2 (37)
Läsanvisning Denna publikation utgör en bilagedel till den avfallsplan som utarbetats av Västra Mälardalens Kommunalförbund för delägarekommunerna; Köping, Arboga, Kungsör. Planen omfattar perioden 2011 2016. Innehåll BILAGA 1. NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG... 5 KÖPING... 5 1. CEMENTATIPPEN... 5 2. GRÄSÖTIPPEN... 5 3. HIMMETA... 5 4. HYLLÅSEN... 6 5. VITÖN, MALMÖN... 6 6. SVINSKOGEN... 6 7. KOLSVA BRUKSDEPONI... 6 8. ÅSBY BARKTIPP... 7 9. BERGTORPET... 7 ARBOGA... 11 1. GAMLA KALLSTENSTIPPEN... 11 2. KOBERGSTIPPEN (TROL ÄVEN KALLAD BRADFORDTIPPEN)... 11 3. STRÖMSNÄS TIPPEN... 11 4. BRATTBERGSTIPPEN... 11 5. (OKÄNT NAMN )STRÖMSNÄS 1:1... 12 6. MEKENS TIPP... 12 7. TORPSTÅNGSTIPPEN... 12 8. EKEBY TIPPEN... 13 9. ÅSBY TIPPEN... 13 10. SÄTERBO TIPPEN... 13 11. (OKÄNT NAMN) TYRINGE 1:23... 13 KUNGSÖR... 17 1. TEGELUDDEN... 17 2. UDDHAGEN... 17 3. SKÄFTRUNATIPPEN... 17 4. TORPATIPPEN... 18 5. EKUDDEN... 18 6. VALSKOG... 18 BILAGA 2. FÖRTECKNING ÖVER OLIKA ÅTERVINNINGSMATERIAL OCH DESS ANVÄNDNING... 21 3 (37)
BILAGA 3. RENHÅLLNINGSORGANISATION... 22 BILAGA 4. DEFINITIONER... 23 BILAGA 5. MILJÖBEDÖMNING... 26 5.1. NOLLALTERNATIV EFFEKTER OM PLANEN INTE GENOMFÖRS... 26 5.2. PLANENS MILJÖPÅVERKAN... 27 5.3. MILJÖMÅL... 30 BILAGA 6. BESKRIVNING AV SAMRÅD... 32 6.1 BESKRIVNING AV SAMRÅD... 32 6.2 GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD... 32 6.3 REDOGÖRELSE FÖR HANTERING AV INKOMNA SYNPUNKTER... 32 BILAGA 7. UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSEN (ENL NFS 2006:6 BIL 1)... 33 7.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 33 7.2 KOMMUNENS BEFOLKNING OCH STRUKTUR (2009)... 33 7.3 AVFALL (ANTAL TON 2009) SOM KOMMUNEN ANSVARAR FÖR... 33 7.4 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR (ANTAL TON 2009)... 34 7.5 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL... 34 7.6 LOKALA MÅL SOM UTGÅR FRÅN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH REGIONALA MÅL... 37 4 (37)
BILAGA 1. Nedlagda avfallsupplag De nedlagda deponier som lokaliserats inom Köping, Arboga och Kungsör framgår av nedanstående sammanställning. Med MIFO som nämns nedan avses Metodik för Inventering av Förorenade Områden, som finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4918. För samtliga deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare har en planerad åtgärd föreslagits (enl. 6 NFS 2006:6) Köping 1. Cementatippen F.d. verksamhetsutövare: Cementa Fastighet: Sjötullen 1:21 Avfallstyp: Industriavfall Nyttjandeperiod: 1945-1973 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. I huvudsak från Interoc Fasad och Cementa Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO fas 1. 2. Gräsötippen F.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun, Yara Fastighet: Sjötullen 1:44, Sjötullen 1:42 Avfallstyp: Hushålls- och industriavfall Nyttjandeperiod: 1945-1975 Anmärkning: Riskklass 3 enligt MIFO fas 2. Förslag inlämnat på sluttäckning. Kontrollprogram är fastställt Planerade åtgärder: Sluttäckning 3. Himmeta F.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun Fastighet: Sticklinge 9:1 Avfallstyp: Hushållsavfall Nyttjandeperiod:? - 1970 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO fas 1. 5 (37)
4. Hyllåsen F.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun, Kohlswa Jernverk. Fastighet: Väster Kolsva 1:1 Avfallstyp: Hushålls- och industriavfall Nyttjandeperiod: 1930-1960 Anmärkning: Riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Återställd med bl.a. gjuterisand Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO fas1. 5. Vitön, Malmön F.d. verksamhetsutövare: Interoc Fasad, Träullit. Fastighet: Vitön 1:21, Malmön 1:1, Sjötullen 1:2 Avfallstyp: Industriavfall (asbest) Nyttjandeperiod: 1940-1976 Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985. Främst från Interoc Fasad och Träullit. Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 1 6. Svinskogen F.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun Fastighet: Munktorps prästgård 1:77 Avfallstyp: Hushålls- och industriavfall Nyttjandeperiod: 1940 1966/67 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 1 7. Kolsva Bruksdeponi F.d. verksamhetsutövare: Kohlswa Jernverk Fastighet: Väster Kolsva 1:64 Avfallstyp: Industriavfall (gjuteriavfall) Nyttjandeperiod:?? Anmärkning: Riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 1 6 (37)
8. Åsby barktipp F.d. verksamhetsutövare: Åsby Träindustri Fastighet: Hörnberga 1:4 Avfallstyp: Bark, sten, metallskrot Nyttjandeperiod:?? Anmärkning: Riskklassning saknas Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO Fas 1 9. Bergtorpet F.d. verksamhetsutövare: Köpings kommun Fastighet: Åndesta 8:2 Avfallstyp: Hushålls- och industriavfall Nyttjandeperiod: 1947/48-1999 Anmärkning: Riskklass 2 enligt gamla klassningen från 1985. Förslag inlämnat på sluttäckning. Planerade åtgärder: Sluttäckning 7 (37)
Kartor över nedlagda deponier i Köping Deponierna: Cementatippen, Gräsötippen och Malmön i Köping. Himmetatippen i Köping. 8 (37)
Svinskogen i Köping. Hyllåsen och Kolsva Bruksdeponi i Köping. 9 (37)
Tippen i Hörnberga i Köping. Bergtorpets deponi i Kolsva. 10 (37)
Arboga 1. Gamla Kallstenstippen F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Kallstensgården 1:1 Avfallstyp: Schaktmassor, byggavfall och hushållsavfall Nyttjandeperiod: 1970 ca. 1973 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 2. Kobergstippen (troligtvis även kallad Bradfordtippen) F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Sturestaden 1:514 Avfallstyp: Industri- och hushållsavfall samt ospecificerat (miljöfarligt) Nyttjandeperiod: 1920-1972 Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 3. Strömsnäs tippen F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Strömsnäs 1:1 Avfallstyp: Lera. Skrotbilar Nyttjandeperiod: 1965-1970 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 4. Brattbergstippen F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Strömsnäs 1:2 Avfallstyp: Lera Nyttjandeperiod: 1948 ca. 1955 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 11 (37)
5. (Okänt namn )Strömsnäs 1:1 F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Strömsnäs 1:1 Avfallstyp: Industri- och hushållsavfall Nyttjandeperiod:? - 1920 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. Arboga tryckeri har deponerat avfall främst papper. Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 6. Mekens tipp F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Grindberga 1:1 Avfallstyp: Industri- och hushållsavfall samt ospecificerat (miljöfarligt) Nyttjandeperiod:? 1955 Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 7. Torpstångstippen F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Torpstång 1:3 Avfallstyp: Hushållsavfall och schaktmassor Nyttjandeperiod:? minst 1985 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 12 (37)
8. Ekeby tippen F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Berga 1:47 Avfallstyp: Hushållsavfall och schaktmassor Nyttjandeperiod:? minst 1985 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 9. Åsby tippen F.d. verksamhetsutövare: Obekant Fastighet: Säterbo 1:14 Avfallstyp: Schaktmassor och sten Nyttjandeperiod: 1945 ca. 1975 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 10. Säterbo tippen F.d. verksamhetsutövare: Obekant Fastighet: Sturestaden 1:308 Avfallstyp: Schaktmassor Nyttjandeperiod: 1945-76 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 11. (Okänt namn) Tyringe 1:23 F.d. verksamhetsutövare: Arboga kommun Fastighet: Tyringe 1:23 Avfallstyp: Latrin mm Nyttjandeperiod: Okänt Anmärkning: Riskklass 2 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 13 (37)
Kartor över nedlagda deponier i Arboga Gamla Kallstenstippen, Strömsnästippen, Brattbergstippen samt tipp med okänt namn i Arboga. Kobergstippen samt Mekens tipp i Arboga. 14 (37)
Torpstångstippen i Arboga. Ekebytippen i Arboga. 15 (37)
Säterbotippen i Arboga. Tipp med okänt namn i Arboga. 16 (37)
Kungsör 1. Tegeludden F.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommun Fastighet: Tegeludden 3:1 Avfallstyp: Metallavfall, hushållsavfall Nyttjandeperiod: 1920 1940-talet. Vidtagna åtgärder: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985. Undersökt 1998/99 samt 2008 av Sven Odén, Miljömonitor Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 2. Uddhagen F.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommun Fastighet: Kungsör 3.1 Avfallstyp: Hushållsavfall, industriavfall Nyttjandeperiod: 1946-75 Vidtagna åtgärder: Riskklass 3 enl. gamla klassningen från 1985. Grundvattenundersökning 1999 indikerar föroreningar (Sven Oden). Markprover (J&W), Markprover tagna öster om värmeverket (Sven Oden). Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 3. Skäftrunatippen F.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommun Fastighet: Skäftruna 5:9 Avfallstyp: Hushållsavfall, ev. industriavfall Nyttjandeperiod: ca 1955-1977 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 17 (37)
4. Torpatippen F.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommun Fastighet: Himmelsberga 7:1 Avfallstyp: Hushållsavfall Nyttjandeperiod: 1955-1970 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 5. Ekudden F.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommun Fastighet: Kungsör 3.1 Avfallstyp: Hushållsavfall, industriavfall Nyttjandeperiod: 1920-1945 Anmärkning: Riskklass 4 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 6. Valskog F.d. verksamhetsutövare: Kungsörs kommun Fastighet: Lådberga 2:7 Avfallstyp: Hushållsavfall Nyttjandeperiod: 1955-1970 Anmärkning: Riskklass 3 enl. gamla klassningen från 1985 Planerade åtgärder: Undersökning enligt MIFO 18 (37)
Kartor över nedlagda deponier i Kungsör Tegeludden, Uddhagen och Ekudden i Kungsör. Skäftrunatippen i Kungsör. 19 (37)
Torpatippen i Kungsör. Valskogstippen i Kungsör. 20 (37)
BILAGA 2. Förteckning över olika återvinningsmaterial och dess användning Förteckning över olika återvinningsmaterial, dess återvinningsmål enligt förordningen, uppnådd återvinning under 2005, typ av produkter samt uppnådd energibesparing (i de fall uppgifter finns): Glas Returpapper (tidningar och journaler) Metallförpackningar Pappers- Förpackningar och kartong 70% 67% Stål: Metallstänger, armeringsjärn, alum.- förpackningar Wellpapp, från företag Wellpapp, från hushåll Plastförpackningar från företag Plastförpackn. från hushåll Återv.mål enl. förordn. 70% materialutnyttjande Återvunnet 2008 93,6% totalt med privatimport Återvunna produkter 86% Nya förpackningar 40% Övr. t ex glasull, tillsatsmaterial i betong 75% 89% 100% nytt papper för tidningar, journaler m.m. 65% gemensamt mål för förpackningar av pappersfiber 74% för well och kartong från hushåll gemensamt Ny kartong samt gipsskivekartong - - Fluting och kraftliner i well 65% som 70,5% se ovan! Förpackning och material gipsskivekartong - Hård: rör, pall, plank. Mjuk: säck, kassar, film samt energiåtervinning. 70% varav minst 30% som material 60% varav 30,5% materialutnyttjande Hård: rör, pall, plank Mjuk: energiåterv. Energibesp. vid återv. 20% 70% 75% resp 90 % Ingen upp- Gift Ingen upp- Gift Ingen upp- Gift Ingen upp- Gift Ingen upp- Gift 21 (37)
BILAGA 3. Renhållningsorganisation Kommunerna har delegerat renhållningsansvaret till Västra Mälardalens Kommunförbund där Köping, Arboga och Kungsör är medlemmar. Västra Mälardalens kommunalförbund bildades 1 januari 2006. Inom förbundet finns en administrativ avdelning och räddningstjänst. Den administrativa avdelningen är en drift- och utförarorganisation till de tre kommunerna. Renhållningen tillkom 1 januari 2008. Renhållning Förbundet svarar för förbundsmedlemmarnas renhållningsansvar enligt miljöbalken. Renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter om avfallshanteringen samt taxa för verksamheten fastställs av respektive medlemskommuns fullmäktige. Gemensamt beslutsunderlag för medlemskommunerna utarbetas av förbundet. Förbundet ska dock inte utföra de arbetsuppgifter som VafabMiljö AB har att utföra enligt det ägaravtal som är upprättat mellan ägarkommuner. Förbundet ska på begäran bistå förbundsmedlemmarna i samråds- och insynsfrågor enligt ägaravtalet med VafabMiljö AB Renhållningsansvar för hushållens slambrunnar och tankar tillkom 1 juni 2009. Bemanning: Renhållningschef, Kundsamordnare, Kundrådgivare, Kundhandläggare. 22 (37)
BILAGA 4. Definitioner Aerob behandling: Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis kompostering. Anaerob behandling: Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis rötning. Aska: Se rökgasreningsrest respektive slagg. Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap. 1 Miljöbalken). Avfallshantering: Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (se 15 kap. 3 Miljöbalken). Bala: Packa samman och eventuellt binda samman till balar, till exempel inför mellanlagring eller för att få ett lätthanterligt material. BAT: Best Available Technology (bästa tillgängliga teknik), rättesnöre för vilket system som ska väljas utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad som kan anses tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Bioavfall: Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämför organiskt avfall). Biocell: Cell där bioavfall bryts ner i en syrefri process och deponigas tas tillvara. Biogas: Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Biologisk behandling: Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling. Biologiskt avfall: Se bioavfall. Bortskaffande: Sådana förfarande som anges i bilaga 5 till Avfallsförordningen, bland annat deponering. Bring-system: Insamling av källsorterat avfall på en central plats, exempelvis återvinningsstation, i motsats till hämtning vid fastigheten. Brännbart avfall: Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (se Avfallsförordningen 4 ). Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad. Deponi: Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas. 23 (37)
Deponigas: Biogas som bildas i en deponi. Dioxin: Samlingsnamn för 210 klororganiska föreningar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad. Elektriskt och elektroniskt avfall: Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion (se Avfallsförordningen 6 ). Energiåtervinning: Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi. Farligt avfall: Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt (se Avfallsförordningen 4 samt bilaga till avfallsförordningen). Fastighetsnära insamling: Insamling på de fastigheter där avfallet uppkommit. Grovsopor/grovavfall: Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl (se NFS 2001:17 4 ). Hushållsavfall: Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll (se Miljöbalken 15 kap. 2 ). Icke brännbart avfall: Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten, metaller. Industriavfall: Avfall uppkommit genom en verksamhetsprocess. Inert avfall: Avfall som inte kan ge upphov till störande reaktioner med ämnen det kommer i kontakt med, exempelvis sten och grus (Deponeringsförordningen 3 ). Insamling: Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport (Avfallsförordningen 4 ). Kompaktor: Fordon som används för att sönderdela och packa avfallet (minska avfallsvolymen) på en deponi. Kompostering: Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning). Kärl- och säckavfall: Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall. Lakvatten: Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport. Lättnedbrytbart avfall: Avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning. 24 (37)
Matavfall: Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion. Miljöstation: Vanligtvis bemannad mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall. (Finns på återbruken) Organiskt avfall: Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall (jämför bioavfall) (se Avfallsförordningen 4 ). Producent: Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent) (se Miljöbalken 15 kap. 4 ). Producentansvar: Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall. RT-flis: Flis framställt av utsorterat returträ, d.v.s. trä som en gång betraktats som avfall. Rökgasreningsrester: Samlingsnamn för en finkornig fraktion som uppstår vid rening av rökgaserna och består av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfilter samt slam. Rökgasreningsresterna deponeras som farligt avfall. Rötning: Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas (jämför kompostering). Slagg, slaggrus: Material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, till exempel glas, porslin, järnskrot och stenliknande material (grus med mera). Sedan större föremål samt metallrester sorterats bort och materialet siktats får man slaggrus. Täckning: Material på deponi, ofta i flera lager, för att dränera lakvatten, förhindra regnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lager av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med en avslutande plantering. Vitvaror: Vanligen större hushållsprodukter, typ diskmaskin, tvättmaskin och kylmöbler. Någon absolut definition finns inte. Återanvändning: Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling. Återvinning: Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall (se återvinningsförfarande, bilaga 4 till Avfallsförordningen). Återbruk: (Åb) Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall etc. Återvinningsstation: (ÅVS) Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. 25 (37)
BILAGA 5. Miljöbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en miljöbedömning göras av en plan, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöbedömningen ska enligt 6 kap. 12 miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, där den betydande miljöpåverkan, som planens genomförande kan antas medföra, identifieras, beskrivs och bedöms. I 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att genomförandet av en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan om; 1. genomförandet av planen kan antas innefatta en verksamhet som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken, eller; 2. planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter som anges i bilaga 1 eller 3 till denna förordning och är en avfallsplan enligt 15 kap. 11 miljöbalken. VMKF gör bedömningen att avfallsplanen för Köping, Arboga och Kungsör bör anses medföra en betydande miljöpåverkan. Skälet till detta är främst att flera tillståndspliktiga anläggningar drivs inom regionen. 5.1. Nollalternativ effekter om planen inte genomförs Att inte genomföra avfallsplanen skulle bland annat kunna innebära följande miljöpåverkan: En mindre god organiserad hämtning medför en mindre kostnadseffektiv och miljöanpassad renhållning. Mindre avfallsmängder för återvinning, vilket medför att en större mängd avfall deponeras eller går till brännbart. Även återvinningsgraden för verksamhetsavfall och grovavfall bedöms minska om inte planen genomförs. Detta skulle medföra ett försämrat resursutnyttjande för dessa avfallsfraktioner. Utan information och insamlingskampanjer bedöms mindre mängder farligt avfall mottas för ett miljöriktigt omhändertagande, vilket kan medföra risker att mer farligt avfall sprids till miljön eller sorteras och behandlas på ett icke miljöriktigt sätt. Avfallshanteringen i kommunerna bedöms inte planeras med samma miljömässigt hållbara och långsiktiga system. Omhändertagandet av slam och latrin bedöms inte ske ur ett långsiktigt perspektiv och möjligheterna för att återföra näringsämnena till jordbruket minskar. Nedlagda avfallsupplag blir inte kartlagda och undersökta i samma utsträckning, vilket bedöms medföra att miljöfarliga ämnen lakas ut till den omkringliggande miljön. Att genomföra avfallsplanen 2011-2016 bedöms medföra positiva effekter för människors hälsa och miljön, i jämförelse med nollalternativet att planen inte genomförs. 26 (37)
5.2. Planens miljöpåverkan Nedan redovisas avfallsplanens miljöpåverkan, samt åtgärder för att förhindra att en negativ miljöpåverkan uppstår. Bedömningen görs med avfallsplanens strategier och mål för avfallshanteringen i Köping, Arboga och Kungör som utgångspunkt. 5.2.1 Organisation, management, samt taxor Målen som rör rubricerade delar av avfallsplanen har ringa miljöpåverkan. Men en god organisation, kunnig personal, god service, bra information och nöjda kunder medverkar till att miljöpåverkan från kommunernas avfallshantering minskar. Genom att skapa förtroende för samhällets renhållningsverksamhet bedöms även nedskräpningen minska. Nedskräpningen bidrar till att olämpliga och miljöfarliga ämnen kan spridas i naturen och får även konsekvenser genom att vara estetiskt stötande och utgöra en skaderisk för människor och djur. Med hjälp av miljöstyrande taxor kan därtill hushållen uppmuntras till en ökad sortering, vilket bidrar till minskade mängder avfall till förbränning och deponering. 5.2.2 Återvinning För att minska användningen av naturresurser är det viktigt att utnyttja den resurs som avfall kan utgöra. Enligt såväl EU:s som Sveriges avfallsstrategier ska vi minska avfallsmängderna. En ökad återvinning av avfallet är en väg mot att uppnå dessa mål. Att återvinna och återanvända avfall är ett bra sätt att hushålla med resurserna, att minska överutnyttjandet av råvaror och naturresurser och minska uttaget av olika jungfruliga material. Samtidigt minskas de totala avfallsmängderna, liksom mängden deponerat material och restprodukter från avfallsförbränning. Förbränningen blir därmed mera energieffektiv, då det inte går åt energi för förbränning av mindre energieffektiva material vid avfallsförbränning. Energi kan i högre grad utnyttjas från återvunnet avfall och på sikt kan därmed användningen av fossila bränslen för uppvärmning och drivmedel minskas, vilket bidrar till minskade utsläpp av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och kolväten (VOC). Kväveoxiderna bidrar till övergödningen av mark och vatten. Lokalt kan höga halter kväveoxider ge upphov till negativa hälsoeffekter för människan. Utsläpp av kväveoxider bidrar tillsammans med starkt solljus och VOC till bildningen av marknära ozon. Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor i luftvägarna. Ozon skadar också växtlighet genom att hindra fotosyntesen och skada vattenbalansen hos växter så att bladens åldrande påskyndas. Koldioxid är en växthusgas, som bidrar till den globala uppvärmningen. Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider bidrar till försurningen av mark och vatten. Svaveldioxid kan orsaka söndervittring av kulturbyggnader och fornminnen. Vid förhöjda halter ger svaveldioxid även upphov till påverkan på hälsan, främst genom irritation av luftvägarna. 27 (37)
Näringsämnen kan återvinnas ur avfallsfraktioner såsom slam och latrin, vilket kan bidra till ett kretslopp av de övergödande näringsämnena kväve och fosfor och därmed en minskad användning av konstgödsel. 5.2.3 Farligt avfall Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människors hälsa och miljön. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt, ekotoxiskt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, smittförande eller brandfarligt. Många miljögifter som kan spridas genom farligt avfall anrikas i levande organismer och därmed föras upp i näringskedjorna. Genom att eftersträva att mängden farligt avfall totalt sett minskar, samt att det farliga avfall som ändå uppkommer hamnar i rätt behandlingssystem, uppnås flera positiva miljöeffekter. Risken för att farliga ämnen diffust sprids i samhället eller naturen minskas om dessa ämnen inte når förbränningsanläggningar eller deponier. Även processerna vid avloppsreningsverk och restprodukterna därifrån påverkas negativt om farligt avfall når reningsverket via spillvattennätet. 5.2.4 Miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshantering En långsiktigt miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshantering är grunden för att avfallet inte ska utgöra några olägenheter för människor hälsa eller miljön och för att hushållandet med resurserna ska kunna ske på ett miljöriktigt sätt. 5.2.5 Matavfall Det utsorterade matavfallet är en resurs som kan återvinnas och resurser i form av energi och näringsämnen från avfallet kan i högre grad utnyttjas, istället för att matavfallet enbart används i förbränningsanläggningar. Produktion av biogas kan på sikt ersätta användandet av fossila bränslen för uppvärmning och drivmedel, vilken bedöms bidra till minskade utsläpp av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och kolväten (VOC). Biogödsel eller kompostjord ger ett kretslopp av näringsämnen och användandet av konstgödsel på jordbruksmark bedöms minska. Vid hemkompostering på den egna fastigheten kan växtnäring och organiskt material i avfallet tillgodogöras och hushållen kan minska sina inköpen av konstgödsel och jordförbättringsmedel till trädgårdarna. Negativa miljöeffekter vid insamling av matavfall kan fås om transportbehovet ökar genom att avfallet samlas in i flera fraktioner. Detta kan uppvägas om avfallet används för att producera biogas. Att genom information få hushållen att sortera ut och själva kompostera trädgårds- och matavfall minskas de mängder som måste transporteras till förbränningsanläggningar. Detta minskar också miljöbelastningen på grund av utsläpp och annan påverkan från såväl transporterna som från förbränningsanläggningen. En förutsättning är att komposterna sköts på ett bra sätt, då dåligt luftade komposter kan ge upphov till att metan och lustgas bildas. Komposter och separata sopkärl med matavfall kan även ge upphov till sanitära olägenheter i form av råttor, flugor och lukt vid fastigheten, särskilt sommartid. Biogasanläggningar tar mark i anspråk och driften av anläggningen kan innebära vissa problem bl.a. med lukt, utsläpp av metan och andra luftföroreningar. Denna miljöpåverkan kan förhindras och minimeras av att processen styrs och kontrolleras aktivt. 28 (37)
5.2.6 Avfallsanläggningar En väl utformad och fungerande avfallsanläggning med god service bedöms innebära att mängden avfall som lämnas in för återvinning eller återanvändning ökar. Anläggningen borgar även för ett miljöriktigt omhändertagande av det avfall som lämnas. 5.2.7 Avfallsupplag Gamla nedlagda avfallsupplag utgör ofta en risk för miljöpåverkan, då de har avslutats enligt tidigare krav för deponering. Miljöskyddet vid äldre avfallsupplag är därför generellt sämre än vid de deponier som är i drift idag. Dessutom har gamla, nedlagda avfallsupplag ofta en sämre placering utifrån miljösynpunkt. Kunskapen om egenskaperna hos avfallet som deponerades i äldre avfallsupplag är också sämre jämfört med idag. Vid äldre, nedlagda avfallsupplag sker oftast en mycket begränsad provtagning av lakvatten. De föroreningar som kan spridas från gamla avfallsupplag är bland annat tungmetaller, klorerade och icke klorerade lösningsmedel, klorerade kolväten, fenoler, oljor och närsalter. Avfallsupplagen är också en källa till utsläpp av växthusgaser i form av metangas. Att kartlägga och undersöka gamla avfallsupplag är en förutsättning för att kunna veta om några miljöfarliga ämnen finns och vilken spridningsrisk som föreligger. Att inte genomföra avfallsplanens åtgärdsmål för nedlagda avfallsupplag skulle således utgöra en betydligt större miljörisk än om planens mål uppfylls. 5.2.8 Slam och latrin Ett utnyttjande av näringsinnehållet i slam och latrin vid växtodling innebär ett kretslopp av näringsämnen och att tillskottet av näring i form av konstgödning kan minskas. Detta är positivt framför allt beträffande fosfor som är en ändlig resurs. Kväve och fosfor bidrar även till övergödningen och användandet av konstgödsel ger ett ytterligare tillskott av dessa näringsämnen jämfört med ett kretslopp genom återföring av slam och latrin. En viss risk för spridning av föroreningar som tungmetaller och organiska föreningar på odlingsmark föreligger, om dessa tillförs avloppssystemen från till exempel industriavlopp. En stor andel av de föroreningar som finns i slammet har inte sitt ursprung i åkermarken eller kommer från människan, som till exempel biocider, tencider, petroleumprodukter och halogenerade ämnen. 29 (37)
5.3. Miljömål Sveriges Riksdag har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden, genom de nationella miljömålen. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. 5.3.1 God bebyggd miljö Det nationella miljömål som närmast berör avfallshanteringen är mål 15; God bebyggd miljö, där följande mål har satts upp: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet skall minska. Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivningar. För att konkretisera miljöarbetet mot miljömålen sätts delmål upp, som anger inriktning och tidsmål för arbetet. Delmål 5 i miljömålet God bebyggd miljö, som rör avfallshanteringen under perioden 2005-2015, anger att; Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 5.3.2 Övriga berörda miljömål Till viss del berörs också avfallshanteringens miljöpåverkan, både positiv och negativ, i nedanstående miljömål: Miljömål 1; Begränsad klimatpåverkan: Läckage av metangas från deponier, avfallsförbränning, produktion av biogas genom rötning av organiskt avfall, samt emissioner från avfallstransporter och förbränning av avfall. Miljömål 2; Frisk luft: Emissioner från avfallstransporter och förbränning av avfall. Miljömål 4; Giftfri miljö: Omhändertagande av farligt avfall. Miljömål 5; Skyddande ozonskikt: Omhändertagande av t.ex. vitvaror som innehåller ozonnedbrytande freoner. 30 (37)
Miljömål 7; Ingen övergödning: Läckage av lakvatten från deponier, omhändertagande av slam och latrin, samt emissioner från avfallstransporter. Miljömål 8, 9, 10 och 12; Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, samt Levande skogar: Läckage av miljö- och hälsoskadliga, samt övergödande ämnen, slam och latrin, samt emissioner från avfallstransporter och avfallsförbränning. 5.3.3 Avfallsplanens påverkan på miljömålen Miljömål 1; Begränsad klimatpåverkan: Att ersätta fossila bränslen genom biogasproduktion och energiproduktion bidrar till att uppfylla detta miljömål. Undersökningar och åtgärder vid nedlagda avfallsupplag kan bidra till ett minskat läckage av metangas. Miljömål 2; Frisk luft: Att ersätta fossila bränslen för energiproduktion eller drivmedel med avfallsförbränning och biogasproduktion bedöms vara positivt för att uppnå detta miljömål. Miljömål 4; Giftfri miljö: Avfallsplanens mål att öka insamlingen av farligt avfall samt inventering av nedlagda deponier bedöms vara positivt för att detta miljömål ska kunna uppfyllas. Miljömål 5; Skyddande ozonskikt: Omhändertagande av vitvaror med ozonnedbrytande freoner bedöms positivt för att detta mål ska kunna uppfyllas. Miljömål 7; Ingen övergödning: Undersökningar och åtgärder vid nedlagda avfallsupplag kan bidra till ett minskat läckage av lakvatten, liksom lakvattenhanteringen vid de pågående avfallsupplagen. Avfallsplanens mål för omhändertagande av slam och latrin bidrar positivt till att detta mål ska kunna uppfyllas. Miljömål 8, 9, 10 och 11; Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, samt Levande skogar: Åtgärder för att förhindra läckage av lakvatten, omhändertagande av farligt avfall, samt att ersätta fossila bränslen med avfallsförbränning och biogasproduktion bedöms vara positivt för att uppnå detta miljömål. Miljömål 15; God bebyggd miljö: Avfallsplanens åtgärdsmål för att samla in farligt avfall, matavfall, ökad återvinning, slam och latrin m.m. är direkt förenligt med miljömålet att den totala mängden avfall ska minska och att avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet. Avfallsplanen bedöms därför medverka till att detta miljömål kan uppnås. 31 (37)
BILAGA 6. Beskrivning av samråd 6.1 Beskrivning av samråd Enligt miljöbalken 15 kap. 13 skall kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter när ett förslag till renhållningsordning upprättas. Vidare skall det ställas ut för granskning av allmänheten under minst fyra veckor innan förslaget antas. Nedan beskrivs hur samrådet och utställningen har genomförts. 6.2 Genomförande av samråd Förslag till renhållningsordning (avfallsplan samt föreskrift) har i samrådet delgivits berörda instanser inom kommunerna. Samrådsmöte har hållits med inbjudna fastighetsägare och föreningar. Till samrådsmötet inbjöds 15 företrädare för fastighetsägare och föreningar i KAKregionen. Av de inbjudna infann sig Riksbyggen i Köping samt Villaägareföreningen i Köping. Under presentationen och den efterföljande diskussionen framkom inga synpunkter som föranledde förändringar eller tillägg i det presenterade förslaget till renhållningsordning. Förslaget ställdes även ut under perioden 2010-01-18-2010-02-15. Detta annonserades i tidningarna Bärgslagsbladet, Arboga Tidning 2009-12-11, 2009-12-22, 2010-01-05 och Magazin24.se 2009-12-23, 2010-01-13. I annonsen angavs plats och utställningstidens längd, var kommuninnevånarna kunde erhålla ett exemplar av förslaget till ny renhållningsordning samt en uppmaning att Västra Mälardalens Kommunalförbund välkomnade synpunkter på förslaget. 6.3 Redogörelse för hantering av inkomna synpunkter Efter utställningstidens utgång har synpunkter inkommit från föreningar. Inkomna synpunkter har så långt möjligt beaktats i förslaget till ny renhållningsordning för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner. 32 (37)
BILAGA 7. Uppgifter till länsstyrelsen (enl NFS 2006:6 bil 1) 7.1 Administrativa uppgifter Kommun: Köping, Arboga och Kungsör År Datum när planen togs:. Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden i respektive kommun samt VMKF. Övriga medverkande nämnder: Miljönämnden i Köping, Miljö- och byggnämnden i Arboga, Bygg- och miljönämnden i Kungsör. 7.2 Kommunens befolkning och struktur (2009) Köping Arboga Kungsör Hushåll i flerfamiljshus 7 595 3 800 1 363 i småhus 5 271 3 366 2 438 i fritidshus 980 560 240 Befolkning totalt 24 847 13 302 8 116 7.3 Avfall (antal ton 2009) som kommunen ansvarar för Insamlad mängd farligt avfall (utöver elektronikavfall samt större batterier som omfattas av producentansvar och redovisas separat). Insamlad mängd till biologisk behandling (avser källsorterat bioavfall till VafabMiljö). Totalt insamlad mängd avfall*): Köping Arboga Kungsör 714 446 212 1 260 678 417 10 542 5 644 3 444 *) Fördelning per kommun efter invånare av totalmängd inom KAK: Deponi 1 600 ton Brännbart 8 081 Grov-, trädgårdsavfall etc. 6 145 Bioavfall 2 432 Farligt avfall 1 372 33 (37)
7.4 Avfall som omfattas av producentansvar (antal ton 2009) Insamlad mängd producentansvarsavfall: Förpackningar Returpapper Elavfall Tot. (undantaget bildäck, läkemedel samt batterier p.g.a. osäker statistik) Köping Arboga Kungsör 712 352 449 1 512 356 427 271 1 055 202 218 134 554 7.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Köpings kommun Norsa avfallsförbränningsanläggning. SNI-kod: 90.210 Lokalisering: Sydost om Köpings tätort, inom Norsa industriområde. Avfallsförbränning med en maximal produktion av 90 GW/h värme. Tillståndet avser förbränning av avfallsbränsle (ej komposterbart avfall) samt flis. Mottagna mängder under 2008, 27 159 ton. Norsa avfallsdeponi. SNI-kod: 90.70 och 90.310 Deponin är lokaliserad i direkt anslutning till Norsa avfallsförbränningsanläggning. Deponeringsverksamheten är avslutad, sluttäckning pågår. Omlastning av deponiavfall, bioavfall, metall, flis och glas. Sortering och krossning av brännbart avfall från industrier. Tillståndet omfattar mottagning och lagring av 50 000 ton/år. Högst 200 ton farligt avfall får mellanlagras. Mottagna mängder under 2008, 3 220 ton. 34 (37)
Köpings Återbruk SNI-kod: 90.40 och 90.50 Lokalisering: Himmetavägen 2 Tillståndet omfattar mellanlagring av högst 80 ton farligt avfall och högst 150 ton avfall vid varje enskilt tillfälle. Mellanlagring sker av farligt avfall, grovavfall, och förpackningsavfall. Insamlade mängder framgår av planen. Kapacitet okänd. Kolsvatippen/Bergtorpets deponi för avfall i Köping SNI-kod: 90.310 Deponin är lokaliserad i Kolsva. Deponeringsverksamheten ( icke farligt avfall) numera avslutad. Avslutningsplan inlämnad men ännu ej godkänd. Efter 1973 har endast trädgårds-, schakt- samt rivningsavfall lämnats. Hässjamossen deponi för industriavfall Kolsva, Köpings kommun SNI-kod: 90.310 Lokalisering: Mellan Västra Skedvi och Kolsva. Deponeringsverksamheten ( icke farligt avfall) numera avslutad. Sluttäckning pågår. Under 2008 deponerades 6 800 ton industriavfall. 35 (37)
Arboga kommun Arboga Återbruk SNI-kod: 90.40 och 90.50 Lokalisering: Norra Ågatan 43 Samtidig mellanlagring av högst 5 ton farligt avfall Insamlade mängder framgår av planen. Kapacitet okänd. Kallstenstippen SNI-kod: 90.310 Deponin är lokaliserad strax väster om Arboga tätort. Deponi för inert avfall. Tillstånd att deponera 280 000 m3 inert avfall t o m år 2012 för den del där icke farligt avfall har deponerats. Resterande område avsett för inert material har ingen tidbegränsning utan endast volymbegränsning. Under 2008 deponerades 11 200 m3 avfall, huvudsakligen schaktmassor. Kungsörs kommun Kungsör Återbruk SNI-kod: 90.40 och 90.50 Lokalisering: Fredsgatan 38 Samtidig mellanlagring av högst 5 ton farligt avfall Insamlade mängder framgår av planen. Kapacitet okänd. Klämsbotippen SNI-kod C90.140. Deponin är lokaliserad strax söder om tätorten. Utfyllnad av grustäkt med avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten men där föroreningsrisken är ringa. Under 2008 lämnades 1 800 m3 schaktmassor. 36 (37)
7.6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för: En kostnadseffektiv och miljöanpassad renhållning. Nöjda Abonnenter/kunder. Ökat erfarenhetsutbyte med andra kommuner. En kunnig och välutbildad personal. Rättvis och lättförståelig renhållningstaxa. Kommuninnevånarna får en god service på återbruken. Återvinningsgraden av verksamhetsavfall samt grovavfall ökar. Allt farligt avfall från hushåll ska källsorteras och samlas in. Hushållen ska göras medvetna om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras. Att behandla kommunernas avfall med långsiktiga hållbara system. Att andelen avfall till deponi minskar. Att källsorterat matavfall inom regionen gradvis ökar till ca 60 kg/inv. och år. Att erbjuda god service inom ramen för gällande tillstånd. Ett omhändertagande av slam och latrin, som tillgodoser krav på teknik och miljö på både kort och lång sikt. Senast år 2011 har de avfallsupplag som kan utgöra potentiella miljörisker undersökts i enlighet med MIFO. Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för Påverka FTI AB att utveckla möjligheten att lämna återvinningsmaterial. Mängden förpackningar som sorteras från hushållsavfallet ökar. Kommunen medverkar till att Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI AB) erbjuder god service när det gäller Återvinningsstationer (ÅVS). Att verka för ökad återvinning av anläggningsmaterial och annat verksamhetsavfall. 37 (37)