Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska kolföreningar Kolföreningarna förbrukas naturligt av bakterier, bryts ner av UV-strålning och sedimenterar. Sammantaget fungerar sjöar som klarningsbassänger
Naturlig variation Årsvariation av vattenfärg i fyra halländska åar baserat på månadsmedelvärden för perioden 1972-2001. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län
Färgtal Åsnens utlopp 160 140 120 100 mg/l 80 60 40 20 0 1970 1972 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007
Färgtal Möckelns utlopp mg/l 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1979 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Färg (mg/l) Färgtal i 5 sjöar, mg/l y = 0,0057x - 137,47 R 2 = 0,4299 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Färgtal Femlingen Färgtal Möckeln Färgtal Kösen Färgtal Salen Färgtal Åsnen Linjär (Färgtal Åsnen) Linjär (Färgtal Salen) Linjär (Färgtal Möckeln) Linjär (Färgtal Kösen) Linjär (Färgtal Femlingen) y = 0,0087x - 211,14 R 2 = 0,3085 y = 0,0102x - 231,59 R 2 = 0,2023 y = 0,0052x - 111,41 R 2 = 0,0776 y = 0,0034x - 19,12 R 2 = 0,019 1968-06-11 1982-02-18 1995-10-28 2009-07-06 År
Färgtal refsjöar 1983-2003 y = 0,0009x - 20,729 R 2 = 0,0768 10000,00 1000,00 Rammsjön Farstusjön Fiolen St Skärsjön Skärlen Vrången Hjärtsjön y = 0,0328x - 877,88 R 2 = 0,1993 y = 0,0447x - 1236,5 R 2 = 0,1809 y = 0,0143x - 249,18 R 2 = 0,1214 100,00 y = 0,011x - 297,49 R 2 = 0,2011 y = 0,0029x - 79,519 R 2 = 0,3537 10,00 y = 0,0055x - 130,99 R 2 = 0,0867 y = 0,0108x - 229,26 R 2 = 0,1555 1,00 1982-02-18 1984-11-14 1987-08-11 1990-05-07 1993-01-31 1995-10-28 1998-07-24 2001-04-19 2004-01-14 2006-10-10 y = 0,0008x - 16,514 R 2 = 0,1092
Miljöproblem Minskat siktdjup Gynnar gös på bekostnad av abborre och gädda Ändrad växtzonering Födotillgång för fisk minskar Gubbslem gynnas Ökad nedbrytning med syrebrist som följd Minskat livsutrymme för fisk m m Risk för fosforläckage från sedimenten (fosfor frigörs vid syrefria förhållanden) ->övergödning, algblomning
Miljöproblem forts Ökande svårigheter och kostnader för att producera dricksvatten (~ 2 kr/m3) Lukt, smak, bakterietillväxt, klororganiska föreningar
Orsaker? Klimat Nederbördsmängden -> höga flöden->mättad mark-ytlig avrinning-> högre humushalter Temperatur -> torrare somrar??????->ökad nerbrytning i mark Markanvändning Ökad skogsproduktion -> ökade förråd av organiskt material? Dikade områden -> ökad rörlighet för humus Effekt av försurningen? Eller återhämtning? Minskat svavelnedfall -> Högre humushalter?
Sjön Bäen Kalén, V. Varför blir Skånska sjöar och vattendrag brunare?, Lst Skåne län år 2007.
Referenssjöar i Kronoberg Förändring färgtal (%) Diagramrubrik Procentuell förändring Linjär (Procentuell y = -207,09x + 0,0968 R 2 = 0,274 1,6-0,007-0,006-0,005-0,004-0,003-0,002-0,001 0 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Förändr SO4 (Mekv/l)
Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Antalet högflödessituationer ökar! Totala nederbördsmängder i SV Sverige förväntas öka Skyfallen blir fler och mer nederbördsrika Allt mer av vinternederbörden faller som regn
Vad gör vi åt detta? Fortsatt långsiktigt klimatarbete Kontakt med forskningen Lunds Univ., W. Granéli Löfgren,Wilander, SLU Sprider kunskap seminarium planeras under året Ökad uppmärksamhet inom miljöövervakningen tätare provfisken Upptagen som Väsentlig fråga inom vattendirektivsarbetet Yttrandet över Klimat och sårbarhetskommitténs betänkande vattenförsörjning, fiskenäringen
Yttrande till VM ang. väsentliga frågor inför förvaltningsplanearbetet Länsstyrelsen ser särskilt positivt på att Vattenmyndigheten har lyft fysisk planering samt ökande brunfärgning av ytvatten som väsentliga frågor. Den ökande brunfärgningen är ett miljöproblem som mycket påtagligt berör såväl vattenägare, fiskare, allmänhet, dricksvattenproducenter och turismnäringen. Brunfärgning påverkar bl.a. fiskbestånden i snabb takt och riskerar att minska regionens attraktivitet för besökare. Länsstyrelsen anser att frågan är akut och att informationsbehovet och efterfrågan på möjliga motåtgärder är stort. Länsstyrelsen konstaterar dock att ökande humushalter som beskrivande parameter på ett dåligt sätt passar in i bedömningsgrunderna för statusklassningen.
Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen är också kritisk till att frågan om ökande humushalter och brunfärgning inte nämns för Lagan och att det inte har bedömts vara något miljöproblem överhuvudtaget inom vattendistriktet. Den ökande brunfärgningen är ett miljöproblem som mycket påtagligt berör såväl vattenägare och fiskare som allmänhet, dricksvattenproducenter och turismnäringen. Brunfärgning påverkar bl a fiskbestånden i snabb takt och riskerar att minska regionens attraktivitet för besökare. Länsstyrelsen anser att frågan är akut och att informationsbehovet och efterfrågan på möjliga motåtgärder är stort. Länsstyrelsen konstaterar dock att ökande humushalter som beskrivande parameter på ett dåligt sätt passar in i bedömningsgrunderna för statusklassningen. Detta får dock inte hindra Vattenmyndigheten att förhålla sig till frågan. Länsstyrelsen förutsätter att brunfärgningsproblematiken beaktas tydligt och öppet i det fortsatta vattenförvaltningsarbetet.