Strategi för SAKs program för landsbygdsutveckling 2011 2013
STRATEGI FÖR SAKS PROGRAM FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING Svenska Afghanistankommittén (SAK) började sin verksamhet i Afghanistan 1982 med arbete över gränsen från Pakistan in till landsbygden i Afghanistan. Till en början bestod dessa av humanitär nödhjälp inom sektorerna utbildning och hälsa. Sedan 1987 har SAK också medverkat i uppbyggnaden och utvecklingen av den afghanska landsbygden bland annat genom att stödja jordbrukssektorn, till exempel genom utveckling av en institution för test av utsäde och produktion av förbättrat utsäde. Under perioden till och med 1990-talet befann sig ett antal projekt för landsbygdsutveckling i olika stadier av framåtskridande, såsom återuppbyggnad av bevattningskanaler, etablerandet av dricksvattenbrunnar, mikrolån, plantskolor för fruktträd samt byggnation av ett stort antal skolor och kliniker. Efter att ha utvärderat kapaciteten hos ett antal afghanska enskilda organisationer valdes Coordination of Afghan Relief (CoAR) ut att ta över SAKs jordbruksprogram 2005. SAK kanaliserade finansieringen genom CoAR att användas för jordbruksverksamhet och även för att bygga upp CoAR:s organisatoriska kapacitet. Under 2011 kommer stödet till CoAR att vara helt utfasat i enlighet med den nationella policy som stipulerar att jordbruksverksamhet ska privatiseras, något som även givaren kräver. SAKs program för landsbygdsutveckling startade 2007 i samband med en omstrukturering av organisationen. I programmet sammanfördes ett antal existerande projekt som inte var del av de sektorer som SAKS tre huvudprogram (utbildning, hälsovård och funktionsnedsättning) täcker. Det gällde till exempel projekt inom vatten och sanitet, byggnation inom utbildning och hälsa, bymobilisering, stöd till jordbrukssektorn samt kapacitetsutveckling och institutionsutveckling i lokalsamhällena. SAKs åtagande som facilitator i det s k National Solidarity Programme (NSP) i Wardak fördes också till programmet för landsbygdsutveckling. Under 2008 lades en komponent om försörjningsstöd till programmet och det första inkomstgenererande projektet startade inom mattvävning. Dessa pilotprojekt har studerats ingående, vilket resulterat i att de replikerats och expanderat i liten skala under 2010. Genom en organisationsförändring 2010 överfördes komponenten kallad kapacitetsuppbyggnad och institutionell utveckling från programmet till den nya avdelningen för policy och kvalitetssäkring, eftersom denna komponent innefattas i alla program. Denna avdelning handhar organisationens metodik och inrymmer de enheter som arbetar med frågor som löper genom all verksamhet. SAKs stöd till Afghanistan har stegvis fått ett allt tydligare fokus på folkligt deltagande och verksamheten har speciellt beaktat de fattiga och särskilt sårbara gruppernas synpunkter. Under dessa år har SAK fått stor erfarenhet av att erbjuda olika slags social service till de afghanska lokalsamhällena, och ansträngt sig att stärka de lokala institutionernas kapacitet. 1 Problembeskrivning Försörjningsstöd Den stora majoriteten av Afghanistans befolkning försörjer sig på jordbruk, ofta i avlägsna och relativt underutvecklade områden. Försörjningsmöjligheterna på landsbygden är, förutom att de är utsatta för naturkatastrofer som torka, översvämningar och jordbävningar, svårt drabbade av de väpnade konflikterna, de statliga strukturernas kollaps och svag åtkomst till fungerande marknader. Till detta kommer att befolkningen på landsbygden är mycket spridd geografiskt, vilket ofta för med sig utgifter och svårigheter för att nå basala nätverk för marknadsföring och samhällsservice. 1
Det är svårt för befolkningen på landsbygden att mobilisera tillräckliga resurser för att säkerställa sin egen försörjning eller att bidra till lokala utvecklingsprojekt på ett effektivt sätt på grund av få anställningsmöjligheter. Å andra sidan visar forskning från 2004 av The Afghanistan Research and Evaluation Unit (AREU) att de flesta hushållen på landsbygden har potential för en antal olika inkomstkällor och organisationer som arbetar med utveckling rekommenderas därför att försäkra sig om att deras verksamhet stöder de olika inkomststrategier som de fattiga hushållen har och inte uppmuntrar dem att bli beroende av en enda sektor. Bevattningssystem är ett av de viktigaste elementen för matproduktion, tillväxt och utveckling av jordbruket. Dåliga bevattningssystem och brist på kunskap om jordbruksmetoder är de två viktigare hindren för jordbrukarna att förbättra sina grödor och sin försörjning. Vatten Flera års torka har orsakat en anmärkningsvärd sänkning av grundvattennivån, vilket allvarligt påverkat jordbruksproduktionen och lett till uttorkning av vattentäkter. Enligt ministeriet för rehabilitering och utveckling av landsbygden (MRRD) saknar ungefär 77% av befolkningen på landsbygden dricksvatten. Den sanitära situationen är också alarmerande. Dödligheten bland barn under fem års ålder är ca 23% och enligt hälsoministeriet orsakas ungefär hälften av dessa dödsfall av vattenburna sjukdomar som kan förhindras med större medvetenhet om hälsa, förbättrade hygienvanor och ökad tillgång till och hantering av rent vatten. Miljö På grund av naturens topografi i Afghanistan och det torra klimatet är enorma områden utsatta för jorderosion. Dåliga projekt för nyodling, överbetning och förstörd vegetation i sökandet efter brännved har lett till ökenutbredning orsakad av människor. Försaltning av jorden och vattenfyllda landområden är vanliga på slätterna. Användning av kemikalier och krigsmaskineriet har förstört ekosystemen. Könsuppdelning av arbetskraften Kvinnors och mäns roller är starkt differentierade på den afghanska landsbygden. Den offentliga sfären är männens och hemmet är kvinnornas område. I en bondefamilj ser männen efter får och getter, de plogar, skördar och tröskar grödorna. Men många av de aktiviteter relaterade till jordbruk och liknande, vilka skulle kunna vara ett sätt för kvinnor att delta i ekonomin, ignoreras på grund av kulturella barriärer. Allmänt uttryckt har kvinnor inga direkta förutsättningar såsom högre utbildning eller direkt tillgång till kapital. Trädgårdsodling involverar i allmänhet kvinnor mera än produktion av säd och fattiga hushåll kräver större deltagande från kvinnorna i inkomstbringande verksamhet än de rikare. Institutioner Såväl statsbyggande som utvecklingsarbete har sedan 1960-talet karaktäriserats av ett ganska toppstyrt angreppssätt. I allmänhet har landsbygden marginaliserats och varit politisk instabil och central politik har inte haft stor inverkan. Dessa faktorer har hållit tillbaka utvecklingen av lokalsamhällena och bidragit till brist på lokalt ägarskap i utvecklingsverksamheten. En milstolpe i utvecklingen av det sub-nationella styret nåddes i slutet av 2007 när förordningar inom ramen för det nationella solidaritetsprogrammet ratificerades. Dessa gav programmets byutvecklingsråd statusen som officiella institutioner. Råden är valda institutioner som tjänar som beslutsorgan på gräsrotsnivå och är ansvariga för genomförande och kontroll av utvecklingsprojekt. Kvinnors deltagande i råden ses som obligatoriskt och kvinnor ska uppmuntras till att vara fullfjädrade medlemmar. Närhelst detta inte är möjligt ska rådet åtminstone ha en helt kvinnlig underkommitté/arbetsgrupp. Problembeskrivning summering 2
Villkoren för att utveckla landsbygden i Afghanistan är komplexa och medför enorma utmaningar. Situationen kan summeras i följande punkter: Avsaknaden av fungerande nationella institutioner och lagstiftning har hindrat utvecklingen och konsolideringen av officiella lokala institutioner för beslutsfattande; I många år har utvecklingsinsatserna på landsbygden karaktäriserats av ett uppifrån-ochned-perspektiv, vilket haft en negativ effekt på möjligheten att bygga lokala institutioner från gräsrötterna; Möjligheten att tjäna pengar på landsbygden har påverkats negativt av de statliga strukturernas kollaps, bristfällig infrastruktur och icke-fungerande institutioner; Mobiliseringen av resurser på landsbygden har hindrats av väpnad konflikt, naturkatastrofer, långa avstånd och brist på fungerande marknader; Hög arbetslöshet gör det svårt för befolkningen på landsbygden att klara av sin egen försörjning eller bidra effektivt till utvecklingsprogram; Landsbygdsområden står inför en förödande miljökris; Tillgång till nödvändig utbildning och kapacitetsutveckling för att förbättra inkomstmöjligheterna på landsbygden har varit begränsade eller inte funnits alls; Könsmönstret i uppdelningen av arbetet på landsbygden har negativ inverkan på kvinnors möjlighet att nå jämställd status och tillgång till utvecklingsprocesser och arenor för beslutstagande; Större delen av befolkningen på landsbygden saknar tillgång till rent dricksvatten och lämpliga sanitetsanläggningar; Brist på bevattningssystem påverkar förbättringen av byars försörjning genom jordbruksverksamhet negativt. 2 Utgångspunkter SAKs långsiktiga vision är ett oberoende Afghanistan i fred där mänskliga rättigheter respekteras, samhällena på landsbygden är stärkta och alla afghaner har rätt och möjlighet till att delta demokratiskt i landets styre. SAKs mission är att stärka fattiga kvinnor, barn och män genom en kombination av tillhandahållande av tjänster, kapacitetsutveckling och påverkansarbete i genomförandet av utvecklingsprogram, huvudsakligen på landsbygden i Afghanistan inom sektorerna utbildning, hälsa, stöd till personer med funktionsnedsättning och landsbygdsutveckling. Utsatta personers rätt till livskvalitet och mänskliga rättigheter främjas inom alla sektorer av verksamheten. Sedan 2002 arbetar SAK inom ramen för ett statligt styrt utvecklings- och återuppbyggnadsarbete som stöds av det internationella samfundet. Verksamheten, policyoch strategiutvecklingen liksom SAKs organisation har anpassats till detta nya ramverk enligt två huvudspår: För det första anpassas tillhandahållandet av tjänster och relaterad kapacitetsutveckling till den afghanska statens utvecklingsplaner, i första hand Afghan National Development Strategy (ANDS), och sektorstrategier. För det andra stärks det rättighetsbaserade perspektivet på utvecklingssamarbete med betoning på mänskliga rättigheter, samt statens och det internationella samfundets skyldigheter att förverkliga alla medborgares universella mänskliga rättigheter med hänsyn till hur dessa rättigheter formuleras i islam och traditionella afghanska värderingar. 3
SAKs övergripande policydokument fastslår att all verksamhet ska karaktäriseras av principen om deltagande och demokrati. Allmänhetens deltagande ger ökad hållbarhet och effekt i utvecklingssamarbetet och gynnar samtidigt en demokratisk och social utveckling, vilket kan vara ett sätt att uppnå ökad jämställdhet. I grunden är allmänhetens deltagande en fråga om att bygga demokrati från gräsrotsnivå och förverkliga grundläggande demokratiska värderingar. Det är viktigt att förstå att användandet av begreppet demokrati inte är oproblematiskt i den afghanska kontexten. Från Sovjetunionen på 1980-talet fram till vår tid har åtskilliga aktörer dessvärre missbrukat begreppet demokrati och begått våldshandlingar i dess namn. Därför är det viktigt att SAK är medveten om detta och stöder demokrati från gräsrotsnivå genom praktiskt arbete och på så sätt fyller begreppet demokrati med positivt innehåll. SAKs utvecklingsinsatser ska utföras i nära samarbete med lokalsamhällena. Målgrupper och representanter för motparten ska uppmuntras att delta aktivt i behovsanalyser, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Detta bidrar till mera korrekta problemlösningar, engagemang, ägarskap, lärande för framtiden och hållbara resultat av verksamheten. Den nationella afghanska utvecklingsstrategin (ANDS) har identifierat landsbygdsutveckling som ett prioriterat område för landets återuppbyggnad. En sektorstrategi för jordbruks- och landsbygdsutveckling, The Comprehensive Agriculture and Rural Development (CARD), har formulerats, där fattigdomsbekämpning genom ekonomisk förnyelse är det centrala målet och snabb expansion av investeringar på landsbygden ses som en nyckelfunktion. Den afghanska regeringen har uttryckt att byråden ska få ökad betydelse i arbetet för att åstadkomma en hållbar utveckling och social förändring. Som en konsekvens uppmanas alla aktörer att i sina utvecklingsinsatser underlätta för byråden att bidra till och medverka i sin egen utveckling. Traditionellt har landsbygdsutveckling främst associerats till jordbruk. Idag betyder integrerad landsbygdsutveckling att sociala, ekonomiska och ekologiska system länkas ihop. Det i sin tur betyder att landsbygdsutveckling är nära kopplad till hållbar utveckling. För SAK finns det flera dimensioner på hållbar utveckling som är viktiga att ta hänsyn till i ett program för integrerad landsbygdsutveckling. De fyra mest centrala dimensionerna är social, ekonomisk, institutionell och demokratisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle som är stabilt och dynamiskt på lång sikt, där grundläggande mänskliga behov tillfredsställs. Ekonomisk hållbarhet betyder att långsiktigt använda mänskliga och materiella resurser på ett bra sätt. Ekologisk hållbarhet betyder att upprätthålla produktionskapaciteten hos vattnet, jorden och ekosystemen långtsiktigt och reducera de negativa effekterna på naturen och människans hälsa. Institutionell och demokratisk hållbarhet handlar om att bygga system för gemensamt beslutsfattande och genomförande. 3 Strategi 2011 2013 Med utgångspunkt i ovanstående ska programmet för landsbygdsutveckling utvecklas vidare utifrån sina erfarenheter och det man lärt från dessa. För att förbli relevant och lyhört för behov och rättigheter är det också viktigt att programmet förblir flexibelt och dynamiskt. Verksamheten ska i första hand inrikta sig på målgruppernas rättigheter och konkreta behov, samtidigt som mobilisering och kapacitetsutveckling är avgörande faktorer för långsiktig effekt och hållbarhet. Programmet avser inte att engagera sig direkt i någon form av produktion från jordbruk eller boskapsskötsel. Frånsett försöksverksamhet i begränsad skala ska bara aktiviteter som stöder andra komponenter komma ifråga såsom förbättring av viktig infrastruktur, bybaserad vattenhantering eller beredning och eller försäljning av produkter. 4
Programmet ska engagera sig i inkomstgenererande projekt som ska bidra till riskspridning som strategi för riskhantering på bynivå. Försörjningsprojekt kan till exempel omfatta yrkesutbildning, program för sparande och krediter, utveckling av små och medelstora företag liksom reparation av infrastruktur där detta är en vital komponent för ett specifikt projekt. På grund av de stora behoven kommer SAK att fortsätta att fokusera på tillgång till dricksvatten och sanitet och på byggnation/ reparation av byggnader för utbildnings- och hälsotjänster. SAK ska forma sin verksamhet så att den blir mer komplett och hållbar. Stöd till bybaserad bevattning och skötsel av vattenområden blir komplement till komponenten vattenhantering. Inom denna strategi är avsikten med hållbar vattenhantering att öka tillgången till rent dricksvatten i de områden där SAK arbetar (16 provinser), och samtidigt inrikta sig på att förbättra byarnas försörjning genom att förbättra och bygga små bevattningsprojekt. Att utveckla kapaciteten hos mirabs (vattenmästare) och vattenanvändarnas föreningar är en vital del i bevattningsprojekten. Lämpliga basvärden ska fastslås för att uppskatta tillgången till dricksvatten på landsbygden, speciellt i samband med borrning till djupare akviferer med tanke på risken att tömma djupvattenlager. Uppskattningar av vattenkvalitet (t ex salthalt och/eller föroreningar) kommer att bli mer tillförlitliga inför beslut om att gräva eller borra. Utbildning av dricksvattenanvändare ska intensifieras för att vattenkvaliteten ska bli hållbar samt för underhåll och reparationer. Fokus sätts på ökad medvetenhet och utbildning om personlig och offentlig hygien i samband med brunnsbyggen samt om underhåll av brunnen. Speciellt riktas insatserna mot kvinnor och barn, och kvinnor ska delta i beslutsprocessen då platser för brunnar och latriner väljs ut. Fokus kommer fortsatt att vara på mjuka komponenter i verksamheten inom vatten och sanitet genom att hälso- och hygieninsatser genomförs. Projekten för försörjningsmöjligheter på landsbygden syftar till att skapa finansiella resurser så att försörjningssätt skapas. En väsentlig del är att ge stöd till utveckling av affärsplaner, och betydelsen av företagarföreningar ska inte underskattas. Dessa organisationer ger möjlighet till hållbar produktion. Försörjningsprojekten är också en möjlighet till jämställdhetsutveckling. Lovande affärsverksamhet på landsbygden där kvinnor deltar bör i första hand stödjas av SAK och kvinnorna bör framhållas som tjänsteinnehavare i företagarföreningarna där båda könen deltar. Dessutom blir det viktigt att stödja familjer och samhällen med att stärka de försörjningsmöjligheter som är långsiktig hållbara, även efter att SAKs stöd upphört. Samarbetet ska förbättras med inhemska enskilda organisationer och privata företag som underleverantörer för olika projekt och aktiviteter för landsbygdsutveckling. Sådana partnerskap ska begränsas till små, framväxande lokala organisationer och innebära kapacitetsutveckling under arbetets gång. Programmet ska fokusera på att stärka institutioner på bynivå och motparter inom institutioner på subnationell ministerienivå liksom på att bidra aktivt till utveckling av policies och strategier på nationell nivå. Bra ledning, styrning av projektcykler samt planering och kontroll med målgruppens medverkan ska beaktas speciellt. Ingenjörsverksamheten ska skapa offentlig infrastruktur av god kvalitet inom SAKs programsektorer. Detta uppnås genom att förbättra befintliga strukturer eller bygga nya, vilket inkluderar skolor, kliniker, brunnar med dricksvatten och latriner. Byggande och reparation av infrastrukturer inom utbildning och hälsa förbättrar utbildnings- och hälsomiljön och leder därmed till social utveckling. Dessa åtgärder skapar också arbetstillfällen på kort sikt under byggfasen. 5
SAKs andra program kommer att medverka i planering och kontroll av utvecklingsprojekten där det är tillämpligt. Samtidigt kommer expertis och erfarenheter från programmet för landsbygdsutveckling att vara tillgängligt för de andra programmen närhelst det behövs. Utvecklingsmål för SAKs program för landsbygdsutveckling: Lokalsamhällena har fått ökad kapacitet att initiera och i stigande grad ta över ägarskapet av processen för hållbar utveckling. För att nå detta utvecklingsmål har tre strategiska mål definierats: 1. Förbättrad hälso- och hygienstatus i samhällena på landsbygden 2. Socioekonomisk utveckling stöds genom stärkta hållbara försörjningsmöjligheter 3. Stärkt civilsamhälle på landsbygden genom mobilisering av lokalsamhället Det är viktigt att betona att dessa strategiska mål är nära kopplade till och beroende av varandra. Strategiskt mål 1: Förbättrad hälso- och hygienstatus i samhällena på landsbygden För att nå det första strategiska målet avser SAK att: Identifiera och initiera projekt för vattenförsörjning och sanitet i nära samarbete med lokalsamhällena och lokala myndigheter. Utbilda lokalsamhällena i goda hygien- och sanitetsvanor Mobilisera familjer att kopiera demonstrationslatriner Mobilisera kvinnor och män att delta i projekt för vattenförsörjning och sanitet genom hela projektcykeln Bistå samhällena i att etablera system för underhåll och reparation av genomförda projekt för vattenförsörjning. Detta innefattar utbildning av pumpmekaniker. Öka medvetenheten i lokalsamhällena, inklusive hos skolbarn, om vikten av goda hygienoch sanitetsvanor genom massmedier och information till grupper. Utveckla kunskaper och färdigheter hos lokala hygienfrämjare för att de ska kunna bidra till bättre hälsa hos målgrupperna. Tillförsäkra att vattenförsörjnings- och sanitetsverksamheten är miljövänlig. Strategiskt mål 2: Socioekonomisk utveckling stöds genom stärkta hållbara försörjningsmöjligheter För att nå det andra strategiska målet avser SAK att: Identifiera och initiera infrastrukturprojekt i nära samarbete med lokalsamhällena och relevanta myndigheter Mobilisera lokalsamhällena att bidra till byggnation efter förmåga. Underlätta för samhällena och relevanta officiella instanser att etablera föreskrifter för underhåll för de tillgångar som skapats Utbilda SAKs och statsanställda ingenjörer i byggteknik och kvalitetssäkring Inkorporera förändringar av behoven i planeringen av infrastrukturprojekt (t ex tillgänglighet för funktionsnedsatta då skolor byggs och renoveras) Gradvis anpassa sig till enskilda organisationers förändrade roll genom att lägga ut byggnationsarbeten på lokala företag, baserat på en ordentlig utvärdering av deras kapacitet 6
Bistå samhällena i hantering av biologisk erosion på sluttningar Bistå samhällena i erosionskontroll genom tekniska strukturer på sluttningar Bistå samhällena i att bygga upp översvämningsskydd i flodbäddar Initiera en studie om regnvatteninsamling i Afghanistan, inklusive SAKs kapacitet inom denna sektor och andra aspekter som påverkar genomförbarheten Undersöka urinseparerring som möjlighet att tillföra gödningsmedel i jordbruket och eventuellt starta en försöksverksamhet för att testa metoden Undersöka teknologier för vinterodling med hjälp av enkel solenergiteknik och eventuellt pröva sådan teknologi Afghanistan Göra återkommande marknadsstudier och analyser av behoven av professionell kunskap, i samarbete med andra organisationer Utveckla och erbjuda yrkesutbildningar Hjälpa individer och småföretag att göra affärsplaner och att driva företagarföreningar Säkerställa att inkomstgenererande verksamhet också når de mest sårbara grupperna i samhället Strategiskt mål 3: Stärkt civilsamhälle på landsbygden genom mobilisering av lokalsamhället Notera att större delen av verksamheten inom landsbygdsutveckling har en komponent för mobilisering av lokalsamhället och därför bidrar till att stärka civilsamhället. För att nå det tredje strategiska målet avser SAK att: Arbeta med byråden som det främsta organet för mobilisering av lokalsamhället Bistå byråden i att fullt ut utnyttja sina tilldelade projektbidrag Uppmuntra bildandet av föreningar inom ramen för byråden Erbjuda lokala byorganisatörer återkommande utbildning i bymobilisering och metoder för lokalt deltagande Uppmuntra lokalsamhällena att genom byråden delta i utvecklingen och underhållet av lokala tillgångar Bygga upp kapaciteten hos medlemmarna i byråden att använda ett uppföljnings- och utvärderingssystem baserat på deltagande Organisera workshops tillsammans med SAKs övriga program för att utbyta erfarenheter av bymobilisering och byutveckling Involvera lokalsamhällena att via byråden delta i uppföljning och utvärdering av verksamheten inom programmet för landsbygdsutveckling för att utbyta erfarenheter och dra nytta av vad man lärt. Aktivera tidigare föreningar för vattenanvändare eller underlätta bildandet av nya Mobilisera familjer och samhällen på landsbygden att delta i försörjningsprojekt Bistå affärskvinnor och -män) på landsbygden med att starta företagarföreningar Stödja utvecklingen av små och medelstora företag, t ex inom manufakturindustrin eller beredning av jordbruksprodukter, bl a genom att ge utbildning i affärsutveckling Underlätta för lokala föreningar och andra grupper att finna finansiering via det nationella systemet för mikrolån. 7