VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2003 ANSVAR EN DEL AV VÅR VARDAG
INNEHÅLL Ansvar en del av vår vardag 2 3 Kommentar från VD 4 7 Så här läser du Vattenfalls hållbarhetsredovisning Del 1: 8 21 Miljö Förväntningar och prestationer Kontaktpersoner Allmänt: Miljö: Personal: Ekonomi: Arne Mogren, Chef samhällskontakter arne.mogren@vattenfall.com Agneta Rising, Miljöchef agneta.rising@vattenfall.com Ann-Charlotte Dahlström, Personaldirektör ann-charlotte.dahlstrom@vattenfall.com Klaus Aurich, Chef Investor Relations klaus.aurich@vattenfall.com 22 37 Samhälle 38 45 Ekonomi Del 2: Redovisning enligt GRI:s indikatorer 48 49 Vision för en hållbar utveckling 50 55 Ledningsstruktur och ledningssystem 56 65 Miljö 66 73 Samhälle 74 75 Ekonomi 76 Ordlista Mer information www.vattenfall.com Responsibilites www.vattenfall.com Our People www.vattenfall.com Investors Ansvarsfriskrivning Även om Vattenfall är av den uppfattningen att informationen i denna rapport ger en sann och riktig bild av Vattenfall bör det noteras att rapporten inte har granskats av en tredje part. Läsaren bör även vara medveten om att vissa delar av informationen inte är helt jämförbara med de siffror som presenteras i Vattenfalls årsredovisning. Detta beror på skillnader i redovisningspraxis. Uppgifterna i denna rapport innefattar 100 procent av alla bolag i vilka Vattenfall innehar mer än 50 procent av rösträtten. Det betyder att moderbolaget och dess dotterbolag har rapporterats till fullo oberoende av Vattenfalls aktieinnehav. Minoritetsägda bolag och andra bolag som Vattenfall inte kontrollerar till fullo ingår ej i denna rapport. De finansiella data som redovisas i denna rapport kommer från Vattenfalls årsredovisning. För detaljerad information om Vattenfalls finansiella status och resultat hänvisas läsaren till Vattenfalls årsredovisning.
Vattenfalls värme- och elproduktion 2003 TWh 160 37 78 Vattenfalls verksamheter Norden Vattenfall verkar inom hela värdekedjan för el- och värme dvs. produktion, elhandel, distribution och försäljning. Vattenfall producerar ungefär 20 procent av den elektricitet som konsumeras i de nordiska länderna. Den producerade elektriciteten och de elrelaterade tjänsterna säljs till hushåll, återförsäljare, energibolag, industrier och andra företag. Elektriciteten distribueras till ca. 1,3 miljoner kunder i Sverige och Finland. Vattenfall producerar och säljer värme från värmeanläggningar i Norden och de baltiska länderna. Vattenfall Norden bedriver dessutom konsultverksamhet, entreprenad och forskning och utveckling (FoU) inom energi-, infrastruktur- och industrisektorerna samt erbjuder telekommunikationstjänster. Vattenfallkoncernen 78 18 Tyskland 7 Norden 12 4 Polen Tyskland Vattenfall verkar inom hela värdekedjan för eloch värme dvs. produktion, el-handel, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall producerar ca. 17 procent av den elektricitet som förbrukas i Tyskland. Elen och de elrelaterade tjänsterna säljs till hushåll, återförsäljare, industrier och andra företag. Vattenfall äger och sköter stamnäten i östra Tyskland och distribuerar elkraft till 3,3 miljoner kunder, primärt i Berlin och Hamburg. Vattenfall producerar och säljer värme i Berlin och Hamburg, två av de största fjärrvärmesystem i Västeuropa. Vattenfall tillhandahåller även tjänster för telekommunikation. Vattenfall äger och driver brunkolsgruvor i östra Tyskland. Brunkolet bryts i dagbrott och används huvudsakligen till el- och värmeproduktion, resterande går till försäljning. Vattenkraft Kärnkraft Fossilkraft Värmeproduktion Polen Vattenfall äger 70 procent av EW, ett värmeproducerande företag som även producerar el. EW:s andel av den polska värmemarknaden är ca. 27 procent. Vattenfall äger även 75 procent av Polens största nätbolag, GZE, som har ca. 1 miljon kunder, huvudsakligen i den södra delen av landet.
DETTA ÄR VATTENFALL Vattenfall är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten i regionen. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Idag bedrivs verksamhet i Sverige, Finland, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för el- och värmeproduktion, dvs. produktion, elhandel, distribution och försäljning. Vattenfall har omkring 35 000 anställda. Totala CO 2 -utsläppen från Vattenfalls el- och värmeproduktion g CO 2/kWh 1 000 Omsättning och rörelseresultat Omsättning, MSEK 125 000 Rörelseresultat, MSEK 20 000 Räntabilitet % 25 800 100 000 16 000 20 600 75 000 12 000 15 400 36% 50 000 8 000 10 200 29% 25 000 4 000 5 0 0 0 0 1990 Värme Elproduktion 2003 1999 2000 2001 2002 2003 Omsättning Rörelseresultat 1999 2000 2001 2002 2003 Räntabilitet på eget kapital Avkastning på nettotillgångar Nyckeltal 2003 Nettoomsättning, MSEK 111 935 Nettoresultat, MSEK 9 123 Räntabilitet på eget kapital, % 20,2 Genomsnittligt antal anställda: Norden 8 531 Tyskland 21 719 Polen 4 935 Övriga länder 111 Totalt 35 296* Elproduktion: Vattenkraft och andra förnyelsebara energikällor (TWh) 29,0 Kärnkraft (TWh) 59,7 Fossila bränslen (TWh) 71,0 Totalt (TWh) 159,7 CO 2 -utsläpp: Norden (kiloton) 1 333 Tyskland (kiloton)** 68 849 Polen (kiloton) 6 423 Totalt (kiloton) 76 605 Omsättning per marknad 2003*** MSEK Norden 42514 Tyskland 63974 Polen 7845 Rörelseresultat per marknad 2003 MSEK Norden 8535 Tyskland 6318 Polen 443 * 33110 mätt som heltidsmotsvarigheter per 2004-06-30. ** Enligt beräkningsmetoderna i den tyska lagen för handel med utsläppsrätter uppgår de totala utsläppen från Vattenfalls tyska verksamhet till 70 887 507 ton. *** Före elimineringar.
VAD KAN DU FÖRVÄNTA DIG AV ETT AV DE LEDANDE ENERGI- BOLAGEN I EUROPA VAD GÄLLER SOCIALT ANSVAR, MILJÖ OCH EKONOMI? VD Lars G. Josefsson om Vattenfalls ansvar och roll i samhället. 1
Kommentar från VD VATTENFALL - ETT FÖRETAG DÄR ANSVARSTAGANDE ÄR EN DEL AV VARDAGEN Föreställ dig en värld utan el en värld utan belysning, kylskåp, värmeelement och datorer. Elektrifiering är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och ökad livskvalitet. Elektrisk belysning öppnar dörrarna till en ny värld och el är en viktig förutsättning för effektiva lösningar. Att vara energileverantör innebär med andra ord ett stort ansvar. Kunder såväl som allmänheten måste kunna lita på den energi som Vattenfall levererar. Ett energiföretag balanserar ständigt mellan två olika perspektiv. Det första perspektivet är det globala där fokus ligger på långsiktiga lösningar, växthuseffekten, ett ansvarsfullt utnyttjande av naturresurserna och ett ansvarstagande gentemot kommande generationer. Det andra perspektivet är det lokala där ljus, energi och värme står för livskvalitet. Tyvärr är energiproduktion utan någon form av miljöpåverkan en omöjlighet. För att bidra till en hållbar utveckling måste en ansvarfull avvägning mellan dessa två perspektiv, det globala och det lokala, det långsiktiga och det kortsiktiga, göras. Att balansera dessa två aspekter på ett korrekt sätt är aldrig en lätt uppgift. I denna ekvation utgör kompetens och integritet två viktiga faktorer. Energiproduktion och miljöfrågor är fast och oåterkalleligt knutna till varandra. Energiproducerande företag runt om i världen arbetar med stora och viktiga frågor som självklart måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Förhållandena varierar från land till land, men målsättningen måste ändå vara densamma bra lösningar till konkurrenskraftiga priser. Vattenfall är ett företag där ansvarstagande är en del av vardagen. Idag har vi ca. 35 000 medarbetare i Finland, Tyskland, Polen och Sverige, medarbetare som alla är länkar i en kedja som måste prestera väl för att Vattenfall ska kunna leverera energi på ett ansvarsfullt sätt. Vattenfalls verksamhet är baserad på ett långsiktigt miljötänkande. Vi måste klara dagens energibehov, utan att för den skull kompromissa med kommande generationers möjligheter. Vattenfall arbetar målmedvetet mot mer och mer hållbara energisystem. Samtidigt är vi väl medvetna om att det inte finns några enkla lösningar som radikalt kan förändra förhållandena på bara några år. Hållbarhet kan bara byggas sten för sten. Långsiktiga frågor kräver tid för att uppnå goda lösningar, globala frågor kräver globala lösningar. Tidsperspektivet för en investeringscykel inom energiproduktion är generellt sett trettio till fyrtio år. Följaktligen måste ett målmedvetet arbete ägnas åt forskning och utveckling som skapar nya valmöjligheter för kunder och samhälle. Vår ambition är att bidra till att öka dessa möjligheter. Men vi måste också ha stor respekt för det faktum att förändringar tar tid, att omfattande investeringsprogram krävs och att nya lösningar medför kostnader. Vi måste dessutom ha stor respekt för det faktum att vi inte kan bestämma tidpunkterna för tekniska genombrott. Vi kan bara försöka förutsäga sannolikheten för den tekniska utvecklingens framskridande. På en avreglerad energimarknad är den avgörande faktorn till syvende och sist kundernas vilja att betala. Samtidigt medför avregleringen möjligheter att prova nya lösningar. Marknadskrafterna leder till att kostnader pressas vilket medför ökad effektivitet. Öppna marknader tillåter inte förgyllning eller onödiga investeringar. Öppna marknader stimulerar till innovativa lösningar för problem som exempelvis att tillhandahålla reservkapacitet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Avreglerade marknader kräver mindre resurser än de gamla monopolen. Både i samhället och i industrin bevittnar vi en period av stora förändringar och globalisering. Länder och marknader knyts närmare och närmare till varandra och blir därmed också mer beroende av varandra. Europa har med den Europeiska Unionens utvidgning nyligen tagit ytterligare ett stort steg framåt 15 medlemsstater har blivit 25. En viktig aspekt av denna stora förändring är kravet på större och tydligare ansvarstagande av internationella företag. Ett ledande företag måste också ta ett större ansvar. 2
Men att arbeta med stora frågor i det långa tidsperspektivet är i sig inte tillräckligt. Effektivitet, god ekonomi och ansvarstagande är ständigt närvarande faktorer i allt vi gör, även i det dagliga arbetet. Kunderna och allmänheten måste kunna lita på kraften som Vattenfall levererar. Idag har vi nästan 6 miljoner kunder i fyra länder med totalt 135 miljoner invånare. Vi siktar högt och vi strävar efter att bli bäst. Vattenfalls ambition är att bli Nr ett för kunden, för miljön och för ekonomin. Det är så vi tar vårt ansvar detta är vårt löfte till kunderna, allmänheten och samhället. Som en del i denna process har vi antagit OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact genom att delta i den svenska regeringens initiativ Globalt Ansvar. Baserat på principerna i Global Compact har vi även identifierat tre områden som vi vill klarlägga och konkretisera i vårt arbete med ansvarsfrågorna: Att vara en positiv kraft i samhället Att tydliggöra vårt etiska förhållningssätt Att redovisa väsentliga aspekter av vår verksamhet I dina händer håller du just nu Vattenfalls första fullständiga hållbarhetsredovisning. För oss är detta ett stort steg på vår väg mot tydligare rapportering i miljö- och samhällsfrågor. Ömsesidig acceptans och förståelse är absolut nödvändiga när det gäller att skapa förtroende. Vi på Vattenfall är fast beslutna att tillhandahålla så tydlig information som möjligt om vår verksamhet. För att uppnå internationell jämförbarhet och god transparens har vi beslutat att utforma rapporteringen enligt riktlinjerna i GRI. GRI står för Global Reporting Initiative och är en internationellt accepterad standard för hållbarhetsrapportering. Stockholm, december 2004 Lars G. Josefsson VD och Koncernchef 3
Så här läser du Vattenfalls hållbarhetsredovisning SÅ HÄR LÄSER DU VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING Vattenfalls hållbarhetsredovisning tar sin utgångspunkt i de förväntningar våra intressenter har på oss och vår verksamhet. Anledningen till detta är att vi tror att vårt sätt att förhålla oss till intressenternas förväntningar utgör det kanske viktigaste verktyget när det gäller att driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. För allra första gången publicerar Vattenfall en heltäckande hållbarhetsredovisning. I denna rapport kommer du att finna information om hur vi möter de förväntningar som ställs på oss. Du kommer även att finna information som gör det möjligt att utvärdera om vi har uppnått dessa förväntningar och om våra prestationer i samhället i allmänhet. Kort sagt är detta vår rapport om hur vi har försökt verka som en positiv kraft i samhället under 2003. Samverkan med våra intressenter Samarbete med våra intressenter är en förutsättning för vår strävan att bidra till ett uthålligt samhälle. Frågan som legat till grund för utarbetandet av denna rapport har därför varit naturlig. Vad förväntar sig våra intressenter av oss? Detta förhållningssätt innebär att vi måste vara lyhörda för våra intressenters önskemål, behov och de förväntningar som ställs på oss. De förväntningar som presenteras är de förväntningar som vi på Vattenfall har identifierat genom den samverkan vi har med våra intressenter. En del kanske tycker att några är viktigare än andra och att några har utlämnats. Efter att ha gjort en samlad bedömning av vår organisation och våra intressenter, har vi dock valt att koncentrera oss på just detta urval av förväntningar då de bedömts som de vanligaste och de viktigaste. Vårt företags verksamhet i samhället kan inte enbart bedömas utifrån en typ av indikatorer som är relevanta endast för en enda grupp av intressenter. En vidare helhetssyn krävs. Att ta ett större samhällsansvar innebär att balansera olika intressenters behov och önskemål mot varandra. Vattenfalls viktigaste intressentgrupper: Samhället: Kunder: Internt: Finansiella: Grannar, medborgare, potentiella medarbetare, media, politiker, myndigheter och icke-statliga organisationer Framtida och redan existerande affärs- och privatkunder Medarbetare, personalrepresentanter och chefer Ägaren (svenska staten), andra investerare och kreditgivare Vattenfalls hållbarhetsredovisning baseras på GRI-standard GRI (Global Reporting Initiative) är en process där flera intressenter och oberoende institutioner deltar med syftet att utveckla och sprida globala riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Riktlinjerna har tagits fram för frivilligt bruk av organisationer som vill rapportera miljö-, samhälls- och ekonomiska aspekter av sina aktiviteter, produkter och tjänster. Ett flertal organisationer inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, forskning och arbetsrätt, liksom företrädare för industrin och företag från hela världen är med och utvecklar GRI. GRI, som startades 1997 och blev en oberoende organisation år 2002, är ett officiellt samarbetsorgan under FN:s miljöprogram (UNEP) sammankopplat med FN:s generalsekreterare Kofi Annans Global Compact. Läs mer på www.globalreporting.org. 4
Rapporten är uppdelad i två olika delar Rapportens första del presenterar förväntningar från våra intressenter. Förväntningarna har identifierats inom ramen för vår egen verksamhet och utifrån bidrag från olika intressenters. Vi har även ställt frågor till våra intressenter i samband med detta arbete. Resultat utgörs av de förväntningar vi presenterar i den första delen av rapporten tillsammans med Vattenfalls prestationer på området. I rapportens andra del ger vi en strukturerad och omfattande redovisning av hur vi arbetar inom olika områden som rör hållbarhet. Syftet med detta avsnitt är att möjliggöra för den intresserade läsaren att bilda sig en egen uppfattning om Vattenfalls hållbarhetsarbete. Rapportavsnittet har baserats på Global Reporting Initiative s (GRI) standard för hållbarhetsrapportering Sustainability Reporting Standard 2002. Denna standard för hållbarhetsrapportering är idag den mest accepterade och använda standarden mer än 500 företag världen över använder den i sin rapportering. Del 1: Förväntningar och prestationer Miljö Del 2: Redovisning Miljö 5
Så här läser du Vattenfalls hållbarhetsredovisning Del 1: Förväntningar och prestationer Ekonomi Samhälle Miljö 5 1 2 3 4 1 2 3 Så här läser du del 1 Våra intressenters förväntningar har delats in i tre huvudområden; Miljö, Samhälle och Ekonomi. Det bör dock noteras att avgränsningen inte på något sätt är entydig då förväntningarna ofta berör olika aspekter av vår verksamhet. Varje förväntan redovisas på följande sätt: En rubrik och en kort inledning ger en kort sammanfattning av varje förväntan. Efter detta följer en kortfattad bakgrundsinformation som beskriver sammanhanget och i detta avsnitt presenterar vi även vilka vi uppfattar som de viktigaste intressenterna bakom respektive förväntan. Därefter följer Vattenfalls ståndpunkt i frågan, våra ambitioner och vårt sätt att försöka möta förväntningen. Olika diagram och faktarutor kompletterar förväntningarna genom att ge ytterligare information kring hur vi hanterar dem. Varje huvudområde sammanfattas i ett faktablad. Här presenteras områdets samtliga förväntningar tillsammans med de viktigaste intressenterna. Samtidigt redovisas bedömningar av hur vi försöker uppfylla dessa förväntningar och våra prestationer. De pilar som används som illustrationer ska tolkas på följande sätt:en uppåtriktad pil innebär att en mätbar förbättring av Vattenfalls hantering av frågan har skett under året enligt vår egen bedömning. En horisontell pil visar att ingen väsentlig ändring i hanteringen har skett under året som gett upphov till en mätbar förbättring, men att förbättringsarbetet fortsatt. En nedåtriktad pil indikerar 4 5 6
Del 2: Redovisning Ekonomi Samhälle Miljö 6 7 6 7 att en mätbar försämring av Vattenfalls insatser har skett. Vi hänvisar även till faktadelen där läsaren kan finna ytterligare uppgifter och själv bilda sig en uppfattning om vad vi har presterat. Så här läser du del 2 Faktadelen baseras på Global Reporting Initiative s (GRI) standard för hållbarhetsrapportering Sustainability Reporting Standard) 2002. Fakta redovisas i enlighet med del 1 för tre olika områden, nämligen miljö, samhälle och ekonomi. Faktadelen redovisar såväl kvalitativ som kvantitativ information om ett antal indikatorer som specificeras i standarden. Vi har försökt följa GRI i största möjliga utsträckning men då det inte alltid varit möjligt, har vi varit tvungna att utelämna fakta kring en del indikatorer. Detta huvudsakligen beroende på avsaknad av tillförlitliga data. Eftersom detta är den första rapporten från Vattenfall som baseras på Sustainability Reporting Standard 2002 har det varit något av en lärprocess, vilket förklarar varför rapporten inte stämmer överens till fullo med standarden. Det har dock varit vår ambition att ge en så balanserad och rimlig presentation av våra prestationer som möjligt och målet är att kunna presentera en ännu mer komplett rapport i nästa års upplaga. 7
MILJÖ
Miljö ANSVAR FÖR FRAMTIDEN Den globala uppvärmningen rör oss alla. De miljörelaterade förväntningarna domineras därför av minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns även förväntningar om att en större andel av energin ska produceras med förnybara energikällor och att energin från fossila bränslen och kärnkraft ska ersättas. Vår ambition att vara Nr ett för miljön innebär att vi ständigt utvärderar vår miljöpåverkan för att skapa ytterligare möjligheter till förbättringar. Förväntan: Producera energi med minsta möjliga miljöpåverkan Världens totala energiproduktion idag och i framtiden 2001 2030 (prognos) Såväl fossila bränslen som kärnkraft ifrågasätts emellanåt, men av olika skäl. Förbränningen av fossila bränslen bidrar till den globala uppvärmningen. Hanteringen och förvaringen av kärnkraftavfall måste idag och i framtiden ske på ett säkert sätt. 35,0% Olja 35,4% 23,3% Kol 22,1% Förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas står tillsammans med kärnkraften för mer än 80 procent av världens totala elproduktion. Världens beroende av dessa bränslen har ökat under de senaste årtiondena och det förväntas inte minska under de närmaste decennierna. I Sverige, Tyskland och i viss mån Polen finns förväntningar om en snabb utfasning av fossila bränslen. I samhället betraktas klimatförändringar idag som ett vetenskapligt faktum. Gasutsläpp orsakade av människan bidrar till växthuseffekten. Parallellt pågår även en ständig diskussion om kärnkraftens framtid. Vissa länder, som Finland, investerar i nya kärnkraftverk. Andra länder, som Tyskland, har beslutat att avveckla sina befintliga kraftverk. Det tyska parlamentet har antagit en lag som föreskriver en stegvis avveckling av kärnkraften baserad på en driftsmässig livslängd på 32 år. I Sverige har en politisk majoritet ambitionen att avveckla kärnkraften när den kan ersättas med hållbara alternativ. En reaktor har tagits ur drift och den 16 december 2004 fattade den svenska regeringen beslut om att stänga ytterligare en reaktor. Under de senaste åren har dock allmänhetens stöd för kärnkraften ökat. När allt kommer omkring finns det ingen grundläggande enighet kring vilken kombination av energikällor vårt samhälle ska nyttja för att tillgodose behovet av energi. Men det finns några mycket goda skäl till varför fossila 21,2% 6,9% 2,2% 11,4% Elproduktionsmix Vattenfall (2003) Fossilkraft 44% Kärnkraft 37% Vattenkraft 18% Övrigt* 1% Gas Kärnkraft Vattenkraft Övrigt* 25,8% 4,3% 2,2% 10,1% * Biobränslen och avfall, geotermi, sol, tidvatten etc. Källa: IEA Key World Energy Statistics, 2003 Edition. *Vind, sol, biobränslen, avfall och geotermi. Källor: Vattenfall och IEA s World Energy Outlook 2002. Världen (2000) Fossilkraft 64% Kärnkraft 17% Vattenkraft 17% Övrigt* 2% bränslen och kärnkraft svarar för huvuddelen av världens elproduktion. Energiförbrukningen i OECD-länderna har ökat med ca. 50 procent sedan 1980. Ännu så länge finns det inga tecken på att denna förbrukning skulle minska. En kanske ännu större utmaning än konsumtionsökningen som sådan, är de ökade kraven på leveranssäkerhet. Till följd av energiberoendet och den ständigt ökande användningen är vårt samhälle också känsligt för elpriset. En tillfällig elpristopp behöver inte framkalla en global konjunkturnedgång som den som följde efter oljekrisen 1973, men 10
Miljö sammanfattning av förväntningar och prestationer Förväntan: Producera energi med minsta möjliga miljöpåverkan Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall ser inga realistiska alternativ som i någon större utsträckning kan bidra till energiförsörjningen inom en nära framtid. Vi på Vattenfall tror därför att det mest effektiva sättet att möta förväntningarna är att vidareutveckla de anläggningar som redan finns tillgängliga, samtidigt som vi tittar på hållbara framtida alternativ. Utveckling under 2003 Investeringar i vattendammsäkerhet och vindkraft, lägre utsläpp från fossileldade anläggningar. Fortlöpande förbättring av effektiviteten i befintliga anläggningar. Läs mer Diagram: Omslagets insida, s. 10 Tabell: s. 12 Intervju: s. 12, 18 Exempel: s. 29 Indikator: 3.13, 3.18, EN1 EN21 Förväntan: Minska utsläppen av växthusgaser Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall fortsätter sitt arbete med att minska utsläppen ytterligare, bl.a. genom att förbättra effektiviteten i befintliga anläggningar, även om möjligheterna till detta är begränsade tack vare våra redan mycket moderna anläggningar. Dessutom stödjer Vattenfall forskning och utveckling för att utveckla en CO 2 -fri produktionsanläggning. Utveckling under 2003 Förbättrad effektivitet i befintliga anläggningar, lägre utsläpp av CO 2. Läs mer Diagram: Omslagets insida Tabell: s. 12 Intervju: s. 12, 18 Exempel: s. 14, 15 Indikator: EN8, EN10 Förväntan: Producera mer energi från förnybara källor Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Det finns en potential för förnybara källor, huvudsakligen inom vattenkraft, biobränslen och vind, som kan bidra till energiförsörjningen. Vattenfall arbetar med utveckling av förnybara källor som har potential att producera energi till rimliga kostnader. Utveckling under 2003 Fortsatt arbete med att öka effektiviteten i befintliga anläggningar. Mer energi från vind, biobränslen och avfall producerades. Läs mer Intervju: s. 18 Exempel: s. 16, 17 Indikator: EN3, EN4 Förväntan: Främja FoU inom området förnybar energiteknik Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall stödjer utvecklingen av förnybar energi på ett antal olika sätt, men vi arbetar inte med grundforskning. Sedan 1997 har Vattenfall satsat mer än 450 MSEK på FoU inom området förnybara energikällor, huvudsakligen inom vattenkraft, biobränsleanläggningar och vindkraft och investerat mer än 5,5 miljarder SEK i produktionskapacitet för förnybara energikällor. Utveckling under 2003 Deltagande i större FoU-program, t.ex. dammsäkerhet och utveckling av förnybara bränslen och teknologier. Läs mer Intervju: s. 18 Indikator: 3.18 Förväntan: Ta ansvar för förändringar i landskapet Pådrivande intressenter: Ägare, medborgare, grannar, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall utvärderar fortlöpande de miljökonsekvenser som våra aktiviteter har gett upphov till genom åren. I Sverige genomförs nu en inventering som, inklusive sanering, ska vara klar år 2010. I Tyskland har alla anläggningar med förorenad mark analyserats och resurser för återställande har avsatts. I Polen är arbetet i full gång och kommer att vara avslutat inom kort. Vad gäller brytningen av brunkol i dagbrott i östra Tyskland så ingår återställande av landskapet som en självklar del i vår verksamhet. Värderingen av koncernens agerande är Vattenfalls egen. Utveckling under 2003 Fortsatt arbete med lekplatser för fisk, miljöförbättringar och återställande av landskap runt vattenkraftdammar. Fortsatt arbete med livscykelanalyser och återställande av gruvområden. Fortsatt kartläggning av de samlade miljökonsekvenserna av vår verksamhet där en omfattande statusrapport förväntas vara klar under 2004. Läs mer Illustration: s. 21 Exempel: s. 20 Indikator: 3.13, 3.20, EN1 EN7, EN20, EN21 11
Miljö CO 2 -utsläpp från Vattenfalls fossilbaserade el- och värmeproduktion Specifika utsläpp av gco 2 /kwh 1990* 2003 Värme 322 260 El 1 334 963 Totala utsläpp i kton av CO 2 1990* 2003 Värme 19 532 8 172 El 115 403 68 433 * Pro forma-uppskattning; inkluderar Vattenfalls förvärvade bolag i Tyskland och Polen. Se även s. 56 och 62 för uppgifter om utsläpp för Vattenfalls totala el- och värmeproduktion. ett lågt elpris är ändå viktigt för vårt samhälle. Utmaningen för vårt samhälle och för Vattenfall är att lyckas med att balansera dessa krav. Den el vi producerar måste vara kostnadseffektiv, uppvisa goda miljöegenskaper och kunna levereras störningsfritt och utan avbrott. Elproduktion måste baseras på tillgängliga resurser, vilket är en av anledningarna till att energikällorna varierar så mycket mellan olika regioner. Vilken energikälla som används beror ofta på de grundläggande förhållandena i respektive region. I Norden är förutsättningarna för elproduktion med vattenkraft t.ex. mycket goda, medan den huvudsakliga energikällan i Tyskland är brunkol. Förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas, utgör 64 procent av världens totala elproduktion. Kärnkraften svarar för 17 procent. Vårt beroende av dessa bränslen har snarare ökat under de senaste årtiondena och det förväntas inte minska. Av Vattenfalls produktion är de motsvarande andelarna 45 respektive 36 procent. Med utgångspunkt från denna sammansättning av energikällor, de grundläggande geografiska förhållandena och dagens teknik, ser Vattenfall för närvarande inga alternativ som i någon högre grad kan bidra till elförsörjningen inom den närmaste framtiden. Dagens teknik är relativt kostnadseffektiv, driftsäker och tillgänglig. Vi på Vattenfall tror därför att det mest effektiva sättet att möta förväntningarna är att vidareutveckla de systemlösningar Agneta Rising om energiproduktion och miljö Agneta Rising, Miljöchef Vad gör Vattenfall för att minimera miljöpåverkan från energiproduktion? Vattenfalls ambition är att producera el och värme med minsta möjliga miljöpåverkan. I praktiken försöker vi uppnå detta genom att använda oss av de mest kompetenta och ansvarstagande personerna inom det aktuella området. Dessutom utvärderar vi alltid miljökonsekvenserna innan vi tar ett beslut och vi har ambitionen att alltid basera våra beslut på best practice. Hur ser du på energiproduktion och miljöpåverkan i framtiden? Klimatförändringen har blivit den globalt sett högst prioriterade miljöfrågan. En anledning till detta är att vår kunskap om växthuseffekten har ökat, men det beror också på de framsteg vi har gjort beträffande miljöproblem av mer lokal karaktär. Det finns idag tre sätt att minska utsläppen av växthusgaser. För det första kan vi göra dagens energisystem mer effektiva. Genom att förbättra befintliga anläggningar och processer kan betydande minskningar av utsläppen uppnås. Utsläppen per producerad enhet som kan härledas till Vattenfalls totala el- och värmeproduktion har t.ex. minskat med ca. 30 procent sedan 1990. Samtidigt har energiproduktionen legat kvar på samma nivåer. För det andra kan vi öka användningen av de energikällor som har lägre utsläpp och samtidigt utveckla nya teknologier för framtiden. För det tredje kan vi utveckla teknologier som kan användas i befintlig fossilproduktion, som separation och lagring av koldioxid. I ett globalt perspektiv är det dock viktigt att notera att vi har behov av alla tillgängliga energikällor. Några av de dyrare alternativen som solenergi, kan användas i nischtillämpningar, men vi är idag långt ifrån att kunna tillgodose våra stora energibehov med dessa teknologier. Ska vi lyckas med att uppnå en hållbar utveckling, måste de energisystem som vi använder dessutom vara ekonomiskt livskraftiga. Subventioner kan t.ex. spela en viktig roll vid introduktion av nya teknologier, men i det långa loppet måste de teknologier vi använder kunna stå på egna ben. Vår syn på miljön varierar beroende på var vi befinner oss geografiskt och vilken tidsepok vi lever i. Miljömålen är med andra ord föränderliga. Vårt mål är att leverera energi till ett rimligt pris för samhället och samtidigt uppfylla såväl dagens som morgondagens miljömål. 12
Vattenfalls kärnkraftsanläggningar i Tyskland och Sverige I Tyskland äger Vattenfall tillsammans med E.ON tre kärnkraftanläggningar. Vattenfall ansvarar för driften av anläggningarna i Brunsbüttel och Krümmel, medan E.ON driver Brokdorf-anläggningen. Vattenfalls del av den totala kapaciteten i verken är totalt Brunsbüttel Stade* Brokdorf Krümmel Ringhals Barsebäck** Forsmark 1 409 MW. Bara en av anläggningarna, Brunsbüttel, ingår i Vattenfallkoncernen. De andra är klassificerade som delägda bolag. Stade, en fjärde anläggning som Vattenfall är delägare i, stängdes i november 2003 i enlighet med den tyska avvecklingslagen som antogs 2002. Utifrån en driftsmässig livslängd på 32 år, anger lagen hur mycket varje anläggning får producera innan stängning. Stängningen av kärnkraftsanläggningarna styrs alltså inte av ett datum utan av mängden producerad el. Vattenfalls kärnkraftsanläggningar kommer i enlighet med lagstiftningen att stängas någon gång mellan 2009 och 2018. Själva nedmonteringen av Stade-anläggningen är planerad att påbörjas under andra halvåret 2005 och att avslutas omkring 2015. I Sverige äger och driver Vattenfall åtta kärnreaktorer på tre olika platser Forsmark, Ringhals och Barsebäck. Även i Sverige har politikerna fattat beslut om att avveckla kärnkraften, dock under förutsättning att elproduktionsbortfallet ska ersättas av hållbara energikällor. En reaktor, Barsebäck 1, stängdes den 30 november 1999. Regeringen har beslutat att Barsebäck 2 ska stängas senast den 31 maj 2005. Datum för avveckling av övriga reaktorer är ännu inte fastställt. Vattenfalls kärnkraftanläggningar i Tyskland och Sverige. * Stängd i november 2003. ** En reaktor stängd i november 1999. Vattenfalls kärnkraftreaktorer Total Kapacitet Genomsnittlig årlig Andel inhemsk el- I drift produktion ** Vattenfalls (MW) Reaktortyp* produktion (TWh) konsumtion (%) sedan (TWh) andel (%) Sverige Forsmark 1 961 BWR 1980 66 Forsmark 2 954 BWR 1981 66 Forsmark 3 1 155 BWR 1985 66 Forsmark totalt 3 070 23 17 474 Ringhals 1 835 BWR 1976 74,2 Ringhals 2 872 PWR 1975 74,2 Ringhals 3 920 PWR 1981 74,2 Ringhals 4 915 PWR 1983 74,2 Ringhals totalt 3 542 24 25 18 546 Barsebäck 2 600 BWR 3,5 3 1977 104 74,2 Tyskland Brunsbüttel 771 BWR 6 1 1977 104 67 Krümmel 1 260 BWR 10 2 1984 170 50 Brokdorf 1 370 BWR 11 2 1986 191 20 * BWR Kokarreaktor ** Till och med juli 2004 PWR Tryckvattenreaktor 13
Miljö som redan finns tillgängliga. Kärnkraften är en effektiv, driftsäker och vad gäller växthusgaser en ren och säker teknik för elproduktion. Sett ur ett klimatförändringsperspektiv är kärnkraften en av de mest attraktiva energikällorna eftersom den inte har några direkta CO 2 -utsläpp. Vad gäller fossila bränslen tror vi att vi genom att göra våra anläggningar ännu effektivare kan bidra betydligt till en bättre miljö. Detta samtidigt som vi uppfyller kraven på leveranssäkerhet och elpris. De specifika CO 2 -utsläppen (g/kwh) från våra anläggningar har faktiskt minskat med ca. 30 procent sedan 1990. Tittar man bara på våra fossilbränsleanläggningar har vi under samma period lyckats minska utsläppen av CO 2 (g/kwh) med ca. 20 procent. För att bidra till utvecklingen av framtida alternativa energikällor investerar vi avsevärda belopp i teknik för förnybara energikällor som vattenkraft, biobränslen och vindkraft. Under perioden 1997 2003 investerade Vattenfall 5,5 miljarder SEK i produktionskapacitet för förnybara energikällor. Förväntan: Minska utsläppen av växthusgaser Utsläpp av växthusgaser måste minska för att bromsa klimatförändringen. Detta utgör en stor utmaning eftersom en väsentlig del av världens energiförsörjning baseras på fossila bränslen. Vikten av att minska andelen växthusgaser i atmosfären ökar i takt med att allt fler bevis om den pågående klimatförändringen presenteras. Att utsläppen måste minska är många överens om. En del vill gå längre än de nivåer som Kyotoprotokollet stipulerar. Lösningar som diskuteras är modern teknik som minskar utsläppen och en ökad andel förnybara energikällor. Fossila bränslen står idag för 64 procent av världens elförsörjning och att ersätta denna energikälla med andra energikällor kommer att ta lång tid. En genomgripande förändring skulle medföra så stora kostnader att samhället förmodligen inte skulle acceptera Minskade utsläpp i kraftvärmeverket Siekierki Kraftvärmeverket Siekierki ligger i närheten av Warszawa och ingår i Elektrocieplownie Warszawskie, EW, ett majoritetsägt företag inom Vattenfallkoncernen. Anläggningen i Siekierki, som är ett av de största kraftvärmeverken i Europa, producerar värme för Warszawas fjärrvärmenät och el för elnätet. Siekierki invigdes 1961 när den första ångpannan med en kapacitet på 230 ton ånga per timme och en ångturbin togs i drift. I takt med att kraven har ökat har kapaciteten kontinuerligt höjts och anläggningen producerar nu i snitt 2,5 TWh el och 5,6 TWh fjärrvärme till ca. 600 000 kunder. Det bränsle som huvudsakligen används är stenkol och ca. 1,5 miljoner ton transporteras till anläggningen från södra Polen varje år. Årligen används också ca. 4 500 ton tjockolja för att tända de koleldade pannorna, pannor som används vid väldigt kalla vintertemperaturer. För att uppfylla de allt strängare miljökraven och gällande EUdirektiv, genomgår Siekierki-anläggningen fortlöpande moderniseringar. T.ex. har man genom att modernisera elektrofiltren minskat utsläppen av flygaska med 94 procent under perioden 1990 till 2003. Huvudbrännarna i de runt 25 pannorna har ersatts med nya med låga kväveoxid-utsläpp, vilket minskat föroreningarna betydligt. Den äldsta ångpannan har ersatts med en ny panna utrustade med en avsvavlingsanläggning för rökgaser. Siekierki-anläggningen uppfyller idag alla polska miljöbestämmelser. Siekierki-anläggningen levererar el och värme till ca. 600 000 människor i Warszawa-området. Det är en av de största anläggningarna i sitt slag i Europa. 14
Minskade utsläpp från våra tyska anläggningar nu och i framtiden Ökad effektivitet i befintliga anläggningar I våra anläggningar i Tyskland pågår ett fortlöpande arbete med effektivitetshöjningar. De tyska verksamheter som idag ingår i Vattenfallkoncernen satsade under 90-talet mer än 80 MSEK för att anpassa det gamla östtyska energisystemet till EU:s miljökrav. Dessutom har äldre anläggningar tagits ur bruk. Tillsammans motsvarar dessa åtgärder en sjättedel av den totala tyska minskningen av CO 2 -utsläpp och över 90 procent av minskningen av CO 2 -utsläppen från värme- och elproduktion inom den tyska kraftindustrin sedan 1990. En kombination av uppgraderingar, investeringar och driftförbättringar har minskat utsläppen dramatiskt partikelutsläpp och svaveldioxid är nästan helt eliminerade. Effektiv kraftvärmeproduktion Vattenfall i Tyskland är den största värmeleverantören i Västeuropa. Mer än 80 procent av värmen produceras i kraftvärmeverk, dvs. kraftverk som producerar både värme och elektricitet samtidigt. Kraftvärmeanläggningar sparar på energiresurserna genom att använda bränslet på ett mer effektivt sätt, vilket därmed också minskar utsläppen. När våra moderna brunkolsbaserade kondenskraftverk bara producerar el kan de uppnå en verkningsgrad på ca. 40 procent. Men genom att använda kraftvärmeteknik, kan verkningsgraden bli väsentligt högre. Förutsatt att en efterfrågan finns på den producerade värmen, vilket är fallet i områdena kring Berlin och Hamburg, kan man uppnå en utnyttjandegrad av bränslet på upp till 90 procent. CO 2 fri kraftanläggning Vattenfall leder ett stort långsiktigt FoU-projekt som går under benämningen det koldioxidfria kraftverket. Syftet med projektet, där många industrier och forskningsinstitutioner deltar, är att utveckla ett koleldat kraftverk med praktiskt taget inga CO 2 -utsläpp alls. Den grundläggande tanken är att fånga in koldioxiden från ett koleldat kraftverk och lagra den djupt ner i lämpliga geologiska formationer. Lagringsutrymmena är av samma typ som där olja och gas utvinns poröst berg täckt av ett tätt skikt. Vattenfall är i första hand engagerat i utvecklingen av den process som avskiljer koldioxiden. En stor utmaning ligger i att effektivisera separeringsprocessen. Projektet är planerat att avslutas 2010 med konstruktion och utprovning av en 250 MW demonstrationsanläggning. Målet är att utveckla ett kommersiellt gångbart koncept under den senare delen av nästa årtionde. att genomföra de nödvändiga omställningarna. Icke desto mindre förväntar sig allmänheten, särskilt i Sverige och Finland men även i Tyskland och Polen, fortfarande att utsläppen ska minskas dramatiskt. Dessutom finns det idag juridiskt bindande överenskommelser vad gäller reducering av utsläpp. Genom Kyoto-protokollet har den Europeiska Unionen åtagit sig att minska de totala CO 2 -utsläppen med 8 procent till år 2012 jämfört 1990 års nivå. De enskilda parternas reduktionsnivåer varierar enligt överenskommelsen om bördefördelning. Tyskland ska minska utsläppen med 21 procent, Finland med ±0 procent, medan Sverige enligt protokollet kan öka sina utsläpp med 4 procent. Polen omfattas inte av utsläppsfördelningen inom EU-15, men landet har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 6 procent. Systemet kommer att få en viss flexibilitet genom införandet av ett system för handel med utsläppsrätter under 2005. År 2001 var utsläppen av växthusgaser inom EU 2,3 procent under 1990 års nivå. Uppfyllandet av åtagandena enligt Kyoto-protokollet är en stor utmaning för Europa och för Vattenfall. Arbetet med att minska utsläppen har pågått inom hela Vattenfalls organisation långt innan ratificeringen av protokollet skedde. Till dags dato har Vattenfalls verksamhet, inklusive förvärvade företag, minskat de totala CO 2 -utsläppen (ton) med ca. 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Detta är betydande reduceringar i jämförelse med EUmålet på 8 procent baserat på Kyoto-protokollet. Den största delen av minskningen beror på ökad effektivitet i anläggningarna medan en del av minskningen har uppkommit genom att anläggningar har lagts ned. Tittar man på specifika CO 2 -utsläpp (g/kwh) har förbättringarna lett till en minskning med ca. 30 procent sedan 1990 för Vattenfalls totala verksamhet. Vattenfall fortsätter kontinuerligt arbetet med att minska utsläppen ännu mer, bl.a. genom att ytterligare förbättra effektiviteten i befintliga anläggningar, även om möjligheterna till detta är begränsade tack vare våra redan mycket moderna anläggningar. Därutöver bedrivs forsknings- och utvecklingsaktiviteter för att stödja utvecklingen av CO 2 -fria fossilbaserade produktionsanläggningar. 15
Miljö Olsvenne 2 Sveriges största vindkraftverk Vattenfall har sedan 1970-talet varit en aktiv kraft inom utvecklingen av vindkraft och fortlöpande investerat i nya vindkraftanläggningar. Vårt hittills största vindkraftverk, Olsvenne 2, togs i drift i juni 2004. Verket, som står på Gotland, har en effekt på 3 000 kw. Olsvenne 2 är 125 m högt, utrustat med en trebladig rotor med en diameter på 90 meter och är konstruerat för att producera 8 miljoner kwh el per år. Olsvenne 2-projektet är på många sätt karaktäristiskt för var vindkraftenergin befinner sig idag. Vindkraft är förknippat med mycket goda miljöegenskaper. Det är fråga om en förnybar energikälla vars drift inte för med sig några som helst utsläpp bortsett från ljudvågor. Merparten av det material som används kan dessutom återvinnas när verken avvecklas. Men jämfört med andra energikällor är tekniken fortfarande relativt dyr. Produktionskostnaderna ligger för närvarande på omkring 40 öre/kwh eller mer, beroende på olika anläggningsspecifika förhållanden. Investeringarna som krävs för en anläggning som Olsvenne 2 är stora jämfört med den uppnådda effekten och energiproduktionen. Investeringar i överföringsnätet kan också bli nödvändiga när en betydande andel vindkraft tillkommer i energisystemet. Vind- Olsvenne 2 står på Gotland. kraften är därför beroende av subventioner för att kunna utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ. Det internationella energiorganet IEA (International Energy Agency) har uppskattat att om vindkraften ska kunna leverera 10 procent av världens elbehov år 2020, så måste produktionskostnaderna minskas med 30 50 procent. Produktionen från vindkraftanläggningar beror på vindförhållandena. Därför är det bara möjligt att kontrollera vindkraftsproduktion till viss del. När efterfrågan överstiger kapaciteten på den installerade vindkraften krävs dyrbara åtgärder för att integrera ytterligare vindkraftanläggningar i systemet. Milstolpar från Vattenfalls arbete med vindkraft i Sverige Vattenfall har mer än 25 års erfarenhet av forskning och utvecklingsarbetet av vindkraft, något som ökat vårt kunnande och våra praktiska erfarenheter av olika tekniska konstruktioner. Nu när tekniken är mogen har vi därför ett försprång på marknaden. Syftet är att skapa förutsättningar för storskalig och kommersiellt lönsam vindkraft. Vattenfall har idag totalt 40 vindkraftanläggningar i drift i Sverige vilka tillsammans producerar ca. 55 miljoner kwh, eller 0,05 TWh/år. Med den planerade satsningen i Lillgrund i Öresund (se 2004 nedan) kommer antalet anläggningar att öka till 88 stycken och den totala produktionen kommer att öka till 385 miljoner kwh. 1970-talet 1975 1978 Uppförande och utvärdering av en prototypanläggning med en kapacitet på 60 kw (de största anläggningarna är idag på 3 000 kw) vid Kalkugnen i Älvkarleby. 1980-talet 1980 1988 Uppförande, utvärdering och drift av en 2000 kw prototypanläggning kallad Näsudden I på Gotland. Sveriges största vindkraftpark finns på Näsudden på södra Gotland, där Vattenfall har ett forskningsområde för testning och utveckling av vindkraftenheter. 1990 1995 Uppförande, utvärdering och drift av två verk av modellen Nordic Lyse, en ny, svensk konstruktion. Vindkraftverken är lätta och tvåbladiga med kapacitet på 400 respektive 450 kw. 16
Förväntan: Producera mer energi från förnybara källor Dagens energiproduktion är i stor utsträckning baserad på ändliga energikällor som lämnar avfallsprodukter till kommande generationer. Förnybara energiteknologier är en väg mot ett hållbart samhälle. För närvarande kommer huvuddelen av den energi som produceras från ändliga energitillgångar såsom kol, olja och uran. Bortsett från det faktum att dessa inte kommer att räcka för evigt betyder detta att vi påverkar förutsättningarna för framtida generationer, dels genom själva användandet av resurserna och dels genom det avfall som energiutvinningen lämnar efter sig. De ändliga energitillgångarna kan inte ersättas på kort sikt utan allvarliga konsekvenser för samhället. På ett sätt lever vi därför på framtida generationer och deras möjligheter att exploatera dessa energitillgångar. Icke förnybara teknologier står också i centrum för de miljöfrågor vi ställs inför; många av dagens lösningar lämnar avfallsprodukter efter sig. Vi skulle naturligtvis alla föredra ett samhälle där energibehovet kunde mötas med förnybara energikällor. Både i de nordiska länderna och i Tyskland finns det grupper som betraktar de icke förnybara energikällorna som omoderna och vill ersätta dem fullt ut med förnybara energikällor. Framför allt vill man ersätta dem med teknologier som är under utveckling, som vind och solenergi. Förnybara energikällor täcker fortfarande bara en liten andel av vårt totala energibehov. Enligt International Energy Agency producerades bara ca. 13 procent av världens totala energi med vattenkraft och andra förnybara energikällor år 2001 (se graf s. 10). Vattenkraft lämnar det största bidraget, medan andelen sol-, vind- och tidvattenkraft bara utgjorde ca. 0,1 procent. Men alla förnybara energikällor är inte oomstridda, det finns t.ex. intressegrupper som ställer sig negativa till vindkraft av markanvändningsskäl. Precis som det bara finns vindkraft när det blåser, finns det bara solenergi när solen skiner. I t.ex. Sverige innebär detta att solen bara kan producera energi under 1 000 av ett års totala 8 760 timmar. En annan fråga som rör ökad användning av vindkraft är dess påverkan på distributionsnätet. Bortsett från det faktum att vindkraften varierar med vinden är en del kostsamma åtgärder som byggandet av nya kraftledningar eller transformatorstationer och tillgång till extra produktionsresurser nödvändiga för balansering av näten. Den totala kapaciteten hos vindkraftanläggningarna som installerats i Tyskland är t.ex. nästan 15 000 MW. Av dessa distribueras 5 700 MW i Vattenfalls tyska nät. Den inmatade vindkraftenergin har en mycket stor påverkan på nätdriften. Enligt den tyska lagstiftningen om förnybar energi (EEG) är alla nätoperatörer tvungna att ansluta vindkraftverken till sina nät och köpa el från förnybara källor till ett högre pris än marknadspris. På grund av den betydande ökning av tysk vindkraft inom Vattenfalls överföringsnät som planeras håller Vattenfall på att genomföra betydande investeringar eftersom ledningsnätet för tillfället inte klarar av att hantera tillskottet från vindkraftproduktionen. Investeringspro- 1990-talet 1993 Uppförande, utvärdering och drift av Näsudden II på Gotland, som än idag är den största vindkraftanläggningen i Europa med en kapacitet på 3 000 kw. Näsudden II har producerat mer el än något annat vindkraftverk i världen, totalt 5,8 miljoner kwh per den 31 december 2004 ett rekord som överträffas varje dag. 1992 1997 Uppförande, utvärdering och drift av Nordic 1000 med en kapacitet på 1000 kw. Nordic 1000 har samma lättviktskonstruktion som Nordic Lyse, men en dubbelt så stor kapacitet. 1995 Uppförandet av vindkraftsverken Ruuhtsboo, Åstorp och Hovenäset var Vattenfalls första steg på vägen mot kommersiell vindkraft. 1998 Sveriges första vindkraftanläggning i fjällmiljö uppfördes i Suorva i norra Sverige. Anläggningen, som har en kapacitet på 600 kw och heter Biegg- Ål mai eller vindmannen på samiska, kommer att innebära viktiga erfarenheter och kunskap om vindkraft i kalla klimat. 2000 2004 Ansökan om byggnadstillstånd för en grupp av större offshore-vindkraftanläggningar i södra Kalmarsund i Sverige. Som ett första steg kommer fem vindkraftenheter på ca. 3 500 kw vardera att byggas. Det slutliga investeringsbeslutet kommer dock inte att tas förrän resultatet av tillståndsansökan är känd. 2000-talet 2004 Vattenfall inviger den hittills största kommersiella vindkraftanläggningen i Sverige, Olsvenne 2. Målsättningen är att verket ska bli den första i världen som överträffar en elproduktion på mer än 100 miljoner kwh. Förvärv av tillstånd att bygga Sveriges största vindkraftspark Örestads vindkraftspark om 48 vindkraftverk vid Lillgrund i Öresund. Parken beräknas kunna producera 330 000 000 kwh el om året vilket motsvarar behovet för ca. 17 000 eluppvärmda villor. Parken, som ska tas i drift 2007, kommer att öka Sveriges samlande vindkraftsproduktion med nära 40 %. 17
Miljö grammet påbörjades under 2004 med konstruktionen av två nya högspänningsledningar (nord syd). Utvecklingen mot en ökad andel energi från förnybara källor går långsamt. Den omställning som har skett har omfattat en omställning från olja och kol till kärnkraft och gas. Men olja och kol svarar fortfarande för ca. 60 procent av världens energiförbrukning. Vattenfall anser att vi idag har ett relativt kostnadseffektivt och driftsäkert energisystem baserat på vattenkraft, kärnkraft och fossila bränslen. Samtidigt ser vi en framtida potential för förnybara energikällor (huvudsakligen vattenkraft, biobränslen och vindkraft) som kan bidra till vårt energisystem. Därför investerar vi i utvecklingen av de förnybara källor som vi anser ha en framtida potential att producera energi till en rimlig samhällskostnad. Karl Bergman om forskning, utveckling och miljöprestanda Vilka nya teknologier arbetar Vattenfall med för närvarande? Jag vill börja med att säga att Vattenfall inte är ett tillverkande företag och därför utvecklar vi inte ny teknik i första hand. Vår roll är istället att vara en framstående operatör och användare av teknik som utvecklats av andra. Vi samarbetar därför med tillverkningsindustrin för att testa och industrialisera nya teknologier, och för att hitta lösningar för att integrera den i energisystemet. Exempel på större forsknings- och utvecklingsprogram inom miljö och hållbarhet är det koldioxidfria kraftverket, dammsäkerhet inom vattenkraften och förnybara bränslen och teknologier. Vi testar även ny teknik som vi tror har en framtid i morgondagens energisystem samtidigt som vi följer och deltar i internationella och europeiska forskningsprogram rörande ny energiteknik. Vattenfall är via dotterbolaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) den största finansiären av det svenska slutförvaret för kärnbränsleavfall. Ett annat viktigt utvecklingsområde är utnyttjandet av nya möjligheter inom IT för att ytterligare öka effektiviteten i våra anläggningar och andra verksamheter. Varför ägnar ni er åt utveckling? Vår övergripande ambition är att kunna erbjuda våra kunder bättre service och attraktiva produkter samtidigt som vi ökar effektiviteten och verkningsgraden i våra processer och system. En stor del av detta arbete består i att minska miljöpåverkan från vår verksamhet, och att bidra till en hållbar utvecklig i samhället genom att erbjuda energilösningar för framtiden. Skulle det inte vara bättre att utveckla nya, mer miljövänliga teknologier? Vi gör allt som står i vår makt för att vi alla ska få en bättre miljö. Morgondagens energisystem måste uppfylla samhällets krav på att skydda miljön och inte äventyra livskvaliteten för framtida generationer. Samtidigt måste vi kunna leverera energi till kostnader som samhället har råd med. För att våra åtgärder verkligen ska göra skillnad är Vattenfalls arbete mot hållbarhet huvudsakligen inriktat på att förbättra miljöarbetet i våra befintliga anläggningar. I vår roll som systemoperatör, består detta arbete till stor del av vardagligt ingenjörsarbete, ett arbete som kanske inte är så spännande för andra. Det är dock detta arbete som tillsammans med de politiska och juridiska förutsättningarna avgör om en viss teknik kommer att klara sig ekonomiskt och tekniskt och bli en del Karl Bergman, Chef för Forskning och Utveckling av energisystemet. Naturligtvis följer vi även forskningen om teknologier som skulle kunna komma att ingå i ett framtida system men detta utgör en mindre del av vårt arbete. Hur ser ni på framtiden? Morgondagens energisystem kommer att behöva många olika tekniska lösningar, det finns inte en enkel lösning på problemet. Trots att de förnybara alternativen är under utveckling, kan de bara till viss del ersätta fossila bränslen som ekonomiskt rimliga energikällor. De förnybara energikällor som kommer att spela en viktig roll under de kommande årtiondena i länder där Vattenfall verkar är vattenkraft, biobränslen och vindkraft. En stor utmaning för samhället och energiindustrin är att minska utsläppen av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen. Inom kraftindustrin har Vattenfall tagit ett viktigt initiativ genom projektet det koldioxidfria kraftverket. I detta projekt utvecklar vi teknik för att fånga in, transportera och lagra koldioxid från koleldade kraftverk. Vårt mål är att kunna börja bygga en demonstrationsanläggning senast 2010 och att ha fullskaliga kommersiella lösningar tillgängliga mot slutet av nästa årtionde. 18