Remissvar finsk kärnkraft organisationer och politiska partier

1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Peters Anna.peters@naturvardsverket.se Remissvar 2013-11-29 Ärendenr: NV-07324-13 Remissvar finsk kärnkraft organisationer och politiska partier Här har vi samlat synpunkter från svenska organisationer och politiska partier på Fennovoima Oy:s alternativa kärnkraftsreaktor vid det planerade kärnkraftverket ipyhäjoki i Finland. Mer information om remissen på www.naturvardsverket.se/finskkarnkraft Centerkvinnorna i Västerbotten Centerpartiet i Piteå och Skellefteå Greenpeace Lövångers centerparti- och centerkvinnoavdelning Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Miljövänner för kärnkraft Naturskyddsföreningen NordanSmak Norrbottens energikontor Nätverket kärnkraftsfritt Bottenviken med flera regionala organisationer Nätverket kärnkraftsfritt Bottenviken samt Naturskyddsföreningen Världsnaturfonden WWF Värmland mot kärnkraft BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

Sävar 2013-11-21 Till Naturvårdsverket Remissvar: Ärendenr NV-07324-13 Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Centerkvinnorna i Västerbotten är oroliga för konsekvenserna om en kärnkraftsreaktor byggs i Pyhäjoki. Pyhäjoki ligger endast 13mil från Västerbotten och ett eventuellt reaktorshaveri skulle få katastrofala följder för Västerbotten. Pyhäjoki skulle istället satsa på en hållbar utveckling med förnyelsebar energi. Centerkvinnorna i Västerbotten tycker att en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki INTE SKA BYGGAS. Karolina Torgilsson Eva Enqvist Ordförande för Centerkvinnorna i Västerbotten Styrelseledamot

Till Naturvårdsverket Piteå/Skellefteå 2013-11-20 Remissvar: Ärendenr: NV-07324-13 alternativ kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki, Finland Centerpartiet i Piteå och Skellefteå avger härmed följande yttrande: Vi ser med stor oro på den planerade etableringen av ett kärnkraftverk i våra kommuners närhet, oavsett val av reaktortyp. Kärnkraft som energikälla är inte långsiktigt hållbar och konsekvenserna för miljön kan bli mycket stora i händelse av en olycka. Någon slutlig hållbar lösning på förvaret av avfallet har ännu inte hittats. I Norr- och Västerbotten görs stora investeringar i vindkraft vilket tillsammans med satsningar på övriga förnybara energikällor visar på fullgoda alternativ. Upplevelsen av ren och säker miljö har stor betydelse för den snabbt växande turismnäringen i våra kommuner. Ett kärnkraftverk skulle kunna försämra detta och därmed också riskera tillväxten i dessa näringar. Vi anser därför att svenska myndigheter bör avstyrka etableringen av ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki. Centerpartiet i Piteå Centerpartiet i Skellefteå

1(1) Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen ansluter sig till nätverket Kärnkraft Bottenvikens uttalande angående kärnkraftsverksbygget i Pyhäjoki. Petra Modée ordförande Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen Se uttalandet på nedanstående sidor.

2013-11-18 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Synpunkter på miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland Ärendenr: NV-07324-13 Esbokonventionen ger oss möjlighet att ha synpunkter på detta projekt som vi känner stark oro inför. Vi anser att en nybyggnation av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i norra Sverige. Vi vädjar nu till finska politiker och till företaget Fennovoima att byta inriktning för framtida generationers skull. Vi står vid ett vägskäl - vi måste välja att bryta oss ur kärnbränslekedjan och välja effektiv, förnybar och hållbar energi som inte hotar hälsa och miljö. Att vända sig bort från kärnkraft går hand i hand med att avskaffa kärnvapen och detta bidrar till fred i världen. Stark oro Vi är många som är mycket oroliga för planerna att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki invid Bottenviken. Bara i kustkommunerna i Norrbotten och Västerbotten bor det totalt ca 345 000 invånare. Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Endast 100 km till kapellet på Malören i Kalix skärgård. Detta är inget långt avstånd för radioaktiva utsläpp att spridas med vinden eller vattnet. Kärnkraften är på alla sätt gränslös och inga gränser i världen kan stoppa radioaktivitet. Hittills har kommunfullmäktige i de fyra norrbottniska kommunerna Kalix, Piteå, Överkalix och Övertorneå alla sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet. I dessa kommuner bor det ca 66 000 människor (30 juni 2013). Från att ha levt i en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle vår livsmiljö vid Bottenvikens innanhav präglas av kärnkraftens påverkan på miljön. Förutom kärnkraftverket skulle det byggas bassänger vid kärnkraftverket där det livsfarliga högradioaktiva avfallet skulle mellanlagras i 20-40 år. Här skulle dessutom bli hantering, lagring och slutförvaring av stora mängder låg- och medelaktivt kraftverksavfall. Till detta kommer hantering och slutförvaring av avfallet när kärnkraftverket ska läggas ned. Byggandet av ett kärnkraftverk på Hanhikivi i Pyhäjoki innebär också omfattande byggnationer som byggande av: Intag och utlopp av kylvatten; Byggande av vägar, broar 1

och bankar; Byggande av hamnkaj och hamnområde samt byggande av en farled för sjötransporter. Allt detta kommer att mycket negativt påverka den världsunika miljön i Bottenvikens innanhav, kust och skärgård. Framtiden är 100 % förnybar Vi vill arbeta för en hållbar utveckling utan kärnkraft. Kärnkraften är inte någon lösning på klimathotet, det är istället energieffektivisering, smart energiteknik och olika förnybara energilösningar. De svenska reaktorerna måste snarast avvecklas - vi har bättre möjligheter till det nu än vi någonsin haft. Framtiden är förnybar och vi måste satsa på 100 % förnybar energi och ställa om till ett hållbart samhälle för kommande generationers människor och miljö. Positiva exempel finns på att det går! Här är ett exempel: Att Tyskland på ett år har byggt solceller som ger mer el per år än en stor kärnreaktor är för många lika förvånande som att Kina fick mer el från vindkraftverk än från kärnkraftverk 2012. För alla som plågats av den miljöpolitiska valfriheten att antingen förstöra framtiden med växthusgaser eller radioaktiva föroreningar ger verklighetens erfarenheter nu hopp. Tyskland har bevisat att det går att i stor skala både avveckla kärnkraft och minska användningen av fossila bränslen. Tyskland har visat att man med utbyggd förnybar energi kan både minska koldioxidutsläppen och avveckla kärnkraft. (Tomas Kåberger). Klimatförändringarna gör att vi globalt sett får räkna med flera grader varmare genomsnittstemperatur. Förändrat klimat, med därpå följande extrema variationer i nederbörd och temperatur, kommer med stor säkerhet att leda till ökad missväxt och stigande social och politisk oro. Vi står inför en mycket oförutsägbar framtid och att i detta läge bygga kärnkraft är oförsvarligt. Vi kräver att miljökonsekvensbedömningen ska innehålla vida och djupgående analyser av de förväntade klimatförändringarnas möjliga effekter på kärnkraftsanläggningens säkerhet. Nollalternativet I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges följande: Fennovoima har grundats för att bygga och driva kärnkraftverk eftersom Fennovoimas ägare anser att kärnkraft är det ur teknisk-ekonomisk och miljömässig synvinkel fördelaktigaste sättet att producera den el de behöver. Vid nollalternativet täcks Finlands ökade behov av el med import eller med hjälp av andra aktörers kärnkraftverk. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar alternativa energilösningar. Man kan inte begränsa bedömningen endast till ett nollalternativ som utgår från import av kärnkraftsel. Även alternativ med produktion av förnyelsebar el måste granskas. Dokumentation om Bottenvikens nuvarande status saknas Handlingarna har en grundläggande brist då dokumentation om nuläget i Bottenviken saknas. Vattenrecipientens nuvarande ekologiska och kemiska status, inklusive aktuell grad av föroreningar av radioaktiva ämnen och föreningar. Finns det några som helst miljöproblem med recipienten före kärnkraftverkets utsläpp? Problem såsom total utslagning av väsentliga arter i Bottenvikens näringsväv, vitmärla, kiselalgsamhälle, brist på Thiamin (B1-vitamin). I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet uppges inte någonting om det levande ekosystemet. Hur arternas mångfald och förekomst är innan ny påverkan startar. Man behandlar situationen just nu som ett nolläge, nollalternativet utan att i detalj beskriva 2

Bottenvikens ekologiska och kemiska status. Texterna handlar i stället om elproduktion, efterfrågan, arbetstillfällen o s v, ja allt annat än miljön, naturen och arterna. I ett läge då nya industrier planeras och man upprättar en miljökonsekvensbeskrivning utan redovisning av vattenrecipientens status före ingreppet kan man inte komma med jämförelser efter det att utsläpp kommit igång! I stället blir samhället ställt inför faktum när samhällets kontroller visar på negativ påverkan. Samhället med forskare och myndigheter får söka svar på om ett visst företag orsakat påverkan. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar Bottenvikens nuvarande status för att miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna bli ett beslutsunderlag som kan användas. Radioaktiv belastning i Bottenviken Östersjön är i dag ett av världens mest radioaktivt nedsmutsade hav men hur det ser ut i Bottenviken är oklart. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar den existerande radioaktiva belastningen i Bottenviken och hur den skulle påverkas av ett kärnkraftverk och lagring av högradioaktivt avfall här. Kärnkraft är inte koldioxidfri I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att Kärnkraften stöder vårt lands klimatmål eftersom den är en metod att producera elektricitet utan koldioxidutsläpp. Att kärnkraften inte innebär koldioxidutsläpp är fel. Anläggningskonstruktionen av ett kärnkraftverk med cement, stål och komplex elektronik är kolintensiv. Hela kärnbränslecykeln med uranbrytning, malning, anrikning, tillverkning och transporter är kolintensiv. Även bearbetningen av kärnbränsleavfallet är kolintensiv. Slutligen, när ett kärnkraftverk haft en livslängd på 60 år kommer avvecklingen med ännu fler kolkostnader. Många studier bekräftar att kärnkraft inte har låga koldioxidutsläpp, här är ett exempel: En studie gjord av den australiska regeringen och Sydney University, fann att kärnkraftverk släpper ut cirka 60 gram koldioxid ekvivalenter per kilowattimme eller 3 gånger så mycket koldioxid som ett vindkraftverk. Mer information finns här: http://www.resilience.org/stories/2011-07-19/nuclear-delusions# http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikaelkarlsson/2010/03/18/karnkraften-gerocksa-klimatpaverkan/ Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de koldioxidutsläpp som en kärnkraftsanläggning totalt innebär för framtiden. Bottenvikens miljö har mycket höga natur och kulturvärden Bottenvikens innanhav, kust och skärgård är en världsunik miljö med höga natur- och kulturvärden viktiga att bevara. Regionala och nationella miljömål finns antagna i Sverige för att bevara miljön. Ett kärnkraftverk skulle påverka möjligheterna att uppnå dessa mål för vår framtida livsmiljö negativt på många sätt. Det är en mycket känslig miljö med sitt bräckta vatten och sin landhöjning. Många marina arter har sin nordliga utbredningsgräns vid norra Kvarken, den grunda tröskeln mellan havsbassängerna. Landhöjningen på närmare 1 cm/år gör att nytt land snabbt bildas längs de låglänta stränderna. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Bottenvikens världsunika miljö ska bevaras. 3

Vattenströmmar och isbildning I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Terrängen på den tre kilometer långa och en kilometer breda Hanhikivi udde är jämn och mycket låglänt. De högsta ställena befinner sig på under fem meters höjd över havsytan. Jordytan i Hanhikiviområdet ligger på en höjd över havet som varierar mellan 0 och +4 meter. Samtidigt anges i Miljökonsekvensbedömningsprogrammet att På grund av den öppna kusten är sjögångens inverkan betydande. Enligt modellsimulationer (Tuomi et al. 2011,VitusLab 2012) är våghöjden vid Hanhikivi regelbundet 2 4 meter och enskilda vågor kan klart vara ännu högre. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar på vilket sätt kärnkraftverket och lagringen av högradioaktivt avfall ska skyddas mot t ex översvämningar vid möjliga extrema väderförhållanden. I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Isbildningen i Bottenvikens inre vikar börjar vanligen i medlet av november och vanlig istjocklek vid kusten i norr är 70 cm. Islossningen i Bottenviken börjar i maj. I Bottenviksområdet bildas ofta packis. Drivande is packar sig lätt då den möter ett hinder av något slag. En typisk situation i Bottenviken är att isen packar sig uppstår när den drivande isen glider mot fastiskanten. När isen packar sig mot grynnor förankras isen på bottnen och den synliga delen av packisvallen kan vara till och med ett tiotal meter hög. Detta allvarliga problem har inte alls beaktats i programmet. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar på vilket sätt kärnkraftverket och lagringen av högradioaktivt avfall ska skyddas mot de väldiga packisvallar som kan bildas och de effekter som dessa kan orsaka vid möjliga extrema väderförhållanden. Kylvattnets påverkan på Bottenvikens vatten I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Temperaturen i kylvattnet stiger i kondensorerna med ungefär 10 12 C och man planerar leda det uppvärmda vattnet tillbaka till havet vid norra delen av Hanhikivi udde via en tunnel som strandutlopp. Det uppvärmda kylvattnet sprids huvudsakligen i havets ytskikt. Det är oklart vilken påverkan som de stora mängder uppvärmt kylvatten från ett kärnkraftverk får på vattnet i Bottenviken och vad som händer vid den svenska kusten. Huvudströmmarna går norrut vid finska kusten och söderut vid den svenska. Hur påverkas den marina miljön på lång sikt? Kommer det att få negativa konsekvenser för fisket i Bottenviken och Kvarken? Kommer algblomningen att öka? Frågorna kring hur Bottenviken i sin helhet påverkas är många. Vilken påverkan skulle det bli på stationära fiskbestånd av siklöja, gädda, lake, strömming, mört, harr och abborre. Hur påverkas vandringsmönster hos fiskbestånd av t ex lax, öring, sik och nejonöga? Hur påverkas planktonsamhällets sammansättning i Bottenviken och vilken förändring kan detta leda till för fiskarter i området? Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar vilken påverkan de stora mängder uppvärmt kylvattnet skulle få på vattnet i hela Bottenviken och vad som händer vid den svenska kusten. Kalix löjrom Torneälven, Kalixälven, Luleälven och Piteälven avsätter stora mängder sötvatten i Bottenviken, världens största bräckvattenskärgård, långt över 40 miljarder kubikmeter 4

varje år. Detta begränsar siklöjans utbredningsområde längs norra Bottenvikskusten och är anledningen till att Kalixlöjrom endast kan utvinnas från Haparanda i norr till Piteå i söder. Det rena bräckvattnets låga salthalt, gynnsamma bottenförhållanden och rätt vattentemperatur, gör norra Bottenvikskusten till en unik växtplats för siklöjan. Här, och bara här, ger siklöjan ifrån sig den exklusiva och djupt gulröda kaviar som kallas Kalixlöjrom, Bottenvikens röda guld. Bara här lever de särskilda växter och organismer som utgör siklöjans basföda och ger löjrommen dess unika smak. Kalixlöjrom är Sveriges första produkt som tilldelats skyddad ursprungsbeteckning av EU. På finska sidan av Bottenviken är tillflödet av sötvatten lågt och den steniga, långgrunda botten ogynnsam för siklöjorna att leka på. Av den anledningen trålas det inte heller efter siklöja och det begränsade fisket sker heller inte för rommens skull. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar vilken påverkan som de stora mängder uppvärmt kylvatten från ett kärnkraftverk skulle få på t ex Kalixlöjrommens kvalitet och smak. Lågdosstrålning under lång tid I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Kärnkraftverket planeras och drivs så att mängderna radioaktiva ämnen som släpps ut i omgivningen underskrider de värden som fastställts i lagstiftningen och tillstånden. Utsläppen i vatten innehåller fissions- och aktiveringsprodukter samt tritium. Utsläppen i luft sker genom kraftverkets frånluftsskorsten. Kylvattnet leds tillbaka till vattendraget via kylvattenkanalen. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar kärnkraftsanläggningens utsläpp av radioaktivitet till luft, mark och vatten som kommer att ske hela tiden. Hur kommer denna lågdosstrålning under lång tid att påverka människor och miljö? Kärnkraften är farlig för allt levande Kärnkraften bygger på en föråldrad teknik där hela kedjan från uranbrytning, kärnkraftens drift och skapande av väldens farligaste avfall, är farlig för allt levande. Ny kärnkraft är vansinnigt dyr att bygga. Att avveckla är vansinnigt dyrt. Att förvara det livsfarliga avfallet för all framtid verkar omöjligt. Händer en olycka så drabbas vi alla. Men vem som ska betala är frågan? Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar hela kärnkraftskedjan från uranbrytning till slutförvar och hur detta skulle påverka människor och miljö. Uranbrytning I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Med en eleffekt på 1 200 MW förbrukar kärnkraftverket årligen cirka 20 40 ton anrikat uran som bränsle. För att producera denna mängd bränsle behövs 200 350 ton naturligt uran. I stället för naturligt uran kan man också använda upparbetat uran för att framställa bränsle. Att uranbrytning och uranutvinning för att få fram kärnbränsle innebär allvarliga miljöproblem kan ses på mycket nära håll vid miljökatastrofen i Talvivaara. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar var anrikningen av uran ska ske och om upparbetning ska ske. Fukushima och Tjernobyl I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Enligt en preliminär uppskattning kunde endast effekterna av radioaktiva utsläpp till följd av en allvarlig kärnkraftverks- 5

olycka sträcka sig utanför Finlands gränser. I samband med miljökonsekvensbedömningen av år 2008 och tilläggsutredningarna för ansökan om principbeslut år 2009 gjordes en modellering av konsekvenserna av en olycka vid kärnkraftverket. Modelleringarna visade att skyddsåtgärder för befolkningen och långvariga begränsningar i användning av mark- och vattenområden med det antagna utsläppet begränsades till en radie på 150 kilometer från anläggningen i Pyhäjoki. I Fennovoimas MKB från 2008, avsnitt 4.15 anges följande: Granskningar av allvarligare olyckor än de av INES-klass 6 är inte motiverade i miljökonsekvensbedömningen, eftersom sådana olyckor i praktiken måste vara omöjliga för att ett kärnkraftverk ska få byggnads- och drifttillstånd i Finland. Men kärnkraftens drift blir aldrig säker, det går aldrig att förutse alla risker med kärnkraften det osannolika kan alltid hända. Det är två och ett halvt år sedan det fruktansvärda och omöjliga hände vid kärnkraftverket i Fukushima i Japan. De tre härdsmältorna vid kärnkraftverket har lett till ett stort lidande för det japanska folket. Den radioaktiva kontamineringen har ökat över hela världen. Olyckorna ledde till det största utsläppet av radioaktivitet i havet genom tiderna. Mer än 160 000 människor i Fukushimaprovinsen tvingades fly strålningen. Många har blivit permanenta flyktingar som aldrig kommer att kunna återvända hem. Så Fukushima har blivit en varningsklocka för kärnkraftens långsiktiga hälsorisker och riskerna för miljön och ekonomin. Fukushima påmint oss om att kärntekniken inte kan bemästras av människan på samma sätt som Three Mile Island och Tjernobyl har gjort det. En statlig Ukrainsk departementsrapport visar att livet har förändrats drastiskt förändrats för 2,4 miljoner människor i Ukraina efter olyckan i Tjernobyl 1986. De har råkat ut för allt ifrån att fördrivas ifrån platser där generationer bott till sjukdom och då även för barnen som föddes långt senare och till död. Antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn är mångtusenfaldigt högre än normalt. Mer än 6 000 barn har på grund av Tjernobyl opererats där. Många har ändå tyvärr dött och denna cancerform är förväntad och vanlig speciellt för barn som utsatts för radioaktiv strålning. En chockerande iakttagelse är att barnen i andra generationen blir sjuka och detta utan att själva nämnvärt blivit bestrålade. Det vill säga om någon förälder deltagit i saneringsarbete etcetera, så har närmare 80 % av barnen kroniska sjukdomar medan siffran för övriga barn ligger kring 5 procent. Vid Tjernobylolyckan spreds radioaktiva ämnen med vinden över stora delar av Västerbottens län, Västernorrlands län och ner mot Gävleborgs-, Upplands- och Västmanlands län. Radioaktivitet spreds alltså långt mer än 2000 km från Tjernobyl. Än idag, 27 år efter olyckan, stödutfodras renar för att sänka bequerelhalten i köttet innan de går till slakt. Söder om Umeälven och området ner till norra Jämtland försöker man slakta före 13 november innan de har hunnit äta renlav. Renlaven som är renarnas vinterföda innehåller ibland fortfarande höga bequerelhalter. Detta medför ett merarbete för renägarna och merkostnader för alla som arbetar med rennäringen. Merkostnaderna har även drabbat skattebetalarna eftersom svenska staten ersätter renägarna både för kasserade renar och stödutfodringen. 2011 hade kostnaderna för svenska staten uppgått till över en halv miljard kronor. Renägarna själva drabbades eftersom de vistades i områden där det radioaktiva nedfallet var stort och åt mycket livsmedel innehållande höga halter. Många renägare, framförallt barnfamiljer, stödutfodrade matrenar för att komma så lågt som möjligt med bequerelhalterna. Renarnas bequerelhalter mäts ute i fält och även vid slakten. Om en ren har halter över 1300 skickas prov till Uppsala för kontroll och om resultatet då visar samma höga nivå så kasseras renen. 6

Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar bakgrunden till antagandet om att en allvarlig olycka av INES-klass 7 måste vara omöjlig för att man ska få byggnads- och driftstillstånd i Finland. Om en olycka händer I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: som ett fiktivt olycksfall granskas en olycka av klass 6 enligt den internationella klassificeringsskalan INES. Strålningskonsekvenserna samt övriga konsekvenser av olyckan bedöms inom en radie av minst 1 000 kilometer. Modellerna visade att befolkningens skyddsåtgärder och långvariga begränsningar av användning av mark- och vattenområden med det antagna utsläppet avgränsades till en radie på 150 kilometer från anläggningen i Pyhäjoki. Vi frågar oss vilka garantier Fennovoima kan lämna för att en olycka klass 7 inte händer? Är sådana garantier möjliga att utfärda? Händer en olycka så drabbas vi alla som bor i norra Sverige. Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar modellering och beräknade konsekvenser av den svåraste graden av olycka, klass 7. Generellt är kärnenergibolag idag underförsäkrade. EU utreder för närvarande var en rimlig försäkringsnivå skall ligga. Förslaget ligger på ett skadeståndsansvar upp till 1200 miljoner euro. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar vilken försäkringsnivå Fennovoima har räknat med. Kommer det att finnas pengar för att sanera och återställa de områden i Sverige som eventuellt skulle komma att kontamineras vid en olycka? Världens farligaste avfall I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Det använda kärnbränslet är mycket radioaktivt. Det förvaras i ändamålsenliga behållare och i ett tryggt lagringsutrymme tills det kan slutförvaras på sätt som är ofarligt för miljön och för människor. Landskapsplanen för kärnkraft tillåter inte slutförvaring av kärnbränsle på Hanhikiviområdet, men där får tillfälligt lagras använt kärnbränsle tills det kan föras till slutförvaringsplatsen. Lagringstiden är 20 40 år. Kärnkraften skapar världens farligaste avfall, livsfarligt i 100 000 år. Ingenstans i världen finns en säker metod för slutförvar av detta avfall. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar var avfallet skulle slutförvaras och hur det skulle transporteras till slutförvaret. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoimas långsiktiga plan för avfallshantering och slutförvaring ser ut? Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoima skulle arbeta för att avfallet inte ska kunna upparbetas till kärnvapen. I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: Vid lagringen av det använda kärnbränslet används torrlagring eller vattenbassänger. Vid torrlagring packas det använda bränslet i specialdesignade kapslar där nedkylningen sker passivt genom luftcirkulation. Kapslarna fungerar som nödvändiga strålningsskydd. Vid mellanlagring i vat- 7

tenbassänger lagras kärnbränslet i cirka 15 meter djupa bassänger där vattnet fungerar både som strålningsskydd och som kylmedium för det använda bränslet. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur den oerhört farliga mellanlagringen av det utbrända kärnbränslet skulle lösas. Om kärnkraftverket skulle vara i drift i minst 60 år så innebär det att det livsfarliga avfallet skull komma att finnas på Hanhikivi i minst 100 år. Hur skulle säkerheten för detta säkras då ingen vet hur samhället ser ut om 100 år? Hur skulle avfallet skyddas från t ex översvämningar, klimat förändringar, jordbävningar, olyckor? Kopplingen kärnkraft - kärnvapen Kärnkraft och kärnvapen bygger på samma teknik och kärnkraft är en förutsättning för kärnvapen. Ryska Rosatom är en stor statlig koncern med en skrämmande blandning av företag inom kärnkraft, kärnbränsle, kärnvapen, uranbrytning, anrikning, strålsäkerhet och forskning. Med en nära koppling mellan företagsledarna och makten i Kreml blir det är oklart var företaget slutar och staten börjar. Att Rosartom nu skulle bli den enskilt största ägaren i Fennovoima och samtidigt leverera reaktorn till kärnkraftverket är djupt oroande. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur insynen i Fennovoima skulle komma att lösas. Sociala effekter Från att ha levt i en kärnkraftfri zon i norra Europa skulle vår livsmiljö vid Bottenvikens innanhav präglas av kärnkraftens påverkan på miljön. Livskvaliteten skulle påverkas starkt negativt. Många människor känner en legitim oro inför att bo nära ett kärnkraftverk. Denna rädsla grundar sig på det faktum att kärnkraftsolyckor har skett, och med säkerhet kommer att ske även i framtiden. Framtidstro och hopp, vilket är grunden för en bygds utveckling, riskerar att försvinna. Vi är övertygade om att etablering av ett kärnkraftverk vid Bottenviken skulle påverka möjligheterna till giftfritt jordbruk, rennäring, natur- och kulturturism, yrkesfiske, fritidsfiske mm negativt. Vid en olycka med radioaktivt utsläpp är förstörelsen tydlig och direkt, men även indirekt kan tillväxtpotentialen urgröpas, då framtidstron hos många rubbas och därmed viljan till nyetableringar och investeringar minskar. Kalix kommun uttrycker detta väl i sitt fullmäktigebeslut: Att aktivt ta ställning mot alla planer på utbyggnad av kärnkraftsanläggningar i vårt närområde. Kärnkraft är igen förnyelsebar energiform och lämnar stora miljöskulder till kommande generationer. En utbyggnad av kärnkraft i vårt närområde strider mot vår regionala och kommunala utvecklingsplan, där vi aktivt tar ställning för att värna och bevara våra unika miljöer. Ett kärnkraftverk i vårt närområde skulle också minska möjligheterna att attrahera företag och människor att etablera sig i vår kommun. Den snabbt växande natur- och kulturturismen grundar sin verksamhet på att området har ren och oförstörd natur. I Norrbotten och Västerbotten har vi Sveriges fyra nationalälvar, nio nationalparker och ca 600 naturreservat som är skyddade. Nationalparken Haparanda Sandskär ligger endast ca 100 km från Hanhikivi. Allt detta är en ovärderlig skatt för regionen och utgör en mycket viktig tillväxtfaktor. Men ett kärnkraftverk i närområdet, med tillhörande uranbrytningsområden, transporter av farligt gods mm skulle på ett dramatiskt sätt undergräva förutsättningarna för denna verksamhet. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de sociala effekterna av byggandet av ett kärnkraftverk med lagring av högradioaktivt avfall på Hanhikivi i Pyhäjoki. 8

Detta är ett gemensamt svar från: Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken, Lena Lagerstam, kontaktperson för nätverket Naturskyddsföreningen Norrbotten, Lars Andersson, styrelseordförande Naturskyddsföreningen Västerbotten, Ingegerd Saarinen, styrelseordförande Naturskyddsföreningen i Kalix, Birgitta Landberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Luleå, Anna-Lena Alainentalo, ordförande Miljöpartiet Luleå, Malene Jensen, ledningsgruppen Connect Japan, Lena Lindahl, företagschef Sustainable Sweden Association, Lena Lindahl, styrelse- och Japan representant Jonas Brännberg, gruppledare Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå kommunfullmäktige Göran Öhman, Miljönämndens ordförande i Luleå Nordansmak handelsplats, Per Holmqvist verksamhetsansvarig 9

10

1 http://flexrisk.boku.ac.at/en/evaluation.phtml 2 Märkbar = minst 0,05% risk att utveckla dödlig cancer på grund av exponering för en frisk vuxen man.

3 Se tex YLE 24/1 2012 Posiva: No room for Fennovoima waste in nuclear cave : http://yle.fi/uutiset/posiva_no_room_for_fennovoima_waste_in_nuclear_cave/5295682 4 Posiva ansökte om tillstånd till uppförande av Onkalo år 2012, men misslyckades med att inkludera korrekt dokumentation relaterad till den långsiktiga säkerheten. Se t.ex. STUK 2013/04/23: Den första etappen avslutades i den officiella behandlingen av Posivas ansökan om byggnadstillstånd. 5 Se tex Pöyry 2010: Wind Energy and Electricity Prices : http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/reports/meritorder.p df

6 Den finska kärntekniska tillsynsmyndigheten har redan antytt detta. Se t.ex. YLE 2013-08-21: Myndigheter efterfrågar säkerhetsuppgradering av plan för kärnkraftverk. http://yle.fi/uutiset/authorities_demand_safety_upgrade_for_nuclear_plant_plan/6786786 7 Förbränning påverkar mängden aktivitet i bränslet under och efter användning medan MOX betyder att bränslet innehåller en ökad mängd radiotoxiskt plutonium.

Lövånger 2013-11-20 Till Naturvårdsverket Remissvar: Ärendenr NV-07324-13 Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Centerpartiet och Centerkvinnorna i Lövångersbygden anser att den negativa påverkan på miljön på den svenska sidan blir oacceptabelt stor, vid ett radioaktiva utsläpp vid en eventuell kärnkraftsolycka i Pyhäjoki. En olycka skulle ge stora konsekvenser på djur- och växtliv i och runt Bottenviken, det skulle under överskådlig tid göra det omöjligt att leva och bo i kustområdet i Norra Västerbotten. Planerna på ett nytt kärnkraftverk skapar stor oro längs hela kusten. För en hållbar utveckling ska man istället satsa på förnyelsebar energi! Lövångerbygdens Centerparti- och Centerkvinnoavdelningar protesterar därför mot byggandet av ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki. Tore Gabrielsson, ordf. Lövångerbygdens Centerpartiavdelning Gunilla Hedlund, ordf. Lövångerbygdens Centerkvinnoavdelning

2013-11-19 Ärendenr: NV-07324-13 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland: Synpunkter på Fennovoimas program för miljökonsekvensbeskrivning Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, vill i samrådet enligt Esbokonventionen framföra synpunkterna i den bifogade samrådsinlagan som skickats till det finska arbets- och näringsministeriet (bilaga 1). Inlagan innehåller kommentarer till det program för miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram av finska bolaget Fennovoima i sin planering för att bygga en kärnkraftsreaktor i Pyhäyoki i Finland. MKG konstaterar att Fennovoima har en mycket svag plan alls för ett slutförvar av använt kärnkraftsbränsle. Företaget har inte lyckats att ansluta sig till det slutförvarsprojekt för använt kärnbränsle som andra kärnkraftsägare driver genom företaget Posiva. Därmed vill bolaget få ett tillstånd att bygga en kärnkraftsreaktor utan att ha en tillgänglig metod för att slutförvara avfallet från reaktorn. Ett sådant agerande sågs som acceptabelt på 1950-talet när den kunskap inte fanns om hur svårt det är att finna en acceptabel lösning för slutförvaring av kärnavfall. Att göra samma sak i det tjugonde århundrandet, men den kunskap som finns idag är helt oacceptabelt. MKG påpekar dessutom att även om Fennovoima skulle kunna ansluta sig till Posivas projekt så är projektet en kopia av det svenska KBS-projektet. Det pågår en prövning av en ansökan från kärnkraftsbolaget SKB att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark enligt metoden. Den pågående prövningen är fortfarande i kompletteringsfasen och et finns betydande krav på kompletteringar av ansökan. MKG menar att det saknas ett vetenskapligt underlag för att metoden kommer att fungera och att det därför finns en betydande riska att ansökan inte ges tillstånd. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) Norra Allégatan 5, 413 01 Göteborg Org nr: 802420-8384 Tel: 031-711 00 92, Fax: 031-711 46 20 www.mkg.se

MKG konstaterar att om kärnavfallsbolaget SKB inte får tillstånd att använda KBS-metoden kan inte Posiva gå vidare med sitt projekt Slutligen observerar KG att den slutförvaring av kortlivat radioaktivt avfall som Fennovoima planerar inte innebär användning av bästa möjliga teknik. Slutförvaret är för grunt och placerad vid kusten. En optimal placering av ett slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall är på ett större djup i ett inströmningsområde för storregional grundvattenströmning i en inlandlokalisering. Bästa hälsningar, Johan Swahn kanslichef, MKG 070-467 37 31 johan.swahn@mkg.se Bilaga: Opinion regarding the revised environment impact statement programme for the planned Fennovoima nuclear power plant at Pyhäjoki, letter from MKG to the Finnish Ministry of Employment and the Economy, November 19th, 2013 2

Bilaga 1 November 19th, 2013 To: Ministry of Employment and the Economy Attn: Mr. Jorma Aurela jorma.aurela@tem.fi Copy: Ministry of the Environment Attn: Ms. Seija Rantakallio seija.rantakallio@ymparisto.fi Opinion regarding the revised environment impact statement programme for the planned Fennovoima nuclear power plant at Pyhäjoki MKG, the Swedish NGO Office for Nuclear Waste Review, would like to make the following comments regarding the revised environmental impact assessment programme for a nuclear power plant at Pyhäjoki as presented by the company Fennivoima: 1. Before a decision to build a new nuclear reactor is taken there has to be an assurance that the nuclear waste from the reactor can be managed in a long-term environmentally acceptable and a sustainable way. Special care has to be taken in the assessment of the plans to manage the spent nuclear fuel from the reactor. A decision to build a new reactor should in the 21st century not be taken before there is an assurance that there is an acceptable method and site available for final disposal of the spent nuclear fuel. To do so was seen as acceptable in 1960 with the limited understanding at that time of the difficulties involved. Today we know different. MKG has in the presented EIA programme found very little information on how Fennovoima intends to manage spent nuclear fuel and other nuclear waste. The environmentally long-term safe management and disposal of nuclear waste is the biggest challenge when planning for the use of nuclear power. It is clearly unacceptable that the project is not better prepared for this challenge. Fennovoima has so far not been able to get an agreement to be allowed to join the ongoing Posiva spent fuel disposal project in Olkiluoto. But even if the company succeeds to do this it is uncertain whether Posiva can proceed with the construction of a repository for spent nuclear fuel. MKG Swedish NGO Office for Nuclear Waste Review Norra Allégatan 5, SE-413 01 Göteborg, Sweden Phone: +46 31 7110092, Fax: +46 31 7114620 Web: www.mkg.se

2. The Finnish plan for final disposal of spent nuclear fuel that is proposed by Posiva is a copy of the Swedish plans developed by the Swedish nuclear industry. An application for a license by the Swedish nuclear waste company SKB to build a repository using the KBS method at the Forsmark nuclear power plant was submitted in March 2011. The application is under parallel review by the Swedish regulator, the Swedish Radiation Safety Authority and the Swedish Land and Environmental Court. The review is still in the phase where an evaluation is made what additional material has to be added to the application in order to make a final review possible. So far the regulator, the Swedish Council for Nuclear Waste, a number of other reviewing bodies, including MKG, have found a very large number of issues that are not covered well in the application. Among the most important is the lacking scientific evidence that the artificial barriers of copper and clay will behave as predicted in the repository environment. Other issues concern the coverage of alternative methods and sites, how the repository can withstand the forces of repeated ice ages, risks for intentional intrusion into the repository, and the threats to the very sensitive nature in the Forsmark area. There are therefore still difficult questions to answer regarding the long-term environmental safety of the method. It is not at all certain that the application will be approved. 3. The Finnish program for disposal of spent nuclear fuel as presented by Posiva is totally dependent on a positive development of the Swedish programme for spent fuel management. The uncertainties in the development of the Swedish nuclear waste programme need to be taken into account in the environmental impact assessment for a nuclear reactor in Pyhäjoki. 4. It is the opinion of MKG that the plan presented in the environmental impact assessment programme for management and final disposal of short-lived radioactive waste does not represent the best available technology. A relatively shallow repository at a coastal site will not have an acceptable safety case. An optimal solution for short-lived radioactive waste would be a deeper repository in a recharge area for regional groundwater flow at an inland location. This comment is also submitted to the Swedish contact point for consultation according to the Esboo Convention. Best regards, Johan Swahn Director, Swedish NGO Office for Nuclear Waste Review, MKG Mobile: 70-467 37 31 E-mail: johan.swahn@mkg.se 2

Bua 20 november 2013 Miljövänner för kärnkraft - Grundad 1988 - NATURVÅRDSVERKET Avdelningen för genomförande 106 48 Stockholm Attention: EGON ENOCKSSON Ärendenummer NV-07324-13 ESBO-samråd Miljökonsekvensbedömningprogram för alternativ kärnkraftreaktor i Pyhäjoky Miljövänner för kärnkraft, MFK, har som ideell och opolitisk organisation fått möjlighet att avge yttrande om ovan rubricerade program och vill framföra följande synpunkter: Den planerade reaktorn i Pyhäjoki är en mindre reaktor än den Olkiluoto III som föreningen uttalat sig om tidigare och har lägre effekt än vad som vanligen projekteras numera. Den planeras med rysk entreprenör med modern västerländsk standard. Ryssland är numera en stor aktör på den internationella marknaden med betydande erfarenhet - de lider dessutom inte av den beslutsångest och diskontinuitet som mer karakteriserat Areva-Siemens-samarbetet i Olkiluoto, som ju också är en större reaktor. Med tanke på att Finland har en hel del torv i sin energimix, kan detta tillskott av el vara gynnsamt för miljö och klimat. Det ger också Sverige en backup för baskraften ett torrår men även större möjligheter att dels reservera vattenkraft som back-up till den i Norrland snabbt utbyggda vindkraften, dels att exportera ett överskott, allt vid tillfällen när det går att ta bra betalt. Med tanke på samarbetet inom Nordpool blir denna marknad som också omfattar Baltikum mer diversifierad och mindre beroende av ryska elleveranser; Finland är i nuläget beroende av el från äldre ryska verk. Det bör noteras är att finska strålskyddsmyndigheten STUK har internationellt renommé och har redan god erfarenhet av den reaktortyp som planeras, dvs. den ryska tryckvattenreaktorn VVER, som redan finns i Lovisa. Finland har ett långt framskridet program för att ta hand om (eller tillvarata) det som traditionellt har kallats avfall. Norden är världens tionde största ekonomi och beroende av en väl fungerande miljöoptimerad elförsörjning. En komplettering med ny finsk kärnkraft kan förväntas ge värdefulla bidrag till en väl fungerande elmarknad i Nord-och Östeuropa med minskande fossila inslag - inte en självklarhet i en tid när Japan överger sitt klimatåtagande och Tyskland öppnar nya och stora brunkolseldade verk. Det finska kärnkraftsprogrammet har en mer solid kontinuitet än det svenska eftersom det ständigt har underhållits optimalt och alltid haft hög leverenssäkerhet. Det har också betydelse för att upprätthålla "humankapitalet" som kanske är det allra viktigaste. Miljövänner för kärnkraft anser därför att planen för miljökonsekvensbedömning för den nya reaktortypen är tillfyllest och har inget därutöver att erinra. Carl Erik Magnusson Ordförande i Miljövänner för kärnkraft Adress: E-mail/hemsida Box 83 Tel: 0739 678 908 Postgiro: 1 33 74 4 mfk@mfk.nu 432 06 Bua Org.nr: 849600 6126 http://www.mfk.nu

Ärendenummer: NV-07324-13 Stockholm 2013-11-21 Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Naturvårdsverket 106 48 Stockholm registrator@naturvardsverket.se Kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland: Synpunkter på Fennovoimas program för miljökonsekvensbeskrivning Naturskyddsföreningen ställer sig i sak bakom det remissvar som inskickats av Nätverket kärnkraftsfritt Bottenviken tillsammans med en rad andra organisationer, däribland flera berörda lokalföreningar inom Naturskyddsföreningen. Punkter där Naturskyddsföreningen i likhet med ovanstående organisationer finner brister i MKB-programmet är bland annat: Avsaknad av analyser av effekter på säkerheten av de förväntade klimatförändringarna med ökade fall av extrema väderhändelser och möjligt ökat vattenstånd Avsaknad av ett nollalternativ med alternativa energilösningar, då främst baserad på förnybar energi Analys av Bottenvikens nuvarande status och radioaktiva belastning för att kunna använda MKB:n som beslutsunderlag och jämförelsereferens Beräkning av koldioxidutsläpp och andra miljöeffekter från anläggningens hela livscykel. Att anta nollutsläpp på livscykelbasis samt bortse från miljöpåverkan i andra steg, tex uranbrytning och upparbetning, ger inte en rättvisande bild av den totala miljöpåverkan. Redovisning av hur kärnkraftverket och mellanlagringen påverkas av extrema väderhändelser, extrem kyla och packisvallar. Ett misslyckande med att ta med Bottenvikens världsunika miljö i beaktande och visa hur man ska bevara den, bland annat med avseende på påverkan från uppvärmt kylvatten i närmiljön Analys av påverkan på närliggande miljöer och närboende av eventuell kontinuerlig lågdosstrålning Avsaknad av konsekvensanalys av en olycka av INES-klass 7, alternativt en redovisning om varför man antar en sådan omöjlig. Dessutom bör redovisas hur eventuell sanering efter olyckor skulle gå till och vad det skulle kosta och hur kärnkraftverket avser försäkra sig för dessa händelser.

Naturskyddsföreningen ställer sig även bakom yttrandet från MKG angående bristen på uppvisande av en plan för slutförvar av använt kärnbränsle och anser det oacceptabelt att bygga en ny kärnkraftsreaktor utan att ha en lösning för slutförvar av bränslet. Även gällande förvaringen av kortlivat avfall håller Naturskyddsföreningen med MKG om brister i den lokalisering och teknik som valts avseende att förvaret placerats för grunt och för nära kusten. Mot bakgrund av de väntade ökningarna av extrema väderhändelser som väntas innan slutet av detta decennium är det rimligt att en bedömning av konsekvenserna av översvämningar, ökade havsvattennivåer och extrema väderhändelser görs. Stockholm den 21 november 2013 Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande Anna Wolf Sakkunnig energi 2

Till Naturvårdsverket och finska myndigheter, politiker och allmänhet Med anledning av Naturvårdsverkets uppmaning till Samråd om ny kärnkraftsreaktor i finska Pyhäjoki och Esbokonventionen vill NordansSmak kraftfullt protestera mot alla planer på ny kärnkraft. Kärnkraft och fossil energi passar inte in i framtidens samhälle. Vi kommer att med alla fredliga medel göra allt som står i vår makt för att stoppa kärnkraften var i världen den än finns eller planeras. Bakgrund NordanSmak är en regional handelsplats för närproducerade, ekologiska och rättvisemärkta livsmedel. Handelsplatsen har närmare 100 lokala leverantörer och flera hundra registrerade kunder och vi har hela Norrbotten och norra Västerbotten som verksamhetsområde. För att Ni ska förstå NordanSmaks kraftfulla motstånd mot en kärnkraftsanläggning i Pyhäjoki vill vi bara dela med oss av inledningen till vårt framtidsdokument: Välkommen till Framtiden Projekt Omställning Norrbotten november 2013 Det ringde en handläggare från Arbetsförmedlingen i Luleå. Har ni på NordanSmak en sysselsättningsplats för en kille som befinner sig långt från arbetsmarknaden? Det var inte första och antagligen inte sista telefonsamtalet med erbjudande om sysselsättnings- och arbetsträningsplatser som NordanSmak tar emot. På denna inledande förfrågan om sysselsättningsplats svarade vi naturligtvis ja. Killen plockar numer ekofrukt i lådor till våra företagskunder och håller en fantastisk ordning i kyl- och svalrummen i butiken. Samtidigt som vi skapar sysselsättningsplatser finns en arbetslinje och en dröm om full sysselsättning. En vision om noll procents arbetslöshet. Men det finns också en strävan i företag, kommuner, landsting och hos andra offentlliga arbetsgivare att rationalisera och effektivisera. Hur många hål i marken vi än gräver upp i vår jakt på malm och mineraler så ökar inte sysselsättningen för människor om det är robotar vi skickar ner i gruvhålen. Om en ensam förare i en skogsmaskin kan fälla tusentals träd så ökar ju detta inte sysselsättningsgraden i skogen eller i pappersbruken om tillverkningsprocessen är rationell och styrs av en eller två personer framför bildskärmar i ett kontrollrum. Drömmen om evig tillväxt och full sysselsättning är kanske bara en dröm. Tillverkningsindustrin kan ha nått sin topp på samma sätt som vi ser peak oil och peak fosfor passera förbi i vetenskapsrapporter och i media.

Tänk om vi måste tänka om. Tänk om det är dessa utslagna personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden som är vår framtids hjältar. Om det är de, som ofrivilligt lärt sig leva i knapphet med små eller inga resurser, de som inte har råd att flyga till Thailand eller konsumera sig själva till döds, som måste bli våra förebilder. Låt oss leka med tanken Låt oss leka med tanken att klimatkrisen är verklig. Låt oss leka med tanken att vi måste ställa om i våra huvuden och våra konsumtionsmönster. Att vi måste lära oss att leva med mer knappa resurser. Att vi måste äta mer närproducerat och ekologiskt än åksjukt och besprutat. Att vi måste minska vår materiella tillväxt och istället söka tillfredsställelse i att bara finnas till, för oss själva och för varandra I denna Omställning vill NordanSmak vara drivande och därför ställer vi hela företaget med personal och allt till förfogande. Vi vill välkomna framtiden och vara drivande i projekt Omställning Norrbotten. Vill Ni? Nej till kärnkraft och kärnvapen Vårt sedan länge cementerade motstånd mot kärnkraft grundar sig i att ingen del av kärnbränslecykeln är säker. Kopplingen kärnkraft kärnvapen är uppenbar. Uranbrytningen slår undan fötterna för flera av världens ursprungsbefolkningar. Urangruvor som bland annat förgiftar grundvattnet gör det omöjligt för dem att leva som de gjort sedan urminnes tider. Driften är långt från säker och Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima visar att människan inte klarar av att hantera kärnkraftstekniken. Att kostnaderna för katastroferna dessutom inte bärs av kärnkraftsbolagen utan lastas över på samhället visar att kärnkraften måste stoppas omedelbart före nästa olycka är ett faktum. Avfallsproblemet är inte löst och alla negativa följder av vårt sätt att leva lastas över på, och ärvs av våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Framtiden är förnybar Som tydligt framgår av vår framtidsvision så är det inte tillväxt, energislöseri och tekniska kärnkraftskonstruktioner som är lösningen. I vår framtid finns inte plats kärnkraft, olja eller fossilgas. Vår framtid bygger istället på minskad materiell tillväxt, social samvaro och utveckling av energisnåla lösningar samt miljövänlig lokal livsmedelsförsörjning. Låt oss därför istället bygga en hållbar framtid. Låt oss producera mera ekologiska livsmedel. Låt oss minska sårbarheten och öka självförsörjningsgraden. Låt oss nyttja de unika förutsättningar som finns i Norrbotten och norra Finland för ekologisk odling. Låt oss bli den region i världen där vi vårdar och bevarar våra ursprungsgrödor. Låt oss bli en fröbank och låt oss framförallt slippa radioaktiva utsläpp och låt oss slippa leva med hotet om en kärnkraftskatastrof på andra sidan av Bottenviken. För Handelsplatsen NordanSmak genom Per Holmqvist +46 70-362 30 18 per@nordansmak.se

Naturvårdsverket 10648 Stockholm REMISS NV-07324-13 Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Remissvar angående inriktning och avgränsning av MKB Nenet, Norrbottens energikontor AB, är ett regionalt energikontor ägt av kommunerna och landstinget i Norrbotten med verksamhet i Norrbotten och Västerbotten. Med hänvisning till nollalternativet, i Fennovoimas miljökonsekvensprogram för ett kärnkraftverk, september 2013, vill Nenet meddela följande. Nollalternativet innebär, enligt programtexten, att man låter bli att genomföra Fennovoimas kärnkraftsprojekt för att istället täcka Finlands ökade behov av el med ökad import eller med andra aktörers kraftverksprojekt. Nenet har i samverkan med bland andra Luleå tekniska universitet gjort en sammanställning av de lokala tillgångarna av förnybar energi i 21 av 29 kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Resultatet presenterades 2012, inom ramen för projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv, http://www.nenet.se/projekt/avslutade-projekt/nveko), d v s fyra år efter den MKB som utfördes 2008 i syfte att granska fyra alternativa förläggningsorter för det finska kärnkraftverket. Bakom beräkningarna står Joakim Lundgren, LTU (Luleå tekniska universitet), tekn Dr, Lektor vid Avdelningen för energivetenskap, Civ ing, och Kjell Skogsberg, Nenet, tekn Dr, Civ ing Kort sammanfattning av resultatet De sammanlagda energipotentialerna, utöver de 42 TWh per år som de 21 kommunerna använder i dag, uppgår till omkring 100 TWh utifrån relativt moderata uppskattningar. De största kvantifierade potentialerna står vindkraft (43 TWh, baserat i huvudsak på befintliga vindkraftsplaner och vindkraftsinitiativ), trädbränslen (9.4 TWh inom 40 år), vattenkraft (2.9 TWh, bl a tack vare ökade nederbördsmängder p g a klimatförändringarna) och spillvärme (1.6 TWh) för. Potentialen för naturvärme och naturkyla (värme av låg temp i luft, mark och vatten samt vinterkyla) har inte kvantifierats på kommunnivå men uppskattas till mer än 40 TWh. I dessa siffror har vi inte skiljt på elenergi och energi i form av värme eller kyla. Men om vi enbart ser på elen så kan den potentialen direkt sägas vara omkring 46 TWh (43 TWh vindkraft + 2.9 TWh vattenkraft). Till det kan t ex läggas resultatet av den planerade vindkraftsatsningen i Markbygden som väntas ge omkring 10 TWh el. Att den siffran inte finns med i potentialen för de 21 kommunerna beror på att Piteå kommun och Älvsbyns kommun inte deltog i NV Ekoprojektet. Det ger en sammanlagd potential för förnybar el från vindkraft på över 50 TWh. Nenet har gjort en grov uppskattning av den sammanlagda potentialen för el från kraftvärme i de 21 NV Ekokommunerna, förutsatt att alla befintliga värmeverk görs om till kraftvärmeverk och att småskalig biokraftvärme byggs ut i alla tätorter som inte har fjärrvärme i dag. Den sammanlagda potentialen för el från ny kraftvärme blir i så fall 1.5-2.0 TWh. Det finns också potential för någon eller några TWh solel, helt beroende på hur stora ytor som täcks med solpaneler. Totalt ger detta en potential för cirka 55 TWh el. Därtill bör läggas potentialen för effektivisering samt utbyte av elvärme mot annan sorts uppvärmning vilket kan frigöra ytterligare TWh el för leveranser inom eller utom regionen. Om vi antar att de åtta kommuner i Norrbotten och Västerbotten som inte deltog i NV Eko-projektet har motsvarande potentialer som de 21 NV Eko-kommunerna så uppgår den totala outnyttjade potentialen för el från regionen till uppemot 70 TWh el. Denna potential beskriver endast regionens skafferi av energitillgångar, utan hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna i de enskilda fallen. Nenet säger inte att hela den potentialen bör byggas ut, men tycker att det är viktigt att den finns med i bedömningen av nollalternativet, eftersom den innebär framtida möjligheter till ökad elexport till Finland från norra Sverige. Sannolikt finns även motsvarande energiresurser på den finska sidan, men Nenet vet i dag inget om vilka mängder det handlar om. Med vänlig hälsning Fred Nordström VD Nenet, Norrbottens energikontor AB Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l 972 41 Luleå l Tel 0920-200 260 Org.nr 556 595 9151 l bg 5587-8011 l www.nenet.se