Utvecklingsområde nr 4. Minnesanteckningar. Fokusgrupp 4: INNEHÅLL. Vänern som maritimt område. Utvecklingsområde nr 4

Transkript

1 Minnesanteckningar Fokusgrupp 4: INNEHÅLL 1. NULÄGESBESKRIVNING OCH TRENDER 1a. UTVECKLINGSOMRÅDE BIOENERGI från SKOG, MARK och VATTEN 1b. UTVECKLINGSOMRÅDE BIOGAS 1c. UTVECKLINGSOMRÅDE SOL 1d. UTVECKLINGSOMRÅDE VIND 1e. UTVECKLINGSOMRÅDE VATTENKRAFT 1e. SJÖTRANSPORTER 1f. UTBILDNING och FORSKNING 2. SLUTSATSER och BEHOV AV INSATSER Vision 2a. UTVECKLINGSOMRÅDE BIOENERGI från SKOG, MARK och VATTEN 2b. UTVECKLINGSOMRÅDE BIOGAS 2c. UTVECKLINGSOMRÅDE SOL 2d. UTVECKLINGSOMRÅDE VIND 2e. UTVECKLINGSOMRÅDE VATTENKRAFT 2e. SJÖTRANSPORTER 2f. UTBILDNING och FORSKNING 3. BILAGOR

2 1. NULÄGESBESKRIVNING och TRENDER; sammanfattning 1a. BIOENERGI FRÅN SKOG, MARK och VATTEN Transporter av biobränsle, björktimmer, går upp i Vänern med 3 båtlaster per vecka. Det är brist på skogsråvara därför importeras timmer från bl.a. Baltikum och Norge. Vänersjöfarten har en stor potential och kan öka sina transporter 5-10 ggr utan investeringar. Naturtillgångarna i området är stora och ger bra förutsättningar för bioenergiutveckling Bristen på skogsråvara beror på bl.a. för lite avverkningar och på för låga ersättningar till skogsägarna. Uttag av s k grot (kvistar/grenar) och stubbar skulle kunna öka uttaget. Beroende av regler som tas fram för grot/stubb-uttag. Finns uppfattning om att mängd skogsråvara för bioenergi skulle kunna öka genom nya sätt att avverka och kostnadseffektivare lösningar. Outnyttjad potential kan finnas i tätortsnära skogar. Ingår som förutsättning bland annat för Göteborg Energis planerade förgasningsanläggning En förutsättning är sjötransporter, andra alternativet är järnväg, det tredje bil. Västsverige är leverantör. Möjligheterna för ökat bioenergiuttag runt Vänerområdet beror av förbättrade logistiska lösningar: från produktion till slutanvändare. Bioenergi från skog är att betrakta som en mogen marknad, även om företagen i branschen är inne i en omvandlingsfas och på väg att förvandlas till energibolag. Bioenergi från åkermark är en omogen marknad Två utmaningar identifierade som prioriterade i Vänerprocessen: 1. Biogasutveckling runt Vänern 2. Högre resursutnyttjande av bioenergi från skog och åkermark och förbättrad logistik 1. Biogas utveckling runt Vänern Större utnyttjande av biomassa (från åker, djur och restprodukter mm) för biogas kan möjliggöras genom att etablera en ringledning av gasledningar runt Vänern. Den ska bestå av två ledningar, en med uppgraderad fordonsgas och en med rågas. Detta möjliggör att stora och mindre biogasanläggningar kan koppla upp sig samt samordning av uppgraderingsanläggningar, torkning av rågas samt inmatning av flytande metangas eller LNG för ökad leveranssäkerhet. Dessutom kan användare ansluta sig till nätet i takt med att utvecklingen går framåt. Hur kan vi stimulera och underlätta för en framtida etablering av Grön Gas Ring Vänern och den utveckling som kan ske inom produktion, användning och teknikutveckling runt olika typer av biogas?

3 Grön BioGas-ring Vänern - För och nackdelar, framgångsfaktorer och hinder utifrån värdekedjan Värdekedja Råvara Kunskap Infrastruktur Teknik & anläggning Satsningen ger ökad kunskap Vi har kunskap idag Markinlösen (relativt lätt till stora delar) Många småskaliga anläggningar Parallellt med järnväg/el/bredband Hanterar uppgradering lägre investering för enskild anläggning Stor redundans Högt utnyttjande/energieffektivitet Möjligheter att förädla biobränslet nära råvarutillgången Går att skala upp/ansluta ny produktion och användning allt eftersom Ökad prod. i befintliga anläggningar Kunder (stora användare) finns Möjliggör handel Lockar nya företag (gasanvändare) Leveransstabilitet/trygghet Kan öka produktion av flytande gas (ökad geografiskt marknadsområde) Grön gas princip kan ge skattefördelar/incitament Möjligheter för EUfinansiering och nationella/regionala medel PPP Public private partnership Markinlösen (kan bli enskilda problem) Svårt att komma fram med ledningar på vissa platser Produktionseffektivitet? Redundans kräver leveranssäkerhet (via LNG?) Miljötillstånd Glest mellan stora användare Tung investering vem finansierar? Samarbetsproblem: näringsliv kommunermarkägare Ekonomiska svårigheter Bristande stöd från stat/region Ägarfrågor

4 Marknad Ägande & finansiering Politik & samhälle Samarbetspartners och intressenter Slutsats/ansvar Nationella/regionala miljömålet begränsad klimatpåverkan kan uppnås Marknadsför Vänerområdet Förutsätter samverkan runt sjön Ökad sysselsättning, skapar företagsamhet och tillväxt Lång handläggningstid Politiskt motstånd Lantbruket (LRF, enskilda lantbrukare ), Kommuner, Kommunalförbunden, VGR, Region Värmland, Länsstyrelserna, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Biogas Väst, Gasföreningen, NGOs (Gröna Bilister, SNF ), Energibolag (stora och kommunala), Stora användare (industrier )Stora substratleverantörer (industrier, kommuner ), VOLVO/Scania, Åkerier, Fordonsköpare, Vägverket, Rederiföreningen, EON/AGA/Fordonsgas, Tillverkningsindustrier (genom IUC eller liknade..). En vision och/eller ett eller flera långsiktiga projekt med syfte att i slutänden etablera en ringledning för biogas runt Vänern innebär stora möjligheter och underlättar en industriell utveckling. Både på användarsidan (fordon, industrier etc) samt teknikleverantörer och anläggningar för produktion, rening, torkning och tankställen. Ansvarsfrågan är inte helt tydlig då det finns och kräver involverande av en stor bredd av olika parter. De offentliga och lokala aktörerna har en stor roll i uppstart och etablerandefasen av ett sådant projekt 2. Högre resursutnyttjande av bioenergi från skog och åkermark och förbättrad logistik Genom att bättre utnyttja logistiska fördelar kring sjöfart och storskaligt och småskaligt bioenergiuttag från skog tillsammans med förädling och terminalhantering av biobränslet i anläggningar nära till hamnar kan man öka uttaget (potentialen) för bioenergi till värme och el. I dagsläget råder delvis brist på vissa typer av biobränsle och det finns liten ekonomi att ta ut och transportera biobränsle från skog till användare. Detta trots att potentialen är hög och att marknaden finns. Hur kan man stimulera och utveckla bioenergiuttag, förädling, marknad och handel genom att utnyttja Vänerns fördelar ur ett logistiskt perspektiv?

5 För och nackdelar, framgångsfaktorer och hinder utifrån värdekedjan Värdekedja Fördelar & framgångsfaktorer Nackdelar & hinder Råvara Kunskap Infrastruktur Teknik & anläggning Marknad Ägande & finansiering Politik & samhälle Hög råvarubas, det finns stora tillgångar Småskalighet i produktionsleden Sköta naturvårdsområden på ett bra sätt Bättre teknikutnyttjande Lära av varandra Ger ökad kunskap Utnyttjande av kostnadseffektiva pråmtransporter på Vänern & Göta älv Ökad transport inom sjöfarten Samlastning av stora mängder i omlastningsstationer Ökad produktion bättre och billigare transportmöjligheter för sjöfarten Storskalig logistik på Vänern klippsteg på tekniksidan Ökat uttag kan ge en naturvårdskonflikt, ökad naturpåverkan, utarmning biologisk mångfald, kväveuttag Brist på råvara (utifrån ekonomi) Kamp om råvaran mellan energi och massaved Lagar & förordningar Lönsamhet? Ökad export av teknik och Struktur på dagens kunnande marknadsaktörer - - Ökad sysselsättning, nya gröna jobb inom hela värdekedjan Möjligheter för kommuner att bli självförsörjande på energi, mark som kommunen äger används för energiproduktion Nationella/regionala miljömål

6 Samarbetspartners och intressenter Slutsats/ansvar kan uppnå Samverkan kring grön el (vindkraft etc) kan förstärkas Vänern med renaste vattnet och renaste energin Mark-, skogsägare, energibolag, LRF, skogsbolag, skogsindustrier, Länsstyrelserna, VGR, Region Värmland, kommuner och kommunalförbunden, skogsstyrelsen, Rederier, maskin-tillverkare (skogsmaskiner), pann/teknikleverantörer (anläggningar), Banverket, Vänerhamn Det råder en konkurrens om råvaran som troligtvis kommer att förstärkas än mer i framtiden. Tillgång finns men efterfrågan ökar allt mer. Det finns idag en etablerad struktur och handel på marknaden (även om denna kan förbättras). Flertalet stora utvecklingsprojekt är på gång, t ex i Otterbäcken, Åmål, Vargön Det saknas ett bra och översiktligt material om potentialer/tillgångar och framförallt kopplat till olika prissituationer. Skogsbränslen kräver betydligt mindre stimulering än åkerbränslen för att öka i framtiden Det offentliga har en viktig roll för att kommunikation om och mellan olika initiativ och projekt ska komma till stånd.

7 1b. SOLENERGI Solenergi - För och nackdelar, framgångsfaktorer och hinder utifrån värdekedjan Värdekedja Fördelar & framgångsfaktorer Nackdelar & hinder Råvara Solenergin är oändlig, råvaran finns överallt och orsakar ingen miljöpåverkan vid användning. Tillgången under vinterhalvåret är begränsad. Kunskap Infrastruktur Teknik & anläggning Marknad Stor samlad kunskap finns i Västra Götaland genom nätverket Soluppgång i Väst SP, Chalmers och ett flertal företag och installatörer har länge arbetat med solenergi. Användning och produktion matchas i princip alltid när det gäller solvärme. Användning av solenergi i större fjärrvärmenät är möjligt Vid solceller används befintligt elnät. Tekniken för både solel och solvärme finns och väl beprövad. Teknikutveckling sker inom solceller och även till viss del solvärme. Finns en stor outnyttjad marknad för företag inom området, bland annat på solvärme för direktelsuppvärmda hus. Solcellsbranschen är under stark utveckling och potentialen för nya företag är stor. Finns många nischer där det finns stor potential för solvärme såsom campingar, idrottsplatser, utomhusbad, äldreboenden, hamnar mm. Kunskapen hos allmänhet och kommuner kan bli bättre. Viss problematik med användning av solvärme i fjärrvärmenät beroende på hur värmen i övrigt produceras sommartid. Kräver bygglov och tillstånd från elföretaget (vid solel) Kräver ofta bygglov även för solvärme (dock har vissa kommuner redan tagit bort detta) Inte alltid möjligt för kunden att räkna hem en solanläggning beroende på olika faktorer. Få och oftast små företag som jobbar med solenergi. Ingen eller liten drivkraft att växa och utvecklas.

8 Ägande & finansiering Politik & samhälle Samarbetspartners och intressenter (Detta jobbar bla Soluppgång i Väst aktivt med) Kommuner har stort Förhållandevis stor inflytande, både som ägare av investering fastigheter och som bygglovsinstans. Stora fördelen med solenergi är att det alltid är lönsamt på lång sikt. Problemet kan vara att se investeringen på tillräckligt lång sikt! Stadsstöd finns i dagsläget för solvärme och kommer inom kort att finnas även för solel. PPP Public private partnership, intressant koncept som kanske kan användas inom solenergisektorn I Västra Götaland finns målet Viktigt med långsiktiga att nå 7000 kw solvärme och styrmedel och nationella 100 kw solel per år under mål inom området. Så har projektet Soluppgång i Väst det inte varit hittills. ( ). Nationella/regionala miljömålet begränsad klimatpåverkan kan uppnås Inom Soluppgång i Väst finns ett nätverk bestående bla av; Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Chalmers, SP, Svensk Solenergi, Hållbar utveckling Väst, Regionala energikontor i Värmland och Västra Götaland, Energimyndigheten, 24 kommuner i Västra Götaland, Regionala energikontoren i Värmland och Västra Götaland samt ett antal solenergiföretag. 1c. VINDKRAFT Intresset för vindkraftetableringar i och intill Vänern är starkt växande. 1d. VATTENKRAFT

9 Stor mängd småskaliga vattenkraft verk finns i Vänerns tillrinningsområden. Potentialen för att effektivisera dessa är okänd. Lidköping kommun har gjort studie kring fjärrkyla som kan vara av intresse för Vänernnära boendeområden. Vågkraft bedöms inte i dagsläget vara intressant för Vänern. 1e. SJÖTRANSPORTER Frågor om bioenergi exempelvis biogas som drivmedel för sjötransporter ligger inom annat fokusområdet och tas därför inte upp här 1f. UTBILDNING och FORSKNING Frågor om utbildning och forskning hanteras inom annat fokusområde.

10 2. SLUTSATSER OCH BEHOV AV UTVECKLINGSOMRÅDEN VISION Vänern renaste vattnet och renaste energin 2a. UTVECKLINGSOMRÅDE BIOENERGI från SKOG, MARK och VATTEN Önskvärt resultat: 1. Ökat uttag av biomassa från jord- och skogsmark samt från strandnära områden kombinerat med bra ekonomisk utväxling, positiva sysselsättningseffekter, god miljö och bra förhållanden för boende och besökare. Insatser: I. Förstudie Hur kan man utnyttja Vänern som logistisk resurs för att förbättra logistiken för bioenergitransporter och därmed möjliggöra ett ökat biomasseuttag. II. Arbetsgrupp med intressenter från privat och offentlig sektor kring ökat bioenergiuttag samt till planerade stora bioenergianläggningar i anslutning till Vänern kopplat till logistik-frågan tar fram hinder och möjligheter, aktiviteter för ökat nyttjande av biobränsle. III. Förstudie om vad som är känt om vassarnas respektive skyddszoners och fånggrödors potential för bioenergiproduktion så som rötning till biogas, förbränning mm (jmfr Lidköpings och Karlstads tidigare undersökningar om vassarnas potential för bioenergiproduktion). Fokus på både energinyttan och på värdet av att minska näringsämnesläckaget till Vänern. 2b. UTVECKLINGSOMRÅDE BIOGAS Önskvärt resultat: 1. Gemensam vision om biogasutveckling i Väner-regionen 2. Bra infrastruktur för biogasproduktion och distribution. Syfte: - Ökad biogasproduktion och därmed förbättrad miljö. - Skapa förutsättningar för att utveckla jordbrukets och andra näringar med organiska rest/biprodukters möjligheter att producera och distribuera biogas för el, värme eller drivmedel för fordon samt ge förutsättningar för teknikutveckling och annan tillväxt kring biogas. Insatser: I Gemensam vision tas fram för Vänerregionen II. Utvecklingsprojekt

11 Förutsättningar för koncept Vänern BioGas / Grön Biogas Vänern d v s infrastruktur för biogasdistribution runt Vänern. Samordnas med arbeten som genomförs i Skaraborg, Fyrbodal och Värmland kring dels potential för biogasproduktion och dels infrastruktur för biogas. 2c. UTVECKLINGSOMRÅDE SOL Önskvärt resultat: Vänern området där turister, sommarstugeägare och båtfolket enbart använder förnybar energi. Till båtens motor, till båtens elbehov, till husvagnar, sommarstugan Insatser: I Förstudie: - Hur bygger vi en infrastruktur för turister, sommarstugeområden, campingplatser, hamnar och båtfolket på Vänern så att solel, småskalig vindkraft, fönybara bränslen till motorer mm blir tillgängligt som energikälla? - Hur kan det bli ett mervärde både för besökarna och för företag? 2d. UTVECKLINGSOMRÅDE VIND Önskvärt resultat: Ökad vindkraftetablering intill Vänern i samklang med attraktiv turism, attraktivt boende och ett blomstrande näringsliv. Insatser: I Samordna planerings- och ärendehantering mellan kommunerna respektive mellan olika myndigheter för vindkraftetableringar kring Vänern. Miljö- och friluftseffekter av ökad vindetablering i och intill Vänern bör särskilt studeras. II Studie kring logistiska frågeställningar kopplade till sjönära, storskalig vindkraft. III Studie om förutsättningar för småskalig vindkraft i anslutning till Vänern. 2e. UTVECKLINGSOMRÅDE VATTENKRAFT Önskvärt resultat: Ökad produktion av energi från vattenkraft med bibehållen och kanske till och med utvecklade naturoch kulturvärden Insatser:

12 I. Studie Ekonomiska och praktiska förutsättningar för att utvinna värme ur Vänerns bottenvatten att användas av bostadsområden intill Vänern (jmfr den studie kring kall fjärrvärme som Lidköpings kommun genomfört) utreds. II. Studie Vilken potential för effektivisering och restaurering finns i befintliga mindre vattenkraftverk. Vilken är näringslivspotentialen? Hur kan detta ske så att kultur- och naturvärden bibehålls och kanske också utvecklas (exv genom upprustade kulturmiljöer)? 2e. SJÖTRANSPORTER Frågor om bioenergi exempelvis biogas som drivmedel för sjötransporter ligger inom annat fokusområdet och tas därför inte upp här 2f. UTBILDNING och FORSKNING Frågor om utbildning och forskning hanteras inom annat fokusområde.

13 3. BILAGOR BILAGA I Arbetets genomförande Tre möten har genomförts: Två för en mindre arbetsgrupp och ett större möte då såväl offentliga som privata aktörer från energiområdet medverkade. Analysen och sammanställningen har utförts av en arbetsgrupp bestående av, Mats Johansson, KanEnergi, Pascal Tshibanda, Skaraborgs Kommunalförbund, Margareta Hallander, Hållbar Utveckling Väst, Ann Olsson, Vänersborgs kommun, Carina Bohm, Melleruds kommun, Karin Stenlund, Innovatum Teknikpark. Ordförande för gruppen har Karin Stenlund, Innovatum Teknikparkvarit. Av förteckningen nedan framgår dels vilka personer och organisationer som varit inbjudna och dels vilka som deltagit. Inga anspråk har gjorts på att få med alla aktörer utan målet har varit att få tillräcklig bredd på deltagande så att ett bra underlag för det fortsatta, mer dialoginriktade arbetet inom ramen för Vänerprocessen kan tas fram. Lisa Ossman, Hållbar Utveckling Väst har gjort sammanställningen över solenergins styrkor och svagheter enligt tabell i avsnitt 1c. BILAGA II Underlagsmaterial Vänern som maritimt utvecklingsområde. Utvecklingsområde 4:, sammanställning av kommunernas underlag Kommunernas energiplaner Muntliga uppgifter från gruppernas deltagare samt telefonkontakter och litteraturstudier Smart Energi, Västra Götalandsregionen 2009.