Tidslinje (Källa1 http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/04/69/6355d71d.pdf : Mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, regeringen.se) Bakgrund: Efterfrågan styr. Social och socioekonomisk utsatthet ökar riskerna för att hamna i människohandel och prostitution. Trenden är att alltfler som utnyttjas för prostitution i Sverige kommer från fattiga regioner i Europa och andra delar av världen. Det finns också ett allt starkare samband mellan prostitution och gränsöverskridande brottslighet. Det är en del av en grov, organiserad brottslighet i allt större utsträckning. Handel med människor sker oftast över nationsgränser. Det finns ursprungsländer, transitländer och destinationsland, varav Sverige står för de två sista. Det saknas uppgifter om hur många som utsätts för människohandel med sexuella ändamål i Sverige. Polisens insatser varierar mellan län och år varför det är svårt att veta hur många som utsätts. Mörkertalet beräknas vara stort. Omfattningen av prostitutionen är störst i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 2007 bedömdes ca 200 personer befinna sig i prostitution, i Malmö 70 och i Göteborg 30 personer. Allt oftare sker förmedlingen av sexuella tjänster i Sverige sker i allt större utsträckning via Internet och mobiltelefoni. Gatuprostitutionen har dock inte försvunnit på grund av detta. Myndigheterna ska samarbeta på kommunal och statlig nivå för att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Frivilligorganisationernas insatser är ovärderliga. Polis, Socialtjänst, tull, migrationsverk och hälso- och sjukvård möter barn som far illa och som kan vara utsatta för människohandel. Kunskapen om barn som drabbas är generellt låg, enligt Christina Heilborn, barnrättsjurist på UNICEF Sverige. I storstäderna finns prostitutionsgrupper inom socialtjänsten. De sysslar bland annat med uppsökningsarbete. Socialstyrelserna har i uppdrag att samarbeta med länsstyrelserna för att höja kompetensen om människohandel på skyddade boenden och utveckal verksamheter inom missbruks- och beroendevården för kvinnor som utsatts för prostitution. Man satsar även på att påverka sexköpare att sluta köpa sexuella handlingar (KAST-grupper). Mycket av arbetet är enbart koncentrerat till storstäderna. Människohandel för sexuella ändamål kräver spaning eftersom brott sällan anmäls till polisen.
Det som kostar mest är den fysiska spaningen, tolköversättningar och resor till kvinnornas hemländer för att skaffa bevis. Arbetet leder många gånger inte till höga staff. Ett allvarligt brott kan leda till två års fängelse samtidigt som utredningen pågått i nästan lika lång tid. Det låga straffvärdet bidrar till att polisen inte alltid anser sig ha råd att prioritera den här typen av brottsbekämpning. Handbok för utredare skulle vara klar 2009. Det finns vid skriftens utgivande också planer på ett webbaserat utbildningsverktyg och att polishögskolorna ska ha en mer enhetlig utbildning i frågorna. Patrik Cederlöf nationell samordnare placerad vid länsstyrelsen i Stockholm. Det finns planer för att skapa ett nationellt metodstödsteam för att arbeta för samsyn mellan olika aktörer. Nyckelaktörer för bred samverkan: Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket. Planer finns för att skapa fler operativa team på regional nivå på liknande sätt som de team som idag finns i storstäderna: vilket år? Har det skett? Myndigheterna har olika material och en gemensam kunskapsbas saknas. Eurojust, Europol och Interpol är exempel på instanser som kan genomföra internationellt samarbete. Samverkan mot Trafficking - pågick mellan 05 och 07.http://www.helamanniskan.se/verksamhet/samverkan-mot-trafficking/ Ungas erfarenhet av sexuell exponering och exploatering via Internet kartläggs. Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att ta reda på hur ungas attityder till och erfarenheter av sexuell ser ut, samt hur stor risken är för sexuellt utnyttjande och övergrepp (investeringar i detta mellan 09 och 10). Ansvarig var Maria Nyman. Enligt UNHCR utsätts årligen mellan 700 000 och fyra miljoner män, kvinnor och barn för människohandel http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/manniska-ochsamhalle/jamstalldhet/handbok%20reviderad.pdf(nmt). http://unwomen.se/download/pdf/handbok_-_fackforbund-mot-manniskohandel.pdf Enligt UNODOC (FN:s organ mot brott och narkotika) handlar det om flera miljoner som är utsatta för människohandel varje år (NMT).
UNODOC 2006: ca 79% av de personer som utsattes för människohandel 2006 utnyttjades för sexuella ändamål. Kvinnorna utgjorde 65-75% av de brottsutsatta, 15-25% var barn och 15% män (NMT). Rikskriminalpolisen har uppskattat att år 2003 fördes mellan 400 och 600 kvinnor till Sverige för att utnyttjas i prostitution. Mellan åren 2004 och 2009 har man valt att inte göra en sådan uppskattning (NMT). Enligt Kajsa Wahlberg skiftar polisens insatser kraftigt mellan länen och åren. För att avgöra hur många som drabbats av människohandel behövs att polisen har resurser. Sverige är ett destinationsland - de brottsutsatta som förekommit i människohandelsfall mellan juli 2002 och mars 2008 har haft sin hemvist i Albanien, Estland, Polen, Bulgarien, Ryssland, Rumänien, Serbien, Kosovo och Montenegro (NMT). Många reser med lagliga dokument och betalar för sina egna resor men människohandlarna organiserar ofta transport via färja, tåg, bil, buss och flyg (NMT). Människohandlarna används också som referenspersoner för visum. Det har visat sig att de användes mindre våld nuförtiden, vilket kan bero på att de försöker undvika högre straff (NMT). En kontrollmetod är kontroll via telefon. Människohandlarna ringer till mobiltelefonen oavbrutet, även när den brottsutsatta är med köpare. En annan är att skuldsätta de brottsutsatta och göra dem ekonomiskt beroende därigenom. Det är inte ovanligt att den brottsutsatte och människohandlaren har ett förhållande (NMT). Många av de som utnyttjas i människohandel har dåliga erfarenheter av myndigheter och anmäler därför inte (NMT). Enligt Stiftelsen mot Trafficking: http://www.natverketmottrafficking.se/text/omtrafficking.html Människohandel i Sverige Först i början av 1990-talet började problemet med människohandel att uppmärksammas i Sverige. Ungefär samtidigt kom regeringen, polismyndigheter, socialarbetare, ideella organisationer och andra sociala aktörer runtom i landet i kontakt med människohandel i olika sammanhang. Idag är det dagliga flödet av information om människohandel, koppleri och prostitution som polismyndigheter och andra aktörer tar emot stort. Under 1970- och 1980-talet innebar koppleri oftast att en man fick sin inkomst genom att flickvännen/hustrun lät prostituera sig. I slutet av 1990-talet
förändrades bilden då unga kvinnor från före detta Sovjetunionen fördes till Sverige och lurades eller tvingades till prostitution av hallickar och människohandlare från Östeuropa. Ideella organisationer, som exempelvis Kvinnoforum, hade sedan tidigare arbetat med projekt där de kommit i kontakt med inhemska prostituerade. De fick ta emot klagomål om att det kom ryska kvinnor som sålde sexuella tjänster mycket billigare. Denna nya form av människohandel är en väl organiserad brottslighet där förövarna verkar inom sofistikerade eller löst sammansatta nätverk. Det är en enormt lönsam verksamhet eftersom "varan" kan säljas flera gånger och risken för att åka fast är liten. De flesta gärningsmän i Sverige härstammar från Estland, Litauen, Polen, Ungern, Thailand, Tunisien och Sverige. En del av dem har varit bosatta i Sverige och några har kommit till Sverige enbart för att bedriva brottslig verksamhet. Förövarna har ofta en kriminell bakgrund, och bedriver inte sällan parallella verksamheter med vapen och/eller narkotika. Västvärldens hårdare migrationspolitik har lett till att människohandeln ökat och att allt fler människor utnyttjas i och/eller tvingas till prostitution. http://www.rj.se/1/1103/var/newsid/318 : Utrdag ur ekonomhistorikern Yvonne Svanströms slutredovisning av projektet Att handla med sex (se hemsidan för full version). Tidslinje 1918 (1919): Den kommunalt reglerade prostitutionen avregleras (lagen kom 1918, implementerades 1919). Första hälften av 1900-talet, efter 1919: Synen på prostituerade är ambivalent, då den ibland ses som ett arbete som bidrar till ekonomin och ibland som ett icke-professionellt yrke som sprider omoral. Hospitalisering och tvångssterilisering är förslag på åtgärder för att stävja prostitution. Kvinnorna ses som predisponerade till prostitution på grund av sitt psyke (Svanström). 1950-talet: Liberala riksdagskvinnor försöker implementera att prostitution är efterfrågansstyrt. (Svanström) 1964: Lösdrivarlagen avskaffas. Prostitution anses vara ett samhällshot, men det är kvinnorna som bär skulden, snarare än köparna. I övrigt är det rätt tyst om prostitution i regeringen. Utomparlamentarisk debatt om frågan talar om prostitution som ett yrke genom att hävda behovet av statliga bordeller (Svanström). 1970-talet: Kopplingen görs mellan prostitution och kriminalitet och en svart marknad. Första gången som kvinnorna skulle få hjälp till ett drägligare liv genom
samhällsinsatser. Den ses som en konsekvens av kommersialisering. En utredening ger flera remissvar om att den köpande parten bör kriminaliseras (Svanström). 1983-1993: 30 av 50 motioner i regeringen som rör prostitution handlar om att man bör kriminalisera torsken (Svanström). 1990-talet (framför allt slutet): Europa går motsatt väg från Sverige och professionaliserar prostitution som sexarbete. Debatten är högljudd i Sverige och i regering och riksdag gällande om man ska godkänna att sexköparen kriminaliseras. Däremot vill ingen i riksdagen professionalisera prostitution, de argumenten kommer utifrån (Svanström). 2007: En ny lag ger möjlighet att använda hemlig rumsavlyssning vid förundersökningar för att förhindra särskilt allvarliga brott. https://lagen.nu/2007:978 2008: Regeringen har tillsatt en utredning för att se över i vilken utsträckning polisen kan använda sig av provokativa åtgärder för att bekämpa grov brottslighet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/06/25/21ce4dd6.pdf 2009: Ett förslag om en ny lag rörande polisens möjilgheter att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt för att förebygga och förhindra brott. https://lagen.nu/2009:400 Klart 30 april Utredning av vilka effekter nya lagen från 1999 har få2010: tt (regeringen). Början av 90-talet: Alltfler prostituerade från före detta Sovjetunionen börjar komma in till Sverige. Kvinnoorganisationer som varit i kontakt med inhemska prostituerade får klagomål på att de ryska kvinnorna dumpar priserna. Allteftersom kommer fler kvinnor från Östeuropa med hallickar från samma områden och etablerar sig i Sverige. Samtidigt börjar man i Sverige uppmärksamma människohandel som ett fenomen i landet (Insamlingsstiftelsen mot trafficking). http://www.natverketmottrafficking.se/text/omtrafficking.html 1995: Sverige går med i EU. Med tiden skärps migrationslagarna och det blir svårare för medborgare från utanför EU att ta sig in. Detta antar man ökar handeln med människor för både arbetskraft och sexuella tjänster (Insamlingsstiftelsen mot trafficking). http://www.natverketmottrafficking.se/text/omtrafficking.html 1995: Beijingdeklarationen http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/declar.htm The United Nations convened the Fourth World Conference on Women: Action for Equality, Development and Peace on 4 15 September 1995 in Beijing, China. Delegates had prepared a
Declaration and Platform for Action aimed at achieving greater equality and opportunity for women. (wikipedia) 1. We, the Governments participating in the Fourth World Conference on Women, 2. Gathered here in Beijing in September 1995, the year of the fiftieth anniversary of the founding of the United Nations, 3. Determined to advance the goals of equality, development and peace for all women everywhere in the interest of all humanity, 1997: Kvinnofridspropositionen: Som en följd av Beijingdeklarationen 1995 satsade den svenska regeringen 41 miljoner kronor under 1998 på olika insatser och åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor och för att kunna hjälpa och stödja de som blir utsatta. http://www.kvinnojouren.se/kvinnofridspropositionen Vilken resulterade i denna: Kvinnofrid, Prop. 1997/98:55 Utgiven:5 februari 1998 1998: Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa prostitutionens utveckling i Sverige. Uppgifterna som Socialstyrelsen redovisar baseras på uppgifter från myndigheter, frivilligorganisationer och personer med egna erfarenheter av prostitution. Kvinnofridslagen inträder 28 maj 1998. http://wwwc.aftonbladet.se/kvinna/9805/28/frid.html 1999: förbud mot köp av sexuell tjänst träder i kraft. Det blir därmed förbjudet att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Straffet är böter eller fängelse upp till 6 månader. Det är däremot inte förbjudet att sälja sexuella tjänster (regeringen.se). http://www.notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19980408.htm http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/116601 Man klassar sexarbete som mäns våld mot kvinnor. Kriminalisering Artikel 5 i Palermoprotokollet 2002 Människohandel för sexuella ändamål kriminaliseras i Sverige 2004 Alla former av exploatering kriminaliseras. Icke gränsöverskridande människohandel omfattas 2010 Tydliggöra och effektivisera http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/manniska-och- samhalle/jamstalldhet/pom%207%20maj/microsoft%20powerpoint%20- %20Powerpoint_M%C3%A4nniskohandel_och_prostitution_pdf.pdf 2000: FN antar Palermoprotokollet, om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, vilket antogs i Palermo den 15 november 2000 (Wikipedia).
Svenska regeringen ratificerar protokollet 17 juli 2004 (Wikipedia). http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/manniska-och- samhalle/jamstalldhet/pom%207%20maj/microsoft%20powerpoint%20- %20Powerpoint_M%C3%A4nniskohandel_och_prostitution_pdf.pdf Juli 2002: människohandel för sexuella ändamål blir straffbart i Sverige. http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/04/69/6355d71d.pdf (se flik 6) Juli 2004: lagen utvidgas till att omfatta människohandel som sker inom landet och människohandel vars syfte är exempelvis tvångsarbete eller organhandel. Lagstiftningen i Sverige bygger på FN s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet, det så kallade Palermoprotokollet. Lagen utvidgas även till att omfatta icke gränsöverskridande människohandel. http://www.regeringen.se/sb/d/4081/a/103366 (se flik 6) 2004: Betänkande om sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU 2004:71). 2005: Sexualbrottsreformen. Bland annat tas Sexköpslagen från 1999 in i Brottsbalken. http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/116601 Juli 2008: Regeringen fattar beslut om en handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 213 miljoner kronor satsas på 36 åtgärder fram till och med år 2010. Fem områden omfattas av handlingsplanen: 1. Ökat skydd och stöd till utsatta 2. Stärkt förebyggande arbete 3. Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet 4. Ökad nationell och internationell samverkan 5. Ökad kunskap 2009: 60 människohandelsbrott anmäls varav 34 gällde sexuella ändamål och 26 andra ändamål (NMT, se ovan) Juli 2010: Svenska människohandelbestämmelsen http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/manniska-och- samhalle/jamstalldhet/pom%207%20maj/microsoft%20powerpoint%20- %20Powerpoint_M%C3%A4nniskohandel_och_prostitution_pdf.pdf Egen tanke: en del av arbetet mot prostitution är att stärka tillämpandet av sexlagarna, som exempelvis fallet med den unga kvinnan som smygfilmats av sin ex-pojkvän vid samlag. Filmen lades upp på nätet utan kvinnans vetskap. Mannen dömdes först i tingsrätten men hovrätten mildrade domen med motivering om att alltfler outar sitt sexliv idag och att det inte är lika tabubelagt.
Socialstyrelsen, ungdomsstyrelsen, regeringen, UNICEF, kriminalvården, frivilligorganisationer. Tjejjourer, kvinnojourer. Allmänna barnhuset. RFSL. Forskningsprojekt: Prostitution i Norden. UNIFEM. Kajsa Wahlberg, nationell rapportör vid Rikskriminalpolisen, expert på människohandel för sexuella ändamål och ansvarig för kompetensutvecklingen vid Rikspolisstyrelsen. Hon skriver årliga rapporter till regeringen om utvecklingen. www.regeringen.se/integration (jämställdhetspolitiken)