Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till att i huvudsak avse de delar av kommitténs förslag som berör verkets roll som registre- YTTRANDE 851 81 Sundsvall 2014-10-28 0771-670 670 www.bolagsverket.se AD 1355/2014 Klassificeringsid 0.0.0 1 (6) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Resolution en ny metod att hantera Resolution banker en i ny kris metod (SOU att 2014:52) hantera banker i kris (SOU 2014:52) Fi 2014/2275 Inledning Bolagsverket är den myndighet som registrerar Inledning flertalet av Sveriges företag och föreningar. De olika registren utgör ett väsentligt underlag Bolagsverket för den är kontroll den myndighet som sker som inom registrerar den ekonomiska samfärdseln. Verkets registeruppgifter flertalet ligger av Sveriges därför företag till grund och för föreningar. ett stort antal De beslut inom såväl näringslivet som den offentliga olika registren förvaltningen. utgör ett väsentligt underlag för den kontroll som sker inom den ekonomiska Sammanfattning samfärdseln. Verkets registeruppgifter ligger Bolagsverket ser positivt på utredningens därför förslag till att grund införa för ett ett förfarande stort antal för beslut att rekonstruera eller avveckla systemviktiga företag på såväl den näringslivet finansiella marknaden som offentliga på ett sätt förvalt- som inte inom riskerar att utlösa en finansiell kris och som ningen. samtidigt innebär att företagets ägare och lånefinansiärer får bära kostnader som ankommer på dem till följd av företagets fallissemang. Kommitténs förslag är omfattande och komplext. Sammanfattning Mot bakgrund av förslagets komplexitet är det svårt att till alla delar förutse och avgöra Bolagsverket hur regelverket ser positivt i praktiken på utredningens kommer förslag att införa Ur ett Bolagsverkes alternativt förfarande synpunkt för är det att där- att påverka Bolagsverkets roll som registreringsmyndighet. för av vikt att det klargörs under det fortsatta rekonstruera lagstiftningsarbetet eller avveckla vilka systemviktiga beslut eller företag läggas på den till grund finansiella för registrering marknaden eller på ett annan sätt påver- åtgärder under ett resolutionsförfarande som ska kan i de register som Bolagsverket ansvarar som för. inte riskerar att utlösa en finansiell kris och som samtidigt innebär att företagets ägare Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande och lånefinansiärer till att i huvudsak får bära avse kostnader delar av som kommitténs förslag som berör verkets roll som registreringsmyndighet. ankommer på dem till följd av företagets fallissemang. 7.7 Resolutionsmyndighetens underrättelsekrav Enligt kommitténs förslag ska resolutionsmyndighetens Kommitténs förslag beslut är om omfattande försätta och ett komplext. Mot snarast bakgrund möjligt av offentliggöras. förslagets komplexitet företag i resolution eller om att vidta resolutionsåtgärder är det svårt att till alla delar förutse och avgöra Bolagsverket uppfattar att verket enligt kommitténs hur regelverket förslag i praktiken inte uttryckligen kommer omfattas påver-akar Bolagsverkets roll har som försatt registreringsmyn- ett företag i reso- de myndigheter som ska underrättas när resolutionsmyndigheten lution. Bolagsverket registrerar idag bl.a. dighet. uppgifter Ur om Bolagsverkes likvidation, synpunkt konkurs är och det företagsrekonstruktioner i de olika företagsregister av som viktigt verket att för. det Bolagsverket klargörs under menar det fortsatta det är därför viktigt att det även framgår av de register lagstiftningsarbetet som verket för att vilka ett företag beslut är eller i resolution. åtgärder Detta bland annat eftersom kontrollen över under företaget ett resolutionsförfarande övergår till resolutionsmyndigheten som ska läggas till grund för registrering eller annan påverkan i de register som Bolagsverket för.
2 (6) och att beslutet innebär ett antal andra rättsverkningar gentemot aktieägare, borgenärer, avtalspartners och andra intressenter. Bolagsverket menar därför att beslut om resolution bör vara föremål för registrering i verkets register. Att ett beslut om resolution ska registreras hos Bolagsverket bör därför tas in i 9 kap. resolutionslagen eller genom förordningsändring för respektive associationsform eller i annan förordning. Detsamma gäller beslut om att resolutionen är upphävd eller avslutad. 8.9.1 Om avveckling av företag under resolution Enligt kommitténs förslag ska en ny tvångslikvidationsgrund införas som innebära att Bolagsverket på ansökan av resolutionsmyndigheten ska besluta att ett aktiebolag som är i resolution ska försättas i likvidation. En ny bestämmelse härom föreslås bland annat i 25 kap. 10 a aktiebolagslagen. Bolagsverket vill i detta sammanhang dock lyfta frågan om det med rådande hänvisningsteknik bör införas en hänvisning i 10 kap. 31 lagen om bankoch finansieringsrörelse till 25 kap 10 a aktiebolagslagen för att klargöra att även bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen omfattas av bestämmelsen. Bolagsverket uppfattar den föreslagna bestämmelsen i 25 kap. 10 a aktiebolagslagen på så sätt att verket ska besluta om likvidation efter det att ansökan om likvidation från resolutionsmyndigheten har kommit in till verket. Ett beslut om likvidation ska registreras i aktiebolagsregistret enligt 25 kap. 10 aktiebolagslagen. När verket beslutar om likvidation ska verket enligt 25 kap. 28 samma lag utse en eller flera likvidatorer. Likvidation av ett finansiellt institut torde i regel vara av komplicerad natur och det kan därför vara svårt för Bolagsverket att finna lämpliga likvidatorer för uppdraget. Det bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet om inte resolutionsmyndigheten själv ska kunna utse en eller flera likvidatorer. Förfarandet med att utse likvidatorer skulle också kunna underlättas av att det införs en ordning där resolutionsmyndigheten i ansökan om likvidation till Bolagsverket åläggs att ge förslag till en eller flera likvidatorer som verket sedan utser. Mot bakgrund av att resolutionsmyndigheten under resolutionen har rätt att besluta i aktieägarnas ställe torde det, enligt verkets mening, vara möjligt för resolutionsmyndigheten att på en bolagsstämma fatta ett frivilligt beslut om likvidation enligt 25 kap. 1 aktiebolagslagen och även på stämman föreslå en eller flera likvidatorer. Denna möjlighet till frivillig likvidation bör utredas vidare under det fortsatta lagstiftningsarbetet för aktiebolag och övriga aktuella associationsformer. I det fall tvångslikvidation enligt de föreslagna bestämmelserna i 25 kap 10 a aktiebolagslagen, 9 kap. 1 a lagen om medlemsbanker, 11 kap. 2 a lagen om ekonomiska föreningar och 6 kap. 1 a sparbankslagen ska vara den enda möjliga vägen under resolution till ett beslut om likvidation bör det enligt Bolagsverkets mening övervägas om det i stället är tänkbart att införa en bestämmelse i lagen om resolution om att resolutionsmyndigheten får fatta beslut om likvidation och utse likvidatorer. Verket tolkar dock att direktivet inte ger utrymme för sådan ordning. 8.9.2 Relationen till konkurs och likvidation utanför resolution Enligt förslaget ska en ansökan eller anmälan om likvidation för ett företag som omfattas av resolutionslagen vilandeförklaras i avvaktan på att resolutionsmyndigheten fattar beslut om företaget ska försättas i resolution eller inte. Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten ska omedelbart underrättas om en sådan anmälan eller ansökan.
3 (6) Vidare ska Bolagsverket enligt förslaget underrätta Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten om ett ärende rörande likvidation. Här torde avses ärenden om likvidation som verket tar upp på eget initiativ, exempelvis att ett bolag inte har kommit in med årsredovisningen. Eftersom de företag som omfattas av resolutionslagens definition inte alltid kan läsas ut av Bolagsverkets register kan det i praktiken uppkomma problem med att bedöma om en ansökan, en anmälan eller ett ärende om likvidation ska kommuniceras med resolutionsmyndigheten och Finansinspektionen. Bolagsverket ser vissa svårigheter med att tillämpa bestämmelsen om underrättelseskyldigheten när det gäller andra företag än banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag som ska omfattas av resolutionslagen. Detta gäller för t.ex. ett blandat finansiellt holdingföretag eller finansiella institut som är dotterföretag till ett institut eller ett utländskt institut och som omfattas av den gruppbaserade tillsynen. Ett tänkbart sätt att komma till rätta med dessa svårigheter är att Finansinspektionen åläggs en skyldighet att underrätta Bolagsverket vilka företag som kan vara föremål för resolution. Enligt utredningens förslag ska Bolagsverket vilandeförklara en ansökan eller anmälan om likvidation för ett företag som omfattas av resolutionslagstiftningen. Vilandeförklaringen ska hävas om resolutionsmyndigheten meddelar att företaget inte ska försättas i resolution eller om sju dagar har gått utan att företaget har blivit försatt i resolution. Om ett företag ska försättas i resolution ska enligt utredningen ansökan om likvidation avvisas. Bolagsverket ställer sig här frågande till vad som gäller vid en anmälan om frivillig likvidation, ska även en sådan anmälan avvisas? Ett beslut av stämman om frivillig likvidation gäller omedelbart eller från och med den senare dag som stämman bestämmer. Om ett företag för registrering anmäler frivillig likvidation, särskilt om stämmans beslut gäller omedelbart, uppkommer frågan om vilken rättsverkan beslutet om frivillig likvidation har om företaget senare försätts i resolution. Frågan bör utredas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. För Bolagsverkets del är det av vikt att det även klargörs om anmälan om frivillig likvidation ska avvisas, avslås eller avslutas på annat sätt. I utredningen har inte förslagits några bestämmelser i aktiebolagslagen, lagen om medlemsbanket, sparbankslagen och lagen om ekonomiska föreningar om vilandeförklaring, hävning av vilandeförklaring eller avvisning av en ansökan om likvidation. Sådana bestämmelser har beträffande en ansökan om konkurs föreslagits av utredningen i 2 kap. 10 b-e konkurslagen. Bolagsverket menar att motsvarande bestämmelser om vilandeförklaring, hävning av vilandeförklaring och avvisning av en ansökan om likvidation bör införas i aktiebolagslagen, sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och lagen om ekonomiska föreningar. Enligt 10 kap. 31 lagen om bank- och finansieringsrörelse, 6 kap. 2 sparbankslagen och 9 kap. 4 lagen om medlemsbanker ska Bolagsverket efter ansökan besluta att ett bankaktiebolag, sparbank eller medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig rörelse. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Bolagsverket ställer sig här frågande till om syftet med resolutionsförfarandet är att en ansökan ska vilandeförklaras även när tillståndet att driva bankrörelse har återkallats. Om undantag från underrättelseskyldigheten i
4 (6) något fall föreligger bör det anges i förordningarna eller klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. 9.1 Kontrolltagande Resolutionsmyndigheten ska enligt kommitténs förslag överta styrelsens och den verkställande direktörens befogenheter, om inte myndigheten beslutar annat. Enligt kommitténs förslag bör det främst vara under resolutionens inledande fas som det blir aktuellt att resolutionsmyndigheten träder in och fattar beslut i styrelsens ställe. Därefter bör en ny styrelse utses av resolutionsmyndigheten. I beslutet ska då anges att resolutionsmyndigheten inte längre innehar styrelsens befogenheter. Om avsikten är att uppgiften om att resolutionsmyndigheten har övertagit styrelsens och den verkställande direktörens befogenheter ska registreras, bör det införas en bestämmelse härom i lagen om resolution. Fråga uppkommer också om den registrerade styrelsen, verkställande direktören och särskilda firmatecknare ska avregistreras eller kvarstå i registret när resolutionsmyndigheten övertagit styrelsens och den verkställande direktörens befogenheter. När resolutionsmyndigheten har utsett en ny styrelse bör det vidare klargöras från vilken tidpunkt beslutet om att utse en styrelseledamot eller en verkställande direktör har verkan. Har beslutet verkan från beslutets dag eller från när anmälan inkom till Bolagsverket. Nämnas kan att enligt aktiebolagslagen inträder en styrelseledamot eller den verkställande direktörens behörighet när anmälan om registrering kommit in till Bolagsverket och ett enligt lagen om ekonomiska föreningar har beslut verkan från dagen för beslut. Av kommitténs förslag framgår att för företag i resolution är det resolutionsmyndigheten som har rätt att avsätta och ersätta styrelsen samt ändra dess sammansättning. Bolagsverket menar att det är oklart om utredningen menar att den av resolutionsmyndigheten utsedda styrelsen och den verkställande direktören ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket. Det bör även här tydliggöras vad som gäller för styrelseledamot och verkställande direktör som vill avgå i förtid. Kan anmälan om eget utträde anmälas för registrering av den som anmälan berör eller ska ledamoten eller den verkställande direktören entledigas av resolutionsmyndigheten och myndigheten därefter underrätta Bolagsverket om att personen ska avregistreras? 9.4 Särskild förvaltare Enligt förslaget får resolutionsmyndigheten utse en särskild förvaltare som får utöva stämmans och styrelsens befogenheter. Tillsättningen av särskild förvaltare ska offentliggöras av resolutionsmyndigheten. Det framgår inte av förslaget om tillsättningen ska registreras hos Bolagsverket. Bolagsverket menar att en sådan tillsättning av särskild förvaltare bör registreras hos Bolagsverket och föreslår att bestämmelse om detta tas in i förordning. 13.7.1 Vissa specifika bestämmelser om styrning av ett broinstitut I förslaget föreslås att resolutionsmyndigheten ska fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med vad som anges i 8 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551). Bestämmelsen i till 8 kap. 6 aktiebolagslagen upphörde dock att gälla den 1 augusti 2014 genom lag om ändring (2014:539) ändring i aktiebolagslagen. Bestämmelse om att fastställa en arbetsordning gäller numera bara för publika bolag, se 8 kap 46 a aktiebolagslagen.
5 (6) Hänvisningen i 19 kap. 22 och 20 kap. 15 resolutionslagen till 8 kap 6 aktiebolagslagen bör därför i stället vara 8 kap. 46 a aktiebolagslagen, med tillägg av att bestämmelsen ska gälla även för privata aktiebolag. 15.3 Skuldnedskrivningsverktygets användningsområden Resolutionsmyndigheten ska enligt förslaget kunna besluta att en sparbank ska ombildas till ett aktiebolag. Eftersom ett vanligt aktiebolag inte kan bedriva bankrörelse bör de, enligt verkets mening, i 22 kap. 4 första stycket förslaget till lagen om resolution stå bankaktiebolag i stället för aktiebolag. Enligt kommitténs förslag ska bestämmelserna i sparbankslagen om ombildning inte gälla för ombildning under resolution. Bolagsverket anser att det i den föreslagna bestämmelsen bör tydliggöras att 8 kap. sparbanklagen inte är tillämplig. Av ombildningsförfarandet i 8 kap. sparbankslagen framgår att sparbanksstämman ska besluta att banken ska upplösas utan likvidation. Efter att tillstånd till ombildning erhållits ska anmälan om att ombildningen är verkställd sändas in till Bolagsverket. När nyssnämnda anmälan registrerats är sparbanken upplöst. I den föreslagna bestämmelsen 22 kap. 4 andra stycket lagen om resolution anges inte vad som gäller för sparbanken vid ombildning enligt resolutionslagen. Ska sparbanken upplösas utan likvidation eller krävs ett likvidationsförfarande? Bolagsverket menar att det i bestämmelsen bör klargöras huruvida likvidation av sparbanken krävs eller inte. Om sparbanken ska upplösas utan likvidation bör det även anges vid vilken tidpunkt sparbanken är upplöst. Vidare bör anges att ett ärende om ombildning ska registreras. 29.6.2 Formen för ingripande och den tillfällige förvaltarens ställning Enligt föreslagen bestämmelse i 15 a kap. 1 tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse, ska en tillfällig förvaltare kunna tillsättas. Ett beslut som innebär att den tillfällige förvaltaren ska träda i styrelsens och den verkställande direktörens ställe ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket. Fråga uppkommer här om Bolagsverket ska avregistrera den i registret registrerade styrelsen och verkställande direktören när den tillfällige förvaltaren träder in i deras ställe. Av utredningen framgår att styrelsen och verkställande direktören ska återinträda när den tillfällige förvaltarens uppdrag upphör under förutsättning att institutet inte ska övergå i resolution eller likvidation. Bolagsverket bedömer att uttalandet talar för att styrelsen och verkställande direktören inte behöver avregistreras när en tillfällig förvaltare trätt in i deras ställe. För det fall Bolagsverket ska avregistrera styrelsen och den verkställande direktören uppkommer frågan om verket självmant ska registrera in dessa när den tillfällige förvaltaren uppdrag har upphört. Frågan om avregistrering eller inte bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. 29.6.5 Tiden för förvaltningen Bolagsverket anser att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet även bör klargöras om verket självmant ska avregistrera den tillfällige förvaltaren när tiden för uppdraget löpt ut eller om Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket när den tillfällige förvaltaren ska avregistreras ur registret. Vidare kan Finansinspektionen närsomhelst entlediga den tillfällige förvaltaren enligt förslaget till 15 a kap. 6 lagen om bank och finansieringsrörelse. Finansinspektionen ska även
6 (6) entlediga den tillfällige förvaltaren om denne vill avgå i förtid och visar skäl till det. Av bestämmelsen framgår inte om sådana beslut om entledigande ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket. Det bör enligt verkets mening, på motsvarande sätt som anges i 15 a kap. 1 tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse, anges i bestämmelsen att ett beslut om entledigande av den tillfällige förvaltaren som trätt i styrelsens och den verkställande direktörens ställe ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket. 35.3 Konsekvenser för myndigheter och domstolar Betänkandet innehåller inte någon utredning om förslagets konsekvenser för Bolagsverket. Det hade varit önskvärt att effekterna av förslaget för Bolagsverket hade blivit belysta. Utredningens förslag kommer sannolikt inte att medföra något större antal nya ärenden hos Bolagsverket. Trots att antalet ärenden förväntas bli ytterst få kommer Bolagsverket att behöva genomföra vissa systemändringar för att anpassa verkets IT-system till det föreslagna regelverket. Dessutom tillkommer kostnader för utformning av registeruppgifter och andra bevis om registrering m.m. Vidare måste verkets personal utbildas för att kunna lämna korrekt information vid förfrågningar. Sammantaget innebär detta att Bolagsverkets kostnader kommer att öka om utredningens förslag genomförs. Om beslut om resolution ska registreras hos Bolagsverket uppskattar verket att kostnaden för att genomföra ändringar i verkets IT-system etc. kommer att uppgå till minst 500 000 kronor. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Annika Bränström. I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjuristen Peter Källenfors. Föredragande var bolagsjuristerna Sven-Ove Sjölén och Eva Josefsson. Annika Bränström Sven-Ove Sjölén Eva Josefsson