VÄSTERNORRLANDS IDROTTSARV Medlemstidning för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Nr 1 - Årgång 1 - Oktober 2011 I detta nummer bl a: Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Märta Norberg - Sveriges skiddrottning 1947-1953 Några av länets äldsta föreningar Fotbollen från starten Olympier från länet I gärdsgårdserien hittade jag idrottens själ Tillbakablickar och klipp Personnytt Idrottsarkivet ett viktigt kulturarv Bilden: Märta Norberg var ledande inom damskidor under många år. Endast 17 år gammal vann hon sitt första SM. Hon blev svensk mästarinna ytterligare nio gånger, fem individuellt och fyra i stafett.
Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap bildades den 19 januari 2011 vid ett möte hos Västernorrlands Idrottsförbund i Sundsvall. Föreningens ändamål Västernorrlands Idrottsarv Ändamålet för Sällskapet är att i Västernorrlands län lyfta fram idrotten och dess betydelse och att inom ramen för det väcka och underhålla intresset för idrottens historia sedd i ett idrottsligt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Föreningen skall i detta syfte främja studier, information, erfarenhetsutbyte och personliga kontakter samt insamling och förvaring av dokument och föremål med idrottslig anknytning. Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap skall ha Västernorrlands Idrottsförbund, Föreningsarkivet i Västernorrland samt SISU Idrottsutbildarna Västernorrland som samarbetspartners samt se till att fortlöpande kontakter sker med länets föreningar, specialdistriktsförbund och Svenska Idrottshistoriska Föreningen. Föreningens funktionärer Styrelse Jan Nordin, Örnsköldsvik, ordförande Margareta Helander, Fränsta Bertil Astby, Härnösand Leif Thunman, Härnösand Ola Olsson, Sollefteå Revisorer Ordinarie Bo Anders Öberg, Härnösand Suppleant Rolf Andersson, Härnösand Valberedning Ulrika Hådén, Sundsvall, ordf. Pelle Svensson, Njurunda Gunnar Jonsson, Sundsvall Årsavgifterna är Bli medlem! för privatpersoner, idrottsföreningar och bibliotek 150 kr, förbund och organisationer 250 kr samt Inbetalningar kan ske till bankgironr 750-5266 eller plusgironr 59 77 71-5 Den årsavgift som inbetalas under hösten 2011 gäller även för 2012! Medlemstidningen Västernorrlands Idrottsarv Detta är första numret av medlemstidningen Västernorrlands Idrottsarv. Tanken är att tidningen så småningom ska ges ut med 2-4 nummar per år, att varje nummer om möjligt ska ha material från var och en av länets kommuner, att flera nummer kommer att ha ett eller två huvudteman att tidsaktuellt material skall finnas i viss utsträckning, att en hel del av text- och bildmaterialet ska komma från medlemmar eller baseras på idéer från dem. Ansvarig redaktör: Redaktionskommitté: Tryck: Produktion: Jan Nordin Jan Nordin och Bertil Astby Örnsköldsviks Kommuns tryckeri Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap sid 2
Västernorrlands Idrottsarv Idrottsprofiler deltog vid Sällskapets bildande Till mötet den 21 januari 2011, då Västernorrlands Idrotthistoriska Sällskap bildades, hade Bosse Börjesson och Pelle Svensson inbjudits för att berätta lite från sin idrottsliv. Bosse Börjesson kom från Örgryte till IFK Sundsvall, som han spelade fotboll för under åren 1973-1984. Han gjorde 23 A- landskamper och utsågs 2008 i en omröstning till Medelpads bäste fotbollsspelare genom tiderna. Pelle Svensson tillhörde världseliten i brottning under många år. Han vann två VM-titlar, 1970 och 1971, och tog ett OS-silver 1964. Pelle har även varit ordförande i Svenska Brottningsförbundet och ledamot av FILA, det internationella brottningsförbundet. Lite om Sällskapet Medlemmar Att bygga upp en tillräckligt stor medlemskår tar sin tid. För närvarande har Sällskapet cirka 30 medlemmar. Under hösten kommer träffar att genomföras i varje kommun i syfte att berätta om Sällskapets verksamhet och att få fler medlemmar. Bli medlem nu! Erhållna startbidrag För att kunna få i gång en riktigt bra verksamhet har vi uppvaktat landstinget, länets kommuner och idrottsorganisationer om startbidrag. Sådana har vi fått från Västernorrlands Idrottsförbund, Härnösands Kommun Örnsköldsviks Kommun, Sollefteå Kommun. Ett stort tack till er! Verksamheten skall bland annat omfatta dokumentation gällande länet och varje kommun utgivning av egen tidskrift en levande hemsida återkommande träffar i varje kommun en permanentutställning i varje kommun med möjlighet för idrottsföreningar att synas föredragaretjänster för föreningar och andra sid 3
Västernorrlands Idrottsarv Märta Norberg - Sveriges skiddrottning 1947-1953 Hon fyllde 89 i september. Men är spänstig som få. Det märks om inte annat när hon formligen stud-sar ur sin lilla blåa bil för att bli fotograferad vid statyn Skidåkaren på en parkeringsplats i Näs, just innan Drömme efter väg 335 mellan Övik och Sollefteå. slogs om SM-medaljerna blev hon intervjuad av honom. Idag följer Märta längdåkarnas framfart via TV. Vinterstudion är en given favorit under vinterhalvåret. Märta Norberg i dubbel upplaga. Här vid statyn Skidåkaren, som man hittar vid en parkeringsplats i Näs, just innan Märtas födelseby Drömme, intill väg 335 mellan Övik och Sollefteå. FOTO: JOHANNA NORDIN. -Fast sprinten gillar jag inte. Och framför allt inte masstartsloppen. Där finns ju inte ett uns av sportslig rättvisa. Någon skidåkning blir det inte för Märta numera, det har en axelskada satt stopp för. Däremot promenerar hon flitigt dock utan stavar. Men det kanske blir stavgång så småningom för detta spänstfenomen. 1947 utsågs hon för övrigt till Ångermanlands främste idrottsutövare. Civilt sett jobbade Märta som affärsbiträde, sedan blev hon ritbiträde vid dåvarande Hägglunds & Söner därifrån pensionerades hon 1986. Statyn tillkom med medel ur Nätterlunds minnesfond och skapades av konstnären Jörgen Nilsson modellen var ett fotografi på Märta Norberg. Orientering och fotboll Förutom skidåkningen hann Märta även med att fotorientera med framgång, detta i Sidensjö IK:s dress. Bl a blev hon SM-fyra i orientering i Fagersta 1952, endast 10 sekunder från en bronsplats. Fyra individuella DM-titlar i orientering finns även på hennes meritlista. Det är från Drömme, eller rättare sagt Kläppen, som Märta Norberg kommer. Det är henne det här handlar om. Hon kallades allmänt för Lilla Märta och var något av svensk skiddrottning åren 1947-53. I Oslos klassiska Holmenkollenterräng 1952, då damerna för första gången fick tävla om OS-medaljer, var Märta endast tre sekunder från en bronsplats och 14 från silver på 10 km! Tre finländskor Wideman, Hietamies och Rantanen toppade loppet och lade beslag på medaljplatserna. Men det hade säkert blivit brons för Märta om inte en tjeckiska varit alltför närgången i en uppförsbacke. Märta skulle gå förbi denna, som dock halkade till och saxade över hennes skidor så att bindningen gick upp. Märta fick stanna för att ordna bindningen. Och tappade förstås både fart och rytm. Märta gjorde även några inhopp i Sidensjös damlag i fotboll, innan det tog klivet upp i Allsvenskan. Om dagens svenska skidåkare säger Märta: -Det finns många duktiga tjejer och killar med för den delen. Jag gillar Charlotte Kalla och hennes attityd, hon skyller inte på något om hon förlorar ett lopp. Hon gör alltid det hon kan. Precis som Märta Norberg själv gjorde på sin tid! JAN NORDIN -Det här inträffade mot slutet av loppet, men hur mycket tid jag tappade är svårt att säga, förklarar Märta blygsamt. Men visst flög bronsplatsen all världens kos i och med den här incidenten! Senare samma säsong besegrade Märta den finska medaljtrion när hon vann Svenska Skidpelens millopp i Falun. Två VM-brons i stafett Två VM-brons med det svenska stafettlaget på 3x5 km (1954 i Falun och 1958 i Lahtis) finns också på Märtas digra meritlista, som även omfattar sex individuella SM-guld och fyra SM-titlar i stafett med Vårby IK. Redan 1939 SM-debuterade hon och blev som 17-åring svensk mästarinna för första gången. Sedan åkte hon SM ända till 1964. På 31 individuella SM-lopp tog hon sex guld, ett silver och fem brons. På kuppen blev hon en given favorit hos Lennart Hyland i radiohytten. Långt efter det att hon var med och Märta Norberg, snart 89 och fortfarande spänstig som få. sid 4
Västernorrlands Idrottsarv Några av de äldsta föreningarna i länet Successivt kommer denna tidning att behandla olika sporter, föreningar, samhällsmiljöer mm. Detta nummer får betraktas som en uppvärmning från Sällskapets sida. Här nedan redovisas några av länets äldre föreningar. Det första distriktsförbundsmötet hölls den 4 mars 1906. Anslutna föreningar var då IF Sleipner, Härnösand, IF Kamraterna, Härnösand, IF Friska Viljor, Örnsköldsvik, Sollefteå GIF, Bollsta IK (1902), Sandvik-Dynäs IF, Dynäs, GIF Enighet, Kramfors, Sandö IK (1905), Sundsvalls IF, Torps AIF, Fränsta IF, Forseds IK och IF Framåt, Sundsvall. Anslutna till Riksförbundet den 1 januari 1906 var IFK Härnösand, IFK Junsele, IFK Sundsvall, Sundsvalls IF och Vivstavarvs IF. Föreningar anslutna till Västernorrlands Idrottsförbund i december 1924 Alby Idrottsförening Alfredshems IK, Örnsköldsvik Allsta IF Matfors Alnö IF Anundsjö IF, Bredbyn Backe Skidlöpareklubb Björna IF Bollsta IK Dahls IK Nyadal. Domsjö IF Erikslunds Skidklubb Fagerviks IF Fränsta IK GIF Sundsvall Heffners IF, Sundsvall Husums IF Härnösands Arbetares IF Härnösands Flickskolas GIF Härnösands Kanotförening Härnösands Simsällskap Härnösands Skolors IF Härnösands SK IF Friska Viljor, Örnsköldsvik IF Kamraterna, Bredbyn IF Kamraterna, Nyland IFK Sundsvall IFK Ånge IF Älgarna, Härnösand IK Kämpen, Härnösand Indals IF Intendenturkompaniets IF, Sollefteå Kramfors IF Kubikenborgs IF, Sundsvall Kungl. Norrl Trängkårs IF, Sollefteå Kungl. Västernorrl. Reg. IF I 28, Sollefteå Köjavikens IF Köpmanholmens IF Ljunga IF, Ljungaverk Lucksta IF Lugnviks IF Långsele AIF Matfors IF Njurunda IK Nyhamns IF, Essvik Nylands Kanotklubb Näsåkers IF Prästmons GIF Salsåker- Ullångers IF, Selångers SK, Sundsvall Skönviks IF, Skönvik Sollefteå GIF Sollefteå Komm. Mellanskolas GIF Sprängsvikens IF Strömnäs GIF Stöde IF Sundsvalls AIK Sundsvalls Flickläroverks IF Sundsvalls IK, Sundsvalls Läroverks IF, Sundsvalls Simsällskap Svanö SK Svartviks IF Tunadals IF, Sundsvall Utansjö AIF Wiskans IF Wifstavarfs GIF Älandsbro AIK Örnsköldsviks Samskolas IF Örnsköldsviks SK Ljunga IF 1915-1925 - Ur Västernorrlands Idrottsförbunds jubileumsskrift 1925 Ljunga idrottsförening bildades år 1915 i det då knappt 5-åriga industrisamhället Ljungaverk. Tanken på bildandet av en idrottssammanslutning var uppe redan två år tidigare, men först nämnda år fick den fastare former. Redan från början hade föreningen bolagsledningens stöd, främst dåvarande driftsingenjören S. Rodling föreningens hedersledamot och på dennes initiativ iordningställdes en god idrottsplan, centralt belägen. Bland den nya föreningens medlemmar märktes ett flertal aktiva fotbollspelare bland annat föreningens förste ordförande civilingenjör P. V. Nilsson tidigare ÖIS-spelare som genom sin okuvliga energi och sitt brinnande fotbollintresse tränade upp sina pojkar till ett starkt lag. Men ; som sagt materialet var också gott för att nämna: bröderna Hj. och Albert Nyman, Oskar Berglund, Ture Andersson och Anders Larsson m. fl., den förstnämnde som bekant på sin tid målmannen framför andra i länet. Åren därpå räknades fotbollslaget till ett av de starkaste i provinsen, och mötte ett flertal gånger i pokalmatch den redan då populära, och välspelande Goodtemplarnes I. F., Sundsvall. Nämnda förening lyckades också, icke utan ansträngning, vinna det uppsatta vandringspriset "Ljungapokalen". Ehuru intresset för fotbollen stod högt, ägnade sig en hel del åt allmän idrott, och ett flertal tävlingar anordnades, däri västra Medelpads bästa förmågor ställde upp. Sedan de bättre fotbollspelarne avflyttat från orten upplöstes bollaget år 1919. sid 5
Västernorrlands Idrottsarv Olympier från vårt län Genom åren har Västernorrland varit representerat i de olympiska spelen. Redan vid extraolympiaden 1906 i Aten deltog Gunnar Rönström från IFK Sundsvall i höjd- och längdhopp samt 100 meter. Han var även med i olympiska spelen i London 1908 och Stockholm 1912. I Stockholm deltog från IFK Sundsvall även Hugo Eriksson och Hilding Sonne. Antalet deltagare från Västernorrland i vinter-os genom åren t o m Turin 1906 är minst 19 medan minst 78 st varit med i sommarspelen. Hör gärna av er till redaktionen om ni har uppgifter om länets olympier från tidernas begynnelse. Här följer några bilder på olympier från länet: Bengt Eriksson blev Silver-Bengt med svenska folket genom att bli tvåa i nordisk kombination 1956 i Cortina. Här, till vänster, beundrar han Cortinas OS-hoppbacke tillsammans med Skvortsov från Sovjetunionen. Skön stilstudie av Friska Viljors Kjell Sjöberg, som med ett fint andra hopp blev OS-femma i Bergisels stora OSbacke 1964 i Innsbruck. Rune Lindström, Sollefteå, blev 11:a i slalom och 16:e i storslalom (bilden) vid OS i Grenoble 1968. Sven Hamrin från Härnösand (här längst till vänster) tog OS-brons i lagtempo i Tokyo 1964 tillsammans med Fåglumbröderna Sture, Gösta och Erik Pettersson. sid 6
Västernorrlands Idrottsarv MoDo:s snabbskrinnare Ulf Sandström inledde målskyttet mot Frankrike, som Tre Kronor besegrade med hela 13-2 vid OS i Calgary 1988, där Sverige till slut blev bronsmedaljörer. 1984 i Los Angeles tog Anna Olsson guld i kanot K 2 500 m tillsammans med Agneta Andersson. Här är duon på väg att i försöksheatet dra ifrån västtyskorna Idem/Shuttpetz, vilka sedan blev trea i finalen slagna av OlssonAndersson med över två sekunder. Högst sensationell OS-etta i tresteg i London 1948 Arne Åhman. Nordingrå-sonen vann på 15.40, svenskt rekord. sid 7
Västernorrlands Idrottsarv Fotbollen från starten Fotbollen i början av 1900-talet utövades under helt andra förutsättningar än dagens som synes nedan. En förening hade kanske inte råd att hålla sig med mer en en fotboll, planerna var många gånger undermåliga, toviga fält, kraftig lutning etc. Bollen gick sönder - lottdragning I fotboll voro 9 lag anmälda. I.F. Sleipner i Härnösand, hade en match med Sundsvalls Idrottsförening, men då sistnämnda förenings målvakt på grund av oskickligt uppträdande mot skiljedomarne avvisades av denne, avlägsnade sig hela sundsvallslaget. Finalen utkämpades mellan Goodtemplarnes I.F. i Sundsvall och I.F. Sleipner. Efter nio minuters spel gick bollen sönder. Intet av de kämpande lagen hade då gjort något mål, men vid lottdragning tillföll pokalen G.I.F. Detta hade Sundsvalls Tidning i sin tidning den 13 augusti 1906. Notisen gällde en endagsserie i Härnösand söndagen den 12 augusti. Arrangemanget var det första seriespelet i Västernorrland. Kossa förstärkte hemmalaget en veritabel beteshage, där kossorna lämnat alltför tydliga spår efter sig och det ej hände sig bättre än att i mitten på andra halvtid en kavat kossa, som tydligen var lokalpatriot, klev in på planen och ställde sig som tredje back hos härnösandarna. Detta skrev Sundsvalls Tidning bland annat detta efter 1910 års DM-finalmatch mellan IFK Härnösand och IFK Sundsvall (6-1). Numera är fotbollen verklig nationalsport. Hos Svenska Fotbollsförbundet finns idag cirka 3 400 föreningar som medlemmar. Närmaste idrotter vad gäller storlek är skyttesporten med cirka 1 850 föreningar, skolidrotten med 1 730 och skidsporten med 1 560 föreningar. Medelpads Fotbollsförbund har 36 och Ångermanlands Fotbollsförbund 65 föreningar anslutna. I Västernorrland har fotbollen administrerats på detta sätt genom åren: -1905 Sundsvalls distrikt 1905-1918 Västernorrlands Idrottsförbund 1918-1933 Västernorrlands Fotbollsförbund 1933- Medelpads Fotbollsförbund Ångermanlands Fotbollsförbund I ett särskilt temanummer kommer fotbollen i länet att behandlas djupare. Här nöjer vi oss med några historiska nyckeluppgifter Fotbollens utveckling i Sverige 1890 Första internationella matchen i Sverige: Halmstads BK och danska Akademisk Boldclub. 1892 Den första svenska matchen moderna regler. 1896 Den första SM-tävlingen avgjordes. Sista turneringen 1924. Samma år startade Allsvenskan. 1904 Riksidrottsförbundet tillsatte en "sektionsstyrelse för fotboll och hockey", som 1906 fick namnet Svenska Fotbollförbundet. 1908 Sverige spelade den första landskampen. 1909 Första gräsplanerna i Stockholm och Göteborg. 1910 Svenska Serien startade och spelades under åren 1910-1924. Inga klubbar från Norrland! 1924 Allsvenskan startade säsongen 1924/25. 1953 Fr o m höstsäsongen 1953/54 tilläts norrländska klubbar att spela i näst högsta divisionen. 1955 Fr o m höstsäsongen fick norrlandslag spela i Allsvenskan. 1959 Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst. Fotbollens utveckling i länet IFK Sundsvall bildades 1900 och tog genast upp fotboll på programmet. Good Templarnas IF, sedermera GIF Sundsvall bildades 1903 och tog också upp fotbollen direkt. Träningar och matcher gick till att börja med på Läroverkets plan. Idrottsparken invigdes i augusti 1903. Till Härnösand kom fotbollen åren 1903-1904. De föreningar som då på allvar engagerade sig var IF Sleipner och IFK Härnösand. I Örnsköldsvik blev det Friska Viljor som först tog upp fotbollen och under flera år var stadens enda representant i DM. Första matchen som noterats var en match Friska Viljor-Köpmanholmen 1905. 1908 arrangerade Idrottsförbundet för första gången DM för lagen i Västernorrland. Sex lag anmälde sig: IFK Sundsvall, IFK Härnösand, IF Sverre (f d Sleipner från Härnösand), Kramfors IF, Nylands IF och Friska Viljor. Först 1918 blev det ett organiserat seriespel i Västernorrland. sid 8
Västernorrlands Idrottsarv I gärdsgårdsserien hittade jag idrottens själ Man åker ut mot idrottsplatsen. Och till slut frågar man sig själv det som tv-profilen Kristian Luuk alltid brukar säga i programmet På spåret: Vart är vi på väg? Men till slut ligger den där, mitt i ingenstans. Det är dags för match i gärdsgårdsserien någonstans i Ångermanland. Säsongen har hunnit en bit in i juni och landskapet har klätts i färger och dofter. Människorna i byn har hittat ut ur sina hus. Den naturliga samlingsplatsen är idrottsplatsen. Elva gånger om året träffas man där, vare sig man är fotbollsintresserad eller inte. När jag vandrar ner mot planen känner jag lukten av kaffe. När jag kommer närmare kiosken andas jag även doften av senap och lagerblad. Fotbollskorven ser fin ut där den sjuder i den stora rostfria grytan som föreningens damklubb har hand om. Där finns också hembakade bullar i kiosken, smågodis och läsk från den gamla automaten med Falcon-örnen på sidan. Så hörs ett samfällt skrik från omklädningsbaracken. Domaren blåser i sin pipa och ljudet från skruvdobbar mot stenplattor överröstar det mesta. Lagen springer in på planen. Kom igen nu gubbar, för fan!!! Vi tar tag i det direkt!!! vrålar tränaren innan han sätter ner stället med drickaflaskor intill det lilla båset. Matchen börjar inte bra. Hemmalaget saknar tre man och en kille har fått hoppa in med kort varsel, han ringdes in från jobbet för en timme sen. Efter en kvart får bortalaget hörna. Hörnan är dåligt slagen, men försvaret kan inte rensa undan och ett skott utifrån tar på ett försvarsben och så står det 0-1. Det gör inget, gubbar. Nu tittar vi upp, uppmanar tränaren. Tre minuter senare står det 0-2 sedan linjedomaren glömt att ställa gästernas snabbe forward offside. Åtminstone tycker hemmatränaren det. Han står fem meter ut på planen och skriker upphetsat på domaren som kommer rusande. Domaren visar upp tränaren på grässlänten bakom båset. När halvtidssignalen ljuder har bortalaget gjort ett mål till efter nytt försvarsstrul. Kön till kiosken är nu lång. Barnen godis och korv, de vuxna kaffe och hembakat. Analysen efter första halvleken är klar: hemmalaget saknar sina tre bästa spelare och domaren är en katastrof. I andra måste det bli byten direkt. Så här kan det inte fortsätta. När matchen kommer igång igen lägger sig det gästande laget på försvar. Det blir en mur av spelare att passera och hemmatränaren uppmanar sina spelare att skicka långa bollar in i straffområdet. Vid ett tillfälle når den store centern högst och nickar i stolpen. Laget blir också berövat en solklar straff när försvarsspelare missar bollen och träffar ett ben. Domaren friar. Med en kvart kvar kontrar gästerna in 0-4. När domaren blåser skriker bortalagets tränare fy fan va gott, gubbar!!! Segersången ekar från barackens bortarum, medan de olyckliga hemmaspelarna står och snackar med de anhöriga utanför. En del röker. Bortförklaringarna är många och när tränaren kommer ut och snackar med sin brorsa säger han det är helt jävla otroligt, hur man kan vara så dålig och nickar mot domarens omklädningsrum. Publiken vandrar till sina cyklar och bilar. Solen har börjat gå ner och den ljumma kvällen börjar bli kylig. 0-4, det var inte roligt. Om två veckor är det match igen. Olle Larsson Annons 1909 sid 9
Västernorrlands Idrottsarv Tillbakablickar Det har hänt en hel del vad gäller västernorrländsk idrott under årens lopp. Så här ser dagens föreningsläge ut i Västernorrland: Kramfors: Kramfors IF. Idrottsplats saknas, af Kramfors A.-B. fått tillåtelse att å bolaget tillhörig mark anlägga plan. Kostnaderna beräkns till 800 kr, vill ej begynna arbetet innan medel äro försäkrade. Öfningar pågår i en pav. 10 m. bred, 15 m. lång. Nyland: Nylands I. F. Arr. På fem åt, efter 35 kr. pr år af Hammars byamän. Belägen vid Ångermanälfven. Löp. o. hoppbanor finnas ej. Fotbollpl. Något tufvig. 100x50 m. Öfriga anordningar saknas. Bekostad af föreningen. Sundsvall: Heffners IF. Saknar egen idrottsplats. Öfningarna försiggå på en förr använd landsväg, benämnd Gamla landsvägen. IF Kamraterna. Fritt upplåten på obest. tid af staden. Löpoch hoppbanor skola anläggas under sommaren. Fotbollplan, sand, 100x70 m. Aflädningsrum skall inredas. Anordningar för publiken ännu så länge inga. Härnösands Segelsällskap en gammal förening Härnösands Segel Sällskap bildades redan den 1 juli 1858 med 17 medlemmar i starten. Bland segelsällskapen var endast Kungliga Svenska Segel Sällskapet äldre, bildat 1830. Hernösands SS hade en första styrelse bestående av lektor Petrus Engman, ordförande, konsul F.G. Öhman och skeppsklarerare C.A. Wiborg. Örnsköldsvik: IF. Friska Viljor. Upplåten på minst 10 år, räkn. från år 1907, af Örnsköldsviks stad. Fotbollpl. samma som idrottspl., 70x130 m. Påtänkt uppbyggande af pav. sommaren 1909. Inga särskilda anordningar för publiken behöfvas, enär invid idrottspl. liggande parkanläggning höjer sig terrassformigt till en höjd af omkr. 5 m. Bekostar själf anläggningen genom upptaget lån och bazarer. IF. Kamraterna. Saknar egen idrottsplats. Hoppas mot skälig ersättning få använda IF. Friska Viljors plan. Af Centralföreningen bidrag till skridskobanan. I första stadgarna står att läsa: Sälskapets ändamål är att genom sammanhållande af för saken intresserade personer och uppmuntran till täfling i segling och rodd väcka allmänt intresse för och befordra utveckling i konsten att bygga, tackla och hantera båtar Antalet medlemmar utvecklades bra. 1869 hade Segelsällskapet över 100 medlemmar,1907 var man över 200. Under första delen av 1870-talet var verksamheten mycket låg, särskilt 1873-75. En upplösning av sällskapet diskuterades t o m. Men det vände. Första kappseglingen avgjordes 28 augusti 1859, men seglingsvädret var dessvärre uruselt det rådde stiltje. Vilket innebar att seglingen ersattes av en roddtävling. 1903 genomfördes för första gången kappseglingen Hernön runt, en tävling som lever än idag. Idrottsplatser från förr Ur Sveriges Centralförening För Idrottens Främjandes årsbok 1909 hämtar vi uppgifter om några av länets idrottsplatser: Hernösand: IF. Sverre. Upplåten av Wästernorrlands Reg:te. Bel. Å stadsdelen Brännan. Löp- och hoppb, Ej särskilt anlagda. Fotbollpl. 100x48 m. Reg:tets gymna-stiksal användes till afkl.rum. Öfriga anordningar sak-nas. Junsele: Junsele IF. Idrottsplats upplåten gratis. Ej iordningsställd. sid 10
Västernorrlands Idrottsarv Klipp sid 11 Ur IFK Sundsvalls jubileumsskrift 1950 Selmer Sahlin minns en resa i början av 1900-talet: När vi reste till Hudiksvall, hade vi en båt vid namn Castor. Vi reste från Sundsvall i svår storm. Fotbollspelare, friidrottsmän och simmare instuvades i lastrummet och låg där skavfötters. Gissa om vi var sjösjuka? Varenda en, till och med Kicken Nässén. Till råga på allt stod i lastrummet flera stora kaggar med surströmming, som gick sönder och överöste oss samtliga med strömming och lake. Vi kom fram till Hudik vid 5-tiden på söndag morgon och hur vi såg ut, kan ej beskrivas. Vi gjorde inbrott i sjöbadhuset och försökte bättra på oss tills tävlingarna började. Att vi kunde segra över hela linjen är mig än i denna dag oförklarligt.
Västernorrlands Idrottsarv Klipp Sundsvalls Tidning 1903-08-06 "Idrottsparken härstädes har nu öppnats och är till gänglig för allmänheten dagligen kl. 7-10, 11-3 och 5-8. Å området för skridskobanan finnes två tennisspel, samt krocket, fotboll och barnkägel att disponera för så billiga afgifter att det vore märkvärdigt om ej det unga sportälskande Sundsvall begagnade sig af desamma... Å området framför gamla Rullan komma, enligt hvad vi redan i fjor voro i tillfälle att meddela, att uppföras en större inbyggd skjutbana samt en kägelbana. Dessa byggnader, vid hvilkas uppförande man ämnar i största möjlighet tillgodogöra sig Rullans trävirke m. m. torde dock ej kunna väntas färdiga förrän inemot nyåret..." SM på skidor anordnades för första gången 1910! sid 12
Västernorrlands Idrottsarv Personnytt Ångermanlänningar fick Riksförbundets förtjänstteckning i guld Det första priset som delades ut för vintern 2010-2011 gick till olympiamästarinnan i längdåkning Charlotte Kalla, nu boende i Sundsvall. Helena, som tävlar för 121 i Sollefteå och kommer från ångermanländska Helgum, fick årets pris främst tack vare sitt VM-guld och brons. Jubilarer Sunds IF 90 år Från föreningens hemsida: Genom åren har föreningen hetat bl.a. Sköns IF, Skönviks IF och Skönvik-Sunds IF. Att det blev just Sund IF beror faktiskt på dåvarande skidklubben Bore. I Sundsvalls Tidning fanns 13 mars 1899 en notis: "En skidklubb har bildats vid Sund." 1909, storstrejksåret, drabbas Sverige och Bore av Amerikafebern och flertalet medlemmar emigrerade. Föreningen lyckas dock hanka sig till 1921. Då förklarade Bores ledamöter att om en ny förening grundades på platsen skulle denna erhålla Bores kapital på 40 kr. Så bildades då Sund IF, 9 september 1921. Vid årets RF-stämma i slutet av maj i Uppsala fick Leif Thunman, Härnösand (t v ovan) och Hans Nauclér, Helgum (t h ovan) tillsammans med andra idrottsledare, sammanlagt 100 personer, motta Riksidrottsförbundets förtjänsttecken, den högsta utmärkelsen inom svensk idrott. Leif har sin föreningsbakgrund i Härnösands AIK och Bondsjöhöjdens IF. Han har varit ordförande i Västernorrlands Idrottsförbund och är numera ordförande i Ångermanlands Friidrottsförbund. Hans är skidskytteledare sedan 1974 och ledare i Sollefteå SK, I 21 Skytteförening och I 21:s IF, där han är ordförande sedan 1996. Han är ordförande för Västernorrlands skidskytteförbund och var förbundskapten i skidskytte under åren 1997-99. Sportjournalistik innan förra sekelskiftet Även Stefan Hasselborg, Sollefteå Curlingklubb, fick denna fina utmärkelse men kunde inte närvara vid RFstämman utan fick förtjänsttecknet vid en ceremoni hemma i Sollefteå. Stefan har tjänat Sollefteå CK sedan 1974 och haft flera uppdrag för Svenska Curlingförbundet, bl a som förbundskapten. Helena Ekholm fick priset Östersunds Vintersportprofil Priset Östersunds Vintersportprofil tilldelades Helena Ekholm på nationaldagen i år. För ett år sedan instiftade Jämtlands Läns Idrottshistoriska Sällskap priset för att kunna hylla framgångsrika vintersportare, som bosatt sig i Östersund, oavsett föreningstillhörighet. Prisutdelare på sta ns eget Skansen, Jamtli, var Östersunds största idrottsprofil genom tiderna, skridskoåkaren Sigge Ericsson, som vann både OS, VM och EM och fick bragdguld. På bilden ses Sigge och Helena tillsammans med Rickard Hallström, City Östersund. sid 13
Västernorrlands Idrottsarv Idrottens arkiv ett viktigt kulturarv Idrott har alltid sysselsatt och engagerat människor och är idag en av de verksamheter som alla, mer eller mindre har behållning av. Kanske genom att själv utöva den eller att titta på sport på olika media eller genom att besöka idrottsanläggningar. Den allra äldsta idrottsföreningen i Norrland är Härnösands Segelsällskap som bildades den 1 juli 1858. Sundsvalls Skridskoklubb bildades 1877 och Sundsvalls simsällskap 1879. Svenska skidförbundet kom till på ett möte på Knaust i Sundsvall i december 1908. IF Älgarna i Härnösand bildades 1919, likaså Sundsvalls Atlet och idrottsklubb, SAIK. Oförglömliga ögonblick kan frysas genom bilder, filmer eller återberättelser av de som var med. För att idrottsminnen ska bevaras har Föreningsarkivet Västernorrland startat ett projekt, som kallas för Idrottens arkiv - ett viktigt kulturarv. Förhoppningen är att idrottsföreningar förstår vikten av att bevara idrottsarkiv och att lämna in dem till en arkivinstitution. Det borde framstå som ett mycket bra alternativ till att inte göra något alls. I projektet samarbetar vi med Västernorrlands Idrottsförbund, Västernorrlands Handikappidrottsförbund och Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap. Föreningsarkivet Västernorrland är den institution i länet som ansvarar för föreningslivets kulturarv. Det gäller handlingar som protokoll, verksamhetsberättelser, bokslut osv. men även affischer, fotografier och fanor, material som är unikt och som visar föreningens historia och verksamhet. Inlämning av föreningars arkivhandlingar är frivillig. Det finns inga lagar som skyddar dessa dokument, men Föreningsarkivet tar hand om och bevarar föreningsmaterial som är en viktig del av det kollektiva minnet. Den 12 januari 1893 startade skidklubben Vidar sin verksamhet, några dagar efter att lokalavdelningen för Skidfrämjandet i Sundsvallsområdet bildats. Bilden visar skidåkare utanför Klisstugan. Bildkälla: Föreningsarkivet Västernorrland Fotograf okänd Idrottsklubben VIG: s klubbmästarinna Mona Welborns forehand beundras av från. vänster A-lagslirarna Erik Trygg, Rolf Dahlström, Bo Evers samt Agnar Svensson och Rolf Edman. Träning i klubblokalen W-sex i Sundsvall oktober 1954. Bildkälla: Föreningsarkivet Västernorrland Fotograf: Jan Norrman Föreningsarkivet har depå och forskarservice på Arkivcentrum Nord i Härnösand. I Sundsvall finns administration och depå i Sundsvalls kommunhus och forskarservice på Medelpadsarkiv i Kulturmagasinet. Kontakt: i Sundsvall 060-19 14 79, i Härnösand Torgny Kemper 010-476 80 75 Arkivchef Ulrika Hådén 060-19 14 77, foreningsarkivet@sundsvall.se www.foreningsarkivet.se Invigningstalet hölls av kronprins Gustav Adolf vid Kramfors nya idrottsplats som ersatte den gamla bollplanen på strandplatån i Nedre Öd. Året var 1936. Publikläktaren uppfördes samma år och är K-märkt. Fotot tillhör samlingen Bilder i Ådalen. sid 14
Västernorrlands Idrottsarv Uppgifter om Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Kontaktuppgifter - styrelsen Jan Nordin, ordförande Jägarvägen 15, 892 42 Domsjö janordin@spray.se - 0660-22 14 40, 070-298 02 40 Leif Thunman, vice ordförande Hemmansvägen 4, 871 53 Härnösand - lthunman@hotmail.com - 0611-100 82, 070-348 02 25 Ola Olsson, sekreterare Nipstadsgatan 6, 881 34 Sollefteå ola_olsson43@hotmail.com - 0620-143 00, 070-578 10 21 Bertil Astby, kassör Ludvig Nordströms gata 2 A, 871 31 Härnösand bertil@astby.se - 0611-81 10 50, 073-422 79 05 Margareta Helander Badhusvägen 1, 840 12 Fränsta marghel@telia.com - 0691-305 69, 070-677 78 01 Bank- och plusgironummer Bankgiro 750-5266 - Plusgiro : 59 77 71-5 Medlemsavgifter Privatpersoner 150 kr Föreningar 150 kr Förbund, organisationer 250 kr Föreningsarkivet Västernorrland Det är viktigt att arkivhandlingar från idrottsföreningarna lämnas in till Föreningsarkivet! Gör det snarast! Arkivchef Ulrika Hådén 060-19 14 77 E-post: foreningsarkivet@sundsvall.se sid 15