Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands län...10 4.1 Energianvändning i Jämtlands och Västernorrlands län...10 4.2 CO2-utsläpp...11 4.2.1 Jämförelse med nationella CO2-utsläpp...12 4.2.2 Metodik för CO2-beräkning...13 4.2.3 CO2-utsläpp från transportsektorn jämförelse SCB och RUS...13 4.3 El-användning i Jämtland och Västernorrland...15 5 Jämtlands län...16 5.1 Energianvändning...16 5.2 CO2-utsläpp...17 5.3 El-användningen i Jämtlands län...19 6 Bergs kommun...20 6.1 Energianvändning...20 6.2 CO2-utsläpp...21 6.3 El-användning i Bergs kommun...22 7 Bräcke kommun...23 7.1 Energianvändning...23 7.2 CO2-utsläpp...23 7.3 El-användning i Bräcke kommun...25 8 Härjedalen...26 2
8.1 Energianvändning...26 8.2 CO2-utsläpp...27 8.3 El-användning i Härjedalens kommun...28 9 Krokom...29 9.1 Energianvändning...29 9.2 CO2-utsläpp...30 9.3 El-användning i Krokoms kommun...31 10 Ragunda...32 10.1 Energianvändning...32 10.2 CO2-utsläpp...33 10.3 El-användning i Ragunda kommun...34 11 Strömsund...35 11.1 Energianvändning...35 11.2 CO2-utsläpp...36 11.3 El-användning i Strömsunds kommun...37 12 Åre...38 12.1 Energianvändning...38 12.2 CO2-utsläpp...39 12.3 El-användning i Åre kommun...40 13 Östersund...41 13.1 Energianvändning...41 13.2 CO2-utsläpp...42 13.3 El-användning i Östersunds kommun...43 14 Västernorrlands län...44 14.1 Energianvändning...44 14.2 CO2-utsläpp...45 14.3 El-användning...47 3
15 Härnösand...48 15.1 Energianvändning...48 15.2 CO2-utsläpp...49 15.3 El-användning...50 16 Kramfors...51 16.1 Energianvändning...51 16.2 CO2-utsläpp...52 16.3 El-användning...53 17 Sollefteå...54 17.1 Energianvändning...54 17.2 CO2-utsläpp...55 17.3 El-användning...56 18 Sundsvall...57 18.1 Energianvändning...57 18.2 CO2-utsläpp...58 18.3 El-användning...59 19 Timrå...60 19.1 Energianvändning...60 19.2 CO2-utsläpp...61 19.3 El-användning...62 20 Ånge...63 20.1 Energianvändning...63 20.2 CO2-utsläpp...64 20.3 El-användning...65 21 Örnsköldsvik...66 21.1 Energianvändning...66 21.2 CO2-utsläpp...67 4
21.3 El-användning...68 22 Leveranser av olja och etanol...68 22.1 Västernorrlands län...69 22.2 Jämtlands län...69 23 Låginblandning av etanol...70 24 Leveranser av flygbränsle...71 25 Biogas...72 25.1 Västernorrlands län...72 25.2 Jämtlands län...72 26 Kommunvis redovisning av gjorda kompletteringar och ändringar i energibalanserna med källor och uppgiftslämnare...74 26.1 Västernorrlands län...74 26.2 Jämtlands län...79 5
1 Sammanfattning Rapporten är gjord under hösten 2011 av Marina Gregorsson på Jämtlands Läns Energikontor och Tomas Danielsson på Efokus AB/Västernorrlands Energikontor i samarbete med Klimatskyddsbyrån. Värden till energibalanserna kommer i första hand från den kommunala och regionala energistatistik som SCB årligen sammanställer på uppdrag av Energimyndigheten. Jämtlands Läns Energikontor och Västernorrlands Energikontor har regelbundet sammanställt energibalansstudier för respektive län under den senaste tioårsperioden men detta är första gången ett gemensamt arbete görs. Mottagare och målgrupp för denna rapport är i första hand politiker och tjänstemän på kommun- och länsnivå, energisektorn samt övrigt näringsliv. Energibalansstudier kan användas som underlag för långsiktigt strategiska planer och beslut som rör energiplanering och energihushållning i kommuner. Rapporten är finansierad av två projekt: Näringslivsutveckling utgående från Västernorrlands klimat och energiarbete och EnergYZer. Näringslivsutveckling utgående från Västernorrlands klimat och energiarbete (2009-09-01 2011-12-31) är ett projekt inom den regionala tillväxtpolitiken där Efokus AB varit projektägare och Länsstyrelsen Västernorrland varit finansiär. Projektets huvudsyfte är ökad lönsamhet, förbättrad konkurrenskraft och att skapa fler arbetstillfällen i länets näringsliv genom att utnyttja den nödvändiga omställningen till en hållbar energianvändning. EnergYZer (2008-12-01 2011-12-31) är ett samverkansprojekt mellan Jämtlands läns energikontor och Västernorrlands energikontor och har finansierats av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Mål 2). Syftet med EnergYZer är främst att bidra till de regionala miljömålen för Västernorrland och Jämtlands län genom ökad användning av förnybar energi och effektiv energiteknik. 6
2 Syfte Syftet med denna rapport har varit att uppdatera och sammanställa energianvändningen i Jämtland och Västernorrland samt att illustrera detta på ett överskådligt sätt. Förutom energi- och el-användning visas andelen förnyelsebara bränslen samt CO2-utsläpp per person och användarsektor. Leveranser av olja, etanol och flygbränsle ingår också i rapporten liksom produktion av biogas. Syftet med rapporten har också varit att utveckla en metodik för denna typ av sammanställning så att liknande arbeten i framtiden kan göras på ett effektivt sätt. 7
3 Metod Det huvudsakliga underlaget för arbetet har varit SCB:s kommunala och regionala energistatistik. Det senaste år då dessa uppgifter finns tillgängliga är för 2009, och därför gäller uppgifterna i rapporten genomgående år 2009. På grund av sekretessregler så är det relativt många uppgifter i SCB:s energistatistik som inte redovisas på den kommunala nivån, i synnerhet när det gäller industrins energianvändning. Statistiken har därför kompletterats med egna undersökningar. Miljörapporter från de flesta större industrier i de två länen har gåtts igenom och de flesta av fjärrvärmebolagen har kontaktats. I Ånge och Härjedalen har leveransuppgifter om el inhämtats från elnätbolagen. Sammanfattningsvis så har följande källor använts för undersökningen: - SCB:s kommunala och regionala energistatistik (KRE) - Kommunvis redovisning av oljeleveranser (SCB) - Förteckning över utsläpp och tilldelning av utsläppsrätter 2009 - Nationella emissionsdatabasen RUS - Miljörapporter - Direktkontakt med industrier, fjärrvärme- och elnätsföretag - Svensk Fjärrvärmes statistik Bränslen och produktion 2009 - Vindkraftsstatistik 2009 och 2010 (ingår dock ej i energibalanserna) - Hemsidor, årsredovisningar mm I SCB:s energistatistik så redovisas numera bränslen i kategorier som t.ex. Flytande icke förnybara bränslen, Fasta förnybara bränslen etc. I den här rapportens diagram och tabeller har kategorierna döpts om eller delats upp för att bättre beskriva vilka bränslen som avses. Etanol som är låginblandad i bensin (numera 5 % av all bensin på volymsbasis och ca 3,3 % på energibasis) ingår i kategorin Flytande icke förnybara bränslen i SCB:s kommunala och regionala energistatistik (KRE). E85 finns inte med i KRE. I redovisningen i den här rapporten har etanol, låginblandad och såld som E85, brutits ut från oljeprodukter och redovisats separat, medan den bensinmängd som levereras i E85 har lagts in i oljeprodukter. För mer detaljerade uppgifter om bensin och E85, se kapitel 22 och 23. Redovisningen på länsnivå har gjorts genom summering av kommunernas energibalanser, efter att dessa har kompletterats och korrigerats. Distributionsförluster för el redovisas inte längre i SCB:s statistik utan dessa har schablonmässigt antagits vara 8 % av den distribuerade elen. De utsläppsfaktorer som använts för beräkningarna av CO2-utsläpp är desamma som används i den nationella klimatrapporteringen till FN:s klimatsekretariat. I beräkningarna av CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom 8
kommunerna och länen, dvs utsläpp som sker i produktionsledet utanför kommunen har inte räknats med och alla utsläpp från förnybara bränslen har satts till noll. Flygbränsle ingår inte heller i CO2-beräkningarna (flygbränsle som är tankad i länen redovisas separat). De beräknade CO2-utsläppen är därför inte direkt jämförbara med nationella siffror. Övriga växthusgaser finns inte med i rapporten. Avrundningsfel och mindre differenser i tabellsummeringar kan förekomma men bedöms ligga inom felmarginalen. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Till 2009 års redovisning så har en del förändringar gjorts i SCB:s kommunala och regionala energistatistik. Det gäller dels sättet som statistiken presenteras men också en del skillnader i metodiken för framtagandet av statistiken. Skillnader från tidigare år är att även småindustri (>10 anställda) har integrerats vilket gör att 20 000 fler arbetsställen (på riksnivå) ingår i statistiken. På riksnivå utgör dessa industrier inte mer än 2 3 % av den totala energianvändningen, men på den lokala nivån kan skillnaden vara större. Underlaget till industrins oljeanvändning har ändrats så att det nu är den verkliga slutanvändningen som visas, medan det tidigare var levererade mängder. Stora förändringar har också gjorts i presentationen av statistiken. Både bränslen och användare har kategoriserats i grupper som t.ex. Flytande icke förnybara bränslen, etc. Distributionsförluster i el och fjärrvärmenät visas inte längre. För en utförligare beskrivning av SCB:s kommunala och regionala energistatistik, se Användarhandledning, Kommunal & Regional Energistatistk 2009, EN0203, som finns att ladda ned på SCB:s hemsida. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen I sankey-diagrammen presenteras energiflödena med linjer med olika färger och där linjernas bredd är proportionella mot energiflödenas storlek. För att diagrammen ska vara läsbara i alla kommuner så är dock skalorna olika i olika diagram. De olika diagrammen kan därför inte användas för direkta jämförelser av energimängder mellan olika kommuner (annat än genom att jämföra sifferuppgifterna). I de kommuner som har en stor andel vattenkraft i förhållande till övriga energiflöden, har två sankey-diagram gjorts för att bättre visa energianvändningen i kommunerna. Detta gäller även länen som helhet. 9
4 Jämtlands och Västernorrlands län Jämtland och Västernorrlands gemensamma area är 71 121 km 2 vilket är 15,8 % av Sveriges totala area. De sju landskapen Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad och Ångermanland ingår helt eller delvis i de båda länen. År 2009 hade länen tillsammans 369 708 invånare vilket var knappt 4 % av Sveriges befolkning. 4.1 Energianvändning i Jämtlands och Västernorrlands län Den totala energianvändningen för Jämtlands och Västernorrlands län var 2009 drygt 30 000 GWh vilket är cirka 5,3 % av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen för Jämtland och Västernorrland per person var 81 600 kwh/person vilket var 34 % högre än riksgenomsnittet. Industri- och Transportsektorn är de två största sektorerna och står tillsammans för knappt 77 % av länens totala energianvändning. Av all vattenkraft som omvandlas i länen exporteras 14 576 GWh vilket motsvarar 58,5 %. Sankey-diagram för Jämtlands och Västernorrlands län Figur 4.1 Sankey-diagram för Jämtlands och Västernorrlands län 2009. 10
Figur 4.2 Sankey-diagram för Jämtlands och Västernorrlands län 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 4.1 Slutlig energianvändning i Jämtlands och Västernorrlands län, fördelad per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Avlutar Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 111 0 0 0 186 0 298 Industri, bygg 933 3 390 6 925 148 5 904 734 1 18 034 Offentlig verks. 31 0 0 404 620 0 1 055 Transporter 4 732 0 0 0 265 98 2 5 096 Övriga tjänster 214 0 0 378 1 156 0 1 748 Hushåll 19 978 0 1 114 1 822 0 3 934 Totalt 6 040 4 368 6 925 2 045 9 954 832 30 165 1 I posten övrigt för industrin ingår Gasol (309 GWh), Ånga (201 GWh), Tallolja (136 GWh), Biogas (64 GWh), Etanol (15 GWh), Koks (7 GWh) och Torv (2 GWh). 2 Posten övrigt för transportsektorn utgörs av etanol som är låginblandad i bensin, etanol såld som E85 samt en mindre mängd biogas (3 GWh). Skillnaden mellan total energitillförsel och total slutlig energianvändning utgörs av omvandlingsförluster i kraftvärme-/fjärrvärmeverk och distributionsförluster i el- och fjärrvärmenät. 4.2 CO 2 -utsläpp Nedan presenteras utsläpp av koldioxid per person och per sektor, framräknade ur aktuell inventering med SCB:s kommunala och regionala energistatistik som grund. 11
Figur 4.3 CO 2-utsläppen i Jämtlands och Västernorrlands län 2009 Tabell 4.2 CO 2-utsläppen i Jämtlands och Västernorrlands län år 2009, fördelade på sektor. Västernorrland Jämtland Båda länen Sektor ton CO 2 Andel ton CO 2 Andel ton CO 2 Andel Fjärrvärme 188000 12,7 % 35800 7,3 % 224000 11,4 % Jord, skog, fiske 18400 1,2 % 10500 2,2 % 28900 1,5 % Industri, bygg 401000 27,2 % 13800 2,8 % 415000 21,1 % Offentlig verks. 5540 0,4 % 2440 0,5 % 7990 0,4 % Transporter 816000 55,3 % 411000 84,3 % 1227000 62,5 % Övriga tjänster 42500 2,9 % 12900 2,7 % 55400 2,8 % Hushåll 4070 0,3 % 970 0,2 % 5040 0,3 % Totalt 1476000 100,0 % 487000 100,0 % 1963000 100,0 % Totalt, ton/inv. 6,07 3,84 5,31 4.2.1 Jämförelse med nationella CO 2 -utsläpp Utsläppen av CO2 i Sverige 2009 var 46,62 milj ton år 2009, exklusive internationella transporter (utrikes sjöfart och utrikes flyg). I de nationella siffrorna ingår inrikes flyg och inrikes sjöfart (ca 1 milj ton CO2), vilka inte ingår i den här redovisningen för Jämtland och Västernorrland. Räknar man med övriga växthusgaser (främst metan och lustgas/dikväveoxid) så var de totala växthusgasutsläppen i Sverige 60,0 milj. ton CO2- ekvivalenter. Uppgifterna om nationella utsläpp är hämtade från Naturvårdsverket/Sweden s National Inventory Report 2011, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change. 12
De totala CO2-utsläppen i Jämtlands och Västernorrlands län år 2009 om 1 963 000 ton motsvarar 4,2 % av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen per person i de två länen var 5,31 ton vilket var ca 6,4 % högre än de genomsnittliga utsläppen per invånare i Sverige 2009. Räknar man av inrikes flyg och sjöfart från de nationella uppgifterna, för att få mer jämförbara siffor, så var utsläppen i de två länen 4,3 % av Sveriges totala CO2-utsläpp. Utsläppen per person i de två länen blir då ca 8,8 % högre än de nationella utsläppen per person. 4.2.2 Metodik för CO 2 -beräkning I beräkningarna av CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av fossil koldioxid inom kommunerna, dvs. utsläpp som sker i produktionsledet utanför kommunerna och länen har inte räknats med och alla utsläpp från förnybara bränslen har satts till noll. De utsläppsfaktorer som använts är desamma som används i den nationella klimatrapporteringen till FN:s klimatsekretariat. I det material som huvudsakligen använts för beräkningarna, SCB:s kommunala energibalanser, så särredovisas inte olika typer av oljeprodukter (bensin, diesel och eldningsolja). En genomsnittlig utsläppsfaktor för oljeprodukter exklusive bensin har därför använts (samma faktor som för bensin och diesel). Denna felkälla bedöms dock i de flesta fall vara marginell, eftersom transportsektorns drivmedelsanvändning i de flesta kommuner kraftigt överstiger användningen av eldningsolja. Endast i Timrå kommun är användningen av eldningsolja större än dieselanvändningen. I Jämtlands län finns inga leveranser av Eldningsolja 2-5 rapporterade. För bensin har hänsyn tagits till att nästan all bensin som säljs i Sverige numera blandas med 5 % etanol (på volymsbasis). Uppgifter om bensinanvändning respektive användningen av E85 har tagits från SCB:s rapport Oljeleveranser Kommunvis redovisning 2009. För kol, koks och torv har miljörapporter använts för att identifiera vilken typ av bränsle som avses i SCB:s kommunala energibalanser (i kategorin fasta icke förnybara bränslen ). 4.2.3 CO 2 -utsläpp från transportsektorn jämförelse SCB och RUS Uppgifterna om transportsektorns energianvändning i SCB:s kommunala och regionala energistatistik utgår från levererade bränslemängder i respektive kommun. Uppgifterna i RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) baseras istället på beräknade trafikflöden. De olika sätten att beräkna utsläppen/bränsleanvändningen ger i många fall stora skillnader på den lokala nivån. I diagrammet nedan visas en sammanställning av uppgifterna från RUS i jämförelse med SCB:s uppgifter (de som använts i övriga delar av den här rapporten). I staplarna för RUS ingår transporter + arbetsmaskiner men exklusive sjöfart och flyg, för att få så jämförbara uppgifter med SCB:s kommunala och regionala energistatistik som möjligt. 13
Figur 4.4 Jämförelse av CO 2-utsläpp från transportsektorn mellan RUS och SCB:s uppgifter. Tabell 4.3 CO 2-utsläpp från transportsektorn (inkl. arbetsmaskiner) i jämförelse mellan RUS och SCB för Jämtlands län 2009 i ton. Kommun RUS SCB Skillnad (RUS - SCB) Berg 54 293 25 334 28 959 Bräcke 44 034 24 681 19 352 Härjedalen 108 106 66 379 41 727 Krokom 66 935 43 513 23 422 Ragunda 43 284 16 818 26 466 Strömsund 90 961 50 860 40 101 Åre 65 749 35 169 30 580 Östersund 126 044 147 812-21 768 Totalt 599 407 410 567 188 840 Tabell 4.4 CO 2-utsläpp från transportsektorn (inkl. arbetsmaskiner) i jämförelse mellan RUS och SCB för Västernorrlands län 2009 i ton. Kommun RUS SCB Skillnad (RUS - SCB) Härnösand 66 267 66 339-72 Kramfors 76 508 82 799-6 291 Sollefteå 88 775 75 031 13 745 Sundsvall 228 388 321 527-93 138 Timrå 49 262 43 000 6 262 Ånge 50 507 40 270 10 237 Örnsköldsvik 178 656 187 062-8 406 Totalt 738 364 816 027-77 663 14
4.3 El-användning i Jämtland och Västernorrland Nedan redovisas el-användningen i Jämtlands och Västernorrlands län per sektor i kwh och procent. Figur 4.5 El-användningen i Jämtlands och Västernorrlands län 2009. Tabell 4.5 El-användningen i Jämtlands och Västernorrlands län 2009. El per sektor GWh kwh/inv. Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 186 504 1,9 % Industri, bygg 5904 15970 59,3 % Offentlig verksamhet 620 1677 6,2 % Transporter 265 718 2,7 % Övriga tjänster 1156 3127 11,6 % Hushåll 1822 4929 18,3 % Totalt 9954 26925 100 % 15
5 Jämtlands län Jämtlands län omfattar huvuddelen av landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland med en area på 49 443 km 2. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Jämtlands åtta kommuner är: Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. År 2009 hade länet 126 666 invånare. 5.1 Energianvändning År 2009 exporterade länet 10 790 GWh el från vattenkraftverk. Vilket är två gånger högre än den totalt energianvändningen för länet på 4 949 GWh. vilket ger en energianvändning per invånare på 39 071 kwh. Transport- och hushållssektorn är de två sektorer som använder mest energi i länet, tillsammans står den för 63 % av energianvändningen. Bara transportsektorn med en energianvändning på 1 643 GWh ger en användning per invånare på 12 971 kwh. El, träbränsle och oljeprodukter står för 97 % av total tillförd energi. Där transportsektorn utgör oljeprodukter, hushållssektorn utgör el, fjärrvärme och träbränsle. Sankey-diagram för Jämtlands län Figur 5.1 Sankey-diagram för Jämtlands län 2009, inklusive elproduktion med vattenkraft. 16
Figur 5.2 Sankey-diagram för Jämtlands län 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 5.1 Slutlig energianvändning i Jämtlands län 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Övrigt Summa Jord, skog, fiske 40 0 0 113 0 0 153 Industri, bygg 47 245 31 317 0 5 2 645 Offentlig verks. 9 0 159 265 0 0 433 Transporter 1 584 0 0 25 31 1 3 3 1 643 Övriga tjänster 50 0 144 413 0 0 607 Hushåll 4 332 396 735 0 0 1 468 Totalt 1 735 578 730 1 867 31 8 4 949 1 Huvudsakligen etanol låginblandad i bensin 2 Gasol (3 GWh) och Torv (2 GWh) 3 Biogas 5.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Jämtlands läns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 17
Figur 5.3 CO 2-utsläppen i Jämtlands län 2009, fördelade på sektor. Tabell 5.2 CO 2-utsläppen i Jämtlands län 2009 fördelade på sektor, totalt och per person. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /inv. Andel Fjärrvärme 35800 282 7,4 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 10500 83 2,2 % Industri, bygg 13800 109 2,8 % Offentlig verksamhet 2400 19 0,5 % Transporter 410000 3241 84 % Övriga tjänster 12900 102 2,7 % Hushåll 970 8 0,2 % Totalt 487000 3844 100 % 18
5.3 El-användningen i Jämtlands län Nedan redovisas el-användningen i Jämtlands län per sektor i kwh och procent. Figur 5.4 El-användningen i Jämtlands län 2009, fördelad på sektor. Tabell 5.3 El-användningen i Jämtlands län 2009, fördelad på sektor, totalt och per person. Sektor GWh kwh/inv. Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 113 888 6,0 % Industri, bygg 317 2499 16,9 % Offentlig verksamhet 265 2091 14,2 % Transporter 25 199 1,4 % Övriga tjänster 413 3260 22,1 % Hushåll 735 5806 39,4 % Totalt 1867 14743 100 % 19
6 Bergs kommun Bergs kommun är Sveriges mest utpräglade landsbygd kommunmässigt med landets lägsta tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. I kommunen bor 70 procent av kommunens 7 447 invånare på landsbygden och tätortsgraden är således så låg som 30 procent, att jämföra med rikssnittets nära 85 procent. Centralorten Svenstavik ligger vid Storsjöns södra strand och där bor cirka 12 procent av kommunens befolkning, det vill säga litet under 1 000 personer. Kommunen är till ytan 5 753km². 6.1 Energianvändning Bergs kommun har en total energianvändning på 361 GWh vilket är 48 476 kwh/invånare för år 2009. Den två största sektorerna är hushåll och transporter som tillsammans står för 62 % av energianvändningen. Sett till CO2 utsläpp utgör transportsektorn 92,6 % av de totalt utsläppen. Under 2009 exporterades 512 GWh el från vattenkraft vilket är mer än hela energianvändningen i kommunen. Figur 6.1 Sankey-diagram för Bergs kommun 2009. 20
Figur 6.2 Sankey-diagram för Bergs kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 6.1 Slutlig energianvändning i Bergs kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 5 0 0 16 0 21 Industri, bygg 1 38 2 22 0 63 Offentlig verks. 0 0 5 18 0 23 Transporter 98 0 0 0 2 100 Övriga tjänster 1 0 0 29 0 30 Hushåll 0 37 3 83 0 123 Totalt 105 75 10 168 2 361 6.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Bergs kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 21
Tabell 6.2 CO 2-utsläppen i Berg 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 36 5 0,1 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 1361 183 5,0 % Industri, byggverksamhet 249 33 0,9 % Offentlig verksamhet 56 8 0,2 % Transporter 25335 3404 92,6 % Övriga tjänster 290 39 1,1 % Hushåll 35 5 0,1 % Totalt 27400 3677 100 % Figur 6.3 CO 2-utsläppen i Berg 2009, fördelade på sektor. 6.3 El-användning i Bergs kommun Nedan redovisas el-användningen i Bergs kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 6.3 El-användningen i Bergs kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 139 9,5 % Industri, byggverksamhet 2 940 13,0 % Offentlig verksamhet 2 409 10,7 % Transporter 19 0,1 % Övriga tjänster 3 933 17,4 % Hushåll 11 129 49,3 % Totalt 22 569 100,0 % 22
7 Bräcke kommun Bräcke kommun ligger i östra Jämtland och år 2009 bodde det 6 865 invånare på en yta av 3 849 km 2 varav 78 % utgörs av skogsmark. 7.1 Energianvändning Kommunen har en total energianvändning på 298 GWh vilket ger en energianvändning på 43 409 kwh/invånare. Transporter, hushåll och industri är de tre sektorer som använder mest energi och tillsammans utgör den 85 % av den totala användningen. Med industrisektorn exkluderad är energianvändningen per invånare 33 358 kwh. Figur 7.1 Sankey-diagram för Bräcke kommun 2009. Tabell 7.1 Slutlig energianvändning i Bräcke kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 2 0 0 5 0 7 Industri, bygg 3 49 0 15 2 1 69 Offentlig verks. 1 0 8 9 0 18 Transporter 95 0 0 1 1 2 97 Övriga tjänster 2 0 0 17 0 19 Hushåll 0 34 8 45 0 87 Totalt 104 83 16 93 3 298 1 Torv 2 Etanol (låginblandad i bensin) 7.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Bräcke kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 23
Tabell 7.2 CO 2-utsläppen i Bräcke kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 207 30 0,7 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 550 80 2,0 % Industri, byggverksamhet 1544 225 5,5 % Offentlig verksamhet 291 42 1,0 % Transporter 24681 3595 89 % Övriga tjänster 464 68 1,7 % Hushåll 86 13 0,3 % Totalt 27800 4053 100 % Figur 7.2 CO 2-utsläppen i Bräcke 2009, fördelade på sektor 24
7.3 El-användning i Bräcke kommun Nedan redovisas el-användningen i Bräcke kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 7.3 El-användningen i Bräcke kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 780 5,8 % Industri, byggverksamhet 2 163 16,0 % Offentlig verksamhet 1 315 9,7 % Transporter 146 1,1 % Övriga tjänster 2 534 18,8 % Hushåll 6 553 48,6 % Totalt 13 491 100 % 25
8 Härjedalen Härjedalens kommun är till ytan en av Sveriges största kommuner med 11 934 km 2.. Därmed har de 10 585 invånarna drygt 1 kvadrat-kilometer vardera till sitt förfogande. Kommunen är detsamma som landskapet Härjedalen med undantag för ett område runt Storsjö/Ljungdalen och Helags fjällområde i nordväst som tillhör Bergs kommun. I Härjedalens kommun ingår en del av landskapet Hälsinglands nordvästra hörn med Ytterhogdal som huvudort. Landskapet Härjedalen är unikt som "Sveriges högsta". Fyra femtedelar är belägna mer än 500 m.ö.h. och ett fyrtiotal toppar når över 1000 m.ö.h. 8.1 Energianvändning Kommunen har en total energianvändning på 640 GWh vilket ger en energianvändning på 60 463 kwh/invånare. Det är främst oljeprodukter och el från vattenkraft som utgör de tillförda bränslena, tillsammans 85 % av all tillförd energi. Gällande användningen står transportsektorn för 41 % av den totala energianvändningen i kommunen, men även hushåll och industri är större energianvändare med 25 % respektive 20 % av energianvändningen. Figur 8.1 Sankey-diagram för Härjedalen 2009. 26
Figur 8.2 Sankey-diagram för Härjedalen 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 8.1 Slutlig energianvändning i Härjedalens kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 2 0 0 2 0 4 Industri, bygg 10 32 2 82 0 126 Offentlig verks. 0 0 14 29 0 43 Transporter 256 0 0 0 5 261 Övriga tjänster 4 0 5 40 0 49 Hushåll 1 35 17 105 0 157 Totalt 273 66 37 259 5 640 8.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Härjedalens kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 8.2 CO 2-utsläppen i Härjedalens kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 423 40 0,6 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 407 38 0,6 % Industri, byggverksamhet 2 543 240 3,6 % Offentlig verksamhet 112 11 0,2 % Transporter 66 379 6 271 93 % Övriga tjänster 1 104 104 1,6 % Hushåll 134 13 0,2 % Totalt 71 100 6 717 100 % 27
Figur 8.3 CO 2-utsläppen i Härjedalens kommun 2009, fördelade på sektor. 8.3 El-användning i Härjedalens kommun Nedan redovisas el-användningen i Härjedalens kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 8.3 El-användningen i Härjedalens kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 190 0,8 % Industri, byggverksamhet 7792 31,9 % Offentlig verksamhet 2729 11,2 % Transporter 30 0,1 % Övriga tjänster 3795 15,5 % Hushåll 9917 40,6 % Totalt 24453 100 % 28
9 Krokom Krokoms kommun ligger mellan Östersunds och Åre kommun med en area på 6 218 km 2. År 2009 bodde 14 460 invånare i kommunen, varav flertalet bor i tätorterna Föllinge, Änge, Nälden, Trångsviken och centralorten Krokom. 9.1 Energianvändning Den totala energianvändningen för kommunen är 501 GWh vilket ger en energianvändning på 34 647 kwh/invånare. Transport- och hushållssektorn är de största energianvändarna och utgör tillsammans 64 % av energianvändningen. Oljeprodukter och el från vattenkraft utgör tillsammans 78 % av tillförda bränslen. Av den totalt elproduktionen i vattenkraft exporteras 1 047GWh. Figur 9.1 Sankey-diagram för Krokoms kommun 2009. 29
Figur 9.2 Sankey-diagram för Krokom 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 9.1 Slutlig energianvändning i Krokoms kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 8 0 0 32 0 40 Industri, bygg 7 40 1 24 0 72 Offentlig verks. 1 0 7 26 0 34 Transporter 168 0 0 1 3 171 Övriga tjänster 6 0 5 23 0 34 Hushåll 1 41 17 91 0 149 Totalt 191 81 30 197 3 501 9.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Krokom kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 9.2 CO 2-utsläppen i Krokoms kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 33 094 2 289 0,4 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 409 167 4,4 % Industri, byggverksamhet 3 702 256 3,9 % Offentlig verksamhet 1 431 99 0,4 % Transporter 147 539 10 203 88 % Övriga tjänster 6 337 438 3,0 % Hushåll 165 11 0,3 % Totalt 194 700 13 463 100 % 30
Figur 9.3 CO 2-utsläppen i Krokoms kommun 2009, fördelade på sektor. 9.3 El-användning i Krokoms kommun Nedan redovisas el-användningen i Krokoms kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 9.3 El-användningen i Krokoms kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 207 4,6 % Industri, byggverksamhet 1 666 17,2 % Offentlig verksamhet 1 818 16,7 % Transporter 48 1,8 % Övriga tjänster 1 599 28,6 % Hushåll 6 282 31,0 % Totalt 13 620 100 % 31
10 Ragunda Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtland - mittemellan hav och fjäll och mittemellan Östersund och Sundsvall (drygt en timmes bilresa i vardera riktning). År 2009 bodde 5 609 invånare vilket befolkningsmässigt sett gör den till den minsta i Jämtlands län. Kommunen till yta är 2 650 km² och är mycket varierat och kuperat. 10.1 Energianvändning Ragunda kommun hade år 2009 en energianvändning på 246 GWh. Det är den enda kommunen i länet där industrin är den sektor som använder mest energi, 31 %. Dock tätt följt av transport- och hushållssektorn med en energianvändning på 28 % respektive 24 %. Ragunda är en av Sveriges kraftverkstätaste kommuner med nio vattenkraftverk inom kommungränsen som sammanlagt producerar 10 procent av Sveriges vattenburna el. År 2009 exporterades 6 211 GWh el är 25 gånger den totala energianvändningen i kommunen. Figur 10.1 Sankey-diagram för Ragunda kommun 2009. 32
Figur 10.2 Sankey-diagram för Ragunda kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 10.1 Slutlig energianvändning i Ragunda kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 2 0 0 2 0 5 Industri, bygg 3 43 0 28 3 1 77 Offentlig verks. 0 0 9 14 0 23 Transporter 65 0 0 2 1 2 68 Övriga tjänster 3 0 0 12 0 15 Hushåll 0 27 0 32 0 59 Totalt 73 70 9 90 4 246 1 Gasol 2 Etanol 10.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Ragunda kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 33
Tabell 10.2 CO 2-utsläppen i Ragunda kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 185 33 0,9 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 615 110 3,1 % Industri, byggverksamhet 1447 258 7,3 % Offentlig verksamhet 75 13 0,4 % Transporter 16818 2998 85 % Övriga tjänster 690 123 3,5 % Hushåll 43 8 0,2 % Totalt 19900 3543 100 % Figur 10.3 CO 2-utsläppen i Ragunda kommun 2009, fördelade på sektor. 10.3 El-användning i Ragunda kommun Nedan redovisas el-användningen i Ragunda kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 10.3 El-användningen i Ragunda kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 417 2,6 % Industri, byggverksamhet 4 945 30,8 % Offentlig verksamhet 2 438 15,2 % Transporter 357 2,2 % Övriga tjänster 2 122 13,2 % Hushåll 5 790 36,0 % Totalt 16 069 100 % 34
11 Strömsund Strömsunds kommun hade år 2009 en folkmängd på 12 286 personer, varav drygt 4 100 invånare i centralorten. Strömsund är den nordligaste av Jämtlands åtta kommuner och är med sina 106 kvadratmil till yta Sveriges sjätte största kommun. 11.1 Energianvändning Den totalt energianvändningen för kommunen var år 2009 506 GWh, det ger en energianvändning per invånare på 41 185 kwh. Transportsektorn är klart största energianvändaren med 40 % av energianvändningen. Näst största är hushållssektorn om står för 27 % av totalen. Transportsektorns stora andel innebär att oljeprodukter utgör det största tillförda energibränslet på 41 %, resterande är träbränsle och el från vattenkraft med 28 % respektive 29 % av tillförda bränslen. Figur 11.1 Sankey-diagram för Strömsunds kommun 2009. 35
Figur 11.2 Sankey-diagram för Strömsunds kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 11.1 Slutlig energianvändning i Strömsunds kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 7 0 0 8 0 15 Industri, bygg 9 27 4 19 0 58 Offentlig verks. 1 0 39 16 0 56 Transporter 196 0 0 0 3 200 Övriga tjänster 5 0 0 33 0 38 Hushåll 1 71 1 66 0 139 Totalt 219 98 44 143 3 506 11.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Strömsunds kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 36
Tabell 11.2 CO 2-utsläppen i Strömsunds kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 418 34 0,7 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 1808 147 3,2 % Industri, byggverksamhet 2220 181 3,9 % Offentlig verksamhet 181 15 0,3 % Transporter 50860 4140 89 % Övriga tjänster 1394 113 2,4 % Hushåll 202 16 0,4 % Totalt 57083 4646 100 % Figur 11.3 CO 2-utsläppen i Strömsunds kommun 2009, fördelade på sektor. 11.3 El-användning i Strömsunds kommun Nedan redovisas el-användningen i Strömsunds kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 11.3 El-användningen i Strömsunds kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 630 5,4 % Industri, byggverksamhet 1 584 13,6 % Offentlig verksamhet 1 334 11,5 % Transporter 40 0,3 % Övriga tjänster 2 670 23,0 % Hushåll 5 357 46,1 % Totalt 11 615 100 % 37
12 Åre Det är lätt att i stor utsträckning förknippa namnet Åre med turism men år 2009 i kommunen bodde det 10 278 invånare på de 7 263 km 2.. Större delen av befolkningen bor längs E14. Järpen är centralort och där bor cirka 1 500 invånare. Åredalen och Åre by är de mest expansiva delarna av kommunen där stora investeringar nu görs främst inom turistnäringen. 12.1 Energianvändning Den totalt energianvändningen för kommunen var år 2009 491 GWh. Som den enda kommunen i länet använder hushållssektorn mest energi, motsvarande 33 % av totalen. Strax efter hushållssektorn kommer transportsektorn med 30 % av totala energianvändningen i kommunen. El från vattenkraft utgör den största mängden tillsatt energi med 52 %. Under 2009 exporterades 744 GWh el från vattenkraft från kommunen. Figur 12.1 Sankey-diagram för Åre kommun 2009. 38
Figur 12.2 Sankey-diagram för Åre kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 12.1 Slutlig energianvändning i Åre kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 5 0 0 17 0 21 Industri, bygg 0 0 0 12 0 13 Offentlig verks. 0 0 9 42 0 51 Transporter 136 0 0 9 3 147 Övriga tjänster 5 0 20 69 0 94 Hushåll 1 31 23 109 0 164 Totalt 146 32 53 258 3 491 12.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Åre kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 39
Tabell 12.2 CO 2-utsläppen i Åre kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 1189 116 3,0 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 1167 114 3,0 % Industri, byggverksamhet 123 12 0,3 % Offentlig verksamhet 116 11 0,3 % Transporter 35169 3422 90 % Övriga tjänster 1171 114 3,0 % Hushåll 137 13 0,4 % Totalt 39100 3802 100 % Figur 12.3 CO 2-utsläppen i Åre kommun 2009, fördelade på sektor. 12.3 El-användning i Åre kommun Nedan redovisas el-användningen i Åre kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 12.3 El-användningen i Åre kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 615 6,4 % Industri, byggverksamhet 1 177 4,7 % Offentlig verksamhet 4 101 16,4 % Transporter 856 3,4 % Övriga tjänster 6 747 26,9 % Hushåll 10 573 42,2 % Totalt 25 070 100 % 40
13 Östersund Östersunds kommun är 2 727 km 2. Centralort är Östersund och är den enda kommunen i Jämtlands län som är en tätortskommun. Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd med sina 59 136 invånare år 2009. 13.1 Energianvändning Kommunen har en total energianvändning på 1 907 GWh år 2009. De största sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen. Figur 13.1 Sankey-diagram för Östersunds kommun 2009. Tabell 13.1 Slutlig energianvändning i Östersunds kommun 2009 per bränsle och sektor. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 9 0 0 31 0 40 Industri, bygg 14 17 22 114 0 167 Offentlig verks. 6 0 68 111 0 185 Transporter 570 0 0 12 17 1 599 Övriga tjänster 24 0 114 189 0 328 Hushåll 1 56 327 205 0 589 Totalt 624 73 532 660 0 1907 1 Etanol 14 GWh + Biogas 3 GWh 41
13.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Östersunds kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 13.2 CO 2-utsläppen i Östersunds kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 33 094 560 17 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 409 41 1,2 % Industri, byggverksamhet 3 702 63 1,9 % Offentlig verksamhet 1 431 24 0,7 % Transporter 147 812 2 500 76 % Övriga tjänster 6 337 107 3,3 % Hushåll 165 3 0,1 % Totalt 194 600 3 297 100 % Figur 13.2 CO 2-utsläppen i Östersunds kommun 2009, fördelade på sektor. 42
13.3 El-användning i Östersunds kommun Nedan redovisas el-användningen i Östersunds kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 13.3 El-användningen i Östersunds kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 518 4,6 % Industri, byggverksamhet 1926 17,2 % Offentlig verksamhet 1869 16,7 % Transporter 199 1,8 % Övriga tjänster 3194 28,6 % Hushåll 3462 31,0 % Totalt 11169 100 % 43
14 Västernorrlands län Västernorrland består av två landskap: Medelpad och Ångermanland på en yta av knappt 21 678 km 2. Västernorrlands sju kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik hade år 2009 243 042 invånare. 14.1 Energianvändning Energianvändningen i länet är per capita landets näst högsta vilket beror på att länets industri använder knappt 17,4 TWh vilket motsvarar 69 % av Västernorrlands totala energianvändning. Vad som är positivt med länets tunga massa- och pappersindustri är den att 10,7 TWh av energianvändningen utgörs av förnyelsebar energi i form av trädbränslen och avlutar. Även med industrins energianvändning exkluderad är energianvändningen per capita i länet 32 200 kwh per år vilket är högre än riksgenomsnittet. En av orsakerna till detta är att energianvändningen inom transportsektorn är hög per capita. Transportsektorn står för 13,7 % av energianvändningen vilket motsvarar 14 200 kwh per person. Här spelar den exportinriktade processindustrin en avgörande roll liksom det faktum att länet är relativt glest befolkat. Figur 14.1 Sankey-diagram för Västernorrlands län 2009. 44
Figur 14.2 Sankey-diagram för Västernorrlands län 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 14.1 Slutlig energianvändning i Västernorrlands län 2009 per kategori och bränsle, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Avlutar Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 71 0 0 0 74 0 145 Industri, bygg 885 3 145 6 925 117 5 588 729 1 17 389 Offentlig verks. 21 0 0 246 355 0 622 Transporter 3 148 0 0 0 240 64 2 3 453 Övriga tjänster 164 0 0 234 743 0 1 141 Hushåll 16 645 0 718 1 087 0 2 466 Totalt 4 305 3 790 6 925 1 315 8 087 793 25 216 1 I Industri övrigt ingår Gasol (306 GWh), Ånga (201 GWh), Tallolja (136 GWh), Biogas (64 GWh), Etanol (16 GWh) och Koks (7 GWh). 2 Etanol, huvudsakligen låginblandad i bensin. 14.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Västernorrlands CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 45
Tabell 14.2 CO 2-utsläppen i Västernorrlands län 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 188000 774 13 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 18400 76 1,2 % Industri, bygg 401000 1651 27 % Offentlig verksamhet 5540 23 0,4 % Transporter 816000 3358 55 % Övriga tjänster 42500 175 2,9 % Hushåll 4070 17 0,3 % Totalt 1476000 6072 100 % Figur 14.3 CO 2-utsläppen i Västernorrlands län 2009, fördelade på sektor. 46
14.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Västernorrlands län per sektor i GWh, i kwh/person och procent. Tabell 14.3 El-användningen i Västernorrlands län 2009. El per sektor GWh kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 74 303 0,9 % Industri, bygg 5 588 22 991 69 % Offentlig verksamhet 355 1 461 4,4 % Transporter 240 988 3,0 % Övriga tjänster 743 3 058 9,2 % Hushåll 1 087 4 473 13 % Totalt 8 087 33 274 100 % Figur 14.4 El-användning i Västernorrlands län 2009, fördelade på sektor. 47
15 Härnösand Härnösand är en av norrlands äldsta städer och ligger i landskapet Ångermanland. Härnösands kommun är till befolkningsantalet Västernorrlands tredje största. År 2009 bodde 24 675 invånare på en total area av 1 108 km 2. 15.1 Energianvändning Härnösands totala energianvändning var 927 GWh vilket motsvarar 37 570 kwh per invånare. Transport-, Hushåll och Industrisektorn står tillsammans för 78,0 % av kommunens totala energianvändning. Oljeprodukter och el står tillsammans för ungefär två tredjedelar av de tillförda bränslena. Figur 15.1 Sankey-diagram för Härnösands kommun 2009. Tabell 15.1 Slutlig energianvändning i Härnösands kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. FV El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 4 0 0 6 0 10 Industri, bygg 13 119 5 69 1 1 207 Offentlig verks. 6 0 46 40 0 92 Transporter 256 0 0 1 8 2 264 Övriga tjänster 10 0 19 73 0 102 Hushåll 1 47 100 104 0 252 Totalt 291 166 169 292 9 927 1 Gasol 2 Etanol 48
15.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Härnösand kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 15.2 CO 2-utsläppen i Härnösands kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 13 318 540 15,0 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 044 42 1,2 % Industri, byggverksamhet 3 637 147 4,1 % Offentlig verksamhet 1 601 65 1,8 % Transporter 66 339 2 689 74,6 % Övriga tjänster 2 645 107 3,0 % Hushåll 354 14 0,4 % Totalt 88 900 3 604 100 % Figur 15.2 CO 2-utsläppen i Härnösands kommun 2009, fördelade på sektor. 49
15.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Härnösands kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 15.3 El-användningen i Härnösands kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 246 2,1 % Industri, byggverksamhet 2 800 23,7 % Offentlig verksamhet 1 614 13,6 % Transporter 27 0,2 % Övriga tjänster 2 953 24,9 % Hushåll 4 202 35,5 % Totalt 11 840 100 % 50
16 Kramfors Kramfors ligger i landskapet Ångermanland och är en ung stad, bara drygt 60 år gammal men med minnen från 1700-talet. Kramfors kommun är till befolkningsantalet Västernorrlands femte största. År 2009 bodde 19 214 invånare på en total area av 1 797km 2. 16.1 Energianvändning Kramfors totala energianvändning var 2 383 GWh vilket motsvarar124 024 kwh per invånare. Den mycket höga siffran beror på den stora energianvändningen inom Industrisektorn som står för knappt 72 % av kommunens totala energianvändning. Inom industrin är det främst Mondi Dynäs AB i Väja och SCA:s sågverk i Bollstabruk som står för huvuddelen av energianvändningen. Med Industrisektorn borträknad är energianvändningen 35 183 kwh per invånare. Energianvändningen inom Transportsektorn är 16 863 kwh per invånare vilket är länets högsta. Figur 16.1 Sankey-diagram för Kramfors kommun 2009. Tabell 16.1 Slutlig energianvändning i Kramfors kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Avlutar FV El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 7 0 0 0 9 0 16 Industri, bygg 107 214 1114 3 270 0 1707 Offentlig verks. 1 0 0 12 51 0 64 Transporter 319 0 0 0 2 5 326 Övriga tjänster 5 0 0 4 48 0 57 Hushåll 1 90 0 32 90 0 213 Totalt 441 303 1114 50 471 5 2383 51
16.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Kramfors kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 16.2 CO 2-utsläppen i Kramfors kommun 2009 Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 9 500 494 7,7 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 826 95 1,5 % Industri, byggverksamhet 27 668 1 440 22,4 % Offentlig verksamhet 223 12 0,2 % Transporter 82 799 4 309 66,9 % Övriga tjänster 1 416 74 1,1 % Hushåll 356 19 0,3 % Totalt 123 800 6 443 100 % Figur 16.2 CO 2-utsläppen i Kramfors kommun 2009, fördelade på sektor. 52
16.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Kramfors kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 16.3 El-användningen i Kramfors kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 451 1,8 % Industri, byggverksamhet 14 056 57,4 % Offentlig verksamhet 2 668 10,9 % Transporter 112 0,5 % Övriga tjänster 2 521 10,3 % Hushåll 4 699 19,2 % Totalt 24 508 100 % 53
17 Sollefteå Sollefteå kommun ligger i landskapet Ångermanland och är till befolkningsantalet Västernorrlands fjärde största. År 2009 bodde 20 442 invånare på en total area av 5 797 km 2 varav knappt hälften bodde i tätorten Sollefteå. 17.1 Energianvändning Sollefteås totala energianvändning var 716 GWh vilket motsvarar 32 026 kwh per invånare. Transportsektorn står för drygt 41 % och Hushållssektorn för 29 % av kommunens totala energianvändning. Oljeprodukter och El står tillsammans för drygt 81 % av de tillförda bränslena. Figur 17.1 Sankey-diagram för Sollefteå kommun 2009. 54
Figur 17.2 Sankey-diagram för Sollefteå kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 17.1 Slutlig energianvändning i Sollefteå kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. FV El Etanol Totalt Jord, skog, fiske 24 0 0 11 0 35 Industri, bygg 4 0 2 19 0 26 Offentlig verks. 2 0 22 22 0 47 Transporter 289 0 0 1 5 295 Övriga tjänster 18 0 12 74 0 103 Hushåll 3 68 29 110 0 210 Totalt 340 68 66 238 5 716 17.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Sollefteå kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom kommunen vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 55
Tabell 17.2 CO 2-utsläppen i Sollefteå kommun 2009 Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 1344 66 1,5 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 6199 303 6,9 % Industri, byggverksamhet 1101 54 1,2 % Offentlig verksamhet 539 26 0,6 % Transporter 75031 3670 83,8 % Övriga tjänster 4546 222 5,1 % Hushåll 759 37 0,8 % Totalt 89500 4379 100 % Figur 17.3 CO 2-utsläppen i Sollefteå kommun 2009, fördelade på sektor. 17.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Sollefteå kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 17.3 El-användningen i Sollefteå kommun 2009. Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 556 4,8 % Industri, byggverksamhet 917 7,9 % Offentlig verksamhet 1098 9,4 % Transporter 34 0,3 % Övriga tjänster 3612 31,1 % Hushåll 5402 46,5 % Totalt 11620 100 % 56
18 Sundsvall Sundsvalls kommun ligger i landskapen Medelpad och Hälsingland och är till befolkningsantalet Västernorrlands största. År 2009 bodde 95 553 invånare på en total area av 3 473 km 2. Sundsvall tätort är Norrlands tredje största. 18.1 Energianvändning Sundsvalls totala energianvändning var 7 727 GWh vilket motsvarar 80 866 kwh per invånare. Den mycket höga siffran beror på den stora energianvändningen inom Industrisektorn som står för knappt 72 % av kommunens totala energianvändning. Inom industrisektorn är det främst Ortvikens pappersbruk och Kubal som är de största energianvändarna. Dessa två företag använde 4 022 GWh vilket är knappt 16 % av länets energianvändning och 52 % av Sundsvall kommuns totala energianvändning. Med Industrisektorn borträknad är energianvändningen 31 459 kwh per invånare Den elintensiva Industrisektorn gör också att El står för 58,5 % av de tillförda bränslena. Figur 18.1 Sankey-diagram för Sundsvalls kommun 2009. 57
Tabell 18.1 Slutlig energianvändning i Sundsvalls kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. FV El Övr. Totalt Jord, skog, fiske 12 0 0 15 0 28 Industri, bygg 128 748 68 3 632 146* 4 721 Offentlig verks. 5 0 102 139 0 245 Transporter 1 240 0 0 10 24 1 275 Övriga tjänster 80 0 149 325 0 555 Hushåll 5 149 353 396 0 903 Totalt 1471 897 672 4517 170 7727 *Gasol 18.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Sundsvall kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom kommunen vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. I industrins CO2-utsläpp ingår utsläpp från anodkol vid Kubal, vilken ej används för energiändamål (97 600 ton vilket motsvarar ca 1 200 kg/invånare i Sundsvall). Tabell 18.2 CO 2-utsläppen i Sundsvalls kommun 2009. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme 109479 1146 17,6 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 3192 33 0,5 % Industri, byggverksamhet 165867 1736 26,6 % Offentlig verksamhet 1186 12 0,2 % Transporter 321527 3366 51,6 % Övriga tjänster 20846 218 3,3 % Hushåll 1337 14 0,2 % Totalt 623400 6526 100 % 58