Vänern som maritimt område Minnesanteckningar Utvecklingsstrategi för Vänern Arbetsgruppen: Produktion och distribution av förnybar energi i kustzonen 2009-04-21 Tid: Tisdagen den 21 april 2009 kl 09.30-16.00 Plats: Vänermuséet, Lidköping Deltagare: Karin Stenlund, ordförande i fokusområdet Dag Hallén, Energikontoret Värmland Lars Vinter, Paper Holmen AB, Vargön Lars Björnfot, Stora Enso Bioenergi AB Åke Pettersson, Karlstads kommun Birgitta Gärdefors, Götene kommun Roland Annerquist, Gullspångs kommun Anders Källsson, Thun-bolagen Kristofer Svensson, Mariestads kommun Ann Olsson, Vänerborgs kommun, Mikael Norrman, ordf. Vänerregionens näringslivsråd Yvonne Träff, Lidköpings kommun Margareta Hallander, Hållbar Utveckling Väst, resursperson Pascal Tshibanda, Skaraborgs kommunalförbund Mats Johansson, KanEnergi, resursperson Karl Sandstedt, Göteborgs Energi Jan-Olof Olsson, Processledare för Vänern som maritimt område Lisbeth Möller, Fyrbodals kommunalförbund, sekr 1. Presentation av projekt och uppdrag Projektledare Jan-Olof Olsson presenterar projektet Vänern som maritimt område och fokusgruppernas uppdrag. Respektive fokusgrupp ska presentera ett resultat av sitt arbete senast den 8 maj. 2. Pascal Thibada, Skaraborgs kommunalförbund ger inspiration inför dagens övningar. Pascal beskriver Vänerområdet som Europas gröna region. Här finns förutsättningar för att producera fordonsgas och pågående satsningar har rönt internationellt intresse. Bra exempel på detta är Skaraborgs Gas, ett utvecklingsprojekt med visionen att försörja i stort sett alla personbilar i Skaraborg med fordonsgas 2035. Produktion av biogas sker ute på gårdar och i kommuner med rågas ledningar till förädlingsplatser för uppgradering till fordonsgas. Biogas i Dalsland är ytterligare ett bra exempel, ett samarbete mellan på sikt - 18 gårdar. Götene Gårdsgas AB samt Elis Johansson Smides AB i Uddevalla är två aktörer i vårt område som specialiserats sig på tjänster och teknik inom utformning av mindre gårds biogas anläggningar med tillhörande utrustning.
I Otterbäcken har etablerats en industrigrupp för att realisera ett biogaskombinat. En investering på ca 3 miljarder kronor. I Åmål pågår en undersökning av förutsättningarna för att etablera en etanolfabrik. Pascals vision 2035 är en utmaning för framtiden. Tänk nytt och annorlunda! 3. Hur ser ni på Vänern som energiresurs och hur kan vi tänka oss ett samarbete kring Vänern? Karl Sandstedt - Göteborgs Energi Göteborgs Energi ser Vänerområdet som leverantör till Biogasanläggningen som ska byggas i Göteborg. Behovet är 3 000 kubikmeter skogsråvara per dygn. Anläggningen ska vara klar 2015. Kommer råvaran att räcka? Under hösten kommer Göteborgs Energi att undersöka olika råvaroslag. Lars Björnfot, Stora Enso Biogasenergi AB Läget i dag är att det är underskott på skogsråvara. Vi import från Norge och Baltikum. Stora mängder till Karlstad, det är bruken som ligger illa till. Alternativet är bl.a. stubbar och grot. Det finns restriktioner på hur mycket man kan ta ut. I Sverige får brytas stubbar på 2 000 ha. Anders Källsson, Thunbolaget Lidköping. Det finns goda förutsättningar för sjötransporter. Thunbolaget har byggt specialfartyg för Vänersjöfart sedan 70-talet. Fartygen kan byggas för biogas, tekniken finns. Transporter är skogsprodukten flis är besvärlig, måste komprimeras för att få ut mer i lasten. Roland Annerquist, Gullspångs kommun Ökad kompetens i samverkan med forskning och utveckling. Större energikombinat i kombination med gårdsanläggningar i Vänerregionen. Vänersjöfarten viktig samt samverkan kring Vänern både inom offentliga- och privata sektorn. Åke Pettersson Vindkraft Vi kan samverka kring översiktsplaneringen för vindkraft och fokusera vindkraften till några få områden. I Värmland samverkar vi i ett pilotprojekt, Vindpark Vänern, med Energimyndigheten. Karlstads kommun, genom KBAB och Karlstads Energi äger fem av vindkraftverken i Vindparken tillsamman smed Hammarö kommun. När de tas i drift kommer de att förse 20 000 hushåll med miljövänlig energi. Vindpark Vänern är den fösta insjöbaserade vindparken och byggs med hjälp av innovativa värmländska tekniklösningar från Dynawind i Kristinehamn och Peab i Karlstad. Dynawind kan bygga 3-4 ggr mer i sin verksamhet. Vänerskytteln är ombyggd, ny teknik är utvecklad. Energimyndigheten följer projektet med intresse eftersom det betyder mycket för den framtida vindkraftutvecklingen i Sverige. Dag Hallén Energikontoret. Det finns stora möjligheter att producera Vindkraft och stora möjligheter att tillverka Biogas. Vi behöver sätta tydliga mål. Värmland har målet att vara klimatneutralt 2030. Samverkan runt Vänern är viktigt och spännande. Var lägger man en biogasanlägning, där råvaran finns eller kunden? Mikael Norrman Norrman har inget emot vindkraft men den måste vara kommersiell. I dag subventioneras verksamheter med offentliga medel. Var finns investorerna? Att bygga och sätta ihop vindkraft är ingen lätt process. Det finns även andra energikällor vågkraft, solceller, biogas. Det är dyrt att bedriva sjöfart på Vänern. Sänk avgifter som belastar sjöfarten! Älvpendlar med reducerad bemanning kan konverteras till ett mer miljövänligt bränsle. Vänern klassad som Inland Waterways är en förutsättning!.
Dag Hallén Energikontoret. Det finns stora möjligheter att producera Vindkraft och stora möjligheter att tillverka Biogas. Vi behöver sätta tydliga mål. Värmland har målet att vara klimatneutralt 2030. Samverkan runt Vänern är viktigt och spännande. Var lägger man en biogasanlägning, där råvaran finns eller kunden? Yvonne Träff, Lidköping Lidköpings kommun planerar nu tillsammans med Göteborg Energi och Swedish Biogas International att ansöka om tillstånd att få bygga en anläggning för produktion av komprimerad och flytande fordonsgas samt biogödsel, från förnyelsebara råvaror. Ann Olsson, Vänersborgs kommun Eftersträvar lyhördhet när vi diskuterar energifrågor. Det finns fler intressen, turismen/boende. Lars Vinter, Holmens Bruk i Vargön Nils Eriksson startade massatillverkning i Vargön. På 60-talet var Holmens Bruk en av de större energikombinaten i Europa. Nu ska verksamheten avslutas. Det finns en infrastruktur, industrikompetens, byggnader och ett stort behov av förnyelsebar energi. Vargön kan vara en resurs. Mats Johansson, KanEnergi Bioenergi är en restprodukt och förutsättningarna är tillgången på grot, avfall m m. När blir bioenergi en huvudprodukt när frigörs dessa produkter? 4. Grupparbete. Två grupper BIOGAS och VINDKRAFT. Anteckningar från grupparbetet bifogas. /L.Möller
Vänern som maritimt område Fokusområde Produktion och användning av förnybar energi i Vänerns kustzon Lidköping 2009-04-21. Anteckningar från Grupp Bioenergi Deltagare: Anders Källsson, Thun-bolagen Karl Sandstedt, Göteborgs Energi Lars Björnfot, Stora Enso Bioenergi AB Dag Hallén, Energikontoret, RegionVärmland Mikael Norrman, Vänerns Näringslivsråd Mats Johansson, Kanenergi (leder) Lisbeth Möller (dokumenterar) Gruppen informerar och diskuterar följande frågeställningen: 1a. Hur ser aktuellt läge ut för er verksamhet? Transporter av biobränsle, björktimmer, går upp i Vänern med 3 båtlaster per vecka. Det är brist på skogsråvara därför importeras timmer från bl.a. Baltikum och Norge. Vänersjöfarten har en stor potential och kan öka sina transporter 5-10 ggr utan investeringar. Bristen på skogsråvara beror på bl.a. för lite avverkningar, men och på ersättningar till skogsägarna. Grot (kvistar/grenar) och stubbar kan öka uttaget beroende på de regler som tas fram för grot/stubb-uttag. Göteborgs Energi anser att skogsråvara finns genom nya sätt att avverka och kostnadseffektivare lösningar. Förväntningarna är att försörjningskedjan till Göteborgs Energi ska vara klar 2015. En förutsättning är sjötransporter, andra alternativet är järnväg, de tredje bil. Västsverige är leverantör. En potensial finns i tätortsnära skogar. Möjligheterna finns runt Vänerområdet. Logistikfrågorna bör lösas: från produktion till slutanvändare. 2a. Vilka är möjligheterna? Gruppen enades om två utmaningar Grön Gas Ring kring Vänern Högre resursutnyttjande av bioenergi från skog och förbättrad logistik Nedan redogörs för resultatet av diskussionerna. Grön Gas Ring kring Vänern Vision om att etablera en ringledning av gasledningar runt Vänern. Den ska bestå av två ledningar, en med uppgraderad fordonsgas och en med rågas. Detta möjliggör att stora och mindre biogasanläggningar kan koppla upp sig samt samordning av uppgraderingsanläggningar, torkning av rågas samt inmatning av flytande metangas eller LNG för ökad leveranssäkerhet. Dessutom kan användare ansluta sig till nätet i takt med att utvecklingen går framåt. Konceptet möjliggör också s.k. grön gas motsvarande t ex Bra MiljöVal El. Hur kan vi stimulera och underlätta för en framtida etablering av Grön Gas Ring Vänern och den utveckling som kan ske inom produktion, användning och teknikutveckling runt olika typer av biogas?
Grön Gas ring Vänern - För och nackdelar, framgångsfaktorer och hinder utifrån värdekedjan Värdekedja Fördelar & framgångsfaktorer Nackdelar & hinder Råvara Produktionsresurser finns Naturpåverkan Vi kan lösa försörjningen av fordonsbränsle Kunskap Satsningen ger ökad kunskap Vi har kunskap idag Infrastruktur Markinlösen (relativt lätt till stora delar) Många småskaliga anläggningar Parallellt med järnväg/el/bredband Markinlösen (kan bli enskilda problem) Svårt att komma fram med ledningar på vissa platser Teknik & anläggning Marknad Ägande & finansiering Politik & samhälle Samarbetspartners och intressenter Slutsats/ansvar Hanterar uppgradering lägre investering för enskild anläggning Stor redundans Högt utnyttjande/energieffektivitet Möjligheter att förädla biobränslet nära råvarutillgången Går att skala upp/ansluta ny produktion och användning allt eftersom Ökad prod. i befintliga anläggningar Kunder (stora användare) finns Möjliggör handel Lockar nya företag (gasanvändare) Leveransstabilitet/trygghet Kan öka produktion av flytande gas (ökad geografiskt marknadsområde) Grön gas princip kan ge skattefördelar/incitament Möjligheter för EU-finansiering och nationella/regionala medel PPP Public private partnership Nationella/regionala miljömålet begränsad klimatpåverkan kan uppnås Marknadsför Vänerområdet Förutsätter samverkan runt sjön Ökad sysselsättning, skapar företagsamhet och tillväxt Produktionseffektivitet? Redundans kräver leveranssäkerhet (via LNG?) Miljötillstånd Glest mellan stora användare Tung investering vem finansierar? Samarbetsproblem: näringsliv kommuner-markägare Ekonomiska svårigheter Bristande stöd från stat/region Ägarfrågor Lång handläggningstid Politiskt motstånd Lantbruket (LRF, enskilda lantbrukare ), Kommuner, Kommunalförbunden, VGR, Region Värmland, Länsstyrelserna, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Biogas Väst, Gasföreningen, NGOs (Gröna Bilister, SNF ), Energibolag (stora och kommunala), Stora användare (industrier )Stora substratsleverantörer (industrier, kommuner ), VOLVO/Scania, Åkerier, Fordonsköpare, Vägverket, Rederiföreningen, EON/AGA/Fordonsgas, Tillverkningsindustrier (genom IUC eller liknade..).
Högre resursutnyttjande av bioenergi från skog och förbättrad logistik Genom att bättre utnyttja logistiska fördelar kring sjöfart och storskaligt och småskaligt bioenergiuttag från skog tillsammans med förädling och terminalhantering av biobränslet i anläggningar nära till hamnar kan man öka uttaget (potentialen) för bioenergi till värme och el. I dagsläget råder delvis brist på vissa typer av biobränsle och det finns liten ekonomi att ta ut och transportera biobränsle från skog till användare. Detta trots att potentialen är hög och att marknaden finns. Hur kan man stimulera och utveckla bioenergiuttag, förädling, marknad och handel genom att utnyttja Vänerns fördelar ur ett logistiskt perspektiv? För och nackdelar, framgångsfaktorer och hinder utifrån värdekedjan Värdekedja Fördelar & framgångsfaktorer Nackdelar & hinder Råvara Hög råvarubas, det finns stora tillgångar Småskalighet i produktionsleden Sköta naturvårdsområden på ett bra sätt Ökat uttag kan ge en naturvårdskonflikt, ökad naturpåverkan, utarmning biologisk mångfald, kväveuttag Brist på råvara (utifrån ekonomi) Kamp om råvaran mellan energi och massaved Lagar & förordningar Kunskap Bättre teknikutnyttjande Lära av varandra Ger ökad kunskap Infrastruktur Utnyttjande av kostnadseffektiva Lönsamhet? pråmtransporter på Vänern & Göta älv Ökad transport inom sjöfarten Samlastning av stora mängder i omlastningsstationer Ökad produktion bättre och billigare transportmöjligheter för sjöfarten Storskalig logistik på Vänern Teknik & anläggning klippsteg på tekniksidan Marknad Ökad export av teknik och kunnande Struktur på dagens marknadsaktörer Ägande & finansiering - - Politik & samhälle Ökad sysselsättning, nya gröna jobb inom hela värdekedjan Möjligheter för kommuner att bli självförsörjande på energi, mark som kommunen äger används för energiproduktion Nationella/regionala miljömål kan uppnå Samverkan kring grön el (vindkraft etc) kan förstärkas Vänern med renaste vattnet och renaste Samarbetspartners och intressenter Slutsats/ansvar energin Energibolag, skogsbolag, skogsindustrier, Länsstyrelserna, VGR, Region Värmland, kommuner och kommunalförbunden, Rederier, maskintillverkare (skogsmaskiner etc), pann/teknikleverantörer (anläggningar), Banverket, Vänerhamn MJ/LM
Dokumentation från Vänerprocess 2009-04-21 Diskussionsledare Pascal Tschibanda Vid pennan Margareta Hallander 1a 1b Vi nöjer oss med den presentation av respektive deltagares verksamhet och koppling till temat från före lunch Samarbeten Skaraborgs kommunalförbund: Samarbete med kommunerna inom kommunalförbundet. Samarbete med Fyrbodals kommunalförbund/innovatum inom Biogassatsningarna. Vänersborgs kommun: Biogas Brålanda, Vindkraftsplan, KLIMP-program för effektivisering och användning i energi (Vargön Alloys) Logistik jvg (Uddevalla Varberg + Oslo/Karlstad Göteborg) och sjöfarten. Vattenkraft Gullspångs kommun: Biokombinatanläggningen (STEM, VGR, Skaraborgs kommunalförbund, Industrigruppen, SLU m fl) Vindkraftsplan och energi- och klimatplan med Mariestad och Töreboda Karlstad: Biogasprojekt i Värmland (Karlstad med kranskommuner, Swedish Biogas Int, STEM m fl) Avfallsplaner (gemensamma för Karlstad m kranskommuner) Vindkraftstillverkning (Scanwind, DynaWind) Vill se vindkraftskluster inom tillverkningen. (Skådar mot VG, som inte kommit lika långt. Ser även att arbetsmetoderna idag är tydligt provinsiella och mycket behöver göras för samarbete över regionsgränserna.) Mariestad: Energi- och klimatplan samt vindkraftsplan med Töreboda och Gullspång. Etablerat samarbete i MTG. Holmen: Energisamarbetet med Vargön Alloys (nu avslutat). Tog hand om Vargön Alloys spillvärme. KLIMP-projekt med kommunen där man tittat på möjligheten att köra Alloys spillvärme över Holmens ångturbin. Idag söker externa intressenter för lokalisering. Alla vill ha bidrag i pengar för etablering, många oseriösa spekulanter. Hållbar utveckling Väst : Samarbete huvudsaklig arbetsform, i stort sett aldrig tillsammans med enbart en aktör. Exempel: Projektleder VGR:s stora solprojekt, Soluppgång i Väst, Klustersamordnare för Energimyndighetens stora program Uthållig kommun, Samordnar Naturvårdsverkets satsning Reklim (kommuner som saknar energi- och klimatplaner), Nätverk för kommunernas miljöstrateger, processtöd i Dalslanskommunernas kommunalförbunds arbete med gemensam vindkraftsplan, Marknadsöversikt över energieffektiva småhus 1c Trender Karlstad ser sig som trendsättare, lokalt trend inom biogasområdet och för elbilar. För transporter diversifiering på sikt. Skaraborg kf Trend inom biogas och vind. Mariestad - Kommunerna drivs framåt av marknaden, som driver staten att trycka på kommunerna.
Kort sikt (5-årsperiod) Lång sikt (bortom 2020) Vindkraften på uppåtgående Vindkraften har fått stort genomslag Panikartade reaktioner inom näringslivet (finansikris) Mycket prat och fina visioner- men verkstaden uteblir. Alla är överens men det får inte kosta något. Gryende samarbeten i nya konstellationer Naturligt med samarbeten i alla olika ledder, över administrativa gränser, mellan olika aktörsgrupper Transportsektorn under omprövande Transportsektorn mer diversifierad Ökat fokus på förnybar energi Energisektorn mer diversifierad, både avseende energibärare, tekniska lösningar och stor/mellan/småskaliga lösningar Tydlig ekonomisk koppling till pay-off gör det enklare att åstadkomma faktiska åtgärder Vattenvärme från Vänern (istället för jord- eller bergvärme) Holmen just nu: desperation runt rådande situation. Oroande trend att alla just nu siktar på vindkraften för att lösa alla problem. 2a 2b 2c 2d Möjligheter Incitamenten börjar komma på plats för vissa typer av förnybar energi Det finns ett överskott av energi som kan tas till vara, tydligaste exemplet t ex spillvärme Vargön Alloys, men flera nämns t ex Cementa Politiskt mod Engagerade personer Enorma resurser i form av naturtillgångar; det blåser, solen skiner, skogs- och jordbruksförutsättningar Bra infrastruktur i form av vägar, järnvägar, sjöfartsvägar och på sina håll ledningsnät för energi Framgångsfaktorer: Politisk enighet om förnybara energikällor (i alla fall i Karlstadstrakten), sällan opposition motsätter sig ekonomiskt lönsamma satsningar så länge pay-offtid och liknande faktorer är rimliga. Se möjligheter ovan naturresurser, kompetens, engagemang och politik Hinder Incitamenten saknas Många parallella processer/projekt Administrativa gränser, påverkar både beteende (samarbeten) och möjligheter till finansiering Regelverk och lagstiftning kan vara hindrande (det finns inga teknikneutrala styrmedel, regelverk kan hämma utveckling t ex för småskalig biogas, småskalig inmatning på elnätet, sjöfart inom Vänerområdet, regelverk för finansiering kan också hindra teknikutveckling och - etablering) Historiskt dåliga affärer, t ex sålt sitt ledningsnät och därmed tappat makten över aktörerna (t ex fjärrvärmenät) Dåligt utbyggda ledningsnät för energi (på sina håll) För bra samarbeten kan hindra utvecklingen för bättre miljö (t ex om man säljer spillvärmen till bra pris kan det motverka andra incitamenten för att byta energibärare för processerna som genererar spillvärmen) Samarbetsbrist/ - svårigheter Brist på engagerade personer Bristande politiskt mod Bristande betalningsvilja (för att uppnå visionära målsättningar) Områden för bättre samverkan: Gemensam infrastruktur för transporter Gemensam infrastruktur för biogas (ledningsnät) Gemensam planering för vindkraft runt Vänern Solplanering? Biobränsleplanering? Vattenvärme från Vänern?
Vems är ansvaret, vilka kan samarbeta för att lösa hindern? I dagsläget finns stafettpinnen hos Fyrbodals kommunalförbund som tagit initiativet. Kommunalförbundet, Västra Götalandsregionen, Region Värmland, Länsstyrelsen, (övriga statliga myndigheter, t ex Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbete, Jordbruksverket, Skogsbruksverket, Transportverken samt departement) Kommunerna har ett stort ansvar för de områden som faller inom ramen för kommunal planering, egna investeringar, ägardirektiv mm. Samarbete behöver bli bättre med näringsliv och organisationer för att ta till vara genomförandekompetens, engagemang och förankring. Ingen självklar ägare till ansvaret, då området är uppdelat mellan olika administrativa organ och ingen organisation täcker hela området. Följande behöver klarläggas och säkerställas för framgångsrikt arbete: Mandat Ledning Verkställande organisation Tillräckliga resurser Uppföljningsansvar