MARKNADSNYTT 2015-11-01



Relevanta dokument
MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT

Hur ser marknaden ut inför skörd Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Priser på jordbruksprodukter februari 2018

Priser på jordbruksprodukter mars 2018

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017

Priser på jordbruksprodukter oktober 2019

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Priser på jordbruksprodukter maj 2018

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Marknadsöversikt. 11 och Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2018

Priser på jordbruksprodukter augusti 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Priser på jordbruksprodukter juni 2019

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

Priser på jordbruksprodukter februari 2019

Priser på jordbruksprodukter oktober 2018

Priser på jordbruksprodukter januari 2019

Priser på jordbruksprodukter maj 2017

Priser på jordbruksprodukter januari 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter april 2017

Spannmål 29 maj 2018 Jönköping

Spannmålsmarknadsöversikt

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

MARKNADSNYTT

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Marknadsråd Spannmål. 12 jan 2016 Jönköping

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2017

Hur ser spannmålsmarknaden ut?

Transkript:

Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring till den kraftiga uppgången för vete på Chicago kan vara att finansiella placerare (fonder m.m.) köpt tillbaka ett stort antal kontrakt. Andra faktorer som påverkat är att man befarar kraftiga regn i delar av Australiens veteområden med kvalitetsskador som följd och fortsatt ogynnsamt för veteetableringen i Ryssland/Ukraina. Det som talar för att fonders tillbakaköp har haft en stor betydelse är att Paris inte gått upp motsvarande. Vete Paris upp med 1,1% till 181/ton och på Chicago upp kraftiga 6,6% till 522,75 c/b = 174,50/ton. Majs på Paris nästan oförändrad 170,75/ton och på Chicago upp 0,5% till 382 c/b = 136,55/ton. Raps på Paris ner med 0,8% till 378,75/ton och soja på Chicago ner 1% till 885 c/b = 295,40/ton. Raps på Winnipeg ner med 2% till CAD 473,6/ton = 329,30/ton. USD/Euro nästan oförändrat till 1,1014. För majs och raps på Paris avses ovan jan. resp. feb. terminer och på Chicago soja jan. i stället för utgående nov. terminer. IGC (http://www.igc.int/en/default.aspx) har i veckan publicerat sin månatliga rapport över världens produktion/konsumtion och lager av spannmål och oljeväxter. Jämfört med föregående månad ökas den totala produktionen av spannmål med 3 milj. ton till 1999 milj. ton. Detta är endast 1% lägre än föregående års rekordproduktion. Konsumtionen beräknas till 1991 milj. ton och utgående lager till 454 milj. ton vilket är det högsta lager på 29 år. För vete beräknas produktionen till 726 milj. ton, konsumtionen till beräknas till 718 milj. ton och utgående lager till 209 milj.ton. Både produktion och utgående lager är de högsta på många år. Majsproduktionen beräknas bli 970 milj.ton, konsumtionen 974 milj.ton och utgående lager 200 milj. ton. Med dessa beräkningar minskar majslagren med 5 milj. ton jämfört med föregående år, men är ändå historiskt sett ordentligt stora. För soja ökas produktionen och konsumtionen med 2 milj. ton och utgående lager oförändrat på 49 milj. ton. Detta beräknade lager är historiskt ordentligt stort. Man måste dock beakta att all majs och soja från Sydamerika står för en stor del av beräknade skörden och där har soja just

Sida 2 av 8 börjat växa eller skall sås. Som tidigare påpekats brukar inte marknaden lägga så stor vikt vid IGC:s beräkningar men den kan ändå vara en vägledning. Utvecklingen av grödorna i Sydamerika står för närvarande högt på marknadens bevakningslista. I stora delar av Brasilien har det varit ordentligt torrt och man har befarat att sådden av soja och majs skall hämmas. Under den gångna veckan har man emellertid fått en hel del regn och mera väntas kommande vecka. På kort sikt ger detta bra förutsättningar för grödorna men mer regn behövs. Risken för bakslag skall inte underskattas eftersom effekten av väderfenomenet El Nino kan medföra överraskningar. Vad som kortsiktigt kan få marknaden att vara tveksam till en prisuppgång, på i första hand Chicagobörsen, är den hittills låga exporten från USA av vete, majs och soja. Det finns i marknaden antaganden om att USDA kommer att minska beräknad export med den effekten att lagren i USA kommer att ökas. Nästa USDA-rapport kommer att publiceras tisdagen 10 november och den kommer troligen att få stor betydelse för kommande prisutveckling i USA och världen. I Sverige Vi har nu kommit igång och gjort de första exportaffärerna på vete med både låg och hög proteinhalt. Detta är mycket positivt eftersom vi har fått ihop kalkylen även på vete med låga proteinhalter. Det beror förstås på att priset på lågproteinvete är pressat i Sverige. Vete med hög proteinhalt säljer vi i vanlig ordning till främst danska kvarnar. Det är höstvete med proteinhalt 12,5% och däröver samt vårvete med proteinhalt min 13,5% samt vårvete Quarna med proteinhalt 15% och däröver. För det sistnämnda vetet klarar vi nu att betala upp mot 2 kr/kg fritt gård. Det är i år något svårare att få bättre betalt på export av högproteinvete eftersom de svenska kvarnarna i år har accepterat högre proteintillägg än tidigare år. Vi har även sålt den första exportbåten med fodervete till en foderköpare i Västeuropa. Vi hoppas att det blir möjligt att lasta fler mindre fartyg med fodervete eller kvarnvete med låg proteinhalt för leverans till köpare i Västeuropa. Eftersom skillnaden i odlarpris i Sverige är extremt stor mellan vete med proteinhalt 10,5% och 12% kan det t.o.m. bli så att det blir lättare att hitta exportkund på vete med låg proteinhalt än på vete med höga proteinhalter. Det beror ju främst på att de svenska kvarnarna i år kan förbruka allt bra vete och med korta transporter till kvarn blir priset fritt gård på nivån 1,50 och däröver och då är exportalternativet i många fall sämre. Vi får hoppas att vete får en fortsatt prisuppgång på börserna. Det får då ett direkt genomslag på vete med låga proteinhalter eftersom proteinkravet på börsvetet är lågt. Detta skulle gynna årets svenska skörd eftersom merparten av årets veteskörd har en

Sida 3 av 8 proteinhalt under 11%. Det är däremot inte säkert att en börsuppgång på vete skulle öka priset ytterligare på vete med hög proteinhalt i Sverige. Detta beror på att de svenska kvarnarna relativt tidigt på säsongen vill försäkra sig om att de får tag på tillräcklig mängd högproteinvete. Om de gör bedömningen att det kommer att fattas sådana kvalitéer så gör de i stället tidiga importaffärer. När kvarnarna har försett sig blir de mindre intresserade av att ge höga proteintillägg på svenskt vete. Detta är bakgrunden till att vi rekommenderar alla som har högproteinvete att tala om detta snarast möjligt. Det behöver inte innebära att man skall sälja vetet nu men det är viktigt att marknadsföra detta för att minska importen av sådant vete. Import blir alltid dyrare för kvarnen än att köpa svenskt högproteinvete. Prisnivåer Under veckan har vete på Paris ökat med 2,00 EUR/ton. Denna förändring på börsen har inte märkts på den svenska marknaden men det gjorde inte heller den förra veckans prisnedgång. Marknadspriset i Sverige på bra kvarnvete har i partiledet varit högt ända sedan det stod klart att det skulle bli generellt låga proteinhalter i år. Odlarpriserna på bra kvarnvete har nu också ökat. Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer i Sverige. Priserna avser fritt gård och leveranserna är direkt riktade till slutkund i Sverige eller exporthamn. Vid leverans direkt till slutkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,0 % proteinhalt: 1,30-1,35 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,0%. Det medför 1,35-1,40 vid 11,5% och 1,45-1,50 vid 12% protein samt 1,55-1,65 vid 13% proteinhalt. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå på cirka 1,55-1,65 fritt gård. Fodervete och etanolvete: 1,20-1,25 Rågvete: 1,10-1,15 Kvarnråg: 1,20-1,25 Havre: Mycket lågt pris på foderhavre och 1,25-1,30 på Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,10-1,20 och Maltkorn 1,45-1,55 Foderärt 1,80-1,85 samt åkerbönor 1,80-1,90 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Pris 3,30-3,35 fritt Karlshamn. Vi är just nu köpare av höstvete, speciellt med proteinhalt min. 12%, vårvete av alla kvalitéer samt linfrö för relativt omgående leverans till kund. Vi är även beredda att köpa mer maltkorn. Meddela oss via mejl till info@bmagri.se vad du har till salu.

Sida 4 av 8 Börsdiagram Vete Paris & Chicago December 2015 I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är blå linje (och avläses mot den vänstra axeln). Raps Paris Februari 2016

Sida 5 av 8 Gödselmarknaden Nordafrikansk granulerad urea uppvärderas kraftfullt Bild ruta: Egyptisk urea har höjts kraftigt. Den är upp till 40 USD/ton dyrare än produkt från Arabiska Viken. Urea Indien har fått offerter på 3 miljoner ton urea. De visar högre priser jämfört med förra upphandlingen i oktober. Höjda priser rapporteras också från andra delar av världen. Störst höjning är det i Egypten som är en viktig källa för Europa. Mellanöstern konkurrerar med mer attraktiva priser. Det är nu en tydligt ökad aktivitet i marknaden. Turkiet, Frankrike och Italien är några av de mest aktiva. Nitrat Det har varit en stor gödselkonferens i Barcelona. Intrycket från denna är att marknaden för nitrat befinner sig i ett startläge. Aktiviteten är redan hög i Turkiet och Nordafrika. I takt med att även den övriga europeiska marknaden kommer nära vårsäsongen ökar köpintresset. Industrin är i startgroparna för att öka marginalen. BM Agri erbjuder kontinuerligt olika importprodukter från Trelleborg i söder till Umeå i norr. Nu har många fartyg anlänt under veckan. Så det blir bra för din affär om du handlar nu. Då kan vi minska kostnader. Naturligtvis påverkas prisnivån. För närvarande har vi följande produkter att erbjuda:

Sida 6 av 8 Kväve-produkter: NS 27-4 (Kalmar, Vänersborg, Trelleborg) NS 30-7 (Västerås) N 34 granulerad (Uddevalla) NS 38-8 (Umeå, Västerås) NPK produkter med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK 28-3-5 + S (Västerås, Umeå) NPK 27-3-5 + S (Norrköping) NPK 24-4-7 + S (Västerås, Umeå) NPK 21-3-10 + S (Sölvesborg) Därutöver har vi hela Yaras portfölj som naturligtvis också är intressant. Den säljs ifrån Yaras fyra terminaler som finns i Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Meddela oss ditt intresse via ett mail till info@bmagri.se eller ta en direkt kontakt med någon av våra säljare eller agenter. BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon E-mail Växel 010-221 69 20 info@bmagri.se Jonatan Wilsson 010-221 69 28 jonatan@bmagri.se Björn Järpemo 0761-88 19 44 bjorn@bmagri.se Jan-Erik Carlsson 0733-87 63 35 jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson 010-221 69 24 magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) 010-221 69 25 kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter 010-221 69 30 jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) 0768-20 13 14 lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) 0708-38 13 15 janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) 0733-46 29 00 johan@bmagri.se Matilda von Rosen 010-221 69 21 matilda@bmagri.se Mats Eriksson 010-221 69 22 mats@bmagri.se

Sida 7 av 8 Export av raps BM Agri har möjlighet att lasta mindre båtar i de flesta hamnarna. Bilarna kan backa upp på en ramp och tippa direkt på ett transportband (se bild ovan). På detta sätt kan vi lasta 1500-2000 ton per dag.

Sida 8 av 8