AM 31 SM 1201 Lönesummor, preliminär A-skatt m.m. Resultat baserade på kontrolluppgifter från arbetsgivare m.fl. för inkomståret 2011 Gross pay and preliminary tax based on statements of income 2011 I korta drag Högst lönesummeutveckling i Uppsala län Uppsala län hade den högsta lönesummeutvecklingen mellan år 2010 och 2011 med 7,4 procent mätt i löpande priser. Lägst utveckling hade Blekinge län med 3,6 procent. Lönesumman uppgick till 1 348 miljarder kronor 2011 Lönesumman i Sverige år 2011 uppgick till totalt 1 348 miljarder kronor. Detta innebar en ökning totalt med 5,8 procent, 5,4 för kvinnor och 6,0 för män i löpande priser jämfört med föregående år. Omräknat till fasta priser var ökningen 3,1 procent. Lönesummorna i miljarder kronor åren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005-2011 Lönesumma 1985 1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Löpande priser 358 579 657 862 1 028 1085 1163 1232 1235 1274 1348 Fasta priser 358 430 397 509 564 587 616 630 634 646 666 Basår vid beräkning av fasta priser är 1985. Allmän pension står för hälften av de sociala ersättningarna Av totalt 505,2 miljarder som utbetalades i sociala ersättningar år 2011 står allmän pension för 50 procent följt av tjänstepension, 18 procent. I tabell 4 redovisas utbetalt belopp efter olika sociala ersättningar. Frida Wahlström, SCB, tfn 019-17 64 88, fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-269X Serie Arbetsmarknad AM31SM1001. Utkom den 11 december 2012. URN:NBN:SE:SCB-2012-AM31SM1201_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren SCB.
SCB 2 AM 31 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer Lönesummor och sysselsättning Lönesummor efter arbetsställets näringsgren Lönesummor efter samhällssektor Lönesummor efter arbetsställets län Lönesummor efter arbetsställets kommun Lönesummor efter bostadens kommun Utbetalningar av sociala ersättningar 3 3 4 5 6 8 8 9 Tabeller 1. Lönesummor och preliminär A-skatt (mdr kr) år 2011 efter utbetalande sektor 2. Lönesummor (mdr kr) år 2011 efter näringsgren (SNI2007) samt förändring från föregående år 3. Lönesummor (mdr kr) år 2011 efter arbetsställets län och landsdel 4. Sociala ersättningar (miljoner kr) år 2011 fördelade efter typ av ersättning 5. Lönesummor (miljoner kr) år 2011 efter natt- och dagbefolkning (bostads- och arbetsställekommun) 10 10 11 12 13 14 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Jämförbarhet över tiden Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Annan statistik 15 15 15 15 15 16 16 16 In English Summary List of tables List of terms 17 17 17 17
SCB 3 AM 31 SM 1201 Statistiken med kommentarer Lönesummor och förvärvsarbetande I diagram 1 nedan presenteras förvärvsarbetandes samt lönesummornas utveckling i fasta och löpande priser för åren 1985-2011. Konsumentprisindex (KPI) har använts som deflator, vilket gör de olika årens lönesummor jämförbara i termer av köpkraft. Under andra hälften av 1980-talet ökade lönesummorna med 3 till 5 procent årligen i fasta priser. Mellan 1991 till 1993 minskade lönesummorna varje år. Återhämtningen påbörjades under 1994 och 1997 var lönesumman på samma nivå som 1990. Under 2002 och 2003 avstannade tillväxten åter, under 2003 ökade lönesumman i fasta priser endast med 0,6 procent. Åren mellan 2005 och 2008 visade en positivare utveckling även om utvecklingen år 2008 är betydligt lägre än år 2007. Ökningen i fasta priser var 3,4 procent år 2005, 4,1 procent år 2006, 4,9 procent år 2007 och 2,3 procent år 2008. År 2009 ökade lönesumman med 0,6 procent och år 2010 med 1,9 procent. År 2011 ökade lönesumman med 3,1 procent i fasta priser. I jämförelse med sysselsättningsutvecklingen noteras att lönesumman har ökat i snabbare takt. Detta har flera orsaker. I lönesummeberäkningarna ingår även lönesummor för personer som inte betraktas som förvärvsarbetande - de har haft för små löneinkomster eftersom de jobbat för kort tid under året eller haft kort deltidsarbete. Om deras andel har stigit ökar lönesumman snabbare än sysselsättningen. Andra orsaker kan vara att de förvärvsarbetande har fått större löneutbetalningar på grund av att lönerna har ökat och/eller på grund av att de har arbetat mer. Diagram 1. Lönesummor i fasta och löpande priser (mdr kr), samt sysselsättningsutveckling 1985-2011 Index 1985=10 År
SCB 4 AM 31 SM 1201 Kvinnors och mäns lönesummetillväxt Männens lönesummetillväxt, i löpande priser, var högre än kvinnornas under 2011, 6,0 procent mot kvinnornas 5,4. I SCB:s årliga lönesummestatistik går det inte att urskilja anställningens tjänstgöringsomfattning. Fler kvinnor än män arbetar deltid vilket avspeglar sig i lönesummestatistiken. Utöver denna faktor påverkar också antalet anställda lönesummans nivå. Lönesummor efter arbetsställets näringsgren Tillverkning och utvinning samt Vård och omsorg är de näringsgrenar som stod för den största andelen av lönesumman. Utbetalningarna därifrån stod för 31 procent av den totala lönesumman. Under 2011 ökade lönesumman inom Tillverkning och utvinning med 5,4 procent i löpande priser och inom Vård och omsorg med 4,5 procent. Alla näringsgrenar hade en positiv utveckling under 2011. Företagstjänster stod för den största ökningen av lönesumman med 9,2 procent. Diagram 2. Kvinnors och mäns andel av lönesumman år 2011 fördelat på näringsgren (SNI 2007), grov nivå Kvinnor och män Diagrammet ovan visar kvinnors och mäns andel av lönesumman inom olika näringsgrenar. Hotell och restauranger, Civila myndigheter och försvaret samt Personliga och kulturella tjänster m.m. hade den jämnaste fördelningen av lönesumman mellan könen. Männens andel av lönesumman var klart störst inom Byggverksamhet följd av Energi och miljö, Tillverkning och utvinning, Transport samt Jordbruk, skogsbruk och fiske. Kvinnornas andel var störst inom Vård och omsorg samt Utbildning. I tabell 2 i tabellavsnittet redovisas lönesummor och lönesummeutvecklingen efter näringsgren.
SCB 5 AM 31 SM 1201 Lönesummor efter samhällssektor Den i särklass största delen av lönesumman stod Näringslivet för. Ungefär 73 procent av den totala lönesumman betalades ut av företag inom Näringslivet, vilket motsvarade cirka 980 miljarder kronor. Under år 2011 ökade lönesumman i offentlig förvaltning med 3,3 procent och inom näringslivet med 6,7 procent. Tablå 1. Förändring av lönesumman år 2011 jämfört med föregående år, i löpande priser, fördelat på sektorer Sektor Lönesumma år 2011 i mdr kr Förändring mellan 2010 och 2011 i procent Totalt 1 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Offentlig förvaltning och tjänster 368,1 251,0 116,5 3,3 3,4 3,0 Statlig förvaltning 83,7 38,6 44,7 4,4 5,0 3,8 Statligt affärsverk 1,5 0,4 1,0-11,0-8,8-11,9 Primärkommunal förvaltning 201,5 153,6 47,8 3,0 3,1 2,6 Landsting 81,1 58,1 22,8 3,0 3,0 3,0 Övriga offentliga institutioner 0,4 0,2 0,2 7,7 9,9 6,7 Näringslivet 979,8 308,4 666,5 6,7 7,1 6,5 Aktiebolag, ej offentligt ägt 824,4 243,6 576,9 7,5 8,2 7,2 Övrigt företag, ej offentligt ägt 36,6 12,5 23,5 4,3 2,9 5,1 Statligt ägt företag eller organisation 41,4 14,6 26,7 0,5 1,1 0,2 Kommunalt ägt företag eller organisation 29,0 11,4 17,5 3,2 4,8 2,2 Övrig organisation 48,2 26,2 21,8 3,1 3,9 2,1 Okänd sektor 0,2 0,1 0,1-16,7-23,2-12,3 Summa 1 348,0 559,4 783,0 5,8 5,4 6,0 1 Kolumnen okänd uppgift redovisas ej i tabellen, därför summerar inte kvinnor och män till totalen. Kvinnor och män Kvinnor dominerade Offentliga förvaltning och tjänster med totalt sett 68 procent av lönesumman. Inom Primärkommunal förvaltning stod kvinnorna för 76 procent av lönesumman och inom Landstingssektorn 72 procent. Inom Näringslivet var rollerna de omvända då männens lönesumma utgjorde 68 procent av den totala lönesumman. Inom Offentlig förvaltning och tjänster hade kvinnorna en något högre lönesummeutveckling än männen, 3,4 procent jämfört med 3,0. Även inom Näringslivet hade kvinnorna en högre lönesummeutveckling än männen, 7,1 procent mot männens 6,5. I tabell 1 i tabellavsnittet redovisas lönesummor och preliminär A-skatt efter sektor.
SCB 6 AM 31 SM 1201 Lönesummor efter arbetsställets län 769 miljarder kronor eller 57 procent av den totala lönesumman intjänades vid arbetsställen belägna i något av de tre storstadslänen, Stockholms, Skånes och Västra Götalands län. Lönesumman för arbetsställen i Stockholms län svarade för 28 procent av den totala lönesumman. Alla län hade en positiv lönesummeutveckling. I Uppsala län ökade lönesumman mest i löpande priser under 2011, 7,4 procent. Blekinge län hade den lägsta lönesummetillväxten med 3,6 procent i löpande priser. I diagram 3 presenteras den procentuella lönesummeökningen i löpande priser under 2011, länsvis efter arbetsställenas belägenhet. Diagram 3. Lönesummans tillväxt år 2011 efter arbetsställets län, löpande priser Arbetsställets län Procentuell förändring Kvinnors och mäns lönesummetillväxt Kvinnor hade den högsta lönesummetillväxten i Uppsala och Hallands län med 6,4 procent. Högsta lönesummetillväxt för män hade Uppsala län med 8,3 procent. Skillnaden mellan kvinnors och mäns procentuella ökning var störst i Västmanlands län. Där ökade männens lönesumma med 7,3 procent mot kvinnornas 5,0 procent. Kvinnors och mäns andel av lönesumman i länen Av den totala lönesumman i riket stod männen för cirka 60 och kvinnorna för cirka 40 procent. I samtliga län stod männen för den högsta lönesumman. Gotlands län hade den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns lönesumma, 5,6 procentenheter. Därefter följde Jämtlands län på 10,1 procentenheter. Störst skillnad hade Kronobergs län där det skiljde 19,9 procentenheter mellan män och kvinnors lönesumma. I tabell 3 i tabellavsnittet redovisas lönesummor efter arbetsställets län.
SCB 7 AM 31 SM 1201 Landsdelarnas lönesummeutveckling i fasta priser I tablå 2 framgår lönesummeutvecklingen i fasta priser med KPI som deflator. År 2011 hade alla län en positiv lönesummeutveckling i fasta priser med ett riksgenomsnittet på 3,1 procent (beräknad på icke avrundade siffror). Tablå 2. Lönesummornas procentuella förändringar (fasta priser) Landsdel, län 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Norrland 2,0 0,8 1,0 2,5 3,3 3,9 4,3 1,8 0,3 1,6 2,2 Gävleborgs 0,7 0,2 0,9 1,9 3,2 3,7 4,7 2,3-0,8 2,1 2,2 Västernorrland 2,5 1,4 0,7 2,0 3,0 3,0 3,4 1,1 1,0-0,4 1,2 Jämtland 2,5 1,8 0,8 2,9 2,4 3,0 3,6 1,8 1,0 0,5 1,7 Västerbotten 1,4 1,3 1,5 3,4 4,0 3,8 4,8 1,7 0,5 1,7 2,9 Norrbotten 1,5-0,1 1,2 2,4 3,3 5,7 4,6 1,9 0,4 3,2 2,7 Svealand 4,0 0,4-0,5 1,6 3,3 4,1 5,2 2,8 1,1 2,1 3,3 Stockholm 5,0-0,5-1,4 1,5 3,7 4,5 5,7 3,4 1,7 2,5 3,3 Uppsala 4,6 3,2 1,3 1,6 3,2 4,8 3,9-0,2 2,2 2,6 4,7 Södermanland 3,3 0,5 1,7 2,4 2,1 3,3 4,5 2,7-1,3 1,3 3,9 Värmland 1,7 0,9 1,0 2,2 2,9 3,0 3,9 1,5-1,0 1,5 2,6 Örebro 1,3 1,6 0,3 1,6 2,9 3,3 4,7 1,9-0,1 1,1 3,2 Västmanland 1,7 1,8-0,1 1,8 2,1 3,0 4,6 2,8-0,6 1,2 3,7 Dalarna 2,3 2,9 2,0 2,0 3,2 3,1 4,0 1,5 0,7 1,2 1,7 Götaland 3,0 2,1 1,1 2,3 3,5 4,2 4,8 2,1 0,2 1,7 3,0 Östergötland 2,0 2,4 0,1 1,3 2,3 3,9 4,2 2,4 1,5 1,7 2,5 Jönköping 2,0 1,7 1,1 2,7 3,1 4,1 4,9 1,2-2,2 2,0 3,1 Kronoberg 2,7 1,8 1,8 3,4 3,8 5,0 4,2 1,7-0,5 0,7 2,8 Kalmar län 2,8 1,3 1,0 1,7 2,0 3,1 4,7 1,7-0,3 1,4 2,2 Gotlands län 3,5-0,5 2,3 2,7 1,1 3,2 2,8 1,4 3,1 1,7 1,5 Blekinge län 1,7 0,8 1,3 3,2 2,6 4,8 3,8-0,8-1,5 1,3 1,0 Skåne län 2,9 2,0 0,9 2,1 3,9 4,9 5,4 2,3 1,3 1,8 2,7 Hallands län 3,7 3,3 2,5 3,5 4,7 3,9 5,5 2,2 1,8 2,6 4,0 Västra Götalands län 3,6 2,3 1,2 2,4 3,8 3,9 4,5 2,5-0,5 1,7 3,4 Riket 3,3 1,1 0,6 1,9 3,4 4,1 4,9 2,4 0,6 1,9 3,1
SCB 8 AM 31 SM 1201 Lönesummor efter arbetsställets kommun Lönesummorna i Upplands-Bro ökade mest av alla kommuner, med knappt 19 procent i löpande priser. Av de tre storstadskommunerna hade Stockholm den procentuellt högsta lönesummeökningen med 6,4 procent. I Göteborg ökade lönesumman med 6,3 procent och i Malmö med 6,2 procent. Tablå 3 nedan visar de kommuner med högsta respektive lägsta lönesummeutveckling under 2011. Tablå 3. Lönesummeutveckling under 2011 i löpande priser efter arbetsställets kommun Högsta lönesummeutveckling 2011 Lägsta lönesummeutveckling 2011 Kommun Procent Kommun Procent Upplands-Bro 18,9 Hammarö -0,1 Essunga 12,6 Norberg -0,2 Oxelösund 11,7 Sundbyberg -0,3 Sigtuna 11,4 Ånge -0,5 Skövde 10,7 Vingåker -1,1 Karlsborg 10,6 Upplands Väsby -1,3 Bollebygd 10,6 Ronneby -2,4 Mjölby 10,6 Trollhättan -2,4 Sandviken 10,6 Sjöbo -2,5 Skinnskatteberg 10,6 Kungsör -3,1 Lönesummor efter bostadens kommun Lönesummorna i Skövde ökade mest av alla kommuner, med 9,3 procent i löpande priser. Lägst lönesummeutveckling hade Valdemarsvik där lönesumman ökade med 0,8 procent under 2011. Göteborg och Stockholm hade den högsta procentuella ökningen av lönesummorna under år 2011 av de tre storstadskommunerna. Göteborg och Stockholm hade en ökning på 7,0 procent jämfört med Malmö som hade en ökning på 6,4 procent. Tablå 4 visar de kommuner med högsta respektive lägsta lönesummeutveckling under 2011.
SCB 9 AM 31 SM 1201 Tablå 4. Lönesummeutveckling under 2011 i löpande priser efter bostadens kommun Högsta lönesummeutveckling 2011 Lägsta lönesummeutveckling 2011 Kommun Procent Kommun Procent Skövde 9,3 Härnösand 3,1 Olofström 8,8 Nykvarn 2,9 Köping 8,6 Malung-Sälen 2,8 Östhammar 8,0 Arjeplog 2,6 Sigtuna 7,7 Orsa 2,5 Tidaholm 7,7 Ånge 2,5 Knivsta 7,5 Sollefteå 2,4 Tierp 7,3 Kramfors 2,4 Munkfors 7,3 Nordmaling 1,2 Vaggeryd 7,3 Valdemarsvik 0,8 Utbetalningar av sociala ersättningar De skattepliktiga sociala ersättningarna, där bl.a. pension, sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och livräntor ingår, redovisas på den s.k. sociala kontrolluppgiften. Summan av dessa ersättningar uppgick till 505,2 miljarder kronor år 2011. Det innebar en ökning med cirka 7 miljarder i löpande priser jämfört med 2010. Den största andelen av utbetalningarna, 50 procent, utgjordes av den allmänna pensionen. I absoluta tal var utbetalningarna av den allmänna pensionen 255 miljarder kronor, vilket innebar en minskning under 2011 med 4,2 miljarder i löpande priser. Tjänstepensionen ökade med 8,8 miljarder till 91,4 miljarder under 2011. Sjukpenning, föräldrapenning m.m. som utbetalas av Försäkringskassan ökade med 8,1 procent eller 3,6 miljarder kronor. Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning har minskat jämfört med året innan, 39,3 miljarder 2010 resp. 34,7 miljarder 2011. Ersättning från Arbetslöshetskassa vid arbetslöshet minskade jämfört med 2010 från 17,5 till 13,1 miljarder. Kvinnor och män Kvinnorna erhöll ett större belopp i ersättning från den allmänna Försäkringskassan (sjukpenning, föräldrapenning m.m.) än männen. Av de totalt 48,3 miljarderna som utbetalades fördelades kvinnorna 65 procent och männen 35 procent. När det gäller ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet var ersättningen större för männen, 6,7 miljarder jämfört med 6,3 för kvinnorna. Männens andel av utbetald tjänstepension var klar större än kvinnornas. Männen erhöll 56,9 miljarder av totalt 91,4. Kvinnornas del var 32,6 miljarder. I tabell 4 i tabellavsnittet redovisas de utbetalade beloppen för de sociala ersättningarna fördelade efter typ av ersättning och kön.
SCB 10 AM 31 SM 1201 Tabeller 1. Lönesummor och preliminär A-skatt (mdr kr) år 2011 efter utbetalande sektor Gross pay, preliminary tax (SEK bn) year 2011 distributed by sector Sektor Lönesumma Prel. A-skatt Totalt Kvinnor Män Okänd Uppgift 2 Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Offentlig förvaltning och tjänster 368,1 251,0 116,5 0,6 97,8 64,0 33,7 0,1 Därav Statlig förvaltning 83,7 38,6 44,7 0,4 23,9 10,6 13,2 0,1 Statligt affärsverk 1,5 0,4 1,0 0,0 0,5 0,1 0,4 0,0 Primärkommunal förvaltning 201,5 153,6 47,8 0,1 49,9 37,6 12,4 0,0 Landsting 81,1 58,1 22,8 0,2 23,3 15,6 7,7 0,0 Övriga offentliga institutioner 0,4 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 Näringslivet 979,8 308,4 666,5 4,9 290,1 84,0 205,1 1,0 Därav Aktiebolag, ej offentligt ägt 824,4 243,6 576,9 3,9 246,5 67,0 178,7 0,8 Övrigt företag, ej offentligt ägt 36,6 12,5 23,5 0,7 10,5 3,3 7,0 0,1 Statligt ägt företag eller organisation 41,4 14,6 26,7 0,1 11,9 3,9 7,9 0,0 Kommunalt ägt företag eller organisation 29,0 11,4 17,5 0,1 8,2 3,1 5,1 0,0 Övrig organisation 48,2 26,2 21,8 0,2 13,0 6,7 6,2 0,0 Okänd 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 1 1 348,0 559,4 783,0 5,6 387,8 148,0 238,7 1,1 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts. 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.
SCB 11 AM 31 SM 1101 2. Lönesummor (mdr kr) år 2011 efter näringsgren (SNI2007) samt förändring från föregående år Gross pay (SEK bn) year 2011 distributed by industry Lönesumma Näringsgren Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Förändring i % från föregående år, totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 10,4 2,1 7,7 0,6 5,8 Tillverkning och utvinning 217,8 45,2 171,9 0,7 5,4 Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport 18,2 3,7 14,5 0,0 4,6 91,1 7,1 83,6 0,4 8,6 160,4 59,9 99,9 0,6 5,9 66,9 13,8 52,8 0,2 5,2 Hotell och restauranger 27,0 13,6 13,2 0,3 8,3 Information och kommunikation 71,6 18,8 52,4 0,3 5,1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 44,5 17,9 26,5 0,2 4,8 Fastighetsverksamhet 22,0 7,5 14,4 0,1 5,5 Företagstjänster 152,3 56,6 94,8 1,0 9,2 Civila myndigheter och försvaret 89,4 45,5 43,8 0,1 5,2 Utbildning Vård och omsorg 126,5 88,9 37,3 0,3 4,1 198,9 153,4 45,2 0,3 4,5 Personliga och kulturella tjänster m.m. 43,8 21,9 21,6 0,3 3,9 Okänd bransch 7,2 3,5 3,6 0,1 5,4 Samtliga näringsgrenar 1 1 348,0 559,4 783,0 5,6 5,8 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts. 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.
SCB 12 AM 31 SM 1101 3. Lönesummor (mdr kr) år 2011 efter arbetsställets län och landsdel Gross Pay (SEK bn) year 2011 distributed by region of establishment Lönesumma Län Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Norrland 149,8 62,5 86,9 0,4 Gävleborg 35,0 14,5 20,4 0,0 Västernorrland 31,5 13,2 18,3 0,1 Jämtland 15,1 6,8 8,3 0,0 Västerbotten 34,1 14,3 19,8 0,1 Norrbotten 34,1 13,7 20,2 0,2 Svealand 590,6 245,7 342,8 2,1 Stockholm 381,1 156,8 222,6 1,7 Uppsala 40,6 18,2 22,3 0,1 Södermanland 30,8 13,5 17,3 0,0 Värmland 32,9 13,8 19,0 0,1 Örebro 36,4 15,2 21,1 0,0 Västmanland 33,4 13,4 20,0 0,1 Dalarna 35,2 14,7 20,4 0,1 Götaland 605,5 250,7 352,5 2,3 Östergötland 56,1 22,6 33,3 0,1 Jönköping 46,5 18,8 27,6 0,1 Kronoberg 26,0 10,4 15,5 0,1 Kalmar 28,7 12,1 16,6 0,1 Gotland 6,5 3,0 3,4 0,0 Blekinge 19,1 7,7 11,3 0,1 Skåne 159,6 66,8 91,6 1,2 Halland 35,0 15,0 19,9 0,1 Västra Götaland 228,1 94,3 133,3 0,6 Okänt 2,1 0,5 0,8 0,8 Totalt 1 1 348,0 559,4 783,0 5,6 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.
SCB 13 AM 31 SM 1101 4. Sociala ersättningar (miljoner kr) år 2011 fördelade efter typ av ersättning Social benefit payments (SEK million) year 2011 distributed by kind of benefit Ersättning (ersättningskod) Belopp Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Ersättning från allmän Försäkringskassan, inkomst av anställning (100) 48 325 31 444 16 829 51 Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet. (101) 13 067 6 316 6 746 5 Utbildningsbidrag för doktorander. (103) 254 134 118 2 Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. (105) 10 4 5 0 Rehabiliteringspenning som utgör inkomst av anställning och aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program (107) 15 185 7 475 7 708 2 Pensionsgrundande bidrag från Sveriges författarfond och från Konstnärnämnden (108) 33 16 17 1 Vårdbidrag. (111) 2 494 2 180 314 0 Arbetsskadelivränta - egen. (112) 3 077 1 160 1 880 37 Ersättning från försäkringsföretag, inkomst av anställning. (113) 898 405 481 12 Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning (120) 34 732 19 430 14 606 697 Inkomstgaranti, till f.d. riksdags- och Europaparlamentsledamöter, som jämställs med inkomst av anställning 03 (121) 43 21 23 0 Ersättning från Försäkringskassan, inkomst av annat förvärvsarbete. (200) 695 265 430 0 Tjänstepension. Tjänstepensionsförsäkring. (400) 91 401 32 614 56 860 1 927 Allmän pension - folkpension och ATP för 2002 eller tidigare. (401) 5 1 1 3 Allmän pension. (402) 254 581 123 651 126 042 4 888 Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning (403) 10 069 5 035 4 830 204 Privat pensionsförsäkring. Pensionssparkonto. (404) 21 744 9 148 12 125 471 Bidrag av pensionskaraktär från Sveriges Författarfond och från Konstnärsnämnden (408) 7 3 3 0 Förlorad arbetsförtjänst. (410) 670 311 352 6 Barnpension - skattepliktig del. (411) 408 195 205 8 Pension som är delvis skattepliktig (hela beloppet anges). (420) 7 4 3 0 Personskadelivränta, skada inträffad före 1962. (421) 9 3 6 0 Personskadelivränta, skada inträffad 1962 och senare. Underhållslivränta (helt skattepliktig). (422) 38 31 6 0 Personskadelivränta, skada inträffad 1962 och senare. Annan livränta än underhållslivränta fastställd före 1976 (delvis skattepliktig). (423) 30 12 18 0 Personskadelivränta, skada inträffade 1962 och senare. Annan livränta än underhållslivränta fastställd fr.o.m. 1976 och senare (skattepliktig del). (424) 1 106 561 532 12 Engångsbelopp (brutto) till följd av personskada (426) 61 35 25 0 Livränta som är helt skattepliktig. (428) 37 11 26 0 Livränta som är skattepliktig till viss del (hela beloppet anges). (429) 4 2 2 0 Sjukpension enligt ITP, AGS m.m. (440) 4 789 2 835 1 913 41 Avgångsbidrag (AGB) o.d. Engångsbelopp enligt TFA m.m.. (441) 706 232 460 14 Arbetsskadelivränta, egen, inte pensionsgrundande och s.k. bruttoförhöjningsbelopp. (450) 296 162 126 8 Yrkesskadelivränta, skada före 1955, skattepliktig del. (481) 4 1 3 0 Yrkesskadelivränta, skada 1955 och senare, skattepliktig del. (483) 352 108 228 15 Arbetsskadelivränta - efterlevande. (486) 58 39 18 2 Totalt 1 505 193 243 844 252 942 8 408 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.
SCB 14 AM 31 SM 1101 5. Lönesummor (miljoner kr) år 2011 efter natt- och dagbefolkning (bostads- och arbetsställekommun) Gross pay (SEK million) year 2011 distributed by region of residence and work Nedan redovisas de kommuner med de högsta och lägsta självförsörjningskvoterna, som är uträknat genom att ta lönesumman för dagbefolkningen dividerat med lönesumman för nattbefolkning. En kommun med exakt samma lönesumma för dag- och nattbefolkning får 1 i självförsörjningskvot. Kommun Nattbefolkning Dagbefolkning Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 1 Självförsörjningskvot Solna 12 548,3 5 380,8 7 167,5 29 184,0 11 884,7 17 164,9 134,3 2,3 Sigtuna 6 032,0 2 492,3 3 539,6 8 900,3 3 267,5 5 586,5 46,3 1,5 Stockholm 156 407,0 67 592,9 88 814,2 225 641,6 91 291,2 133 268,8 1 081,6 1,4 Lund 16 711,8 7 120,1 9 591,7 22 868,7 9 566,5 13 136,8 165,4 1,4 Malmö 36 336,0 15 895,2 20 440,8 49 121,6 20 078,4 28 654,9 388,3 1,4 Älmhult 2 315,9 934,8 1 381,0 3 083,3 1 213,2 1 859,1 10,9 1,3 Södertälje 11 321,9 4 648,3 6 673,5 15 016,7 5 964,1 9 030,9 21,6 1,3 Göteborg 77 628,2 32 796,5 44 831,8 100 324,3 39 656,5 60 394,4 273,4 1,3 Markaryd 1 069,0 411,3 657,7 1 376,0 445,1 926,4 4,5 1,3 Perstorp 787,5 288,1 499,4 1 008,9 319,8 682,0 7,1 1,3 Värmdö 6 517,4 2 765,3 3 752,1 2 624,8 1 213,9 1 403,7 7,2 0,4 Lerum 6 119,7 2 539,1 3 580,5 2 398,5 1 217,1 1 179,6 1,8 0,4 Tyresö 7 038,6 2 975,9 4 062,7 2 726,3 1 234,4 1 483,1 8,8 0,4 Vellinge 5 399,7 2 127,7 3 272,0 1 974,3 921,1 1 028,0 25,1 0,4 Österåker 6 583,4 2 723,6 3 859,8 2 333,8 1 137,8 1 191,2 4,8 0,4 Lomma 4 029,0 1 587,2 2 441,8 1 421,4 677,9 736,8 6,7 0,4 Lidingö 9 355,7 3 555,5 5 800,1 3 265,9 1 575,4 1 679,0 11,5 0,3 Knivsta 2 625,0 1 067,0 1 557,9 911,7 418,4 491,7 1,7 0,3 Vaxholm 2 019,3 824,8 1 194,5 618,0 309,3 307,0 1,7 0,3 Salem 2 487,8 1 071,7 1 416,0 728,5 403,2 324,1 1,3 0,3 I statistikdatabasen på www.scb.se/lsum finns redovisning för alla kommuner. Där finns också möjlighet att få uppgifter över antal kontrolluppgifter (KU). Till viss del är det olika populationer avseende lönesumman för natt- resp. dagbefolkning, till exempel kan vi inte koppla kontrolluppgifter för sjömän till något specifikt arbetsställe. 1 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken. För nattbefolkning finns det inga personer med okänd uppgift på kön och som samtidigt har en bostadskommun.
SCB 15 AM 31 SM 1101 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken SCB:s kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistik syftar till att redovisa nivå och utveckling av lönesummor, skattepliktiga sociala ersättningar och preliminär A-skatt. Årlig statistik över lönesummor har presenterats sedan 1980. Statistiken baseras på kontrolluppgifter från arbetsgivare och utbetalare av skattepliktiga sociala ersättningar. Redovisningen av lönesummorna görs regionalt, efter företagets sektor och efter arbetsställets näringsgren. Sociala ersättningar redovisas efter typ av ersättning. Definitioner och förklaringar Lönesumma Lönesummebegreppet innebär summeringar av kontant bruttolön. Kontant bruttolön är det belopp som anges i fält nummer 11 på kontrolluppgifterna (KU10, KU13, KU14, KU16 och KU17). Preliminär A-skatt Den preliminära A-skatt som arbetsgivaren/utbetalaren dragit av från kontant bruttolön och övriga ersättningar. Arbetsställe På kontrolluppgifter från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer. Med arbetsställe avses varje geografiskt avgränsad enhet där ett företag bedriver verksamhet. Särskilda arbetsställenummer I de fall då en person växlar mellan olika arbetsställen eller det av andra skäl inte går att fastställa arbetsställetillhörighet får personen ett s.k. särskilt arbetsställenummer. SCB strävar efter att begränsa antalet sådana nummer eftersom de leder till att många personer inte kan placeras geografiskt. Personer med särskilt arbetsställenummer får bostadens län och kommun som sitt arbetsställelän och arbetsställekommun. Näringsgren och sektor Uppgift om arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI2007) hämtas från Företagsdatabasen (FDB). Från FDB hämtas också uppgift om företagets institutionella sektortillhörighet. Sociala ersättningar Belopp på kontrolluppgifterna från allmänna eller privata utbetalare av sociala ersättningar. Uppgiften återfinns på kontrolluppgift 18 och 19 (KU18 och KU19). Jämförbarhet över tiden Redovisningen efter näringsgren baseras på den nya standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007), som inte är jämförbar med den gamla standarden SNI2002. Om flera verksamheter bedrivs vid ett och samma verksamhetsställe bestäms näringsgrenstillhörigheten som regel utifrån den verksamhet som har flest sysselsatta. I de fall där det saknas information om arbetsställets näringsgren används istället företagets näringsgrenstillhörighet. Vid analyser av lönesummans tillväxt i olika sektorer över tiden bör man vara medveten om att det förekommit klassificeringsförändringar i vissa grundregister samt privatiseringar av statlig och kommunal verksamhet. Så görs statistiken Statistiken bygger på de kontrolluppgifter som senast den 31:e januari året efter aktuellt inkomstår ska sändas till inkomsttagare och Skatteverket av arbetsgivare och andra utbetalare. SCB tar emot två typer av kontrolluppgifter från Skatteverket, dels kontrolluppgifter från arbetsgivare och dels kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare m.m. Uppgifter från dessa båda källor
SCB 16 AM 31 SM 1101 sammanställs sedan av SCB. Ingen EU-reglering berör direkt statistiken över lönesummor. Nytt i redovisningen från och med år 2003 är att lönesummorna också fördelas på kön. För att kunna koppla uppgift om kön till kontrolluppgifterna matchas kontrolluppgifterna mot SCB:s Registret över totalbefolkningen (RTB). Matchningen görs på personnummer. Alla kontrolluppgifter matchar dock inte mot RTB. I samband med framställningen av 2010 års lönesummestatistik har kontrolluppgifterna i första hand matchas mot RTB avseende årgång 2010 och i andra hand mot RTB avseende årgång 2009. De som inte matchar kan vara personer från ett annat land som inte är folkbokförda i Sverige, men som ändå haft inkomst av anställning i landet. På deras kontrolluppgifter finns inget vanligt personnummer utan ett särskilt samordningsnummer. Det finns också kontrolluppgifter med felaktiga personnummer. Båda gruppernas löneinkomster ska ändå redovisas i lönesummestatistiken. Omfattningen för gruppen som inte kan redovisas på kön är 0,4 procent av den totala lönesumman. I tabellerna redovisas gruppen som okänd uppgift i kolumnen kön. Statistikens tillförlitlighet Statistikens tillförlitlighet är beroende av att det som anges på kontrolluppgifterna är riktigt och att SCB får ta del av samtliga kontrolluppgifter som levereras till Skatteverket. Vad gäller uppgifternas riktighet kan sägas att de ursprungligen härrör från arbetsgivarnas system för löne- och personalredovisning som är ett viktigt underlag för de anställdas inkomstdeklaration och beskattning. SCB kan därför utgå från att uppgifterna är kontrollerade av arbetsgivaren innan de redovisas till inkomsttagaren och registreras av Skatteverket. För att få en bra regional redovisning krävs en god redovisning av arbetsställenummer på kontrolluppgiften. SCB genomför ett omfattande återkontaktsarbete för att nå god kvalitet med avseende på arbetsställenummer. En del felaktigheter kan dock kvarstå även efter detta arbete. Bra att veta Det finns betydligt fler användningsområden för materialet från kontrolluppgifterna än vad som framgår av detta SM. Specialbearbetningar på uppdragsbasis kan göras utifrån beställarens önskemål. Det är t.ex. möjligt att få en mer detaljerad gruppering av näringsgrenarna eller få lönesummor fördelade på olika åldersgrupper. Det är givetvis också möjligt att kombinera geografiska indelningar med näringsgrens- och sektorindelningar. Annan statistik Lönesummor och preliminär A-skatt kan också mätas utifrån arbetsgivarnas skattedeklarationer. Uppgifterna är månatliga och statistiken redovisas kvartalsvis efter näringsgren och sektor. Den aktuella produkten heter Lönesummor, arbetsgivareavgifter och preliminär A-skatt (LAPS). Dessa uppgifter är i stort jämförbara med LSUM på årsbasis. Mer information kan fås i Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2001:1. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.
SCB 17 AM 31 SM 1101 In English Summary Gross pay in Sweden in 2011 amounted to SEK 1 348 billion. This implies a 5.8 percent increase in current prices compared with 2010, when gross pay amounted to SEK 1 274 billion. The increase in 2010 was 3.1 percent, measured in fixed prices using the Consumer Price Index as a deflator. The growth in gross pay in current and fixed prices is presented in the table below. The base year used for the calculation of fixed prices is 1985. In total social benefit payments amounted to SEK 505,2 billion. The statistics are based on the yearly income statements of employees and recipients of taxable social benefit payments. These statements are supplied by employers, etc. and are used by the tax authorities for the income taxation of natural persons. Aggregate wages (SEK bn) 1985, 1990, 1995, 2000, 2005-2011 1985 1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Aggregate wages (current prices) 358 579 657 862 1 028 1085 1163 1232 1235 1274 1348 Aggregate wages (fixed prices) 358 430 397 509 564 587 616 630 634 646 666 List of tables Gross pay, preliminary tax (SEK bn) year 2011 distributed by sector 10 Gross pay (SEK bn) year 2011 distributed by industry 11 Gross Pay (SEK bn) year 2011 distributed by region of establishment 12 Social benefit payments (SEK million) year 2011 distributed by kind of benefit 13 Gross pay (SEK million) year 2011 distributed by region of residence and work 14 List of terms Lönesumma Preliminär A-skatt Kontrolluppgift (KU) Sociala ersättningar Sektor Näringsgren Län Lön Landsdel Kön (män, kvinnor) Gross pay Preliminary tax Statement of income Social benefit payments Sector Industry County Wages Part of country Sex (men, women)