Felaktiga utbetalningar - FUT Utvärdering av ett projekt inom försörjningsstöd Margareta Lindelöf Uppdragsenheten 26 augusti 2010
SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING 6 UPPDRAG OCH SYFTE 6 METOD 6 TIDPLAN 6 2. VAD SOM FÖRESKRIVS ENLIGT LAG 7 SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 7 BIDRAGSBROTTSLAGEN 8 UNDERRÄTTELSESKYLDIGHETSLAGEN 8 3. FUT-PROJEKTET 10 BAKGRUND TILL FUT-PROJEKTET 10 SOCIALNÄMNDENS BESLUT 10 PROJEKTMEDARBETARE 11 4. HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 12 EKONOMISKT BISTÅND OCH SOCIALT ARBETE 12 HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 12 5. HANDLÄGGNING MED FUT-UTREDARE 15 RUTINER 15 PROCAPITA 15 INTERNKONTROLL 15 UPPGIFTSINSAMLING VIA TEKNIK 16 ARKIVERING 16 FUT-UTREDNINGAR 16 RIKTADE KONTROLLER 16 ÅTERBETALNING OCH ÅTERKRAV 17 SAMVERKAN 17 ETT NYTT FLÖDE 17 6. RESULTAT 19 2
INTERNKONTROLL 19 FUT-UTREDNING 19 RESULTATET AV PROJEKTETS FUT-UTREDNINGAR 20 ÄRENDEMÄNGD 23 AVSLAG 23 7. SYNPUNKTER FRÅN FÄLTET 24 OMRÅDESCHEFER 24 HANDLÄGGARE 27 8. FUT-UTREDARNAS SYNPUNKTER 31 9. KONSEKVENSER ENLIGT ENHETEN EKONOMISKT BISTÅND 33 KONSEKVENSASPEKTER 33 10. SLUTSATSER 35 PROJEKTET I ETT NÖTSKAL 35 SVAR PÅ SYFTE 37 SVAR PÅ ÅTGÄRDER 37 DISKUSSION 38 FÖRSLAG 39 REFERENSER 41 BILAGOR 42 INTERNKONTROLL AV NYA ELLER NYGAMLA ÄRENDEN 42 INTERNKONTROLL AV ÅTERKOMMANDE ANSÖKNINGAR 43 3
Sammanfattning Kostnaden för försörjningsstödet har ökat mycket - inte bara i Sundsvall utan i hela landet - likaså antalet hushåll per månad som är i behov av bistånd för sin försörjning. Denna utveckling påbörjades hösten 2008 och fortgår än idag även om den mattats av något. Ökningen som uppgick till 17 procent 1 under 2009 kan kopplas till den världsomfattande kris som påbörjades hösten 2008, vars konsekvenser fortfarande märks. Under 2009 utbetalades drygt 108 Mkr i försörjningsstöd i Sundsvall. Prognosen för 2010 tyder på att försörjningsstödet kommer att uppgå till närmare 113 Mkr. Vad som däremot minskar är utbetalningen av försörjningsstöd per hushåll och månad. Ett ökat antal hushåll som är beroende av försörjningsstöd har i sin tur lett till en ökad arbetsbörda inom enheten ekonomisk bistånd. Under perioden har antalet handläggare varit oförändrat. Fler hushåll har resulterat i fler ärenden per handläggare. I detta perspektiv har FUT-projektet med dess anställda inneburit ett bra stöd och en avlastning för de ordinarie handläggarna. De handläggningsrutiner som FUT-gruppen och Försörjningsstödsprojektet tagit fram och implementerat har ökat förutsättningarna för en välfungerande handläggning där utbetalningen av försörjningsstödet successivt blivit bättre. De nya rutinerna har emellertid spätt på handläggarnas arbetsbörda trots ovan nämnda stöd. Denna tillsynes paradoxala situation beror på att rutinerna ställer stora krav på handläggningen. Avlastningen utgörs av att FUT-utredarna ingriper vid felaktigheter och bidragsbrottsmisstankar. Under projekttiden har FUT-gruppen kunnat identifiera felaktiga utbetalningar som i genomsnitt uppgått till drygt 80 Tkr per månad 2. Merparten av detta belopp orsakas av felaktiga uppgifter från den sökande. I stor utsträckning kan dessa felaktigheter kategoriseras som gjorda av uppsåt eller grov oaktsamhet, d v s bidragsbrott. Vid misstankar om bidragsbrott har polisanmälan gjorts med krav på återbetalning. Återbetalning av försörjningsstöd förekommer om än i liten omfattning. Det är svårt att få till stånd återbetalning vid felaktiga utbetalningar. Detta beror bl a på en krånglig juridisk process i samband med misstankar om bidragsbrott med krav på återbetalning. En annan aspekt som försvårar återbetalningarna är många bidragstagares dåliga ekonomi. 1 Både i Sundsvall och i hela landet. 2 De felaktiga utbetalningarna ligger strax under 1 procent av det totala försörjningsstödet per månad. 4
Det är med andra ord viktigt att ekonomiskt bistånd organiseras med FUThandläggare vid sidan om enhetens ordinarie handläggare med hänvisning till det omfattande belopp som utbetalas i försörjningsstöd varje år. Detta ställningstagande baseras på det faktum att rätt utbetalning från början är en mycket effektiv väg för att minska utbetalningen av försörjningsstöd som orsakas av felaktigheter 3. Härigenom minimeras arbetet med återkrav som inte på långt när täcker de felaktiga utbetalningarna. Organiseringen av internkontrollen inom enheten ekonomiskt bistånd är ytterligare en viktig uppgift som bör ligga på FUT-handläggare istället för att de ordinarie handläggarnas självgranskning. Det är viktigt att handläggarna avlastas för att dessa dels ska få mer tid för noggrann kontroll, dels utrymme för att bedriva ett socialt arbete gentemot de sökande. 3 Oriktiga eller ofullständiga uppgifter från de sökande. 5
1. Inledning Uppdrag och syfte Metod Tidplan Den 1 september 2008 påbörjades ett projekt inom programområdet individoch familjeomsorgens enhet Ekonomiskt bistånd för att identifiera och komma till rätta med felaktiga utbetalningar (FUT) av försörjningsstöd. Enligt planerna ska detta FUT-projekt pågå under två år, vilket innebär att projektet upphör den 31 augusti 2010. För att kunna värdera effekterna av projektet och för att kunna ta ställning till vad som ska ske efter projekttidens utgång har uppdragsenheten fått i uppdrag att utvärdera FUT-projektet. Denna utvärdering jämte förslag ska redovisas för att därefter kunna antas av socialnämnden den 25 augusti 2010 4. Handläggningen av ekonomiskt bistånd ska beskrivas, likaså FUT-projektet samt FUT-utredarnas roll genom intervjuer med biståndshandläggare och FUT-utredare. Intervjuer ska också ske med berörda områdeschefer och projektledaren om projektet och ett förslag till en permanent lösning för att komma tillrätta med felaktiga utbetalningar. Tillgängliga uppgifter och statistik som belyser effekterna av FUT-projektet ska tas fram och redovisas. Utvärdering och rapportskrivande 1 apr il 4 augusti 2010 ISG ska hållas informerad om arbetet med utvärderingen Information i FSG 12 augusti 2010 Rapport med förslag till SN 25 augusti 2010 4 Ärendet har skjutits upp till socialnämndens sammanträde den 22 september 2010. 6
2. Vad som föreskrivs enligt lag Den lagstiftning som reglerar det ekonomiska biståndet beskrivs kortfattat samt de kontrollföreskrifter som finns och vad som exempelvis reglerar felaktigheter. Socialtjänstlagen (SoL) I SoL anges vad som berättigar till bistånd och vad biståndet i form av försörjningsstöd ska eller kan omfatta. Dessutom anges vad som gäller om det utbetalda försörjningsstödet varit felaktigt. Rätten till ekonomiskt bistånd Rätten till bistånd framgår av 4 kap SoL där den första paragrafen anger att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden till sin försörjning. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Utöver detta får försörjningsstöd ges för skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Skäliga kostnader för detta stöd baseras på en riksnorm. Om det finns särskilda skäl kan socialnämnden i enskilda fall beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Vidare får försörjningsstöd beviljas för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och försäkringskassa. Återkrav I kapitel 9 SoL som handlar om återkrav anges att socialnämnden får återkräva bistånd som den enskilde antingen fått felaktigt eller med för högt belopp p g a Oriktiga uppgifter Underlåtenhet att lämna uppgifter Om den enskilde på annat sätt orsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp. Återbetalningsskyldigheten gäller även om den sökande inte haft för avsikt att orsaka den felaktiga utbetalningen. Socialnämnden får även återkräva bistånd som av något annat skäl blivit felaktigt, om den enskilde borde ha insett att han eller hon inte hade rätt till biståndet eller att beloppet var för högt. 7
Bidragsbrottslagen Den som medvetet försöker få ut mer ersättning eller bidrag från välfärdssystemen än vad man har rätt till kan dömas för bidragsbrott. Reglerna har skärpts sedan bidragsbrottslagen trädde ikraft den 1 augusti 2007. Även den som av grov oaktsamhet eller slarv lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden kan dömas för bidragsbrott. Lagen omfattar alla de offentliga bidrag, ersättningar och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Några exempel är sjukersättning, tillfällig föräldrapenning, a-kassa, socialbidrag och studiestöd. Bidragsbrottslagen är speciellt anpassad till de förhållanden som gäller vid utbetalningar av bidrag, ersättningar, pensioner och lån. Det har tidigare inte funnits en lag riktad mot den som gör sig skyldig till bidragsbrott, utan brotten har dömts på samma sätt som bedrägerier. Syftet med lagen är att strama upp reglerna, göra dem tydligare och värna välfärdssystemen. Lagen är indelad i tre svårhetsgrader. Den som medvetet och vid upprepade tillfällen fått ut stora felaktiga belopp kan dömas till grovt bidragsbrott och riskerar upp till fyra års fängelse. Bedöms beloppen vara mindre räknas handlingen som bidragsbrott och kan innebära upp till två års fängelse. Ringa brott används i de fall det utbetalade beloppet är litet och straffet kan bli böter eller fängelse i upp till sex månader. Den största förändringen med den nya lagen är att det blir straffbart att vara grovt oaktsam med uppgifterna utan att för den skull medvetet erhålla mer pengar än man har rätt till. Grov oaktsamhet räknas som vårdslöst bidragsbrott. Tidigare krävdes uppsåt för att kunna dömas. Det räcker med att ange felaktiga uppgifter och att det finns risk för att en utbetalning ska betalas ut fel för att det ska betraktas som ett brott. Det har tidigare räknats som brott först när de felaktiga bidragen betalats ut. En annan förändring med lagen är att berörda myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott till polis eller åklagare. Underrättelseskyldighetslagen Den 1 juni 2008 började lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar att gälla. Här finns information som riktar sig till handläggare inom berörda myndigheter, arbetslöshetskassor och kommuner. Enligt lagen om underrättelseskyldighet måste en myndighet som har skäl att anta att en annan myndighet felaktigt beslutat om eller betalat ut förmåner till 8
en person informera den andra myndigheten om detta. De myndigheter som omfattas av lagen är Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialnämnder och arbetslöshetskassorna. 9
3. FUT-projektet Nedan beskrivs själva projektet, dess bakgrund, syfte, vad man vill uppnå och tillvägagångssätt. Bakgrund till FUT-projektet Tillsamman med fyra andra kommuner deltog Sundsvalls kommun i en bedömning av felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd i en undersökning 2007 5. Resultatet publicerades i rapporten Vad kostar felen? Omfattningen av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen 6. Enligt rapporten uppskattades de felaktiga utbetalningarna till 18,2 procent av landets totala ekonomiska bistånd som utbetalades 2005. Emellertid ansågs osäkerheten vara mycket stor i fråga om den felaktiga utbetalningens totala storlek. Osäkerhetsintervallet kalkylerades ligga mellan 6-34 procent. Avsiktliga fel uppskattades till 8,2 procent medan oavsiktliga fel uppgick till 4,1 procent. Dessutom uppgick oavsiktliga fel från myndigheter till 5,9 procent. Här bör nämnas att Delegationen mot felaktiga utbetalningar bedömer att i genomsnitt fyra procent betalas ut felaktigt från välfärdssystemen i landet. Detta framgår i betänkandet Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 7. Hälften av dessa felaktiga utbetalningar utgörs av avsiktliga fel från sökande, den andra hälften oavsiktliga fel från sökande respektive myndigheter. Socialnämndens beslut Mot denna bakgrund beslutade socialnämnden den 26 mars 2008 (SN 56) att ge förvaltningen i uppdrag att starta projekt i syfte att motverka felaktiga utbetalningar av försörjningsstödet. att projektet löper över två år samt att finansieringen sker med medel avsatta för försörjningsstödet. 5 Maj - september. 6 Vad kostar felen? Omfattningen av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7, november 2007. Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Rätt och riktigt. 7 SOU 2008:74 10
Mål och syfte med projektet Eftersom syftet med projektet är att motverka felaktiga utbetalningar bör målet vara att åstadkomma en fungerande handläggning där felaktiga utbetalningar elimineras eller åtminstone minimeras 8. Projektmedarbetare Inom ramen för FUT-projektet ingår enligt SN 56 (2008) att Uppskatta omfattningen av felaktiga utbetalningar Utveckla och förstärka arbetet mot felaktiga utbetalningar Utreda misstankar om bedrägeri och felaktiga utbetalningar Göra riktade kontroller Utveckla samverkan med andra myndigheter Om möjligt utveckla och förbättra kontrollen i det dagliga arbetet Arbeta med återkrav Det tvååriga projektet kom igång den 1 september 2008. Två heltidsanställda FUT-utredare anställdes för projektet, varav en socionom och en ekonom. Ekonomen slutade den 30 april 2010. Efter ett projektledarbyte tillsattes en projektsamordnare på deltid (25 procent) fr o m den 1 mars 2009. 8 I nämndsbeslutet finns inget mål formulerat. 11
4. Handläggning av ekonomiskt bistånd Hur handläggningen av ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd fungerar enligt enheten för ekonomsikt bistånd och vad som skett sedan FUT-projektet kom igång beskrivs i detta kapitel. Ekonomiskt bistånd och socialt arbete Figur 4:1 Schematisk översikt av handläggningen av ansökan om ekonomiskt bistånd Ansökan journalförs Bifall Kompletteringar b ä I samband med planeringen bedriver handläggaren ett socialt arbete. Detta arbete utgörs av en bedömning av den sökande, vad som ligger till grund för behovet av försörjningsstöd, den enskildes förmåga och vägar som ska syfta till självförsörjning. För vissa kan arbetslöshet ha lett till ett behov ekonomiskt bistånd p g a att personen i fråga utförsäkrats från A-kassa. För andra kan behovet av försörjningsstöd bottna i andra orsaker, t ex missbruksproblem eller en psykisk funktionsnedsättning. Dessa problem måste handläggarna uppmärksamma som en del av handläggningsprocessen, något som tar tid i anspråk. Det handlar om att göra individuella bedömningar i varje enskilt fall där rimliga krav ställs på den bidragssökande. Ett mål med arbetet inom enheten är att de sökande ska gå från försörjningsstöd till självförsörjning. Arbetet inom enheten handlar således om mer än om ekonomiska bedömningar och ställningstagande. Handläggning av ekonomiskt bistånd Handläggningen av ekonomiskt bistånd börjar med att den sökande lämnar in en ansökan som journalförs. Eventuella kompletteringar begärs in. Kompletteringar kan handla om Felaktigt eller ofullständigt ifylld ansökan Kvitto på betald hyra Ekonomisk utredning Planering görs/kontroll eras Beräk ning Kvitto på exempelvis läkarvård, medicin Ansökan in- Beslut Avslag Specifikation av samtliga inkomster som inte kan ses via RFV 12
Därefter utreds den sökandes ekonomi av en handläggare. I samband med detta kontrolleras lämnade uppgifter via Infotorg 9 Via Infotorg finns möjlighet att kontrollera uppgifter i folkbokföring, fastighets- och taxeringsuppgifter, företagare och bilregistret etc. Uppgifter kontrolleras också med Försäkringskassan. Elektronisk information finns att tillgå i dataprogrammet Procapita. Parallellt planeras eller kontrolleras möjligheten till självförsörjning av handläggaren. Tillhör personen kategorin arbetssökande ska följande aspekter kontrolleras Kontakter med arbetsförmedlingen AF (minst ett sökt jobb per vecka och aktuell handlingsplan) Närvarorapport från praktik, jobbprojekt eller SFI Om den sökande inte står till arbetsmarknadens förfogande utreds orsakerna till detta. Är den sökande sjukskriven ska läkarintyg bifogas. Samtliga uppgifter matas in i Procapita, likaså inkomstuppgifter som handläggarna kan se via Riksförsäkringsverket (RFV). Handläggarna anger beräkningsperiod och väljer norm beroende på om en sökande har barn hemma eller i förskola. Därefter sker beräkningen i Procapita som också registrerar om ansökan beviljas eller avslås. Beräkningen och beslutet samt en ny ansökningsblankett postas av handläggaren till den sökande. Med utgångspunkt från de uppgifter som framkommit av utredningen prövas rätten till ekonomiskt bistånd enligt lagstiftning, rättspraxis och en riksnorm. Ofta görs en individuell bedömning av den sökandes situation och behov. På basis av denna prövning tas ett beslut som endera utgör ett avslag eller ett bifall på ansökan. Vid avslag skickas ett avslagsbeslut till den sökande. Detta beslut kan överklagas. Vid bifall betalas den beviljade summan ut till den sökande. Handläggarna på ekonomiskt bistånd gör en del kontroller i samband med att ansökan handläggs. Då pengarna betalas ut så kontrolleras attestlistorna av områdescheferna och några stickprov får en utförligare granskning. Vid misstanke om bidragsbrott fick respektive handläggare ta itu med kontroll och den juridiska process som följer. I tabell 4:1 och figur 4:2 framgår omfattningen av det utbetalda försörjningsstödet. Noteras bör den världsomfattande ekonomiska nedgång som började 9 När projektet startade hade inte alla handläggare tillgång till Infotorg, vilket man har idag. 13
hösten 2008 och vars konsekvenser fortfarande kvarstår, vilket också avspeglas i både tabell och figur. Exempelvis kan utbetalningen under mars 2010 beskrivas som all time high. Tabell 4:1: Utbetalt försörjningsstöd under åren 2007 2010 (Tkr) 10 Månad 2007 2008 2009 2010 Januari 7 248 7 984 8 402 8 395 Februari 6 288 7 176 7 816 8 974 Mars 8 089 7 416 9 484 11 128 April 7 045 8 458 9 186 9 987 Maj 7 963 7 614 8 943 9 299 Juni 7 042 7 006 9 542 9 607 Juli 7 839 8 522 9 491 9 804 Augusti 6 410 6 168 8 394 September 5 960 7 098 8 746 Oktober 7 408 8 441 9 173 November 7 322 7 120 9 015 December 6 953 9 043 9 951 Sa 85 587 92 045 108 142 66 195 M = Mån 7 132 7 670 9 011 Jämförs utbetalt försörjningsstöd per månad och år framgår en markant skillnad för den genomsnittliga månadskostnaden under det första kvartalet för 2009 och 2010. Figur 4:2 Diagram som belyser utbetalningarna av försörjningsstöd under 2008, 2009 och t o m juli 2010 (Tkr) 11 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2008 2009 2010 Budget 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 10 Uppgifterna i tabellen har hämtats från ekonomienhetens verksamhetsstatistik juli 2010. 11 Diagrammet är hämtat från ekonomienhetens verksamhetsstatistik för juli 2010. 14
5. Handläggning med FUT-utredare Rutiner Procapita Internkontroll Genom FUT-projektet har ett antal förändringar skett inom enheten Ekonomiskt bistånd. Förändringarna rör både handläggning och teknik. Särskilda FUT-utredare har granskat handläggningen inom enheten. Vid upptäckt av felaktigheter eller vid misstanke om bidragsbrott har dessa utredare tagit vid. Under projekttiden har nya rutiner och riktlinjer tagits fram och implementerats inom enheten. Rutiner för kontroller vid handläggning har upprättats. En sökande måste exempelvis alltid lämna en sammanställning på sitt eller sina bankkonton. Handläggaren ska alltid begära ett kontoutdrag som visar senaste tidens transaktioner. Ett annat exempel är kontrollen av en sökandes eventuella bilinnehav. Förutom nya handläggningsrutiner har även nya ansökningsblanketter tagits fram för att minska möjligheten att inkomster tillgångar inte tas upp och redovisas eller annat som bidrar till en felaktig utbetalning. Rutiner finns även för s k FUT-ärenden, likaså checklistor för anonyma anmälningar samt en blankett med viktig information som varje klient ska få ta del av och skriva under. Från och med 2009 har handläggarkontrollerna dokumenterats som handläggarna sedan har fått del av. Under projekttiden har en särskild utrednings- och verkställighetsmodul tagits fram i Procapita för utredningar av eventuellt felaktiga utbetalningar. Före projektstarten utfördes inga internkontroller inom enheten ekonomiskt bistånd förutom områdeschefens återkommande kontroll av attestlistor. Idag genomför FUT-utredarna 20 internkontroller varje månad. De ärenden som ska kontrolleras väljs slumpmässigt ut av IT-soc.Vad som kontrolleras framgår av bifogade underlag för internkontroll. Internkontrollen redovisas fortlöpande till enhetens områdeschefer. Resultatet följs upp och diskuteras i arbetsgruppen. Brister och felaktigheter som kommer fram i samband med internkontrollerna vidarebefordras till handläggarna. Detsamma gäller resultatet av FUT-utredningar. Genom internkontrollerna har FUT-utredarna kunnat notera framtida inkomster som man sedan påpekat för respektive handläggare om. 15
Genom kontrollerna uppmärksammas handläggarna om misstankar om felaktiga utbetalningar eller om något inte ser ut att stämma. Uppgiftsinsamling via teknik Arkivering FUT-utredningar Riktade kontroller Alla handläggare har numera tillgång till Infotorg, vilket också minskar att felaktiga utbetalningar sker eftersom handläggarna snabbt kan få uppgifter om bilinnehav, företag, folkbokföring och taxering. Under projekttiden har reglerna för arkivering gjorts om eftersom FUTutredarna fått kunskap om betydelsen av att viktiga dokument sparas lika länge som preskriberingstiden för bidragsbrott (5 år). Vid misstanke om bidragsbrott eller när en uppgift om felaktig utbetalning når socialtjänsten aktualiseras ärendet hos FUT-gruppen. Uppgifterna kan komma från någon av de anställda, annan myndighet eller privatperson. FUT kontrollerar och jämför då misstanken med de uppgifter som finns i journal och arkiv. Kvarstår misstanken om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd öppnas en FUT-utredning. När en sådan utredning startar informeras alltid den sökande/berörda av utredarna. Den sökande kallas till ett besök. Alternativt görs ett hembesök eller så ringer utredarna upp den sökande. I första hand utreds om någon felaktig utbetalning har skett. Är utbetalningen felaktig beräknar man hur mycket som har blivit felaktigt. Därefter tas ett beslut om krav på återbetalning på denna summa. Tillsammans med områdeschefen bedömer FUT-utredarna om det kan finnas ett uppsåt eller grov oaktsamhet från den sökande som lett till den felaktiga utbetalningen. Föreligger misstanke om uppsåt görs en polisanmälan. Om misstanke kvarstår trots att FUT-utredarna inte kan bevisa att en felaktig utbetalning skett kan en polisanmälan göras. Så kan även ske i de fall en person inte vill medverka i utredningen. I de ärenden som polisanmäls gör FUTutredarna utredningen och följer ärendet. Detta innebär att FUT-utredarna företräder socialtjänsten i polisutredningar och vid eventuella rättegångar. Två riktade kontroller har genomförts under projekttiden. Den ena kontrollen gällde sökande med en högre hyra än vad de beviljades bistånd till. Den andra gällde separerade barnfamiljer och faktiskt boende. 16
Återbetalning och återkrav Samverkan Ett nytt flöde Enskilda personer beviljas ibland försörjningsstöd som ska återbetalas, t ex förskott på förmån eller om det finns en överenskommelse om återbetalning (9 kap 2 SoL). Återbetalning får även krävas om utbetalningen visat sig vara felaktig (9 kap 1 SoL). I de fall återbetalning ej skett har FUT-utredarna arbetat aktivt för att försöka driva in de beslut om återbetalning som beviljats av socialtjänsten men som inte betalats in av klienterna. I de ärenden där pengarna inte betalats tillbaka skickas två påminnelsebrev med uppmaning om att betala in skulden alternativt göra upp om en återbetalningsplan. Sker inte detta görs en ekonomisk utredning för att klargöra om personen har något betalningsutrymme. Om personen har betalningsutrymme lämnas ärendet vidare till Förvaltningsrätten för att man där ska ta beslut och lämna ärendet vidare till Kronofogden så att de kan driva in skulden. En rutin har upprättats för återbetalningar med information om hur en återbetalning ska gå till på rätt sätt. Fram till idag har FUT-utredarna arbetat med ett sextiotal återkravsärenden. Under projekttiden har FUT-gruppen upparbetat ett samarbete med Försäkringskassan och Skatteverket som träffas en gång i halvåret för att utbyta erfarenheter om felaktigheter och bidragsbrott. FUT har även träffat med kronofogden, åklagarna och polisen. Vidare har FAVI har informerats om FUTgruppens arbete. Dessutom ingår Sundsvalls FUT-grupp i ett nätverk med andra kommuner i Sverige med egna FUT-projekt eller permanenta FUT-verksamheter. Sett i ett flödesperspektiv kommer FUT oftast in i bilden när handläggningen är slut, d v s när beslutet är fattat och försörjningsstödet betalats ut. Detta sker i samband med en internkontroll, men även efter en anmälan. Emellertid kan FUT kopplas in tidigare under själva utredningsarbetet när handläggaren anar att något är fel, t ex vid misstanke om bidragsbrott. Genom nya rutiner och tillämpade regler som implementerats under projekttiden påbörjar handläggarna själva vissa kontroller. Som tidigare nämnts ska den sökande lämna en sammanställning av sitt/sina bankkonton och vid behov kunna lämna in ett kontoutdrag. Likaså ska handläggarna kontrollera bilinnehav. I figur 5:1 beskrivs översiktligt var i processen FUT kommer in. 17
Figur 5:1 FUT och handläggningsprocessen Avslag Ansökan Inlämnas Ansökan journalförs Ekonomisk Utredning Beräkning Beslut Bifall Utbetalning Kompletteringar Planering och kontroll FUT vid misstanke om fel/bidragsbrott FUT via internkontroll eller anmälan Polisanmälan vid misstanke om bidragsbrott Polisanmälan alternativt återkrav 18
6. Resultat Internkontroll Effekterna av projektet via gjorda internkontroller och FUT-utredningar redovisas nedan från starten i september 2008 till och med juni 2010. I slutet av kapitlet redovisas även utbetalt försörjningsstöd per månad och per hushåll samt förändringar i ärendemängd och avslag. I tabell 6:1 redovisas alla ärenden som varit föremål för granskning i en internkontroll under fyra perioder. Av tabellen framgår att många utredningar har behövt justeras. I vart tredje ärende saknades uppgift om bilinnehav i utredningen. Vidare förekom i 6 procent av de granskade ärendena notering om att den sökande var aktiv i företag. Handläggarna har missat inkomster från försäkringskassan i 4 procent av ärendena och i 13 procent borde den sökande ha informerats om möjlighet att söka bidrag från försäkringskassan. Tabell 6:1 Internkontrollerade utbetalningar av försörjningsstöd fr o m november 2008 t o m juni 2010. Internkontrollerade försörjningsstödsärenden Nov 08 - Mar 09 Apr 09 - Aug 09 Sep 09 Jan 10 Feb Jun 10 Totalt Antal internkontrollerade ärenden 60 57 62 92 271 Till FUT-utredning 0 1 0 8 9 Ärenden i behov av justering i handläggning: Bilinnehav 10 25 29 20 84 Missade inkomster från FK 4 2 4 2 12 Bör söka bidrag från FK 2 7 7 19 35 Missade inkomster från CSN 0 0 0 0 0 Aktiva i företag 5 2 7 3 17 För hög boendekostnad (ej motiverad) 1 3 4 3 11 Anmärkningsvärda inkomster i taxering 0 1 3 6 10 Avsaknad av planering 1 1 2 6 10 FUT-utredning Det bör noteras att ingen sammanräkning sker av beloppen av de felaktigheter som framkommer av internkontrollen. Anledningen är att de upptäckter som framkommer i efterhand är svåra att beräkna, bl a för att det finns flera osäkerhetsfaktorer med i bilden. Fr o m september 2008 t o m juni 2010 mottog FUT-projektets utredare sammanlagt 250 anmälningar om felaktigheter. Flest anmälningar har kommit från enhetens biståndshandläggare. Många privatpersoner har också gjort anmälan om eventuellt felaktiga utbetalningar. I vissa fall har anmälan kommit från an- 19
nan myndighet. Sammanlagt ledde dessa anmälningar till FUT-utredning i 220 ärenden. Tabell 6:2 Anmälan om felaktiga utbetalningar fr o m september 2008 t o m juni 2010. Sep dec 08 Jan mar 09 Apr jun 09 Jul sep 09 Okt dec 09 Jan mar 10 Apr Jun Totalt Antal anmälningar 31 32 30 31 31 48 47 250 om felaktiga utbetalningar Från handläggare 19 27 19 22 19 29 23 158 Från riktad kontroll 0 0 1 0 0 4 1 6 Från privatperson 5 4 10 7 5 10 18 59 Från internkontroll/fut 0 0 0 1 0 3 5 9 Från annan myndighet 6 1 0 1 6 2 0 16 Ingen utredning inledd 5 0 2 0 5 3 2 17 Totalt FUTutredningar 26 32 28 18 26 45 45 220 Ingen åtgärd 12 17 15 13 12 23 26 118 Som framgår av tabell 6:2 ledde inte alla anmälningar till en FUT-utredning. Drygt hälften av genomförda utredningar ledde inte till någon åtgärd. Via FUT-utredningarna uppmärksammas även fel från de egna handläggarna, som kostar pengar men som är svåra att mäta. Resultatet av projektets FUT-utredningar Av de utredningar som granskades inom ramen för FUT-projektet återfanns fel från myndighet det första kvartalet 2010. Felen rör två ärenden. En absolut majoritet beror på felaktigheter från de bidragssökande. Genom de utredningar som gjorts inom ramen för FUT-projektet framgår att cirka 80 000 kr betalats ut felaktigt per månad. Under ett år innebär detta 960 000 kr, d v s närmare en miljon kronor. Varje felaktig utbetalning av försörjningsstöd handlar i genomsnitt om 5 500 kr. 20
Tabell 6:3 Utfall av FUT-utredningar fr o m september 2008 t o m jan 2010. Antal FUTutredn. Fel från myndighet (kr) Fel från sökande (kr) Fel från båda parter (kr) Sa felaktigt utbet. Försörjningsstöd (kr) Sep dec 08 Jan mar 09 Apr jun 09 Jul sep 09 Okt dec 09 Jan mar 10 Apr jun 10 Totalt 26 32 28 18 32 45 45 181 0 0 0 0 0 109666 12 0 109666 238813 151825 147014 144224 190070 174889 522014 1568849 0 4148 40411 1896 0 17654 12684 76793 238813 155973 187425 146120 190070 302209 534698 1755308 Snitt/mån 59703 51991 62475 48707 63357 100736 178233 80743 Endast återkrav 0 7 2 6 5 5 5 30 (antal) Återkrav och 11 7 8 10 6 7 6 55 polisanmälan (antal) Endast polisanmälan 3 1 3 2 2 5 3 19 (antal) Sa felaktiga 14 15 13 18 13 17 14 104 utbet. (antal) Snitt per felaktig utbetal/mån (kr) 4265 3466 4806 2706 4874 5926 12731 5539 I tabell 6:4 framgår omfattningen av återkrav och ärenden som lett till polisanmälan via FUT-projektet. Vidare framgår förväntade besparingar och hur mycket som faktiskt återbetalats efter uppmaning om återkrav. Tabell 6:4 Utfall av FUT-utredningar I kronor fördelat på återkrav och polisanmälningar fr o m september 2008 t o m jan 2010. Sep Dec 08 Jan Mar 09 Apr Jun 09 Jul Sep 09 Okt dec 09 Jan mar 10 Apr Jun 10 Totalt Endast återkrav (kr) 0 32 624 19786 24969 22484 91867 57380 249110 Återkrav och polisanmälan 238813 123349 194957 121151 169326 85972 477318 1410886 (kr) Snitt/månad 59703 51991 71581 48707 63937 59 280 178233 75454 Polisanmälan (kr) 13 0 0 0 0 0-0 0 0-162145 162145 Förväntad besparing 105755 57919 35526 49638 78810 139058 25956 492662 (kr) Inkommet återkrav 20140 1500 11727 600 4700 400 0 39067 (kr) Inkommet återkrav 5035 500 3909 200 1567 133 0 1776 snitt/mån Begärt skadestånd 110694 0 0 0 0 0 0 110694 12 Fel från kommunen i ett fall. Det andra felet orsakades av att personen uppgivit olika adresser. 13 Först efter den juridiska processen kan beloppet fastställas. 21
Snittet för återkrav samt återkrav och polisanmälan för perioden april juni 2010 ligger betydligt högre jämfört med tidigare perioder, vilket kan bero på en rigorösare kontroll av bilinnehav sedan årsskiftet. Den förväntade besparingen sker när klienter slutar söka bistånd som de inte har rätt till. Även en ändring av handläggningen (rutiner eller) innebär besparingar. I Sundsvall ökade försörjningsstödet med 17,6 procent från 2008 till 2009 medan ökningen ser ut att uppgå till 3,7 procent under 2010. Ökningen av antal hushåll (snitt/månad) ökade med 17,4 procent respektive 5,8 procent (prognos) under motsvarande tid. Av tabell 6:5 framgår att det utbetalda försörjningsstödet ökat från och med januari 2008 till och med maj 2010. I genomsnitt utgjordes utbetalningarna av 7 671 kr/månad 2008, 9 024 kr/månad 2009 till 9 357 kr i snitt per månad de första fem månaderna 2010. Likaså ökade antalet hushåll under samma period från 1 132 hushåll/månad under 2008, 1 329 hushåll/månad 2009 till 1 406 hushåll/månad från januari till maj 2010. Tabell 6:5 Utbetalt försörjningsstöd, antal hushåll samt genomsnittlig utbetalning per hushåll under 2008 2010. 2008 2009 2010 Mån Förs.- stöd (Tkr) Antal hushåll Per hushåll (kr) Förs.- stöd (Tkr) Antal hushåll Per hushåll (kr) Förs.- stöd (Tkr) Antal hushåll Per hushåll (kr) Jan 7984 1174 6801 8402 1231 6825 8395 1357 6168 Feb 7176 1111 6459 7816 1185 6596 8974 1345 6662 Mar 7416 1118 6633 9484 1343 7062 11128 1540 7221 Apr 8458 1188 7120 9186 1352 6794 8987 1379 6566 Maj 7614 1178 6464 8943 1331 6719 9299 1409 6600 Jun 7006 1090 6428 9542 1371 6960 9607 1432 6709 Jul 8522 1142 7462 9630 1363 7065 Aug 6168 995 6199 8394 1297 6472 Sep 7098 1061 6690 8746 1302 6717 Okt 8441 1148 7353 9173 1345 6820 Nov 7120 1119 6363 9015 1381 6528 Dec 9043 1261 7171 9951 1457 6830 Tot 92046 13585 81143 108282 15958 81388 56390 8462 39926 Snitt 7671 1132 6762 9024 1329 6782 9398 1410 6654 Prognos 112776 Utbetalt försörjningsstöd per månad och hushåll låg i princip på samma nivå 2008 och 2009, d v s 6 762 kr respektive 6 782 kr i snitt. Däremot minskade utbetalningen i genomsnitt per hushåll de första fem månaderna 2010 till 6 654 kr. 22
Ärendemängd Under den period som FUT-projektet pågått har antalet hushåll, d v s antalet ärenden ökat. Ärendemängden har i snitt ökat från 1132 per månad till 1410, vilket framgår i tabell 6:6. Tabell 6:6 Förändringar i ärendemängden 2008, 2009 och 2010 År Genomsnittligt antal hushåll per månad 2008 1132 2009 1329 2010 1410 Ökning per månad + 278 Avslag För att kunna göra en jämförelse över tid har antalet avslag summerats för perioden 1 januari 31 maj under tre år. Av tabell 6:7 framgår att antalet avslag ökat år från år. Att så har skett kan dels bero på fler ansökningar om försörjningsstöd, dels på en förbättrad kontroll. Tabell 6:7 Förändringar som rör avslagen 2008, 2009 och 2010 Period: 1 jan 31 maj Antal avslag på ansökningar enligt SoL Avslagsgenomsnitt per månad 4:1 2008 1 169 234 2009 1 261 252 2010 1 305 261 23
7. Synpunkter från fältet Områdeschefer För att belysa olika parters syn på FUT-projektet har både områdeschefer handläggare intervjuats inom enheten för ekonomiskt bistånd. Utsagorna återges så som de intervjuade svarat 14. Här redovisas synpunkter från enhetens tre områdeschefer. Mottagningsgrupp FUT-projektet har motverkat felaktiga utbetalningar. Den allmänna inställningen om ansökan om försörjningsstöd har påverkats. Vet man att vi kontrollerar uppgifter noggrannare så påverkar detta. Vissa undviker att ansöka därför att kontroller görs direkt, medan andra numera får avslag genom kontrollen. Genom FUT:projektets existens och med hjälp av FUT-utredarna har handläggningen förändrats. Det blir färre felaktigheter och vi får mer kännedom om de fel som begås. Genom projektet har vi skapat rutiner för att hitta sätt att hantera olika felaktigheter. Hanteringen är tidskrävande. Vi upptäcker mycket felaktigheter, men det är svårt att ange omfattningen. Idag ser vi exempelvis felaktigheter via de sökandes bankkonton. Handläggarna begär direkt en kontoöversikt från en sökandes konton i viss bank samt kontoutdrag. Detta är en rutin som tillämpas för alla sökande. När en handläggare upptäcker felaktigheter vet de att någon annan -FUT- kan ta vid. Det är annars lätt att blunda för att undvika merarbete om arbetsbelastningen redan är hög. Vi är emellertid tvungna att anmäla misstankar om bidragsbrott till polisen genom en ny lagstiftning. Idag anmäls fler än tidigare. Däremot ser vi inte så mycket resultat av detta från polisen. Många polisanmälningar läggs ned. Men att vi gör anmälan ger en signal till sökande att socialtjänsten vidtar åtgärder när felaktigheter upptäcks. Riktade kontroller har genomförts i fall man noterat en för hög bostadskostnad i relation till vad bidraget medger. Likaså har man kontrollerat personer som separerat efter ett år eftersom det förekommer att personerna faktiskt lever samman eller flyttar tillbaka till varandra. Dessa kontroller har genomförts sista kvartalet 2009 och första kvartalet 2010. FUT-projektet har bidragit till ett förstärkt samarbete med andra myndigheter. Via kontakter med polisen har vi fått feed-back om polisanmälningarna. Det handlar dels om hur socialtjänsten bör formulera anmälningarna, dels om återkoppling i ärenden. 14 Intervjuarguider finns i bilaga. 24
FUT-projektet och Försörjningsstödsprojektet som pågått under 2009 har utvecklat handläggningen mer och mer. Bland annat har mer kontroller införts som rutin i utredningarna. Nya handläggningsrutiner har införts från och med 2010. Tidigare har företrädesvis mottagningsgruppen arbetat så. Idag utförs kontrollerna av samtliga handläggare. Det är svårt att bedöma oklarheter som upptäcks. Det gäller t ex kontoinsättningar och innehav av bilar (bilars värde och köp och försäljning av bilar). Här har FUT varit med och byggt upp vissa rutiner. Men detta kräver mer tid av handläggarna och behöver följas upp. Våra klienter klagar och överklagar men förvaltningsrätten ger oss rätt. Våra rutiner är rättssäkra. Det är svårt att få tillbaka återkrav på utbetalt försörjningsstöd vilket kan bero på att en person faktiskt inte vill eller har förmåga men också beroende på brister i handläggningen. Ett problem är att våra återkravsbeslut inte alltid har varit tillräckligt bra formulerade, något som behöver förbättras. Vi har hittills inte tagit tag i problemet helt och fullt, men FUT arbetar med detta. Det är FUT som tar beslut om återkrav vid upptäckt av felaktiga utbetalningar. Ungdom/vuxen FUT-projektet har motverkat felaktiga utbetalningar. Det måste ligga i sakens natur. Men jag har inga uppgifter om hur omfattande dessa är. Jag tycker att arbetet med de felaktiga utbetalningarna både är bra och nödvändigt sedan FUT-projektet kom igång. Det handlar om trovärdighet för systemet men är också en legitimitetsfråga. Dessutom är det ett krav enligt gällande lagstiftning att vi arbetar med detta. Det skulle inte alls bli lika bra utan FUT. Det är viktigt att beivra felaktigheter. Om felaktigheter slinker igenom systemet minskar trovärdigheten. Genom FUT:s arbete har det blivit många kontroller. Handläggningen har blivit bättre genom bättre rutiner. Vi handlägger idag mer ärenden än någonsin. Här gäller det emellertid en balansgång så att resurserna läggs där de gör mest nytta. Vår viktigaste uppgift är att få ut folk i självförsörjning samtidigt som det är viktigt att handläggningen och vårt arbete sker korrekt. Utredningarna i samband med misstankar om bidragsbrott fungerar i viss mån som en renhållningsfunktion. Det är också något som vi måste göra enligt lag. Kanske är detta den viktigaste funktionen? Man kan säga att FUT:s arbete består av tre delar: Internkontroll, spåra upp fusk samt arbete med återkrav. De riktade kontrollerna är utmärkta. Val av aktiviteter har skett via angelägenhetsgrad. Det är bra med punktinsatser. Generellt sett är riktade kontroller bra eftersom handläggarna inte hinner med detta. Idag granskar vi i högre grad konton och bilinnehav. FUT-projektet har sannolikt bidragit till en förstärkning av samarbetet med andra myndigheter. Det ligger i sakens natur. 25
Kontrollen i det dagliga arbetet ligger i vårt uppdrag. Vi måste göra detta och det är en självklar del av myndighetsutövningen. Återkrav har inte varit ett prioriterat område. Tack vare FUT har vi tagit tag i detta. Apropå det framtida arbetet måste vi skapa en balans mellan detaljstyrning och allmänna metoder. Målet för vårt arbete är att hjälpa personer till självförsörjning ofta tillsammans med FAVI. Vi måste med andra ord både ansvara för en generell metodutveckling parallellt med en detaljstyrning. Familj Ja, absolut. FUT-projektet har motverkat felaktiga utbetalningar på många nivåer. Bara det att FUT-utredare finns motverkar. FUT har bidragit till kunskap. Tidigare hann vi inte med dessa frågor. Via FUT har vi även idag en intern kontroll av handläggningen och handläggarna, vilket dessutom utförs på ett bra sätt. Genom projektet ser vi tendenser, utvecklingsbehov och felaktigheter. Vi hade aldrig nått så långt utan FUT. Tidigare visste vi inte, men nu vet vi mer om omfattningen av felaktiga utbetalningar. Via FUT har vi upptäckt fler. Genom FUT har jättemycket gjorts. Idag finns bättre rutiner kring handläggningen. Dessutom fungerar FUT allmänt sett preventivt. Detta gjordes inte tidigare. Just nu har vi fått in 10 anonyma anmälningar om felaktigheter och skenäktenskap. Dessa uppgifter leder till fler bedrägeriutredningar. Jag förstår inte hur det ska gå utan FUT då vårt huvudsyfte är att få ut personer i arbete och självförsörjning. Apropå utredningar om misstänkta bidragsbrott så anser jag det är viktigt att rätt person ska ha rätt pengar. Begår någon bidragsbrott ska denne stå till svars för detta som vid andra brott. Det är viktigt med konsekvenser. De riktade kontroller som genomförts är bra och respektfullt genomförda. Vi kan se tendenser när det gäller felaktigheter i handläggningen. Handläggare vill göra rätt men det kan uppkomma felaktigheter, bl a på grund av hög arbetsbelastning. Genom de rutiner som upprättats tar varje ansökan numera längre tid. Dessutom är antalet ärenden fler. FUT-projektet har bidragit till att förstärka samarbetet med andra myndigheter, t ex polis och försäkringskassa men även andra. Utvecklingen av kontrollen i det dagliga arbetet är viktigt. Ser vi felaktigheter måste vi kunna fånga upp det. Bland annat har vi länge sagt att vi är för få handläggare inte minst med tanke på den ökade ärendemängden.. 26
Handläggare Arbetet med återkrav har varit lågt prioriterat och kanske ska vara det. Vi ska i första hand jobba med att få ut personer i arbete. Juridiken kring återkraven är dessutom snårig. Jag hoppas verkligen att FUT blir kvar både när det gäller handläggningen och i ett bidragsbrottsperspektiv. För att arbeta med dessa frågor är det viktigt med rätt kompetens, vilket innebär att man behöver IFO-kompetens. Det är slutligen inte lätt att granska sina kollegor på ett respektfullt sätt. Tre handläggare intervjuades och följande synpunkter framkom: Mottagningsgrupp FUT-projektet har motverkat felaktiga utbetalningar. Det tror jag. Projektet har inneburit att handläggare blivit mer uppmärksamma, gör rätt i större utsträckning, får feed-back och har förkovrat sig. Jag använder FUT som bollplank, t ex hur man kommer vidare i vissa ärenden. Vi har blivit duktigare utredare. FUT spar lite tid genom att vi kan bolla frågor med dem och kan ta hjälp. Med hjälp av FUT går det lättare att motivera dem som söker när vi ska begära in uppgifter. Det är bra att det finns personer som jobbar så att det inte ska behöva bli fel. Det är också bra att andra än handläggare jobbar just med felaktigheter och kan gå vidare med dessa frågor. Handläggare har oftast inte tid och resurser. Det är viktigt att FUT hjälper till. Fut tittar objektivt på ärendet/felaktigheten, vilket kan vara svårt i ett eget ärende. Vad är handläggningsfel och vad är fel uppgifter från brukaren? I ett samhällsperspektiv är det bra om det kommer fram om pengar går fel, i synnerhet som det kan påverka andra verksamheter inom individ- och familjeomsorgen. Jag tror att det handlar om ett fåtal personer som begår bidragsbrott medvetet, men man reagerar om en person oberättigat kan få ganska mycket pengar. När det gäller de riktade kontrollerna tycker handläggare att frågor som rör samboskap är svåra. Det man säger kan stämma, men det är svårt att göra en bedömning. Som handläggare tycker jag att det är bra med internkontrollerna. Kontrollerna bidrar till att man utreder som man ska. Feed-back leder till att man gör det bättre, t ex är det viktigt med riktiga motiveringar i fall där man fattar beslut baserat på en individuell bedömning. Man blir tydligare. Innan FUT började med internkontrollerna har det förekommit att områdeschefen granskat vissa ärenden/utbetalningar. 27
Återkrav är svårt och det är också svårt att få tillbaka pengar. Här är det viktigt att kunna handlägga snabbare. Det blir konstigt i de fall vi återkräver i utbetalningar som skett för länge sedan. Detta har blivit bättre. Jag kan inte svara på om FUT-projektet bidragit till att förstärka samarbetet med andra myndigheter. Jag hoppas att FUT fortsätter. Gör man bra från början behöver det inte uppstå felaktigheter eller bidragsbrott. FUT har jobbat med att förebygga detta och vad som ska kontrolleras respektive inte kontrolleras. De nya anvisningarna/rutinerna som rör bilinnehav har lett till merarbete, men det är troligtvis en övergångsperiod. Nu upptäcker vi en massa bilar. Handläggarna kommer att få bättre rutin på hur vi skall hantera ärenden där bilinnehav förekommer. Vuxen Projektet har motverkat felaktiga utbetalningar. FUT har underlättat för oss handläggare och är en bra resurs. När jag känner mig osäker kan jag rådgöra med FUT. Det är en bra coaching. Tidigare fick vi göra mycket själva. Vi hann ofta inte. Tidigare när man upptäckte felaktighet eller vid misstanke fick vi fixa det själva, d v s utreda, anmälan till polis, kontakt med tingsrätt osv. Vi skulle inte hinna med jobbet utan FUT eftersom trycket ökat på handläggarna. Idag ska bankkonton, kontoutdrag, bilinnehav rutinmässigt kontrolleras. Det är svårt att hinna med att kontrollera allt helt enkelt. Därför är det väldigt bra och positivt att FUT kontrollerar. Tidigare när vi själva skulle kontrollera vissa uppgifter var vi tvungna att vänta på en enskild persons årsdeklaration. Vi kan misstänka att något är fel, FUT däremot kan arbeta hårt (skarpt/fokuserat) med detta, något vi handläggare inte kan. FUT men även handläggarna har blivit duktiga. Beträffande misstanke om bidragsbrott så får vi ibland en anonym anmälan. Ibland känner vi själva på oss att något är fel. Det är otroligt skönt när FUT kan ta vid. Det är också bra att en anmälan eller misstanke som visat sig ogrundad rätas ut. När det gäller dessa frågor så är det bra att FUT och inte handläggarna tar i frågan. I vårt arbete är det viktigt med bra relationer till våra klienter. Jag har inte varit involverad i någon riktad kontroll, men det är bra att detta görs. Internkontrollen underlättar genom att vi får bekräftat vad som är rätt och besked om vad som gjorts fel. Internkontrollerna är bra. För handläggarna är det 28
svårt att hinna med allt. Genom dessa kontroller blir vi påminda och vi har blivit skickligare. Jag jobbar inte med återkrav, men vi fattar beslut om krav på återbetalning i vissa ärenden. Det är bra att någon tar tag i återkraven eftersom vi på så vis visar att vi inte tolererar felaktiga uppgifter. Idag har vi hört att det är känt bland klienterna att vi kontrollerar mer. Det är en skillnad idag jämfört med tiden före FUT. Nej, FUT-projektet har inte påverkat samarbetet med andra myndigheter för min del. Jag fortsätter som tidigare att samarbeta med exempelvis försäkringskassan. Jag hoppas att FUT blir kvar. De behövs verkligen! Idag arbetar både handläggare och FUT med kontroll. För oss handläggare är det bra att kunna hänvisa till FUT, våra rutiner och till internkontrollen. FUT kan hjälpa till att avgöra om en anmälan om felaktighet eller misstanke om bidragsbrott ska polisanmälas. Uppdraget upplevs mer seriöst. Det är inte bara att ansöka och försörjningsstöd. Det är viktigt för de skötsamma att allt går korrekt till, att ärlighet varar längst och att de som inte sköter sig åker dit. Utan FUT hinner vi inte med och vi kommer inte att göra ett bra arbete. Familj Ja, FUT-projektet motverkar felaktiga utbetalningar. Internkontrollen bidrar till att man som handläggare kontrollerar mer. Det är jättemycket som FUT gör. Detta skulle vi aldrig hunnit med tidigare. Jag har använt mig mycket av FUT. Det är bra att kunna lämna över frågor till FUT. Tiden hade inte funnits om jag hade varit tvungen att göra detta själv. Speciellt med de nya reglerna. Vi har fått nya rutiner som rör kontroll av kontoutdrag, kontoöverföringar och bilinnehav. Detta ska tas in i varje ärende och nu upptäcker vi otroligt mycket. En upptäckt ska ju utredas, en klient kanske ska besökas och en polisanmälan göras. Idag är det lätt att lämna över felaktigheter och misstankar om bidragsbrott till FUT. Själv har jag ansvar för ett 90-tal barnfamiljer. Beträffande felaktiga utbetalningar så har vi kanske varit lite godtrogna. Det har förekommit att någon haft lön under ett år och som fått försörjningsstöd. Eftersom det är svårt att leva en längre tid på socialbidrag kan man förstå att det förekommer bidragsbrott. Socialbidragsbeloppen är relativt låga. Personer som verkar ärliga visar sig inte vara det. Men alla är olika. Jag har inte involverats i de riktade kontrollerna. Internkontrollerna är bra. Det är där de upptäcks om man missat något, vilket ofta beror på tidsbrist. Det kan kanske finnas handläggare som jobbar helt fel 29
och som inte får veta detta. Kanske är det dessutom fler som gör samma fel. Genom internkontrollerna går felen att korrigera och genom FUT få handläggarna veta orsaken. Jag har en del återkrav på min lista och i de ärenden som FUT utrett är FUT som upprättar avbetalningsplaner. För min del har inte FUT-projektet bidragit till att förstärka samarbetet med andra myndigheter. Jag tar kontakt med andra myndigheter per telefon när så behövs. När jag vet att jag kan lämna över ärenden till FUT gör det att jag kollar mer eftersom FUT utreder, kallar till besök, polisanmäler m m. Tiden till det arbete som FUT utför finns inte. Därför är det viktigt att FUT finns kvar. 30
8. FUT-utredarnas synpunkter FUT-utredarna bistår handläggarna med råd och stöd i handläggningen, t ex vilka handlingar som kan krävas in, hur inkomster och tillgångar kan upptäckas och kontrolleras. Denna hjälp till handläggarna redovisas inte i FUT:s statistik. FUT följer även med handläggarna på hembesök och informerar om bland annat sambolagen i de ärenden där det har varit oklart. En vinst av internkontrollen är att handläggare uppmärksammas på var felen begås som kan använda den kunskapen i andra ärenden. Internkontrollen kan också synliggöra var handläggargrupperna gör olika bedömningar. Detta lyfts till områdeschefer och handläggare. Synliggörandet bidrar till en rättssäkrare handläggning då de områden där det görs olika bedömningar lyfts upp till diskussion. I ett fåtal ärenden har det även uppmärksammats att handläggningen utförts på ett sätt som är direkt felaktigt och inte följer socialtjänstlagen eller den praxis som finns inom ekonomiskt bistånd. Dessa felaktigheter har tagits upp både med berörda handläggare och områdeschef. Handläggarna känner en större ambition att utföra sitt arbete enligt lagar och riktlinjer då detta kontrolleras och uppmärksammas. I och med en internkontroll så får handläggaren en extra utredning i ärendet. Handläggaren får också veta vad de har gjort bra och vad som bör justeras. FUT:s utredare är måna om att både belysa de brister de finner i internkontrollen men även komma med positiv feedback. Detta kan handläggaren även använda sig av i sina andra ärenden samt dela med sig av till sina kollegor. Handläggarna kan också via internkontrollen få information om vad som bör kontrolleras i alla ärenden, mallen för internkontrollen kan användas som en lathund för kontrollerna i handläggningen. Att FUT finns har visat sig ha en avskräckande effekt hos de sökande. Detta borde innebära att det begås färre bidragsbrott. Media har belyst de polisanmälningar som FUT har gjort och detta har lett till fler anmälningar från privatpersoner samt att det också borde ha en avskräckande effekt. I KPMG:s rapport från oktober 2008 belystes en del risker inom ekonomiskt bistånd. Detta har åtgärdats inom enheten och FUT kontrollerar i internkontrollen att kontrollerna följs i det dagliga arbetet. Enligt den nya bidragsbrottslagen är myndigheterna numera skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott och även försök till bidragsbrott. Tidigare fanns ingen direkt skyldighet för socialtjänsten då det gällde misstänkta bedrägerier. 9 kap 1 Socialtjänstlagen har heller inte använts vid ekonomiskt bistånd i Sundsvall innan FUT-projektet började. FUT har uppmärksammat och utrett ett betydligt större antal misstänkta felaktiga utbetalningar än tidigare år. Detta har resulterat i att ekonomiskt bistånd har en större chans att få tillbaka de summor som har utbetalats felaktigt. 31