis dedikerar boende, dvs vid lägre beläggning koncentrerar man boendet gruppvis. Dessa boende behöver inte temperatursänkas. Boende som inte nyttjas kan således vara temperatursänkta under längre period. Även i byggnaderna som har elvärme kan samma strategi tillämpas. Potentialerna är dock mindre eftersom elvärme inte används i så många byggnader. Åtgärden för dessa bör i första hand vara att konvertera till fjärrvärme. Se längre ner under kostnadseffektivisering, konvertering. De tekniska lösningarna är ett flertal. Enklast är om man elektroniskt kopplar resp utrymme till bokningssystemet. Detta kan då ta hand om temperatursänkning automatiskt vid utcheckning av gästerna resp när bokningstiden gått ut för andra utrymmen. Temperaturhöjning kan göras automatisk ett antal timmar innan gästen kommer eller innan konferens eller dylikt påbörjas. Detta är tekniskt fullt möjligt, men i dagsläge förmodligen kostsamt. Styrutrustning måste placeras i varje boende samt i samtliga uthyrningslokaler. Det kan handla om så mycket som ett hundratal utrustningar. Kostnaden för det ligger kring 2-3000 kr/st. Dessutom ska infrastruktur i form av kabelnät för signaler finnas/installeras. Det kan också tänkas att systemet fungerar trådlöst och att det trådlösa internetsystemet kan nyttjas. Dessutom krävs programvara för automatisering av systemet. Andra lösningar är mer manuella. Städpersonal kan manuellt sänka temperaturer efter slutförd städning. För det krävs central termostat med enkelt förfarande. Kostnad ca 1000 kr/styrd enhet. Temperaturhöjning sker då också manuellt. Ett sådant system kan anpassas med föreslagen koncentration av boende vid låg beläggning. Sedan kan systemet bli ett mellanting mellan dessa. Viktigt är att systemet anpassas till det som är rimligt, både ekonomiskt som ur arbetssynpunkt. Temperatursänkningsarbete får inte resultera i en märkbar ökad arbetskostnad. Garagelängan bör ses över och avvägning mellan nyttjandegrad och nytta samt temperaturnivå göras. Med denna byggnads låga isoleringsstandard bör temperaturen sänkas året om. Det kan ge en besparing om ca 10 000 kwh. 2 Se IVL s rapport om marginal-el. Rapport B1882. Varje förändring av elanvändning kan betraktas som marginal-el. Minskning av elanvändning reducerar kolkondens. 12

Ventilation Ventilationsanläggningarna körs redan idag med behovsanpassning. Ytterligare förfining ger sannolikt små besparingar, däremot ska servicearbeten följas upp med krav på både luftkvalité som energieffektivitet i form av redovisning av luftflöden, drifttider, SFP-tal 3 och verkningsgrader för återvinning. Konferensbyggnad Möjligen kan CO 2 styrning ge besparingar motsvarande det max dimensionerade luftflödet för lokalerna minus det faktiska behovet. Då nu verksamheterna har skiftande nyttjandegrad där variationen är betydande mellan dagar och tid på dagen bör flödesstyrning kunna räknas enligt nedan. Idag körs aggregat med ca. 70-80 % kontinuerligt dagtid och kan forceras vid behov. Enligt uppgift (Mats) är det sällan fullsatt i alla lokaler hela dagen, vissa rum kan ibland stå lediga hela dagen eller utnyttjas enbart del av dag. Uppskattat nyttjandetid 60-70 % över dagen med 70-80 % av max sittplatser per rum. Överslag: Idag förlust 20 000 kwh/år i utgående ventilationsluft, med minskat/anpassat flöde ges beräkningen, 20 000 (20 000 * 0,65 * 0,75 = 9750) ~ 10 000 kwh/år i besparingspotential. Till detta kommer några 1000 kwh i elbesparing. Kostnad för installation av CO 2 styrning varierar beroende på hur kanalsystemet är uppbyggt och hur spjäll och styrning kan monteras. Med antagen kostnad om 50 000 kr, skulle åtgärden ha betalats sig på ca 5 år. Restaurangen -Minskat flöde till/från restaurangavdelningen den tid som servering ej pågår alt CO 2 styrning. Besparing ca. 10 000 kwh kostnad 10-15 000 kr. Åtgärden ska samordnas med minskad överskottsvärme från köket. Flödesbalanser ses över, osv. - Montera spjäll i den öppna skorstenen vilket minskar ofrivilligt drag. Potential 3000 kwh värme. Kostnad 2000 kr. - filter bör bytas (smutsiga vid besök) anläggningen har läckage i luckor. Övriga byggnader Inga direkta förslag ang ventilation, utom Relaxavdelningen - Montera spjäll i den öppna skorstenen vilket minskar ofrivilligt drag. Potential 3000 kwh värme. Kostnad 2000 kr. De andra byggnaderna har antingen självdragsventilation eller effektiva ventilationsaggregat som körs med korta drifttider. 5.3 Byggnadstekniska åtgärder Byggnaderna är i bra skick med bra isoleringsstandard. Den svagaste byggnaden är Lilla Hotellet som är från 50-talet med bra vindsisolering och bra fönster, men med sämre vägg och golv/källarisolering. De sistnämnda är dock kostsamma att åtgärda, därför lämnas inget förslag. Garagelängan bör ses över och avvägning mellan nyttjandegrad och nytta samt temperaturnivå göras. Med denna byggnads låga isoleringsstandard bör temperaturen sänkas. 3 SFP=specifik fan power, specifik fläkt effekt. kw motoreffekt divideras med flöde i m³/s => kw/(m³/s)

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 De äldsta enkelstugorna har sämre isoleringsstandard (men med 3 glasfönster). Dessa bör undvikas att hyras ut vintertid och ha en temperatursänkning till ca 14. Skulle beläggningsgraden öka så mycket att dessa stugor hyrs ut regelbundet vintertid bör isoleringen ses över och komplettras. I övrigt bedöms byggnadstekniska åtgärda har allt för dåligt ekonomiskt utfall. Det är dock mycket väsentligt att den sk ofrivilliga ventilationen begränsas. Dörrar som står öppna medför stora värmeförluster. Sådan kan med fördel förses med dörrstängare. 5.4 Belysning Belysning är för denna typ av anläggningar mycket väsentligt inte enbart ur den synpunkten att man vid mörker ska kunna se. Belysningen bedöms vara effektiv och på grund av mervärdena föreslås endast att belysning successivt byts till effektivare ljuskällor. LED belysning kommer mer och mer och snart är LED lampor som är 20 gånger effektivare än glödlampor ute på marknaden. Numera finns det LED lampor med olika färgtemperatur så att ljussken kan väljas. Det förtjänar dock viss försiktighet eftersom det finns många LED lampor på marknaden som inte håller bra kvalitet. En generell riktlinje är att välja väletablerade märken. Även om lamporna är dyrare i inköp är det mycket ekonomiska. Dels är energianvändningen mycket lägre och dessutom livslängden oerhört mycket längre än glödlampans. De bästa LED lamporna har en livslängd (sk service life) om närmare 100 000 timmar. 4 5.5 Restaurangen-Köket Köket bör genomlysas främst med onödigt nyttjade. Investeringar i tex. ny spis (induktionshällar) kan vara ett alternativ. Se över om alla kylar/frysar är nödvändiga eller om dessa periodvis kan hållas avstängda. Det finns två syften med minskad nyttjande av redskap/maskiner, dels minskad elanvändning men även värmealstring som måste bortforslas via ventilation och därmed ger förluster. Ett minskat värmeöverskott i köket gör att ventilationen behöver köras mindre i forcerad drift vilket även minskar el till fläktmotorerna. Kylkompressorerna borde vara kopplade mot förvärmning av tappvarmvatten. Alternativt kan värmen från dessa, vintertid, användas till förvärmning av ventilationsluft. Besparingspotential ca. 26 000 kwh värme. Installationskostnad max 50 000 kr. det ger en återbetalningstid om ca 3 år. Byte av elspis/-häll till induktionsvariant bör undersökas närmare. Pay Off tider kring 2 år är möjliga. 5.6 Tillskottsenergi, solfångare Ansia har överlägset störst beläggning sommartid, med mycket varmvattenanvändning. Den perioden ger också solenergi ett bra tillskott för varmvatten. Storleken på solfångaranläggningen är svårbedömbar eftersom mätning av varmvatten inte sker. Inte heller allt kallvatten mäts vilket gör det svårt att ens uppskatta varmvattenbehoven. Kallvattenmängden som mäts är totalt är ca 4250 m³. Mängden som inte mäts är av förklarliga skäl okänd. Det handlar mest om vatten till småstugorna, vilket kan anses vara mindre intressant för etablering av solfångare för dessa. Antas att snittandel om 40% av kallvatten är varmvatten är detta ca 1700 m³ per år. Antas att en solfångaranläggning kan klara 50% av varmvattenbehovet handlar det om 850 m³ per år. Detta är ett energibehov om ca 50 000 kwh. Det kräver ca 125 m² solfångare. Kostnad ca 300 000 kr. med ett fjärrvärmepris (en del varmvatten sker med el) om 615 kr/mwh, blir lönsamheten uttryckt i Pay Off ca 10 år. 4 Källa: Arlanda-Energi som installerat ca 6000 LED ljuskällor mellan 2008 och 2011. 14

Förmodligen är det orealistiskt att ersätta hela den beräknade varmvattenmängdens fjärrvärme med solvärme. Det kan dock finnas andra värden i att etablera en solfångaranläggning än rent driftekonomiska. En solfångaranläggning på servicehus 3 och det nya S2 skulle kunna ge en hel del goodwill och på längre sikt lönsamhet. Se lönsamhetskalkyl längre ner. 5.7 Transporter Transporterna medför kostnader om ca 75 000 kr per år exkl moms. Utsläppen av CO 2, eq är ca 8,9 ton/år från bensin 11, 3 ton/år från diesel Minskning av utsläppen kan ske på följande sätt: 1. Sparsamkörning. En utbildning som finns både för personbilar som arbetsfordon 2. Byte till förnybara bränslen En del av bensinförbrukningen härstammar från skoterkörning. Idén med skoterkörning är i dessa sammanhang inte direkt att man ska köra eco-driving stil. En information till skotersafarikunderna om miljöpåverkan kan ändå vara på sin plats. Utveckling av etanolskotrar pågår. Bränsleföretag kommer med bättre alternativ för diesel, ett exempel är Preem som kommit med en diesel om är 16% förnybar tack vare inblandning av förnybara bränslen. Sparsamkörning brukar ge en bestående effekt om 5-10% Potentialerna bedöms till: 150 l bensin minskning ca 370 kg koldioxid och 1500 kr. 380 l diesel minskning ca 1100 kg koldioxid och 3800 kr. 5.8 Ekonomiska effektiviseringar 5.8.1 Elabonnemang En översyn av el-abonnemangen bör göras. I denna översiktliga kartläggning har lagts märke till att det finns en del el-abonnemang som kostar pengar men där beräknad årselbehov är mycket lågt. Exempelvis abonnemanget 735 999 243 0000 51580 har beräknat årsbehov om 2 kwh, vilket förmodligen enbart är mätfel eller tomgångsförlust. Vidare analys av abonnemangen har inte gjorts. Trafo-abonnemangen 270 och 276 står för den absolut största elförsörjningen. Dessa ligger på NL31 tariff. Tariffen innebär att överföringskostnaden inkl effektavgift är ca 23,9 öre/kwh som kan anses vara högt. Nätägaren är vanligen hjälpsam med en sådan översyn och beräkning av ett byte till annat abonnemang (NL32, med lägre överföringsavgift?) för ekonomisk optimering. 5.8.2 El-energi El upphandlas med börspris. Det är ett riskfullt avtal, som kan ge lägre kostnader när elpriserna sjunker, men som också kan ge stora kostnadsökningar när elpriserna skjuter i höjden. Elhandeln har ett särintresse i att hålla spotpriserna högt. Detta görs med alla tillåtna medel och ibland med medel som gränsar till eller överskrider (i alla fall etiskt) gränserna.

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 Elhandelsföretaget som Ansia har avtal med nu, bör se över om börspris är det bästa alternativet. Det kan vara att ett delat pris, dels börspris, dels fastpris kan vara mer fördelaktigt. När avtalet löper ut kan det vara intressant att göra en ny upphandling. Det finns ett flertal företag på marknaden som har som affärsidé att göra elupphandlingar och som kan vara till god hjälp vid en sådan. 5.8.3 Fjärrvärme Fjärrvärme har numera enligt lag skyldighet att förhandla med kunden om pris om kunden anser att priset är oskäligt. Ansia har två prisbildningar: - rörligt pris utan effektavgift 620 kr/mwh som gäller servicehus 3. Detta kom till stånd efter att Ansia uttyckt att effektavgiften var för högt. - rörligt pris 420 kr/mwh + effektavgift. Den senare har beräknats till ca 194 kr/mwh. Totalt pris 614 kr/mwh Med andra ord, avtalet för servicehuset blev inte mer fördelaktigt. I alla fall inte för Ansia. Varje år, eller vid avtalets slut bör prisförhandling begäras. En sänknig av priset med 25 kr/mwh eller 2,5 öre/kwh innebär en kostnadsminskning om 20 000 kr. Sommartid bör fjärrvärmepriset vara lägre än vintertid. I Lycksele har Skelleftekraft, fjärrvärmeleverantören, en CHP anläggning (kraftvärme). Elproduktionen ökar ju mer kylning verket har. Fjärrvärme är kylprocessen i systemet. Sommartid är fjärrvärmebehoven små varför elproduktionen i CHP verk är liten. Genom att sänka fjärrvärmepriset sommartid kan kylningen öka och därmed elproduktionen. Ansia kan gärna utgöra en bra kylare om fjärrvärmepriset sänks. Sommartid bör priset sänkas med 10 öre/kwh vilket skulle innebära en kostnadsminskning med ca 250 MWh à 100 kr = 25 000 kr. Detta kräver endast en investering i förhandlingstid. Observera att om sådan förhandling lyckas, blir solfångare mindre lönsamma. 5.8.4 Konvertering 1. Fjärrvärme till egen biobränsleanläggning Fjärrvärmekostnaden är ca 510 000 kr per år. Priset är 620 kr/mwh. Med egen (flisbaserad) anläggning bör man kunna komma ner till 450-550 kr/mwh. Vinsten, exkl arbetsinsats skulle i så fall vara ca 100 000 kr/år. Vad verkligt pris bli är naturligtvis också en förhandlingsfråga kring etablerad fjärrvärmeinfrastruktur på området. 2. Konvertering av elvärme till fjärrvärme. På relaxen är värmeförsörjningen el, medan varmvatten är fjärrvärme. Relaxen beräknas använda ca 20 000 kwh för varmvatten och 106 000 kwh el. I en relaxavdelning är värme- och luftkomforten ytterst väsentligt. En konvertering skulle kunna göras på följande sätt: - ventilationen, elbatterier byts till vattenbatterier. Kostnad ca 20 000 kr. - el-golvvärmen körs så att enbart golvet håller 23 grader. I utrymmena placeras ca 6 st luftkonvektorer som drivs med fjärrvärme. Detta ger möjlighet till temperatursänkning, med möjlighet till snabb uppvärmning. När gästerna är i Relaxen stängs fläktarna på luftkonvektorerna för ökad komfort. 6 st luftkonvektorer kostar installerade ca 50 000 kr. reglersystem för tempsänkning max 5000 kr. 16

Total investering ca 75 000 kr. Besparingspotential ca 10 000 kwh + ca 60 000 kwh från el till fjärrvärme: ca 30 000 kr det innebär Pay Off om ca 2,5 år. Det finns även några mindre stugor som kan konverteras till fjärrvärme. Ingen beräkning har gjorts eftersom dessa stugor torde tillhöra gruppen som inte hyrs ut så ofta. Lönsamheten försvåras därmed. Ansia har själv tillräcklig med erfarenhet av denna typ av konvertering för att bedöma rimligheten i den. 5.8.5 Mätning El mäts fn för två trafostationer. Det finns dessutom en handfull mätare för mindre abonnemang. Fjärrvärme mäts idag med 7 mätare. Hur systemet är uppbyggt och vad som mäts är dock tämligen oklart. Vatten mäts med tre mätare och en hel del vattenförbrukning mäts ej. Meta är veta som det sägs i den kungliga huvudstaden. För att kunna bedriva ett effektivt energiarbete bör varje byggnad mätas m a p el, fjärrvärme och vatten. Uthyrningsstugorna kan mätas gruppvis efter typ. Vid införande av dedikerad uthyrning bör stugorna som hyrs ut mest frekvent, ha individuell mätning. Ansias affärside är inte att mäta energi- och vattenanvändning, därför måste ett mätsystem göras intelligent och bekvämt. Automatiserade system finns idag till rimlig kostnad. Ett mätsystem underlättar arbetet i ett energiledningssystem. 5.9 Energiledningssystem Enligt www.121.nu: Kostnaderna för energi på Ansia uppgår till mer än 1,35 miljoner kronor per år. Det är i paritet med det årliga resultatet och knappt 10% av omsättningen. Energikostnaderna är med andra ord inte direkt en tung post, 10% energikostnadseffektivisering innebär en motsvarande omsättningsökning om ca 900 000 kr men farhågor finns naturligtvis om att energin blir dyrare och dyrare.

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele 2011-12-15 Detta visar vikten av att ha ett energiledningssystem. I praktiken innebär det att se till att månatlig uppföljning sker, att man aktivt jobbar med att hitta nya effektiviseringspotentialer och att det hela tiden sker en utveckling mot effektivare energianvändning och hållbarhet. I detta fall krävs ett bättre mätsystem för att kunna urskilja enskilda byggnader, se ovan. Ett energiledningssystem innebär samtidigt att man följer upp vilken miljö- och klimatbelastning verksamheten orsakar. Vanligen är effekten av ett energiuppföljningssytem en besparing på 5-10%. En hel del av ovan beskrivna åtgärder ryms under energiledningssystem. Det är åtgärder som har relativt små effektiviseringspotentialer men god lönsamhet. Dessa tendera att glömmas bort i det stora hela. Ett energiledningssystem med månatliga uppföljningar tar vara på dessa mindre åtgärder och sporrar till att utmana den egna organisationen i att bli ännu effektivare. 6 Klimatpåverkan Den totala elanvändningen är 878 000 kwh per år. Beroende på betraktelsesätt kan CO 2 utsläppen från el baseras på den svenska elmixen, den nordiska elmixen eller på klimatpotential om man antar att effektiviserad el i Sverige kan ersätta kolkondens på kontinenten. Se bl.a. IVL:s rapport om marginal el. 5 Den Svenska elmixen ligger på ca 20 g/kwh, den nordiska elmixen på ca 90 g/kwh 6. Enligt nämnd rapport från IVL ligger den Europeiska elmixen på ca 400 g/kwh och marginalelen kan ligga så högt som 918g/kWh. IVL:s slutsats är också att om man räknar på klimateffekter från ändrad elanvändning ska marginal-el tillämpas. Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av elanvändning och reduceringspotentialer i ton/år Beräkning av CO2 utsläpp [ton/år], och reduceringspotentialer [ton/år] Reduceringspotentialer [ton/år] vid olika utsläppstal. Källa: IVL El, klimatpåverkan uttryckt i ton CO 2 per år vid olika utsläppsantaganden Effektiviseringspotential/Elbehov [MWh] Svensk 20 g/kwh Nordisk 90 g/kwh Europeisk 400 g/kwh EU Marginal 918 g/kwh Nuvarande elanvändning 878 17,56 79,02 351,2 806 Åtgärder Ventilation - Konferens 10 0,2 0,9 4 9 - Restaurang 10 0,2 0,9 4 9 - tempsänkning stugor m fl 15 0,3 1,35 6 14 - Relax tempsänkning 10 0,2 0,9 4 9 Energiledningssystem 45 0,9 4,05 18 41 Summa 90 83 Observera att en svensk elmix inte existerar. El är en handelsvara som flyter över gränserna. Elmarknaden har sin marknadsplats på Nordpool, den nordiska elbörsen, www.nordpoolspot.com för rörlig börs-el. 5 Miljövärdering av el ur systemperspektiv. IVL rapport nr: B1882 december 2009 6 Enligt www.klimatkompassen.se som baserat värdena på energimyndighetens uppgifter. 18

7 Hållbar utveckling Ansia Camping i Lycksele har en medvetenhet kring miljö- och klimatpåverkan. På hemsidan bör miljöstatusen lyftas fram bättre, likaså i informationsbroschyren. Dessutom bör gästerna informeras på plats, ej att förglömma utländska gäster som ofta har en annan medvetenhet kring detta än svenska gäster. Ansia har ett relativt stort beroende av elenergi. Utöver de mål och åtgärder man arbetar med/kommer att arbeta med är minskning av elberoendet en viktig faktor för hållbar utveckling. Med förslagen i denna rapport kan nuvarande elanvändning minska märkbart. Investeringsbidragen som sökts via länsstyrelsen ska resultera i ökad beläggning vilket medför att energianvändning per gästnatt mest sannolikt sänks. I absoluta tal kommer energianvändningen att öka, vilket också är ett argument för att energieffektivisera och bidra till en hållbar utveckling. 6 Slutsatser och rekommendationer Bedömningen är att Ansia Camping AB kan uppnå 10% el-effektivisering med rimliga investeringar. En konvertering av el till fjärrvärme kan ge ytterligare 50-75 MWh minskad elanvändning, men det ökar fjärrvärmeavvändningen. Värme kan effektiviseras med närmare 25%. För att uppnå det målet krävs dock en investering i en solfångaranläggning om minst 300 000 kr, som minskar fjärvärme med ca 50 MWh. Det nationella effektiviseringsmålet är 20% (20-20-20 målen). Det finns goda möjligheter att uppnå det före 2020. För att uppnå målen bör energiledningssystemet införas snarast och effektiviseringsarbetet följas upp. I första hand bör ett system för temperatursänkning utformas. Ventilationssystemen i Relaxen, konferensen, och restaurangen kan effektiviseras på ett relativt enkelt sätt. Beräkning av energisparkostnaden för olika åtgärder kr/mwh real prisökning/år El-kostnad 956 10,0% Värmekostnad 615 3,0% Kalkylränta i % 5,00% Underhållskostnad prisutv i % 2,00% Åtgärd Effektiviseringspotential EL [MWh] Effektiviseringspotential Värme [MWh] Investering i kr Livslängd i år Energispar kostnad i kr/kwh CO 2 reduktion marginal-el enl IVL [ton/år] Ventilation - optimering konf + restau 4 20 65000 20 0,24 kr 3,7 - spjäll i öppna skorstenar 0 6 4000 20 0,07 kr 0,0 Övriga effektiviseringar 0,0 - konvertering solvärme 0 50 300000 40 0,55 kr 0,0 - tempsänkn stugor, m fl 15 85 150000 15 0,18 kr 13,8 - tempsänkn Relax 10 30 30000 20 0,05 kr 9,2 Energiledningssystem 45 45 200000 15 0,17 kr 41,3 Marcel Berkelder, Exergi B(y)rån