Frånvarande eller marginaliserade kvinnor:

Rapport nr: 2011ht4979 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Frånvarande eller marginaliserade kvinnor: Framställningar av buddhistiska kvinnor i läromedel för gymnasieskolan Marcus Nilsson Handledare: Eva Hellman Examinator: Lotta Brantefors 1

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga. Nyckelord: Läroböcker, religion, buddhism, textanalys, bildanalys, kvinnor 2

Innehåll 1. Inledning...4 2. Problemformulering...5 3. Syfte och frågeställningar...5 4. Tidigare forskning...6 5. Avgränsning, metod, urval och källmaterial...8 6. Källmaterial/Läromedelspresentation... 10 6:1 Söka svar Religionskunskap Kurs A & B... 10 6:1.1 Bilder och bildtext... 10 6:1.2 Textinnehåll... 10 6:2 Relief A+B Religionskunskap... 12 6:2.1 Bilder och bildtext... 12 6:2.2 Textinnehåll... 13 6:3 Religion och sånt Religionskunskap Kurs A... 14 6:3.1 Bilder och bildtext... 14 6:3.2 Textinnehåll... 14 6:4 Religionskunskap för gymnasiet, kurs A... 17 6:4.1 Bilder och bildtext... 17 6:4.2 Textinnehåll... 17 6:5 En mosaik, religionskunskap a... 19 6:5.1 Bilder och bildtext... 19 6:5.2 Textinnehåll... 19 7. Resultat... 21 7:1 Bildundersökningen... 21 7:2 Textinnehållsundersökningen... 22 8. Diskussion... 25 9. Konklusion... 28 10. Referenslista... 29 3

1. Inledning Ämnet religionskunskap behandlar en rad religioner och benämndes fram tills 1969 som kristendomsundervisning. I de senaste kursplanerna poängteras att undervisningen ska bidra till att eleverna breddar, fördjupar, och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar, etiska förhållningsätt och olika tolkningar när det gäller dessa. 1 Som titeln förtäljer kommer arbetet behandla läromedelspresentationer av kvinnor inom buddhismen. Utifrån de nya kurs/läroplanerna i religionskunskap framgår det att ämnet syftar till att ge elever möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. 2 Om kvinnor knappt existerar i läromedlens framställning av buddhism kan kunskaperna i dessa frågor bli bristfälliga för eleverna. Även i det centrala ämnesinnehållet för religionskunskap A står det att eleverna ska få kunskap om relationen mellan religion och kön vilket gör det viktigt att läroböckerna lever upp till de krav som läroplanerna ställer. 3 Då kursplanerna i religionskunskap för gymnasiet fortfarande är relativt nya och alla skolor inte anpassat läromedlen utifrån de nya kursplanerna är det av intresse att inkludera Re1201:s kursplaner och mål i undersökningen. I dessa står det att eleverna ska upptäcka likheter och skillnader mellan kristendomens och några andra världsreligioners, livsåskådningars grundtankar och uttryckssätt. Eleverna ska sedan tillämpa dem på aktuella frågor såsom kvinnosyn och samhällssyn i ett aktuellt och historiskt perspektiv. 4 Att skolan och i många fall läromedlen inte uppfyller de krav som ställs vad gäller kunskap om könsperspektiv är inte något nytt. Det har dock skett en förändring under senare år då könsperspektiv tagit steget in och blivit en central del i styrdokument och målskrivningar. Förändringen kan ses som att könsperspektiv har blivit en pedagogisk fråga. 1 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymn asieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728d87923943c8481de61f7888a2d44?subjectcode=rel 2011-11- 27 2 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymn asieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728d87923943c8481de61f7888a2d44?subjectcode=rel 2011-11- 27 3 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymn asieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728d87923943c8481de61f7888a2d44?subjectcode=rel 2011-11- 27 4 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0405&infotyp=5&skolform=21&id=3204& extraid= 2011-11-27 4

Därmed ställs direkta krav på pedagogen att ta hänsyn till könsperspektiv i planering och genomförande av arbetet. Jag har valt att undersöka läroböcker eftersom dessa ska vara ett komplement för lärares planering samt motsvara de kursmål/ämnesmål som finns för ämnet. Men också för att läroboken ska bidra till att ge eleverna en konkret föreställning om vad ett specifikt ämne innehåller. Genom läromedlen förmedlas en bild till eleverna vad gäller religionen/livsförhållandet som sådant. 5 I mitt arbete kommer jag undersöka vilken plats kvinnorna ges i framställningen av buddhism utifrån fem läromedel i gymnasiet. Studien kommer undersöka i vilka sammanhang kvinnor omnämns och vad som anses centralt när det kommer till kvinnor inom buddhismen? Min undersökning kan förhoppningsvis bidra med nya kunskaper inom ett område som ännu är relativt outforskat. 2. Problemformulering Som det beskrivits ovan syftar mitt arbete till att bringa klarhet och ny kunskap i hur läromedel för gymnasiet behandlar kvinnor inom buddhismen. Undersökningen är relevant för att påvisa om kursböckerna motsvarar kunskapskraven vad gäller kursplanerna för religionskunskap. Men undersökningen kan också ses som betydande då det uppmärksammar blivande och befintliga lärare på gymnasiet om eventuella brister i läromedel där de själva är i stånd att förändra sin undervisning. 3. Syfte och frågeställningar Denna uppsats kommer belysa kvinnor i buddhismen med utgångspunkt i fem läromedel som används vid Uppsala gymnasieskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i Religionskunskap A behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Utifrån ovanstående syfte ställer jag följande frågor i föreliggande studie: - Hur stor plats får kvinnorna i kapitlen om buddhism utifrån fem läromedel som används vid Uppsala gymnasieskolor? - I vilka sammanhang omnämns kvinnorna i buddhismen? 5 Peterson, Jan, 1979, s. 103 5

minimal plats. 7 Ann- Sofie Ohlander har i uppdrag från delegationen för jämställdhet i skolan - Får kvinnor och män lika stor plats på bilderna i läroböckerna? 4. Tidigare forskning Forskningen om framställningen av kvinnor i läromedel för gymnasiet om buddhismen är outvecklad. Det finns studier som gjorts vad gäller belysa jämställdhet i läromedel med utgångspunkt andra religioner samt undersökningar med syfte att undersöka jämställdhet i läromedel i andra skolämnen. Ann-Mari Berggren har i uppdrag från statens institut för läromedel granskat gymnasieämnets läroböcker i religionshistoria, historia, konst och musikhistoria med avseende att uppmärksamma kvinnors villkor och deras insatser inom olika områden. Studien innehåller både en kvantitativ och kvalitativ undersökning i religionshistoria där resultaten visar att 11 procent av bilderna har kvinnliga motiv, 37 procent manliga och resten är av neutral karaktär. När det gäller den kvalitativa textanalysen av buddhism och de områden där kvinnor omnämns visar resultaten på att det är endast ett fåtal rader som ägnas åt kvinnor. De teman som är vanligast förekommande där kvinnor är delaktiga är när det kommer till att berätta att det existerar nunnor inom religionen. Dock handlar beskrivningarna endast om munkars liv. 6 I Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik, ägnas ett kapitel åt Britt-Marie Berges undersökning om ur jämställdhet och kön tar sig utryck inom olika läromedel. De resultat som framkommer i religionskunskap är att läroböckerna i religion domineras av manliga exempel och att kvinnliga exempel/perspektiv ges betydligt mindre plats. Hennes studie visar också att läroböckerna i religionskunskap ger män och pojkars handlingar en central plats och ses som positiva, medan flickor och kvinnors handlingar nedvärderas och ifrågasätts. Som orsak till detta anser Berge vara att religiösa texter ofta är skrivna av män med hög position inom den religiösa inriktningen. Detta har i sin tur bidragit till att män dominerar innehållet i läroböckerna i religion och att kvinnliga exempel ges en undersökt läromedel i historia med utgångspunkt att belysa hur jämställda läromedlen är. Studien syftar till uppmärksamma ifall läromedlen motsvarar de mål som finns vad gäller jämställdhet och formerats utifrån kursplanerna. Studiens resultat visar på att kvinnor ägnas 6 Bergren, Ann-Marie, 1992 7 Ammert, Niklas, 2011 6

minimal uppmärksamhet och utrymme i läroböckerna. Kvinnor tas upp i särskilda avsnitt och gör intryck av att vara sent infogade i texten. Manliga perspektiv och synsätt dominerar, även i textsammanhang som handlar om kvinnor. 8 När det gäller tidigare forskning för läromedel inom buddhism har Kjell Härenstam bidragit med sin bok Kan du höra vildhästen?. Denna studie fokuserar på att beskriva hur buddhismen i läroböckerna förändrats under senaste 50- årsperioden. Härenstam ägnar också ett kapitel åt att belysa läromedlens förändring när det kommer till bildinnehåll. Enligt Härenstam är buddhismen i skolans läromedel i hög utsträckning formerad för att passa den moderna västerländska människans synsätt, och speglar varken vardagens eller källtexternas buddhism. 9 Genom att undersökningen syftar till att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som läromedel för gymnasiet belyser kvinnor är det av intresse att inkludera forskning på vad gäller kvinnor och buddhism. I buddhism after patriarchy beskriver Rita M. Gross hur man kan se på förhållandet mellan kvinnor och det religiösa innehållet i buddhism. Enligt Gross präglas religionen av ett motstånd av att ta till sig feministisk kritik och har sitt ursprung från den starkt mansdominerande ordningen. Detta beror på att buddhismen utvecklades i en religiös kontext med stark patriarkal könsordning och att ända fram till idag har buddhismen präglats av en motvilja att ta till sig och förändra den sociala ordningen. 10 Rita M. Gross har i boken Women in Religion valt att beskriva kvinnors delaktighet inom buddhism samt buddhismens attityd mot kvinnor. I undersökningen presenterar hon förhållningsätt gentemot kvinnor i de tre stora huvudriktningarna inom buddhism samt utvecklingen vad gäller kvinnofrågor i buddhism med fokus på länder i väst. Vad hon kommer fram till är att religionen genom historien präglats av manlig dominans samt att den bild av buddhism som präglar väst utgår från den kunskap som spridits genom mission av munkar där munkordningen är central. Detta har i sin tur resulterat i att kunskapen om kvinnor vad gäller nunneordning och lekkvinnor har varit begränsad i länder i väst. 11 I Feminism & Religion diskuterar Rita M Gross hur kvinnliga perspektiv har påverkat och förändrat det religiösa innehållet, från kristendom, judendom, buddhism, islam och hindusim. Hon ägnar också en del av boken åt att beskriva hur den androcentriska forskningen genom historien påverkat synen på kvinnor inom religionen. 12 8 Ohlander, Ann-Sofie, 2010 9 Härenstam, Kjell, 2000 10 Cooey, Paula mfl, 1991 11 Holm, Jean, 1994 12 Gross, Rita M, 1996 7

I en artikel från 2011 diskuterar Eva Hellman återinförandet av nunnevigning inom theravadabuddhism. Ämnet är för tillfället omdiskuterat och många theravadabuddhister menar att detta kommer medföra att kvinnor får en ökad synlighet och starkare ställning inom theravada. 13 5. Avgränsning, metod, urval och källmaterial Fokus för denna studie är läromedel i Religionskunskap A för gymnasiet. Källmaterialet består av fem läroböcker i religionskunskap a som används vid de kommunala gymnasieskolorna i Uppsala. Varför jag avgränsat undersökningen till dessa fem böcker är för att jag genom kontakt med gymnasieskolorna i Uppsala fått kännedom om att dessa läromedel är de mest frekvent använda läroböckerna i Religionskunskap A. Ett ytterligare argument till varför dessa fem läroböcker är relevanta för undersökningen är att de är anpassade för att motsvara de kunskap/ämneskrav som finns för religionsämnet samt att det bringar klarhet i vilket ämnesmaterial som präglar religionsundervisningen vid de kommunala gymnasieskolorna. De böcker som ligger till grund för undersökningen är Relief A+B från 1998 som är utgiven av Gleerup Utbildning AB. Läroboken presenterar världsreligionerna utifrån tre centrala teman, rit och liv, tro och etik samt kultur och samhälle. Varför den är strukturerad på detta sätt är enligt läroboksförfattarna för att det bidrar till att enklare kunna jämföra världsreligionerna emellan, men också för att läroboken är anpassad för att motsvara de kursrelaterade krav som finns vad gäller Lpo 94. Den andra läroboken är Söka svar, Religionskunskap kurs A+B från 2000 och utgiven av Liber AB. Enligt författarnas presentation av boken spelar existentiella och etiska frågor en central roll och bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Den tredje boken är Religion och sånt, Religionskunskap kurs A från 2000, utgiven av Liber AB. Boken utgår från centrala begrepp som etik och religion. Enligt läroboksförfattaren bidrar det till att ge kunskap om människors sätt att tänka och handla. Den fjärde läroboken i studiens källmaterial är Religionskunskap för gymnasiet, Kurs A från 2002 utgiven av bokförlaget Natur och kultur. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet syftar till att uppmärksamma moraliska frågor vilket författaren anser är i enlighet med de kursplaner som finns i religionskunskap. 13 Hellman, Eva, 2011 8

Den sista läroboken som utgör källmaterialet är Religionskunskap av, en mosaik från 2009, utgiven av Bonnier Utbildning AB. Enligt läroboksförfattarna är syftet med boken att skapa en lättillgänglig och modern lärobok med fokus på att beskriva hur det är att leva med en tro i Sverige och världen idag. Boken ämnar ge elever verktyg för att kunna delta i dagsaktuella samtal kring mångkultur, livsfrågor och etik. Då denna studie behandlar läroböcker och i detta fall ett större text- och bildmaterial består undersökningen av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgår från en kvantitativ bildanalys vilket bidrar till att få svar på frågan om hur ofta kvinnor är delaktiga i bildmaterialet. Bildanalysen kommer även ge svar på frågan om hur stor plats kvinnorna får jämfört mot männen i bildmaterialet. Det tredje frågan studien kommer få besvarad utifrån den kvantitativa bildanalysen är vilket innehåll/sammanhang som anses centralt där kvinnor är representerade med utgångspunkt de fem läroböckerna. 14 Kvantitativa bildanalyser är ett mycket användbart verktyg när helst man vill få svar på frågor om förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material. Det kan handla dels om hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer, dels om hur stort utrymme i tid och rum som olika kategorier får. 15 Förutom den kvantitativa undersökningen består studien av en kvalitativ undersökning och utgår ifrån en innehållsanalys. Innehållsanalyser används vanligtvis för att kvantifiera, dvs. räkna ut förekomster av en företeelse, eller finna mönster i ett material, och i detta fall i skolans läroböcker om buddhism. 16 I föreliggande studie kommer det övergripande innehållet i läroböckerna presenteras, där fokus sedan ligger på att analysera de passager där kvinnor omnämns. Innehållsanalysen kommer sedan mynna ut i en diskussion av studiens resultat som förankras i tidigare forskning för att visa på om resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning som gjorts i ämnet. Diskussionen kommer även kretsa kring att belysa bakomliggande faktorer till den plats kvinnor får i buddhismkapitlen med utgångspunkt i tidigare forskning. Studien kommer presenteras i två större avsnitt. I den första delen kommer de fem läroböckerna som ligger till grund för källmaterialet presenteras med utgångspunkt de underrubriker som gäller för böckerna. Utifrån varje underrubrik följer sedan en övergripande presentation av textinnehåll samt de centrala teman som går att finna i varje textavsnitt. Avsnitt ett kommer också innefatta presentation av bilder samt bildtext som gäller för varje 14 Esiasson, 2005, s. 220-221 15 Esiasson, 2005, s. 223 16 Bergström, Boreus, 2005, s. 43 9

lärobok. Det andra huvudavsnittet av studien består av ett resultat och analysavsnitt. Här kommer studiens frågeställningar att besvaras med utgångspunkt det textmaterial som går att finna i avsnitt ett. Analysen kommer bestå av både en kvalitativ och kvantitativ metod och utgår ifrån de analysmetoder som presenterats ovan. 6. Källmaterial/Läromedelspresentation 6:1 Söka svar Religionskunskap Kurs A & B Buddhismkapitlet i boken Söka svar består av 32 sidor och är fördelade på sex underrubriker. Dessa är 1) Buddhism den gyllene medelvägens religion på en sida, 2) Buddhas liv är den buddhistiska historiens början på fem sidor, 3) Världen sedd med buddhistiska ögon på tre sidor, 4) Vad är en människa på fyra sidor, 5) Människans livssituation på fyra sidor och 6) En vandring mot målet på nio sidor. 17 6:1.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Söka svar innehåller sju bilder där kapitlet inleds med en bild av en buddhistisk munk på Sri lanka. 18 Nästa bild är en japansk Buddhastaty med hans karakteristiska kännetecken. 19 Vidare följer en tibetansk målning med legenden om hur Buddhas mor blir befruktad av en vit elefant. 20 Den fjärde bilden är en lekmannabild med en grupp kinesiska buddhister där två kvinnor tänder offerrökelser vid ett lamatempel i Peking. 21 Sedan följer en bild föreställande Buddha, sittande vid boddhiträdet, tagen från filmen lille Buddha. 22 Den näst sista bilden är Dalai lama med en kvinna vid en föreläsning för kampanjen för mänskliga rättigheter och den sista bilden består av en grupp munkar som sitter och mediterar. 23 6:1.2 Textinnehåll I Buddhism den gyllene medelvägens religion beskrivs och förklaras buddhismens ursprung med rötterna i hinduismen. Vidare förklaras buddhismens spridning över världen samt buddhismens medelväg mellan överflöd och självförnekan. Texten förtäljer också vad som är 17 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s. 7 18 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 116-117 19 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 120 20 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 122 21 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 125 22 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 129 23 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 134, 139 10

gemensamt för alla buddhister, dvs. vördnaden för Buddha, för läran och för munkarna. 24 I Buddhas liv är den buddhistiska historiens början, beskrivs buddhismens utveckling från 500-talet f.vt och hur buddhismen sprids vidare under de efterföljande århundradena. Denna del fokuserar också på att beskriva ifall det går se Buddha som en människa eller gud. Som bakgrund till detta inkluderar författarna legenden om Buddha och hur han når insikt om nirvana. 25 Ett större avsnitt ägnas sedan åt att presentera två huvudinriktningar inom buddhism, dvs. theravada (de äldstes skola) och mahayana (den stora farkosten) som här anses vara mer öppen och folklig till sin karaktär. 26 I delen Världen sedd med buddhistiska ögon presenteras begrepp som samsara, (den cykliska livssynen) och dharmas, de beståndsdelar som är i ständig rörelse och förvandlig. Den sista delen av underrubriken behandlar buddhismens förhållande och synsätt till andra gudar och hur världen är uppdelad i olika sfärer. 27 I underrubriken Vad är en människa? behandlas människan och synen på den egna själen. Här tydliggörs vad som skiljer buddhismens anatman (icke-självet) mot hinduismens atman (självet), samt hur Buddha ansåg människor är uppbyggda. Den andra delen av underrubriken tar upp karma, och konsekvenserna av det egna handlandet samt hur människans handlande ligger till grund för återfödseln. 28 När det gäller underrubriken som tar upp människans livssituation presenteras de fyra ädla sanningarna och hur människorna är i stånd att påverka sin egen livssituation. 29 För att förklara de fyra ädla sanningarna utgår läroboken ifrån benarespredikan som Buddha håller i staden Varanasi, som då kallades Benares. Här förklaras sanningen om att allt liv är lidande, sanningen om att lidandet är livstörsten, sanningen om att lidandet upphör när livstörsten utplånas och att livstörsten upphör om man följer den åttafaldiga vägen. 30 Den sista underrubriken i läroboken Söka svar benämns som en vandring mot målet och presenteras utifrån det hjul som symboliserar den åttafaldiga vägen, vilket ska leda människan till livsvandringens mål dvs. Nirvana. 31 Läroboken beskriver den åttafaldiga vägen utifrån tre delar. Den första är strävan efter allkärlek och medlidande, och berör den buddhistiska etiken, och presenteras här i form av hur man som lekman har att förhålla sig till 24 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 119 25 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 120-121 26 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 123-124 27 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 125-126 28 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 127-128 29 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 130 30 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 132 31 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 132 11

specifika regler. 32 Boken tar också upp Tibets andlige ledare Dalai Lama som ett exempel på en person som missionerar runt i världen och förespråkar buddhismens kärleksbudskap. 33 Den andra delen av underrubriken behandlar strävan efter mental styrka och inre harmoni, vilket innebär att för att nå Nirvana krävs inte bara kärleksfulla tankar och handlingar utan också mental disciplin och ett harmoniskt inre. 34 För att illustrera detta tar boken upp en lekmans regler och betonar ytterligare fem regler som munken måste följa. Den sista delen av underrubriken är strävan efter kunskap och visdom, där det centrala ligger i att utveckla kunskap om världens beskaffenhet och livets villkor. 35 För att få den kunskapen kan en troende buddhist vända sig till munkkloster och ta del av undervisningen. Textavsnittet beskriver vad det innebär att vara munk inom buddhism samt att det också existerar nunnor inom buddhismen. 36 Det sista som tas upp i kapitlet är att beskriva vad Nirvana innebär, och att buddhismens lära ibland anklagas för att vara världsfrånvänd och ha en negativ uppfattning om människans liv. Läroboksförfattaren anser detta som missvisande och orättvist och betonar istället att vara buddhist är att hela tiden sträva mot så mycket lycka som möjligt, för så många människor som möjligt. 37 6:2 Relief A+B Religionskunskap Kapitlet om buddhism i läroboken Relief består av 17 sidor och är formerade utifrån fem underrubriker. Underrubriker är (1 Rit och liv på tre sidor, 2) Tro och etik på fem sidor, (3 Kultur och samhälle tre sidor, 4) Religion i Kina på två sidor och 5) Religion i Japan på två sidor. 38 6:2.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Relief består av tio bilder där fyra av bilderna består av buddhistiska munkar. Den första bilden är fyra munkar vid en Buddhastaty i Sri Lanka. 39 Den andra bilden är en grupp munkar som sitter vid ett par datorer. Sedan följer två bilder där ena är munkar 32 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 133 33 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 134 34 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 135-136 35 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 137 36 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 138 37 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 140 38 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. V 39 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 98 12

vid ett kloster i Burma och den andra en zen-munk som mediterar. 40 Vidare följer två bilder som symboliserar lekmän som ber vid en Buddhastaty. 41 De övriga bilderna i kapitlet besår av bilder av en stupa (relikgömma), en bild av ett hjul med åtta ekrar som symboliserar den åttafaldiga vägen och en bild på Dalai Lama. 6:2.2 Textinnehåll Som beskrivits ovan är buddhismkapitlet i Relief uppdelat i fem underrubriker där den första delen är rit och liv. I denna del beskrivs vad som ses som centrala riter för en troende buddhist och hur meditation och andlig koncentration är en viktig del inom buddhismen. 42 Vidare beskrivs hur Buddhan Sakyamuni når nirvana under bodhi-trädet, samt vilken roll munkar och kloster spelar för unga pojkar i den religiösa uppfostran. 43 I underrubriken tro och etik består den första delen av legenden om Buddha där det berättas om Siddharta Gautama och hans liv fram till Nirvana. Sedan följer läran om Buddha dvs. buddhologin. För att beskriva det använder författaren kristendomens lära om Jesus, kristologin som exempel. 44 Den resterande delen av underrubriken består av den buddhistiska läran med de fyra ädla sanningarna, och ifall det går att betrakta buddhism som en religion eller inte. Det viktigaste skälet till att betrakta buddhism som en religion anser läroboksförfattaren vara att nirvana är ett transcendent begrepp, något som övergår vår fattningsförmåga. 45 I underrubriken kultur och samhälle beskrivs de två riktningarna mahayana och teravada där teravada benämns som sydbuddhism med nära koppling till Buddhas ursprungliga lära, och mahayana som nordbuddhism vilket betonar medkänsla till medmänniskor till förlossning. 46 Texten förklarar att nunneordnar skapades tidigt där munk- och nunnelivet sågs som en förutsättning för att människan skulle nå förlossning och nirvana. 47 Den sista delen av kultur och samhälle beskriver hur buddhism kan fungera som en förstärkare av nationalkänsla med länder som Laos och Thailand som exempel. 48 40 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 101, 105, 112 41 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 102, 106 42 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 99 43 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 101 44 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 103 45 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 104-105 46 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 107 47 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 107 48 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 109 13

6:3 Religion och sånt Religionskunskap Kurs A I Religion och sånt består buddhismkapitlet av 21 sidor och presenteras utifrån tio underrubriker. Dessa underrubriker är 1) Allt är föränderligt på två sidor, 2) Allt leder till otillfredsställelse på en sida, 3) May you be well and happy på en halv sida, 4) De tre juvelerna på fem sidor, 5) Den folkliga buddhismen på två sidor, 6) Hur skiljer sig Buddha från buddhismen på två sidor, 7) Tibetansk buddhism lamaism på två och en halv sida, 8) Zen buddhism på fem sidor, 9) Fundera undersök på en sida och 10) Etiskt arbete på två och en halv sida. 49 6:3.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Religion och sånt består av 11 bilder där fyra av bilderna innehåller buddhistiska munkar. Den första bilen är munknoviser från Thailand som tränas i meditation och den andra en munk med en fantaflaska i handen. 50 De övriga två är dels ett par munkar som står vid en motorcykel och den sista visar ett par zen-munkar som mediterar i en trädgård. 51 Övriga bilder i kapitlet består av en person som studerar skrifter, den andra en stupa med beskrivning av innehåll. Sedan följer ett altare med bilder av Buddha, Jesus och Lakshmi. 52 Följande tre bilder är en kinesisk man som studerar skrifter, en målning som beskriver helvetet från en grotta i Sri lanka och två personer som utövar kung-fu. 53 Den sista bilden i kapitlet är en kvinna med blommor i sina händer i färd att utföra ett blomsteroffer. 54 6:3.2 Textinnehåll I underrubriken allt är föränderligt presenteras två av buddhismens huvudtankar. För det första betonas att allt är föränderligt och det andra att allt leder till otillfredsställelse. Allt är föränderligt förklaras i läroboken som att inget är bestående vilket gör att man inte ska fästa sig vid något då detta leder till otillfredsställelse. 55 Vidare i denna del förklaras begrepp som anatman, det vill säga. icke-självet och vad det har för betydelse inom buddhism. 56 I allt leder till otillfredsställelse beskrivs lidandet och dess nära relation till otillfredsställelse. För att illustrera detta väljer författaren att visa på skillnaden mellan kristendomens linjära livssyn och hinduismen/buddhismens cirkulära livssyn. 57 49 Ring, Börje, 2000, s. 5 50 Ring, Börje, 2000, s. 157, 162 51 Ring, Börje, 2000, s. 169, 171 52 Ring, Börje, 2000, s. 161, 163, 164 53 Ring, Börje, 2000, s. 165, 166, 173 54 Ring, Börje, 2000, s. 176 55 Ring, Börje, 2000, s. 156 56 Ring, Börje, 2000, s. 155-156 57 Ring, Börje, 2000, s. 158 14

I underrubriken May you be well and happy förklaras varför man inom buddhismen betraktar vänlighet som en god egenskap, vilket i sin tur ska resultera i att man hjälper andra människor att nå insikt om att allt är föränderligt. Läroboksförfattaren anser att det är denna del inom buddhismen som attraherar västerlänningar, dvs. betoningen på vänlighet, kärlek och samhörighet mellan människor. 58 I de tre juvelerna beskrivs vad som alla buddhister har gemensamt, dvs. tillflyktsformeln, tillflykten till Buddha, tillflykten till läran (dharma) och tillflykten till församlingen (sangha). Det första är att man intresserar sig för Buddha, sedan går man vidare till hans lära, och om man har möjlighet söker man sig till en munk- eller nunneförsamling för att praktiskt utföra läran. 59 Detta fördjupas ytterligare i kapitlet genom en berättelse om Buddhas liv, från Siddharta Gautama, till asket, och sedan till han uppnår upplysning. 60 Läran presenteras utifrån de fyra ädla sanningarna vilket sedan följs av en beskrivning av församlingen. Församlingen utgår ifrån ett munkperspektiv där förklaring ges vad som kännetecknar en munks tillvaro. Läroboken omnämner också att det existerar nunnor inom buddhism. 61 I underrubriken den folkliga buddhismen beskrivs det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan munkar och lekmän men betonar samtidigt att det råder skillnad mellan de sociala grupperna i tro och utövande. 62 Vidare beskrivs buddhism från olika delar av världen för att poängtera att det finns olika riktningar vad gäller innehåll och trosutövande. Den sista delen av den folkliga buddhismen diskuterar ifall det går att se Buddha som en gud eller inte, och om nirvana blir ett paradis eller en plats man får möta Buddha. 63 I rubriken hur skiljer sig Buddha från hinduismen beskrivs vad som är gemensamt mellan hinduism och buddhism, samt vad Buddha förändrade och la till när det gäller den egna världssynen. Centrala begrepp som samsara, karma, brahman, gudar och kastsystem diskuteras utifrån ett hinduistiskt perspektiv för att sedan flytta fokus till att förklara det utifrån ett buddhistiskt perspektiv. 64 Läroboken beskriver vidare att det som hittills diskuterats är den äldsta buddhismens huvudtankar där den folkliga buddhismen är inräknad. Den sista delen av underrubriken ägnas åt att presentera tre centrala delar i 58 Ring, Börje, 2000, s. 159 59 Ring, Börje, 2000, s. 159 60 Ring, Börje, 2000, s. 160-161 61 Ring, Börje, 2000, s. 163 62 Ring, Börje, 2000, s. 164 63 Ring, Börje, 2000, s. 165 64 Ring, Börje, 2000, s. 166-167 15

mahayanabuddhism och vad som skiljer det mot theravadabuddhism. 65 Den sjunde underrubriken i läroboken Religion och sånt behandlar tibetansk buddhism- lamaism. Här beskrivs hur buddhismen i Tibet växte fram och vann en maktkamp mot en lokal schaman i magi. Detta resulterade i att buddhistiska tankar blandades med tibetanska magiska bruk som i sin tur resulterade i tibetansk buddhism. 66 Sedan följer en diskussion om vad som kännetecknar den tibetanska buddhismen och vilken betydelse Dalai Lama har i den tibetanska buddhismen. Författaren väljer också att fördjupa diskussionen om magins betydelse för den tibetanska buddhismen. Den sista delen om tibetansk buddhism behandlar frågan om varför folk i västvärlden är särskilt intresserade av tibetansk buddhism. Den tibetanska meditationen lyfts fram som en huvudanledning till att människor i väst finner sådan attraktion för tibetansk buddhism. 67 I den åttonde underrubriken ligger fokus på att behandla zenbuddhism och vilka orsaker som påverkade att riktningen vann insteg i Kina och Japan. Munken Bodhidharma lyfts fram som betydande för den fortsatta utvecklingen på 500 evt. 68 Det resterande materialet i underrubriken beskriver olika meditationstekniker och centrala begrepp som koan och satori, samt vilket förhållande asiatiskt kampsporter som shaolin, judo och Taekwon do har till buddhism i Kina, Korea och Japan. 69 De sista två delarna av buddhismkapitlet i läroboken Religion och sånt har en fördjupande karaktär. Den första delen heter fundera undersök, där två experiment utgör huvuddelen. Experimentet består av att eleverna ska ägna sig åt värderande övningar för att utveckla förståelse kring hur Buddhas såg på att värdering och bedömning av andra människor inte leder någon vart. 70 Den sista underrubriken i boken fokuserar på etiskt arbete och har tre teman, kärlek, tillfredställelse och prostitution. Varje del innehåller text för varje avsnitt med efterföljande frågor som är tänkt för eleverna att reflektera kring. I underrubriken prostitution förklaras att prostitution är vanligt förekommande i Thailand och att många thailändska män går till prostituerade. 71 Boken beskriver att många turistländer i utvecklingsländerna är kända för sin sexindustri och sexturism. De medföljande frågorna som eleverna ska analysera kring är ifall det går göra någon koppling mellan prostitution och 65 Ring, Börje, 2000, s. 167 66 Ring, Börje, 2000, s. 168 67 Ring, Börje, 2000, s. 169 68 Ring, Börje, 2000, s. 170 69 Ring, Börje, 2000, s. 171-173 70 Ring, Börje, 2000, s. 174-175 71 Ring, Börje, 2000, s. 177 16

religion, både vad gäller Thailand och Sverige, samt ifall det någon gång är okej att prostituera sig? 72 6:4 Religionskunskap för gymnasiet, kurs A Buddhismkapitlet i läroboken Religionskunskap för gymnasiet består av 11 sidor och uppdelade i fyra underrubriker. Underrubrikerna är 1) Buddhismen på tre sidor, 2) Theravadabuddhismen på fem sidor, 3) Mahayanabuddhismen på två sidor och 4) Zenbuddhsimen på en sida. 73 6:4.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i läroboken Religionskunskap för gymnasiet består av sju bilder. Den första är en Buddhastaty och symboliserar andlig insikt. 74 Nästa bild är från ett tempelområde i Thailand och innehåller fyra unga munkar. 75 Den tredje bilden är ett hjul med åtta ekrar och symboliserar den åttafaldiga vägen. På samma sida är en bild med en buddhistisk nunna som sitter och mediterar. 76 Den femte bilden i boken består av en grupp unga pojkar med tiggarskål som får mat av en äldre kvinna. 77 De två sista bilderna i läroboken är dels en mandala från Nepal med mahayanabuddhistiska världsbilden, och den sista bilden består av en manlig bågskytt. 78 Bilden med bågskytten symboliserar djup koncentration inför sin uppgift vilket innefattar både kropp och medvetande och är centrala delar inom zenbuddhism. 6:4.2 Textinnehåll Underrubriken buddhismen börjar med att återge berättelsen om Siddharta Gautama, från tidiga år, insikten om lidandet, till upplysning och varför han kom att kallas Buddha. Underrubriken beskriver vidare om buddhismens spridning i Öst- Sydostasien från 200 fvt och tusen år framåt. Den sista delen förklarar de fyra ädla sanningarna med utgångspunkt benarespredikan och att det Buddha förkunnade då än idag är kärnan i all buddhism. 79 72 Ring, Börje, 2000, s. 177 73 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 4 74 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 35 75 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 36 76 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 38 77 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 40-41 78 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 43-44 79 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 35-36 17

Underrubriken Theravadabuddhismen börjar med att beskriva vart theravadabuddhism är som starkast vilket innefattar länder som Sri Lanka, Burma, Thailand, Laos och Kambodja. Sedan följer ett större stycke som beskriver den åttafaldiga vägen, och är uppdelade utifrån läran, moralreglerna, självkontroll/meditation och avslutas med nirvana. Varje del presenteras med centrala begrepp och betydelse samt vad budskapet/handlingen har för betydelse för en troende buddhist. 80 Theravadabuddhismdelen beskriver vidare i varje del vilken betydelse munkar och lekmän har inom buddhismen. När det kommer till munkar består innehållet av att beskriva en buddhistisk munks ägodelar samt vilka moralregler som en munk har att följa. Texten nämner att det finns nunnor inom buddhism men att de spelade en större roll förr. Idag finns bara några få nunnekloster och där lever nunnorna i stort sett efter samma regler som munkarna. 81 I texten lekmän beskrivs det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan munkar och lekmän där munkar ses som levande förebilder och lekmännen med glädje tar på sig ansvaret att försörja dem. Lekmännen har förståelse för att deras världsliga liv kommer medföra att de inte kommer nå nirvana. De hoppas istället på att återfödas till en bättre situation i nästa liv. 82 Det övriga innehållet i underrubriken ägnas åt buddhismens heliga skrifter samt förklara gudssynen inom buddhism. I underrubriken mahayanabuddhismen beskrivs den andra huvudinriktningen inom buddhism vid sidan av theravadabuddhism. Här omnämns mahayanabuddhism som mer känsloinriktad med ett rikare gudstjänstliv. Enligt läroboksförfattaren är det en anledning till att mahayana passar fler människor. 83 Boken beskriver vidare att det är främst i Kina, Korea, Japan och Vietnam som mayhanabuddhism har sitt starka fäste. De två sista delarna i underrubriken ägnas åt buddhor och bodhisattvor, och hur man inom mahayanabuddhism ser på befrielse. Förklaring ges också till varför man inom mahayanabuddhism tillber himmelska buddhor som Amitabha och vilken betydelse det har för den tillbedjande. 84 Den sista underrubriken i lärboken Religionskunskap för gymnasiet består av zenbuddhism. Här förklaras hur zen utvecklats i Japan på 1200-talet och har sina rötter i mahayanabuddhism. Enligt läroboksförfattaren är zenbuddhister inte intresserade av djupa filosofiska resonemang utan fokuserar istället på metoder för att uppnå intuitiv förståelse av tillvarons mening. 85 Några av dessa metoder är krigssporter som judo, svärdsfäktning och 80 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 37-39 81 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 40 82 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 41 83 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 42 84 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 42-44 85 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 45 18

bågskytte vilket medför att både kropp och medvetande är koncentrerade på en enda uppgift, vilket i sin tur resulterar i att det inte finns utrymme för resonerande tänkande. 86 6:5 En mosaik, religionskunskap a Buddhismkapitlet i En mosaik består av 18 sidor och är uppdelade utefter sju underrubriker. Dessa är 1) Grundtankar på sju sidor, 2) Buddhismens texter på en sida, 3) Inriktningar på fyra sidor, 4) I vardagen på två sidor, 5) Årets högtider på en sida, 6) Livets skeenden på två sidor och 7) Mer om buddhismen på en sida. 87 6:5.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i lärboken en mosaik består av 11 bilder. Fyra av dessa bilder innehåller buddhistiska munkar i olika sammanhang. Den första är vid en ceremoni med en munk i främst i ledet och de efterföljande personerna bär på en staty föreställande Buddha. 88 Följande två bilder är dels en grupp munkar vid en zenmeditation i Kalifornien samt en munk under en ceremoni vid folkets hus någonstans i Sverige. 89 Den sista bilden med buddhistiska munkar visar hur de via sina tiggarskålar får mat av en äldre kvinna. 90 Övriga bilder i kapitlet består av en Buddhastaty, en bild på Dalai Lama, två bilder på en stupa, en buddhistisk begravningsplats i Fosie kyrkogård i Malmö, en person som tänder rökelser vid ett tempel, samt en kvinna som ber vid en Buddhastaty. 91 6:5.2 Textinnehåll Den första underrubriken i läroboken en mosaik behandlar buddhismens grundtankar och vad som förenar personer som bekänner sig till buddhism. För det första betonas buddhismens nära koppling till hinduismen och det faktum att det har sina rötter i hinduism. 92 När det gäller de centrala grundtankarna inom buddhismen utgår texten från de tre juvelerna, Buddha, Dharma och Sangha. Buddha förklaras utifrån berättelsen om Siddharta Gautama och hur han når upplysning och kunskap om tillvaron. 93 Dharma, dvs. läran formeras utifrån de fyra ädla sanningarna med förklaring av centrala begrepp som samsara och anatman och deras relation till hur man som människa ska bli fri från begär och uppnå nirvana. När det kommer till Sanghan, församlingen följer en ingående beskrivning av munk och nunnetillvaron. Här 86 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 45 87 Jansson, Karlsson, 2009, s. 7 88 Jansson, Karlsson, 2009, s. 142 89 Jansson, Karlsson, 2009, s. 158 90 Jansson, Karlsson, 2009, s. 150 91 Jansson, Karlsson, 2009, s. 145, 151, 152, 154, 156, 157, 92 Jansson, Karlsson, 2009, s. 143 93 Jansson, Karlsson, 2009, s. 144-145 19

betonas att både munkar och nunnor förvaltar buddhismens lära och är delaktiga i förvaltandet av läran. 94 Texten beskriver vidare vad som präglar en munk/nunnas tillvaro samt vilka förpliktelser som munkar/nunnor har att rätta sig efter. Nunnorna är underställda munkarna och har fler regler att följa. En nunna kan inte heller uppnå en högre ställning än den lägsta munken. 95 Den sista delen i avsnittet beskriver hur pojkar och flickor spenderar en tid av sin ungdom i klostret och att en del av dem väljer att stanna i klostret för ett liv som munk eller nunna. I underrubriken inriktningar, förklaras kortfattat de stora riktingarna inom buddhism. Theravada, mahayana, tibetansk buddhism och zenbuddhism beskrivs utifrån det religiösa innehållet samt var riktningen har sin huvudsakliga utbredning. 96 I underrubriken i vardagen, är texten uppdelad i två delar. Den första förklarar buddhismens etik med utgångspunkt levnadsregler. Den andra förtäljer vad det buddhistiska templet har för betydelse för en troende buddhist. 97 I årets högtider beskrivs theravadabuddhismens centrala högtider som innefaller under ett buddhistiskt kalenderår. Högtiderna är uppbyggda kring Buddhas liv där vesak, dvs. fullmånedagen presenteras ingående. 98 Den näst sista underrubriken i läroboken en mosaik behandlar livets skeenden. Fokus för denna del är att beskriva övergångsriter som spelar en central roll i en troende buddhists liv. Från livets början, via giftermål, till död och begravning. Alla skeenden presenteras på ett mindre stycke med riten och dess betydelse för utövaren. I död och begravning förklaras hur en buddhistisk munk ser på döden och vad det innebär att dö inom buddhismen. Underrubriken förklarar också vad som skiljer ett kristet synsätt på döden mot ett buddhistiskt. 99 Den sista underrubriken är mer om buddhism, och behandlar buddhismens spridning i väst och varför riktningen vunnit mycket anhängare under den senaste 50-års perioden. Det faktorer som lyfts fram är den andliga mognanden, anspråkslösheten, enkelheten och det fredliga sinnet. Dessa faktorer har tillsammans medfört att västerlänningar ställer sig positiva till buddhismen. 100 94 Jansson, Karlsson, 2009, s. 148 95 Jansson, Karlsson, 2009, s. 148-149 96 Jansson, Karlsson, 2009, s. 150-153 97 Jansson, Karlsson, 2009, s. 153-155 98 Jansson, Karlsson, 2009, s. 155 99 Jansson, Karlsson, 2009, s. 157 100 Jansson, Karlsson, 2009, s. 158 20

7. Resultat Resultatavsnittet presenteras i två delar där resultatet från bildundersökningen utgör den första delen och textundersökningen den andra. 7:1 Bildundersökningen Utifrån de 49 bilder källmaterialet bestod av visar sig det att 26 stycken av dessa innehåller män och endast fem kvinnor. Resterande bilder i undersökningen har en könsneutral karaktär och är av varierat innehål, där de vanligaste är Buddhastatyer, olika former av stupa, dvs. Buddhareliker samt religiös konst. När det kommer till de bilder som innehåller män är 19 av dessa i munksammanhang och endast en består av en nunna. Övriga fyra bilder där kvinnor är närvarande är två av dessa i lekmannasammanhang med kvinnor som skänker mat till munkar. Resterande två är dels från en konferens för mänskliga rättigheter med Dalai Lama, och den sista består av kvinna som tänder offerrökelser i ett buddhistiskt tempel. Procent fördelade utifrån könstillhörighet på bilderna i läroböckerna Könsneutrala bilder 37% Bilder som innehåller kvinnor 10% Bilder som innehåller män 53% Vad som går att utläsa av resultatet är att kvinnor inte är närvarande i någon högre utsträckning i de bilder som presenteras i läromedlen. Att resultatet visar på stor skillnad könen emellan kan inte ses som överraskande. Tidigare forskning vad gäller kvinnors delaktighet i bildmaterial för läroböcker i religionskunskap visar på liknande resultat. I Anne Marie Berggrens studie i uppdrag från skolverket, där hon undersökt religionsböcker för gymnasiet framträder resultat som bekräftar de procentsatser som presenterats i föreliggande studie. I läroboken Människan i rymdåldern består bildmaterialet av 11 procent kvinnor, 21

manliga motiv 37 procent, och övriga 52 procent är av neutral karaktär. 101 I Tro i tid och rum är fördelningen 15 procent kvinnor, 38 procent män och 46 procent av neutral karaktär. 102 I läroboken Liv, människa och mening framträder ett liknande resultat med 11 procent kvinnor 34 procent män och 55 procent är neutrala. 103 Att resultaten skulle vara unika för bara religionsämnet verkar inte heller vara fallet. I samma studie presenterar Berggren en undersökning som är gjord på historieläroböcker om kvinnors delaktighet i bildmaterialet. Utifrån resultatet förstärks bilden av kvinnor som underrepresenterade i bildmaterialet. Undersökningen visar på att 10-15 procent av bilderna i historieläroböckerna innehåller kvinnor medan män är representerade i ett procenttal på 30-40 procent. 104 Vad som också är intressant att notera är hur kvinnorna framställs i bildmaterialet. Fyra av bilderna framställer kvinnor som underställda män eller som fromma individer utan individualitet. 7:2 Textinnehållsundersökningen Det textmaterialet som legat till grund för studiens undersökning är fem kapitel om buddhism i läroböcker för Religionskunskap A och används av Uppsala gymnasieskolor. Med utgångspunkt de frågeställningar som legat till grund för undersökningen är detta studiens resultat. När det gäller huvudsakliga innehåll som läromedlen tar upp går det att urskilja vissa gemensamma teman böckerna emellan. De vanligaste är legenden om Buddha, buddhismens rötter ur hinduism samt hur det religiösa innehållet presenteras. En del av böckerna väljer också att inkludera mindre underrubriker för att beröra buddhism i Kina och Japan. När det kommer till kvinnors delaktighet i kapitlen går det att konstatera att de är i närmaste obefintliga. Av de fem läroböcker som legat till grund för undersökningen ägnas i regel bara ett par rader i varje bok åt att beröra kvinnor. Det ska dock konstateras att berättelserna om Buddha, centrala begrepp inom buddhism, det historiska ursprunget går att ses som könsneutrala. I läroboken Religionskunskap kurs a är det enda som nämns om kvinnor att det finns nunnekloster inom buddhismen. 105 I Relief A+B består textmaterialet av 101 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 40 102 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 42 103 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 44 104 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 37, 33 105 Eriksson, Leif, 2000,s. 138 22

tre rader om kvinnor där det beskrivs att det finns nunneordnar inom Buddhism. 106 I Religion och sånt omtalas återigen nunneorden på en rad med förklaringen att det existerar nunnor inom buddhismen. 107 Det övriga material som explicit behandlar kvinnor är när det kommer till prostitution i Thailand. Här beskrivs hur turistländerna i u-länderna är kända för sin sexindustri. 108 I Religionskunskap för gymnasiet omnämns återigen att det finns nunnor inom buddhism men att de spelade en större roll förr. Vidare beskrivs att det finns några få nunnekloster kvar. 109 Den enda bok som skiljer sig mot de andra är En mosaik där kvinnor får större plats i textinnehållet. I presentationen av Sanghan använder sig författaren både av ett munk och nunneperspektiv för att förklara församlingen. Här betonas både munkar och nunnor som förvaltare av läran samt vilka regler och förpliktelser en munk/nunna har att förhålla sig till. 110 För att dra större slutsatser av det resultat som presenterats i föreliggande studie är det av intresse att inkludera mäns delaktighet i samma läromedel. Vad som framgår är att det råder stor skillnad könen emellan. I Religionskunskap A+B presenteras sanghan med utgångspunkt munkar. Men det är inte bara församlingen som utgår från sådana exempel, detsamma gäller lekmannatillvaron som presenteras med fokus på mannen. 111 Läroboken Relief A+B väljer även den att beskriva församlingen utifrån manliga exempel. Här förklaras klostrets roll inom buddhismen där munkar spelar en central plats för pojkar i dess religiösa uppfostran. 112 I Religion och sånt och Religionskunskap för gymnasiet är mönstren detsamma och går att känna igen från tidigare läromedel. Manliga exempel ses centrala i både framställning av församling och lekmannatillvaro. Värt att notera i Religion och sånt är att läran presenteras utifrån ett munkperspektiv och inte på ett könsneutralt sätt som i de andra läromedlen. 113 Den enda bok där män och kvinnor ges lika stor plats i kapitlet är den tidigare nämnda en Mosaik där texten fokuserar på både ett munk/nunneperspektiv på församlingen. 114 Detsamma gäller framställningen av lekmannatillvaron. Vad som framgår i studien när det gäller de sammanhang kvinnor finns representerade är att det ägnas någon enstaka rad åt att omnämna att det existerar nunnor. Att det är i dessa sammanhang som är de vanligaste bekräftas i Berggrens undersökning. I 106 Arlebrand, Håkan, 1998, s. 107, 110 107 Ring, Börje, 2000, s. 163 108 Ring, Börje, 2000, s. 177 109 Alm, Lars- Göran, 2002, s. 40 110 Jansson, Karlsson, 2009, s. 152 111 Eriksson, Leif, 2000,s. 138-140 112 Arlebrand, Håkan, 1998, s 103-105 113 Ring, Börje, 2000, s. 161-163 114 Jansson, Karlsson, 2009, s. 152 23