Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB
Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för en tung stomme med traditionell passiv värmelagring För vanliga bostäder brukar vi prata om 4 % energibesparing i snitt Kan t.o.m. vara negativa i sommarhus som bara används under helgerna 4% av ett värde nära-noll (EU s krav) ger förstås en väldigt liten besparing av energi
FoU projekt: LTH / SP / LTU / Cementa Mats Öberg, LTH / NCC Projektnamn: Energibesparing genom utnyttjande av tunga byggnaders termiska beteende baserat på nya material, konstruktioner och värmelagringssystem Finansiering: Energimyndigheten Innehåll Byggfysik Beräkningsmetoder Modellering Jmf lätta och tunga stommar Byggnadsmaterial Installationsteknik Byggnad som system Jonathan Karlsson, LTH Eva-Lotta Kurkinen, SP Lars Wadsö, LTH Anders Rönneblad, Cementa Ulf Ohlsson, LTU Ronny Andersson, Cementa Victoria Bonath, LTU
Bilkörning: Eco-driving Att inte slösa bort bränsle i onödan genom att gasa och broms mer än nödvändigt. En sparsam körteknik kan ge 10 20 % lägre bränsleförbrukning än det körsätt som de flesta använder.
Eco-driving
Variationer av innetemperaturen Det är en myt att värmesystem måste konstrueras för att hålla en konstant temperatur.
Ny styr- och reglerstrategi Låt innetemperaturen vara med och styra. Beräkna värmebalansen dynamiskt. Tillåt små variationer av innetemperaturen. Det viktiga är att innetemperaturvariationerna, såsom en halv grad, sker under kontrollerade förhållanden. Besparingspotential: 25% för värme, 15% för el och 30% för kyla
Exempel på svenskutvecklade dynamiska styr- och reglersystem Prognosstyrning Examensarbete: Utnyttjande av byggnaders värmetröghet - Utvärdering av kommersiella systemlösningar Styrning på enbart innetemperatur Dynamisk styrning och Prognosstyrning Behovsstyrd fjärrvärmecentral Sidan 8-2012-09-18 Cementa AB - Anders Rönneblad
Åtgärdsförslag för miljonprogrammet Originalfiguren är hämtat från Renoveringshandboken för hus byggda 1950-75 vilket är ett exempel på prioriterade åtgärdsförslag Rödmarkerad text och pil* har författarna av denna artikel lagt dit för att belysa den outnyttjade potential som en förändring i styrstrategi har möjlighet att ge Sidan 9-2012-09-18 Cementa AB - Anders Rönneblad
Smarta energinät Vi behöver även radera effekttopparna i våra energinät. Detta ingår som en av grundbultarna inom det som kallas för Smarta nät (Smart Grids).
Tunga stommar möjliggör fördröjning av effektuttag
47 miljoner till smart nät i Hyllie Utdrag ur Energimyndighetsens pressrelease: 2011-12-15 Energimyndigheten har beviljat Malmö stad 47 miljoner kronor i stöd till ett smarta nät-projekt i stadsdelen Hyllie. I projektet ska intelligenta lösningar för styrning och lagring av energi testas och utvärderas. Konceptet för Hyllie bygger på effektiva lösningar av energisystemen för el, värme, kyla och transporter. Det ska finnas en hög grad av samverkan mellan olika slag av infrastrukturer, däribland avfall, vatten och avlopp. Energi som används i Hyllie ska vara baserad på förnybara energikällor eller vara återvunnen, till exempel i form av biogas för transporter. Det ska finnas lokal energiproduktion i flera byggnader samtidigt som hela energikonceptet i Hyllie så långt som möjligt ska utnyttja befintlig infrastruktur och central produktion i Malmö stadsregion. 7. Energilagring med rätt byggteknik Genom att bygga hus med väggar som bevarar värmen längre blir energilagring en kostnadsbesparingsmöjlighet för invånarna i Hyllie. Källa: Malmö Stad och E.ON. 2. Smarta hem ger nya möjligheter Nya lösningar för styrning och optimering av energianvändning skapar förutsättningar för invånare att ta en mer aktiv roll i Hyllies energisystem. Källa: Malmö Stad och E.ON. Sidan 12-2012-05-24 Cementa AB - Anders Rönneblad
Förnybar produktion När behöver vi el och värme? När det blåser och solen skiner? 1
Kraftvärme 1
Behöver alla fastigheter använda fjärrvärme samtidigt? Kanske man ska få en lite billigare värme om man kan låta bli att använda så mycket fjärrvärme när alla andra också vill ha värme? 1
Forskningsprojekt
Göteborg Energi Dygnsvariationer i fjärrvärmenät Andel av årsmedeleffekt 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Absolut dygnsvariation per månad, Fstad medel 2001-2005 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 0,0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 Klockslag
Värmeproduktion (MW) Smarta nät - Göteborg Energi Värmeproduktion Värmeproduktionens timmedeleffekt i Göteborgs fjärrvärmesystem 2007 1100,00 900,00 700,00 Olja, naturgas 500,00 300,00 Bio Spillvärme 100,00-100,00 Januari - december 2007
Tack!