MARKNADSNYTT

Transkript

1 MARKNADSNYTT Sida 1 av 7 Internationellt Spannmål och raps Veckans händelser av betydelse har bjudit på överraskningar för både spannmåls- och oljeväxtmarknaden samt världspolitik. Att valet i USA skulle ge det utfall som blev fallet var det få som trott. Jag läste om ett spelbolag som hade Trump till 4,5 gånger pengarna och Clinton till 1,2 gånger. Det finns nog många spelbolag som kan få problem efter en sådan smäll. Vad som troligen är en effekt av valet är US-dollarns kraftiga förstärkning. Detta påverkar även spannmålsmarknaden i Sverige eftersom valutarörelser har en stark påverkan på priset. För oss som har lantbruk som huvudsysselsättning var veckans USDA-rapport av större intresse. Efter ganska stora upp och nergångar i samband med rapporten lugnade marknaden ner sig och förändringar och slutkurser för veckan blev: Vete på Paris -0,2% till 161,50/ton och på Chicago -2,7% till 403,00c/b= 136,50/ton. Majs på Paris -0,3% till 162,50/ton och på Chicago -2,4% till 340,25c/b = 123,40/ton. Raps på Paris + 0,4% till 392,25/ton och soja på Chicago -0,5% till 986,00c/b= 333,90/ton. Raps på Winnipeg 1,0% till CAD 513,90/ton= 349,60/ton. Euro/USD -2,5% till 1,0857. Observera förändringsskillnaden mellan Chicago och Paris vad gäller vete och majs. Dollarns förstärkning mot euron är en mycket trolig förklaring. USDA-rapportens beräkningar vad gäller vete var ingen större överraskning. Mot föregående månad ökades världsskörden och lager obetydligt. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion ökades utgående lager med 1 milj. ton till 249 milj. ton. Även om konsumtionen ökar för varje år så är nuvarande beräknat lager alltför stort. För att nå en klart högre prisnivå än nuvarande behövs problem med kommande skördar. För majs blev förändringarna betydlig större än vad marknaden räknat med. Världsproduktionen ökades med fem milj. ton till 1031 milj. ton vilket är ett nytt rekord. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion, ökades utgående lager med drygt en milj. ton till 218 milj. ton. Sett tillbaka är detta ett ordentligt stort lager. På kort sikt behövs ordentliga problem i Sydamerika för att priserna skall lyfta påtagligt. Även sojabönor bjöd på oväntade förändringar. Jämfört med föregående månad ökades världsproduktionen med 3 milj. ton till 336 milj. ton. Ökningen kom huvudsakligen från USA där man ökade arealavkastningen klart över vad marknaden räknat med. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion ökades utgående lager med fyra milj. ton till knappt 82 milj.

2 Sida 2 av 7 ton. Det behövs ordentliga problem även för soja på kommande skörd i Sydamerika för att priserna skall lyfta. Jämfört med vete och majs är inte sojapriserna för närvarande speciellt låga. Det finns potential för nedgångar. Detta är inte positivt för raps eftersom grödorna till viss del är utbytbara. Sjunkande sojapriser kan resultera i sjunkande rapspriser. Som framgår ovan blev inte marknadens reaktion på rapporten avvikande stor om man tar med de valutaförändringar som skett i veckan. Av betydelse i den korta framtiden är hur finansiella placerare (spekulanter) kommer att agera. Med ganska många sålda positioner för vete och majs och köpta för soja finns det en potential till förändringar. Om de skulle skifta till en annan syn på marknaden kan detta få stor kortsiktig betydelse. Problemet är som alltid att man inte vet om detta sker förrän i efterhand och då är det oftast för sent att agera. I Sverige Marknaden för vete: Det blir mer och mer uppenbart att det inte finns så mycket av billig fodervete kvar att köpa. Därmed krymper alltså gapet mellan fodervete och kvarnvete på marknaden. Det kan naturligtvis kännas märkligt att ett högkvalitativt brödvete endast prissätts obetydligt högre än ett brödvete med normal kvalité men så fungerar marknaden. Tillgång och efterfrågan ni vet Balterna fick, efter mycket regnande i samband med skörd, se sitt brödvete med höga proteiner tappa falltal och därmed bli klassat till fodervete. Deras fodervete har under hela hösten varit det billigaste alternativet i norra EU och har under hösten exporterats till många foderindustrier i Skandinavien, Tyskland, Holland och Spanien. Efterhand som tillgången på detta vete börjat sina, så har också priserna höjts. För en januariskeppning begär man ca 159 /fob. Därefter måste vetet skeppas på båt till en fraktsats som ligger i intervallet /ton beroende på distans. Det innebär att knappast någon kan få sitt fodervete levererad CIF under 170 /ton. Det billigaste importerade fodervete i svensk hamn kostar alltså minst 1,65 kr/kg efter nyår. Nu är det ju så att foderindustrierna borde ha gott om billigare och i viss mån kvalitetsmässigt bättre vete att tillgå på den svenska marknaden. Det bör alltså inte längre finnas något ekonomiskt skäl för import av vete. Eftersom Sverige är ett överskottsland, när det gäller spannmålsprodukter, blir ju värdet på vår spannmål snarare baserat på exportkalkylerna. Som lägst bör ju det svenska vetet kunna skeppas ut till ungefär samma pris som det baltiska fodervetet, vilket bör innebära ett odlarpris fritt levererat exporthamn efter nyår på nivån 1,45-1,50 kr/kg. Sedan måste naturligtvis bilfrakten till närmaste hamn dras ifrån. Vad som sedan är intressant är om och hur man kan få ut mer än minimipriset för sitt vete? Det är tyvärr inte helt lätt men det åligger ju oss alla i branschen att se till att prisnivån inte hamnar lägre än den behöver göra. Som beskrevs ovan så är skillnaderna mellan det billigaste fodervetet och ett bra brödvete inte speciellt stor. Det innebär att om Sverige skall expoertera ett brödvete så är värdet på det inte så många ören mer per kilo än om det skeppas ut om

3 Sida 3 av 7 fodervete. Varför kan man fråga sig? Jo, det saknas egentligen inte kvarnvete ute i Europa. Om vi i Sverige begär alltför mycket för vårt fina kvarnvete, kommer köparna att finna motsvarande fina vete billigare på närmare håll. Det är alltså en svår balansgång. Vi har naturligtvis provat att offerera vete till högre priser men då finns det helt enkelt inga köpare. Men samtidigt får vi i Sverige inte tillåta oss att dra ner de redan låga spannmålspriserna genom att inte utnyttja exportmöjligheterna. Det gäller att hitta och försöka marknadsföra vårt vete på exportmarknaden till de köpare som inte har tillräckligt med lika bra vete på sin hemmamarknad. Detta arbete pågår. Marknaden för maltkorn: Det har i veckan samlats en massa maltkornsmänniskor på den årliga mässan i Nürnberg. Av det skälet har det inte varit speciellt stor aktivitet i maltkornsmarknaden under veckan. På mässan har handlare, mältare och bryggare träffats för att utbyta information. Sammanfattningsvis verkar det dock vara så att näringen går bra. Bryggerierna producerar öl och mältarna får möjlighet att relativt lätt belägga sina produktionsenheter. Många mälterier har redan sålt ut sin produktionskapacitet för kalenderåret Sedan återstår frågan hur väl dessa mälterier har täckt in sitt maltkornsbehov för motsvarande period. Det varierar nog mellan olika mälterier men de flesta har nog försökt att föra över risken för maltkornsråvaran, genom att ha köpt kontrakt med maltkorn. Man kan sedan spekulera i vems händer dessa kontrakt sitter. Är det stora handelshus, spannmålsfirmor eller odlare som idag står bakom kontrakten? Det är ju först när kontraktet slutligen har hamnat hos någon som verkligen fysiskt sitter på ett parti bra maltkorn som hela kedjan är fullbordad. Idag tror jag att en hel del kontrakt finns i händerna på folk som inte fullt ut har täckt in sina behov. Det öppnar trots allt för en fortsatt möjlighet till att förhoppningsvis finna några köpare. Man skall dock ha helt klart för sig att marknaden för gammal skörd 2016 snart är fylld. Allt mer fokus finns nu på avslut kring 2017 och 2018 års skörd. Du som har osålt maltkorn kvar av årets skörd bör nog överväga en försäljning medan intresset finns kvar. När väl behovet är fyllt så finns det ju ingen maltkornsmarknad kvar. Då finns det heller ingen speciell premie kvar för maltkornet kontra foderkornet. När marknaden är mättad kan man ju förstås alltid lagra över till nästa skördeår men det är ju inte helt utan risker. Marknaden för åkerbönor: Vi jobbar fortfarande på att projektet att exportera åkerbönor för att på det sättet kunna erbjuda odlarna ett bättre pris. Ett exakt pris kommer som vanligt att vara beroende av logistikkostnaderna och gårdens belägenhet. Vårt mål är att optimera logistiken och därmed kunna erbjuda alla odlare priser upp mot 2 kr/kg fritt gården. Anmäl de kvantiteter åkerbönor som du har osålda så lovar vi att göra vårt bästa för att överraska positivt. Marknaden för KRAV-spannmål: BM Agri är KRAV certifierat och vi är intresserade av alla partier KRAV-spannmål passande till både foder och mat. Vi arbetar aktivt med både svenska och utländska köpare. Efterfrågan är stor på så gott som alla produkter. Meddela oss vad du har

4 Sida 4 av 7 i lager och på gång till kommande skörd Vår kontaktperson är Jenny som på vårt kontor i Vadstena. Hon träffas på tel eller jenny@bmagri.se Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Kvarnvete (Jordbruksverkets exportnotering FOB södra Sverige v.44 är 1521 kr/ton. Höstvete (kvarnråvara) med cirka 11,5 % proteinhalt: 1,30-1,40 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,5%. Det medför 1,35-1,45 vid 12% proteinhalt. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,45-1,60 beroende på var i landet köparen finns. Priset på höstvete med proteinhalt kring 13% har ett pris på cirka 1,45-1,55 fritt gård. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Pris 1,35-1,45 fritt gård. Med tanke på den goda tillgången på höstvete med hög proteinhalt kommer sannolikt tillägget för vårvete jämfört med höstvete att bli relativt lågt i år. Det finns intresse för vårvete Qvarna med proteinhalt min 15% för både export och svenska kvarnar. Prisnivå är 1,85-2,00 fritt gård. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,25-1,35 Rågvete: 1,20-1,25 Kvarnråg: 1,35-1,45 Foderhavre: 1,15-1,20 och 1,20-1,40 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,10-1,15 men 1,25-1,30 fritt hamn eller förbrukare. Maltkorn 1,45-1,55 men cirka 1,75 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,45-1,55 samt Åkerbönor 1,55-1,70 Linfrö 3,00-3,40 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,80 fritt Karlshamn eller exporthamn och omgående leverans. Vid leverans efter årsskiftet är motsvarande pris cirka 3,81. Priset på ny skörd och leverans i juli/augusti 2017 är 3,54. Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin) I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

5 Sida 5 av 7 Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/SEK och USD/SEK I nedanstående diagram har EUR svart linje (och avläses mot den högra axeln) och USD har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

6 Sida 6 av 7 Mineralgödsel Internationellt Diagram: Höjda Kinesiska priser stödjer världsmarknaden. Röd linje visar kinas pris för prillad urea i lastande hamn. Blå linje visar ureapris i USD i Persiska Viken i lastande hamn. Urea Indien köper 1,5 milj. ton. Kina kör på halv maskin på grund av dyr antrasit det vill säga energi. De kan behöva importera urea! Diagrammet talar för sig själv. Nitrat Kraftiga prishöjningar i Europa med N 27 i Tyskland +13 EUR/ton senaste veckan. I Sverige skall tilläggas försvagad svensk SEK. Nu får kunder som avvaktat plötslig bråttom. Brist på pengar och skepsis är som vanligt mothållande krafter. I Sverige Vi ser nu att våra rekommendationer varit rätt! Kraftiga prishöjningar kom till och med tidigare än väntat. Ovan nämnda argument stödjer detta. Passa på att handla så länge det finns gamla lager från sommaren och tidig höst. BM Agri har tillgång till det sortiment som marknaden behöver. Med väl placerade leveranspunkter får vi väl fungerande logistik. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se. Det finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande.

7 Sida 7 av 7 Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment med nedanstående Kväve-produkter: NS 27-4 Falkenberg (750 o kg), Vänersborg, Västerås, Sölvesborg(750 o kg) samt Oxelösund. NS 30-7 Västerås N 34 Uddevalla GRANULERD NPK med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK S Sölvesborg. NPK S kommer att erbjudas från Oxelösund. Vi har ännu inte klart med vårt försäljnigspris. Vi avvaktar bättre valuta och billigare frakt. BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon Växel info@bmagri.se Jonatan Wilsson jonatan@bmagri.se Henrik Berndtsson henrik@bmagri.se Jan-Erik Carlsson jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) johan@bmagri.se Matilda von Rosen matilda@bmagri.se Mats Eriksson mats@bmagri.se