Arbetsmarknadsutsikterna våren 214 Sjöfart Prognos för arbetsmarknaden 214 215
Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart
Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Översikt 3 Svenska fartyg 5 Branschorganisationer 7 Utvecklingen 7 Sysselsättning och arbetslöshet 8 Brist på arbetskraft 1 Sysselsättning 11 Personaltillskott - Sjöfartsutbildningar 14 Manskap 14 Sjöbefäl 15 Intendenturutbildning 16 Könsfördelning 17 Arbetslöshet och programinsatser 17 Brist- och överskottsyrken på ett års sikt 21 Varsel 21 Källor 22
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 2 Sammanfattning Sjöfarten är för de flesta relativt okänd men den har god potential att växa. Sjöfarten är dessutom en förutsättning för vår industri, handel och turism. Svensk sjöfart är internationellt känd för sin kvalitet, kunskap och sjösäkerhet, men är också utsatt för hård internationell konkurrens. Många fartyg med svensk flagg har bytt till utländsk flagg och det kan bero på skillnader i fråga om skatte- och bemanningsregler, finansiella stöd och myndighetsavgifter men regeringen kommer under senhösten 214 med en maritim strategi för hur Sverige på bästa sätt kan stärka sin konkurrenskraft. Förhoppningen med den strategin är att få fler fartyg att flagga svenskt. Det är främst de större fartygen som lämnar Sverige och under fjolåret levererades endast ett nytt fartyg medan nettominskningen låg på tio fartyg. Det innebär att många förlorar sina arbetsplatser och det blir svårare för eleverna att få sina obligatoriska praktikperioder. Nyexaminerade svenska sjöfartsstudenter får allt svårare att hitta en anställning. Maskinbefälsstudenter har dock lättare att hitta arbete än däckbefälsstudenterna. En förklaring är att maskinbefäl har en större arbetsmarknad än däcksbefäl på landssidan. Seniorbefälen har däremot en relativ säker framtid. Trots att antalet studenter på sjömansgymnasierna runt om i landet fortsätter att minska har svenskt manskap fortfarande svårt att hitta arbete. Internationellt sett kan de tyckas ha en högre lönekostnad än vissa andra nationaliteter. Speciellt däcksmanskap har det svårt då få lediga platser anmäls. Maskinmanskap har det en aning lättare då de även har en relativt bra arbetsmarknad iland. Efterfrågan på sjökockar/kockstewards fortsätter att öka.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 3 Översikt Sverige har med sin 27 mil kust den längsta kuststräckan av alla EU-länder. Inom landets gränser finns dessutom 6 öar, 95 sjöar samt 1 kilometer kanaler. Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder och 9 procent av den totala volymen av all import och export transporteras på fartyg. Hanteringen som sker i de svenska hamnarna kan årsvis sammanfattas med: * Över 78 fartygsanlöp och omsättningen av gods motsvarar nästan 17 ton per svensk. * Den svenska sjöfartssektorn, dess omgivningsföretag och underleverantörer har cirka 11 anställda. * De maritima verksamheterna i Sverige omsätter tillsammans mer än 2 miljarder (fordonsindustrin omsätter 175-18 miljarder kronor). * Över 26 miljoner passagerare reser med färjor till och från landet (ungefär 23 miljoner använder flyget). Lägg därtill att skärgårdsfartyg och vägfärjor har cirka 4 miljoner passagerare. Vattenvägen kan minska transportbehovet på väg och järnväg och därmed investerings- och underhållningskostnader för landinfrastrukturen. Alternativa bränslen för sjöfarten är realistiskt även på kort sikt, eftersom fartygen inte kräver samma investering i bränsledistribution som t ex bilen. Ett fartyg kan förflytta enorma mängder gods med en relativt liten energiförbrukning. Om man skulle flytta över godset från ett av de största containerfartygen skulle det motsvara ett tåg på 71 kilometer. Det kostar t.ex. endast 25 kronor att frakta en TV från Asien till Sverige sjöledes. Idag seglar 82 procent av de svenskkontrollerade fartygen under utländsk flagg. Skulle dessa flagga svenskt skulle det innebära tusentals nya arbetstillfällen.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 4 Sverige har idag 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik. Resten transporteras över de drygt 5 industrihamnar av varierande storlek som finns runt om i landet. De flesta hamnar är kommunalt ägda och drivs antingen i förvaltningsform eller som ett kommunalt aktiebolag. Drygt 7 procent av sjöfartssektorn är koncentrerad till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. De fem största hamnarna står för drygt 5 procent av hanteringen och de tjugo största för drygt 8 procent. Källa: Trafikanalys
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 5 Svenska fartyg Det finns idag ungefär 4 2 fartyg registrerade i sjöfartsregistret. Av dessa används 54 procent för fritidsändamål. Resterande andel används i yrkesverksamhet. Vid slutet av 213 fanns 1 621 svenskregistrerade handels- och specialfartyg. Ett handelsfartyg är ett fartyg som transporterar passagerare eller gods för annans räkning. Specialfartyg kan vara till exempel isbrytare samt bogser- och bärgningsfartyg. Svenskregistrerade handels- och specialfartyg Antal fartyg 185 18 175 17 165 16 155 15 145 14 135 Källa: Trafikanalys 339 av dessa fartyg är handelsfartyg med en bruttodräktighet på minst 1. Detta är den lägsta siffran sedan mätningarna startade år 197. Bruttodräktighet är ett mått som anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd (volymen av samtliga slutna utrymmen). Svenska handelsfartyg över 1 brutto Antal fartyg 9 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Källa: Trafikanalys
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 6 Antalet svenskregistrerade handelsfartyg har planat ut men fortsätter att minska marginellt. Inhyrda utländska fartyg är dock på väg uppåt. Svenska & utländska handelsfartyg i svensk regi (fartyg över 1 brutto) 6 Antal fartyg 5 4 3 2 1 Svenskregistrerade fartyg Inhyrda utländska fartyg 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: Trafikanalys (siffror avser hela året) Trots att siffrorna på det totala antalet fartyg ökar så minskar antalet på de lite större fartygen. Under 213 minskade antalet handelsfartyg över 1 brutto med 1 fartyg. Världshandelsflottan över 1 brutto fortsätter att växa. Under 213 ökade den med 1,2 procent medan den svenska minskade med 2,9 procent. Världshandelsflottan över 1 brutto består idag av 58 516 fartyg. Sverige har idag endast,6 procent av den. En stor del av handelsflottan består av olika typer av passagerarfartyg. Svenskregistrerade fartyg Bogser- och bärgning Bulkfartyg Isbrytare Passagerarfärjor Pråmar Tankfartyg Torrlast Övriga passagerarfartyg Övriga specialfartyg Källa: Trafikanalys
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 7 Under 213 levererades endast ett nytt större fartyg till svenska rederier. Antal levererade nybyggda fartyg över 1 brutto Antal fartyg 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Sveriges redareförening/lighthouse/trafikanalys Branschorganisationer Sveriges redareförening är en branschorgansation för svensk sjöfartsnäring med runt 7 rederier och 63 fartyg. Skärgårdsredarna (Sveriges redareförening för mindre passagerarfartyg) är en organisation för rederier med färjor och passagerarfartyg med upp till 5 passagerare i nationell fart. De har cirka 13 rederier och 35 fartyg som medlemmar. Utvecklingen I början av 197-talet hade den svenska handelsflottan cirka 25 ombordanställda. Sedan dess har antalet minskat kraftigt. Nedgången beror dels på att antalet svenskägda och svenskflaggade fartyg har minskat, dels på att ökade effektivitetskrav resulterat i minskade besättningar ombord. Ett fartyg som på 197-talet hade 3 personer ombord har idag bara 1-12 personer för att utföra samma uppgift. Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. Nedan redovisas arbetsgivarnas förväntningar om efterfrågan för det kommande året. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt en ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt en minskning. De senaste åren har utvecklingen varit nedåtgående men det är första gången i mätningen som fler företag tror på en nedgång än en uppgång.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 8 Historiskt sett mellan 24 213 låg efterfrågan i snitt på 6,4 så det innebär att sjöfarten har ett betydligt kärvare läge nu än tidigare. 14 12 1 8 6 4 2-2 Utveckling av efterfrågan det kommande året Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 212 sker mätningar endast på våren.) Sysselsättning och arbetslöshet Arbetsförmedlingen Sjöfart är en specialförmedling inriktad enbart mot sjöfarten. Arbetsförmedlingen Sjöfart har sju anställda uppdelade på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. Prognosen för 214 är att det kommer ledigförklaras 1 17 platser. Detta tyder på en ökning på närmare 4 procent sedan föregående år. Det är dock troligt att ökningen inte kommer att bli fullt så stor då de flesta arbetstillfällena inrapporteras under de första månaderna på året. Antalet inrapporterade platser i år ligger i nivå med de första månaderna för förra året. 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal nyanmälda platser 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 (ber) Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 9 Nedgången i antal inrapporterade platser började redan innan den stora nedgången 28/29 och det beror troligtvis på att lagen om obligatorisk platsanmälan togs bort i juli 27. Många arbetssökande kontaktar dessutom rederierna direkt och platser tillsatta på så sätt registreras inte på Arbetsförmedlingen. Det är därmed troligt att det verkliga antalet lediga platser är mångdubbelt. Antal inrapporterade platser uppdelat per avdelning: 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Inkomna platser 1992-214 (Däck) Fartygsbefäl Däcksmanskap 8 7 6 5 4 3 2 1 Inkomna platser 1992-214 (Maskin) Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 1 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Inkomna platser 1992-214 (Intendentur) Kock Mässman Källa: Arbetsförmedlingen Den största andelen platser ledigförklaras under årets första månader. Detta för att täcka upp säsongsanställningar samt ordinarie personals sommarsemestrar. Den mest tydliga uppgången på efterfrågan är för kockar och kockstewards. Detta på grund av att det har kommit nya certifikatskrav samt att antalet kockar som utbildas har minskat. Uppgången för fartygsbefäl samt matroser beror troligtvis på sommaranställningar inom skärgårdstrafiken och kurvan kommer förmodligen att korrigeras neråt efter sommaren. Även för maskinbefäl ökar de inkomna lediga tjänsterna för året. Där finns ingen klar trend men platser från rederier från andra länder har där ökat sin andel. Brist på arbetskraft Det finns ungefär 1 37 sjömän världen över. Av dessa är 747 manskap och 624 befäl. Man beräknar att utbudet av manskap är i balans medan det råder en brist på runt 2 procent på befälssidan. Någonting som kan komma att bidra till en framtida brist på arbetskraft är de kommande pensionsavgångarna. Situationen är densamma i de flesta EUländer. Medelåldern på befälssidan är relativt hög i den svenska handelsflottan och särskilt många pensionsavgångar är att väntas de närmaste tio åren. Även i tider med hög arbetslöshet kan det vara svårt att hitta personal med rätt utbildning och erfarenhet. 35 procent av de intervjuade företagen hade upplevt problem med att rekrytera personal. 38 procent av de som hade haft svårt att hitta personal hade vänt sig till andra länder för att hitta personal.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 11 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Höst '4 Andel företag med arbetskraftsbrist 24-214 Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår '5 '5 '6 '6 '7 '7 '8 '8 9 '9 '1 '1 '11 '11 '12 Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 212 sker mätningar endast på våren.) Vår '13 Vår '14 Sysselsättning Antalet ombordanställda har minskat med närmare 17 procent sedan år 28. Totalt hade svenska fartyg 11 798 ombordanställda vid slutet av 213. 16 Ombordsanställda på svenska fartyg Antal anställda 14 12 1 8 6 4 2 Totalt Män Kvinnor Källa: Sveriges redareförening/transportstyrelsen Totalt utfördes 1,3 miljoner sjödagar på svenskregistrerade fartyg över 1 brutto 213. Detta var en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Sedan 21 har antalet sjödagar ombord på dessa fartyg minskat med 17 procent.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 12 Genomsnittligt antal ombordsanställda per dag och yrkeskategori på svenskregistrerade handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 1. Antal anställda 32 31 3 29 28 27 26 25 21 211 212 213 Källa: Trafikanalys Antal anställda 8 6 4 2 Sjömän på svenska fartyg per yrkeskategori Källa: Sveriges redareförening
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 13 I motsats till de flesta andra arbetstagare i Sverige kan en ombordanställd person normalt bosätta sig på valfri ort. Det gör att den svenska sjöpersonalen är spridd över hela landet, inte sällan långt bortom tätorterna. De sjöfartsanställda bidrar på så vis till boende på platser som anses vara avfolkningsbygder. Kartan visar vart sjömän inskrivna på Arbetsförmedlingen bor. Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 14 Personaltillskott - Sjöfartsutbildningar Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt i och med att en person som påbörjar sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 214 inte kommer att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren 217. För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjar sin utbildning hösten 214 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 218 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast 22. Manskap För att få behörighet som lättmatros (tidigare matros) eller vaktgående maskinpersonal (tidigare motorman) krävs en treårig gymnasieutbildning. Studenterna väljer inriktning i andra klass. Efter utbildningen krävs det ytterligare sjötid för att få ut respektive behörighet för matros eller befaren maskinpersonal. Tidigare var den vanligaste vägen att den oerfarna sjömannen togs ombord som jungman eller motorelev och lärde sig yrket ombord på fartyget. I dagsläget finns sju sjöfartsgymnasier; i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Göteborg, Tjörn samt en YH-utbildning till lättmatros i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. Gymnasiet på Tjörn har redan nu slutat att ta in studenter och kommer till våren 215 att läggas ner. 282 ungdomar fanns våren 214 på sjömansgymnasier runt om i landet. Året innan var motsvarande siffra 388 så det visar på en minskning på över 27 procent. På vuxenutbildningen finns ytterligare 61 lättmatroselever. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Manskapselever våren 214 Källa: Sjömansskolorna
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 15 Under 214 kommer totalt 8 elever få ut sin lättmatrosbehörighet samt 4 elever få ut behörighet som vaktgående maskinpersonal. 27 av lättmatroserna kommer från vuxenutbildningen. Man beräknar att ungefär hälften av eleverna fortsätter på sjökaptensrespektive sjöingenjörslinjen efter sin examen. Särskilt däcksmanskapet har drabbats kraftigt av utflaggningarna och de har svårt att hitta arbete. Det är troligt att det kommer att bli ännu svårare för dem att hitta arbete i framtiden. Motormanskapet har dock inte drabbats lika hårt då de även har en arbetsmarknad i land. Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på Linnéuniversitetet i Kalmar samt på Chalmers i Göteborg. Det finns även en hel del sjöstuderande på internationella skolor och universitet. På Åland är till exempel över hälften av eleverna från Sverige. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd mellan två till fyra år. Faktorer som påverkar utbildningens längd är nivå på behörighet och när man gör sin praktik. Praktik kan utföras före eller efter utbildningen eller varvas i utbildningen. För fartygsbefäl klass V krävs 12 månaders fartygsförlagd utbildning medan det för maskinbefäl klass V krävs 1 månaders fartygsförlagd utbildning samt el- och verkstadsteknik. Våren 214 fanns 973 studenter vid de svenska sjöbefälsskolorna. Av de som börjar sin utbildning inom sjöfarten tar cirka 9 procent sin examen. Under 214 kommer 126 fartygsbefäl samt 122 maskinbefäl att ta sin examen. Även fast det i dagsläget finns få lediga platser för styrmän beräknas de flesta nyutexaminerade hitta arbete endera till sjöss eller iland. De flesta sjömän utan arbete söker sig även till andra länders flaggor. Norsk offshore har tagit emot en hel del svenska sjömän. För maskinbefäl råder det en internationell brist så för dessa ser det ljusare ut. Dock kan det vara svårt för vissa att hitta sitt första arbete. Både fartygs- samt maskinbefäl har en arbetsmarknad även iland hos till exempel rederier, skeppsmäklerier, hamnar, försäkringsbolag, varvs- och underleverantörsindustri samt hos myndigheter. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 16 Antal studenter på Sjökaptensprogrammen 22-214 Antal studenter 4 35 3 25 2 15 1 5 Göteborg Kalmar Antal studenter på Sjöingenjörsprogrammen 22-214 3 25 Antal studenter 2 15 1 5 Göteborg Kalmar Källa: Sveriges redareförening/lighthouse/chalmers/linnéuniversitetet Intendenturutbildning På gymnasieskolan i Helsingborg finns en sjöfartsinriktad intendenturutbildning som utbildar sjökockar. Då det råder brist på certifierade sjökockar har dessa elever inga problem att omgående hitta arbete.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 17 Könsfördelning Andelen kvinnor bland de ombordanställda håller sig på en relativt jämn nivå och i slutet av 213 var 27 procent av de ombordanställda kvinnor. De flesta kvinnor arbetar inom skärgårdstrafiken och hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän bara 5 procent och nästan ingen av dessa är anställda i maskin. På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 17 procent. Motsvarande för sjöingenjörslinjen är 5 procent. Det kan vara värt att notera att det aldrig funnits någon anledning till debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten. Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Sjöfart utbildar sjömän inom en rad olika sjöfartsrelaterade ämnen för att öka deras chanser till arbete. Dessa är kortare kurser på upp till två veckor. De flesta leder till respektive certifikat/behörighet. Det har skett en omarbetning av kraven på vilka behörigheter samt certifikat som en sjöman måste ha för att kunna arbeta ombord. Just nu pågår en övergångsfas fram till och med år 216 så det är troligt att många sjömän på grund av dessa nya regler inte kommer att kunna arbeta ombord från år 217. I maj 214 hade Arbetsförmedlingen Sjöfart 294 inskrivna. Vi har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala Arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 621 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså till 915 personer. Antal sökande 14 12 1 8 6 4 2 Totalt antal inskrivna sjösökande Arbetsförmedlingen Sjöfart Övriga arbetsförmedlingar Totalt Källa: Arbetsförmedlingen Trots att många sjömän har förlorat sina arbeten på grund av till exempel utflaggning så har antalet inskrivna hållit sig på en relativt konstant nivå sedan
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 18 hösten 29. Detta beror på att arbetslösa sjömän bland annat har hittat arbete i land, i andra länder eller pensionerats. Antal inskrivna sjösökande per yrkeskategori maj 214 Antal sökande 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Arbetsförmedlingen I Arbetsförmedlingens register på sjösökande syns att en relativt stor del av de sökande börjar närma sig pensionsåldern. Antal inskrivna sjömän per åldersgrupp 4 35 18-19 Antal inskrivna 3 25 2 15 1 5 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-72 Jun 211 Dec 211 Jun 212 Dec 212 Jun 213 Dec 213 Jun 214 Källa: Arbetsförmedlingen Värt att notera är att det är främst de allra yngsta som blir utan arbete när det är lågsäsong. Medelåldern på en inskriven sjöman är 42 år. Samma siffra för hösten var 38 år. Anledningen till att den siffran har gått ner är att det är främst grupperna 18 29 år som hittar arbete under våren/sommaren och då främst för säsongsanställningar inom skärgårdstrafiken.
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 19 Enligt intervjuer med ett antal sjöfartsföretag beräknades arbetslösheten för sjömän i maj 214 vara 2,1 procent. Arbetslösheten beräknas att öka till 3,4 procent om två år. Dessa siffror är dock osäkra då de baseras på ett fåtal rederier. Arbetslösheten brukar minska under sommaren tack vare skärgårdstrafiken. Den ökar sedan under senare delen av hösten fram till senvåren. En hel del sjömän har alternativt arbete under vintern. Antal inskrivna öppna arbetslösa per avdelning: Antal arbetslösa Däck (årsgenomsnitt per månad) 6 5 4 3 2 1 Fartygsbefäl Däcksmanskap Antal arbetslösa Maskin (årsgenomsnitt per månad) 3 25 2 15 1 5 Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 2 Antal arbetslösa Intendentur (årsgenomsnitt per månad) 4 35 3 25 2 15 1 5 Kock Mässman Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 21 Brist- och överskottsyrken på ett års sikt Någon brist I stort sett balans Fartygselektriker Kock, fartyg Kocksteward Maskinbefäl Visst överskott Fartygsbefäl Kallskänka, fartyg Mer påtagligt överskott Däcksmanskap Motormanskap Ekonomibiträde, fartyg Mässman Intendenturpersonal Servitör/servitris, fartyg Varsel År 212 var det rekordmånga varsel men nu är vi nere på nivåer som är jämförbara med hur det var före finanskrisen. Historiskt sett mellan 25 213 låg varslen på strax över 3 personer per år men den beräknade siffran för 214 ligger på strax över 1 personer. Varslade inom näringsgrenen "Sjötransport" Antal varslade 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten våren 214 22 Källor Arbetsförmedlingens prognos BIMCO Ledarnas Lighthouse Nautisk Tidskrift Regeringskansliet SAI Institute of Shipping Analysis SCB Statistiska centralbyrån Sjöfartens bok Sjöfartsverket/Transportstyrelsen/Trafikverket Skärgårdsredaren SUI Sjöfartens utbildnings institut Svensk Sjöfarts tidning/scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening tidskriften Sjöbefäl tidskriften Sjömannen Tillväxtanalys Trafikanalys Ålands Sjöfart & Handel
Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för sjöfarten är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna prognos är Carina Jonsson, telefon 1-486 49 31. Omslagsbild: Scandinav, Foto, Mikael Svensson Vill du få mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 2 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 8 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i december 214. 113 99 Stockholm Telefon 771-6 www.arbetsformedlingen.se