MARKNADSNYTT

Transkript

1 Internationellt MARKNADSNYTT Spannmål och raps Sida 1 av 7 Det blev det inga stora prisförändringar på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar med anledning av USDA:s septemberrapport. De av marknaden förväntade utfallen i rapporten avvek dock vad gäller soja och majs vilket gav ganska stora prisfall på i första hand Chicagobörsen. I slutet av veckan återgick dock kurserna och veckan stängde enligt följande: Vete på Paris +0,5% till 159,00/ton och på Chicago oförändrat 403,25c/b= 132,45/ton. Majs på Paris -0,2% till 160,50/ton och på Chicago -1,2% till 337,00c/b = 118,55/ton. Raps på Paris -1,5% till 372,50/ton och soja på Chicago -1,5% till 966,00c/b= 317,30/ton. Raps på Winnipeg -1,9% till CAD 457,00/ton= 309,15/ton. Euro/USD +0,3% till 1,1193. Vad gäller vete visade USDA-rapporten, jämfört med föregående månad, en beräknad ökad produktion i världen med 1,5 milj. ton till 745 milj. ton. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion minskades utgående lager med nästan 4 milj. ton till 249 milj. ton. Trots nedgången är det, jämfört med de senaste åren, en ganska stor ökning. Säsongen 15/16 var lagren 241 milj. ton, 14/ milj. ton och 13/ milj. ton. Man skall kanske inte lägga för stor vikt vid den stora ökningen av lagren. Under de angivna åren ökade USDA, för marknaden oväntat, lagren i Kina med cirka 20 milj. ton. Hur man än ser det är lagren av vete är för närvarande ordentligt stora och man kan inte förvänta att det blir några stora prisökningar i ett kort perspektiv. Det är heller inte troligt att priserna skall gå ner ytterligare eftersom nuvarande nivåer är klart låga. För majs minskades den beräknade världsproduktionen, jämfört med föregående månad, med 2 milj. ton till 1027 milj. ton. Efter justeringar minskades utgående lager med drygt 1 milj. ton till 219 milj. ton. Även de beräknade lagren av majs är mycket stora. Säsongen 15/16 var lagren 209 milj. ton, 14/ milj. ton och 13/ milj. ton. Med nuvarande låga priser ser heller inte majs ut att kunna sjunka mycket till men för att det skall kunna bli stora prisökningar behövs stora problem med skörden som nu påbörjats på norra halvklotet. Världsproduktionen av soja beräknas till 330 milj. ton, oförändrat jämfört med föregående månad. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager öka med 1 milj. ton till 72 milj. ton. Vad som är avvikande mot föregående månad är att beräknade produktionen i USA ökas med 4 milj. ton till den största produktionen någonsin. Lagren av soja i världen är hanterbara, säsongen 15/16 var lagren 73 milj. ton, 14/15 78 milj. ton och 13/14 62 milj. ton. Nuvarande sojapris är inte lågt om man jämför med majs och vete. Kvoten mellan soja

2 Sida 2 av 7 och majs är på nuvarande notering på Chicagobörsen cirka 2,6. En kvot på 2,3 är mer normalt. Soja kan kanske noteras ännu lägre i det korta perspektivet men den nu påbörjade skörden måste då genomföras utan problem. Den beräknade skörden av raps i världen minskades, jämfört med föregående månad, med 0,3 milj. ton till 66,9 milj. ton. Anmärkningsvärt var att ingående lager i Kanada ökades kraftig, vilket gjorde att utgående lager i världen ökades med 1,2 milj. ton till 5,1 milj. ton. Trots denna ökning är lagren, sett några år tillbaka, sjunkande. Säsongen 15/16 var lagren 6,2 milj. ton, 14/15 7,2 milj. ton och 13/14 7,3 milj. ton. Nuvarande rapsnoteringar kan anses ligga på en medelprisnivå och har kanske en potential att öka. Ett antal veckor framåt kommer rapporteringen om skörden av majs och soja på norra halvklotet att dominera nyhetsflödet. Om skörden inte skulle bli som man tänkt finns utrymme för prisuppgångar. Detta gäller även för vete. Ökade priser på majs ger också ökade priser på vete. I Europa I torsdags var BM Agri representerade på den årligt återkommande branschträffen Baltic Grain i Köpenhamn Det är en slags regional börsdag då ca 500 personer från norra Europa träffades för att mingla och knyta kontakter. En del av deltagarna har varor att sälja, andra har uppgiften att köpa varor till sina industrier. Sedan kommer en stor grupp av personer som deltar i servicen runt handeln med spannmål. Det kan vara sådana som har med biltransporter, sjöfart, kvalitetskontroller, analyser m.m. att göra. Den största behållningen med att delta på en sådan träff är att få träffa kollegor från många länder samtidigt och därmed få höra hur skörden har gått för dem i och hur de bedömer marknaden. Vilket samlat intryck man får beror naturligtvis på vilka människor man talar med. Många kände en stor osäkerhet över hur det hela skall utveckla sig, vilket inte är så konstigt när skördeåret knappt har börjat. Några intryck kan vara läge att förmedla vidare. Många uttryckte en undran över vart skall all spannmål ta vägen. Det man avsåg var att de traditionella köparländerna i Nordafrika och Mellanöstern inte handlade enligt samma mönster som tidigare. Det handlar naturligtvis inte om att man i dessa länder behöver mindre spannmål för att föda människor och djur, utan snarare om ekonomiska resurser. Efter att oljepriserna har legat lågt under flera år så är dessa oljestater inte lika stadda vid kassa längre. Ett antal år av krig och annat elände i området har heller inte gjort saken bättre. Man har helt enkelt inte samma ekonomiska möjligheter att köpa de stora importbåtarna på samma sätt längre. När det väl skall handlas försöker man alltid handla där grödorna är som billigast. Ibland tummas det också på kvalitetsbegreppen. Detta har inneburit att många skeppningar har gått EU s näsa förbi. Ryssland och Ukraina har varit billigast helt enkelt. Det är klart att Tyskland, Polen, Baltikum och Sverige får vara med och lasta en och annan båt, men

3 Sida 3 av 7 inte tillräckligt många för att marknaden skall skjuta fart. Det är nämligen väldigt viktigt för prisbildningen om eller att det görs affärer och utskeppningar av större fartyg, gärna i långa rader. När stora skeppningarna skall ske uppstår ett sug runt lastningshamnarna som naturligtvis är positivt för priset. Utan detta exportsug blir det en tendens till att det finns fler säljare än köpare, vilket i sin tur snarare sänker de redan låga priserna. Det är precis denna svaga prisbild som vi har sett de senaste veckorna. Det är alltså inget riktigt drag under galoscherna. Snarare befinner vi oss i ett avvaktande ställningskrig, där ingen riktigt vill köpa. Men samtidigt vill heller ingen riktigt sälja heller. Nu skall vi inte vara allt för deppiga. Sådana här perioder uppstår oftast efter att skörden har bärgats och ladorna är fulla. Handeln kommer nog igång igen vad det lider. Vad ALLA frågar efter är dock billigt fodervete. Det är faktiskt inte många områden i norra Europa som behövt få sådana kvalitetsproblem så att man anser sig behöva sälja något billigt fodervete. I Baltikum blev en del av skörden drabbad av lägre falltal och rymdvikter. Så var det också nere i delar av Frankrike, men för övrigt är det mestadels kvarnvaror som har skördats. Konkret så innebär det att priset på fodervete successivt trappas upp, samtidigt som kvarnvetet i förhållande till fodervetet inte får så mycket premie. Skillnaden mellan olika vetekvaliteter är numera bara öre/kg. Om det är bra eller dåligt beror ju på vilken position man själv sitter i. På kornsidan finns det dock kvar en hyfsad premie för bättre korn, d.v.s. maltkorn. Sedan kan man tycka att det är maltkornet som är vettigt prissatt medan foderkornet har alldeles för låga priser. Men i den mån fodervetet går upp i pris kan det förhoppningsvis även dra med sig foderkornet. Allt hänger ju ihop i foderrecepturen, där utbytbarheten är stor mellan olika råvaror. En annan notering man kan göra är att mälterierna runt om i Europa är tämligen väl täckta med redan ingångna kontrakt i skrivbordslådan. De tittar nu snarare på 2017 års skörd. Det innebär i och för sig inte att handeln med maltkorn för 2016 års skörd är över, men det är snarare handelshus och andra som har behov av att köpa maltkorn och därmed inte förstahandsförbrukarna. Detta med att det är mestadels handlare som är köpare är egentligen inte enbart bra, eftersom de alltid har en tendens att vänta in i det längsta med att täcka sina behov och helst vill se priserna falla. I Sverige Det svenska skördearbetet är nu på sluttampen. De allra flesta är mycket nöjda med skörden och speciellt i Mälardalen finns det odlare som säger att de har tagit den bästa skörden någonsin fastän de har förra årets rekordskörd i färskt minne. För de allra flesta är det dock en

4 Sida 4 av 7 normalskörd men tack vare det fina vädret under hela skördeperioden så känns det som att denna skördesäsong varit mycket bra. Det som nu återstår att skörda är främst åkerbönor och vårraps och skörden av dessa grödor har nu även kommit igång även i Mälardalen. Eftersom skördearbetet har gått bra, kan vi nu förvänta oss att det blir en stor höstsådd areal i Sverige. Det gäller nu att vi snabbt kommer igång med att fastställa kvalitén på årets skörd. Detta gäller i första hand specialkvalitéer såsom vårvete, maltkorn, grynhavre och höstvetevete med extra höga proteinhalter. Detta är speciellt viktigt eftersom det finns en begränsad marknad för dessa grödor och avslut måste ske relativt tidigt på säsongen. Anmäl till oss på info@bmagi.se vad du har till salu. Vi kan t.ex. köpa en del kvantiteter av både torkade och otorkade bönor samt raps och vårvete Qvarna för omgående leverans. Det kan även vara läge att säkra upp priset på maltkorn som skall levereras på eftersäsong. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,5 % proteinhalt: 1,20-1,30 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,5%. Det medför 1,25-1,35 vid 12% proteinhalt. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,30-1,40 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Med tanke på den goda tillgången på höstvete med hög proteinhalt kommer sannolikt tillägget för vårvete jämfört med höstvete att bli relativt lågt i år. Det finns intresse för vårvete Qvarna med proteinhalt min 15% för både export och svenska kvarnar. Förväntad prisnivå är 1,70-1,80 fritt gård. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,17-1,22 Rågvete: 1,10-1,15 Kvarnråg: 1,20-1,30 Foderhavre: 1,15-1,20 och 1,25-1,30 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,05-1,15 men 1,25-1,30 fritt hamn eller förbrukare. Maltkorn 1,30-1,45 men cirka 1,70 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,45-1,55 samt Åkerbönor 1,50-1,70 Linfrö 3,40-3,60

5 Sida 5 av 7 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,38 fritt Karlshamn eller exporthamn och omgående leverans. Vid leverans efter årsskiftet är motsvarande pris cirka 3,46. Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin) I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/SEK och USD/SEK I nedanstående diagram har EUR svart linje (och avläses mot den högra axeln) och USD har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

6 Sida 6 av 7 Mineralgödsel Internationellt Diagram: Ureapriserna i lossande hamnar i Mexikanska Golfen och Brasilien har parallellt svagt stärkta priser. Indiens inbjudan till anbud (1,5 milj ton) stabiliserar priser men har inte stor inverkan. Urea Indien och Iran styr till stor del prisutvecklingen på urea just nu. Indien behöver köpa 1,5miljoner ton. Om Iran väljer att fortsätta erbjuda låga priser, får Indiens köpbehov inte så stor effekt på priserna men det kan skapa en viss stabilitet. Denna väntas sedan förstärkas när efterfrågan på världsmarknaden ökar inför årsskiftet. Nitrat Priserna verkar vara stabila i nitratmarknaden, med stöd av urea priser. Industrin har bestämt sig för att höja priserna till den annonserade nivå, som jämfört med juni är höjning på ca 170 SEK/ ton för N 27. Den försvagade svenska kronan bidrar.

7 Sida 7 av 7 I Sverige Nu när höstsäsongen startar på allvar, blir logistiken en trång sektor. Genom att handla tidigt kan du få bättre priser och kan undvika väntade kommande prishöjningar. BM Agri har tillgång till det sortiment som marknaden behöver. Med väl placerade leveranspunkter från Umeå till Skåne, får vi en väl fungerande logistik. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se. Dessutom finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation. BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment med nedanstående produkter: Kväve-produkter: NS 27-4: Falkenberg, Vänersborg, Västerås, Sölvesborg samt flera leveransställen i östra Mellansverige. NS 30-7:Västerås N 34: Uddevalla GRANULERD NPK med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK S Sölvesborg, Västerås, Falkenberg o Vänersborg NYHET: Då efterfrågan på större storsäck är stor har vi nu tagit fram 1000 kgs storsäck på två orter, Falkenberg och Sölvesborg. Det är NS 27-4 som vi erbjuder i denna storlek. BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon Växel info@bmagri.se Jonatan Wilsson jonatan@bmagri.se Henrik Berndtsson henrik@bmagri.se Jan-Erik Carlsson jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) johan@bmagri.se Matilda von Rosen matilda@bmagri.se Mats Eriksson mats@bmagri.se