KUBA - Årlig biståndsrapport 2005

KUBA - Årlig biståndsrapport 2005 1. Utvecklingssamarbetets bakgrund och omfattning 1.1 Bakgrund om utvecklingssamarbetet med Kuba Den 12 oktober 1995 beslutade regeringen att Sida "genom internationella och svenska institutioner och organisationer får stödja initiativ i Kuba som bidrar till att skapa förutsättningar för ekonomisk och politisk systemöppning och som främjar demokratiska reformer och respekten för mänskliga rättigheter" (se bilaga 1). EU:s Råd antog i december 1996 en s k gemensam ståndpunkt vad gäller relationen till Kuba. Ståndpunkten styr även utvecklingssamarbetet och anger att "målet för Europeiska Unionen i dess förbindelser med Kuba är att uppmuntra en övergångsprocess till pluralistisk demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, samt en hållbar återhämtning och förbättring av det kubanska folkets levnadsstandard" (se bilaga 2). 1.2 Utvecklingssamarbetets omfattning Från regeringsbeslutet 1995 och fram till och med 2005 utbetalades totalt 115 miljoner kronor till utvecklingssamarbetet på Kuba. 2005 uppgick utbetalningarna till 10 608 000 SEK, kulturutbyte och internationella kurser icke inräknade. Sverige har inget bilateralt samarbetsavtal för biståndet till Kuba. När Kuba i april 2003 grep och fängslade 75 oliktänkande och avrättade tre båtkapare, protesterade EU:s medlemsstater på olika sätt, bland annat genom att bjuda in dissidenter till nationaldagsmottagningar. Detta föranledde Fidel Castro att på den kubanska helgdagen den 26 juli förklara att Kuba avstår från EU:s bistånd. Detta uttalande kom senare att preciseras; Kuba avstår från alla bilaterala projekt med EU:s medlemsstater. Däremot kunde projekt som administreras av FN-systemet, stiftelser, enskilda organisationer, solidaritetsrörelser, autonoma regioner, lokala regeringar och det privata näringslivet i princip fortsätta. Under 2005 har relationerna mellan Europeiska Unionen och Kuba fortsatt att vara kyliga om än inte frusna, såsom en period tidigare. Det svenska utvecklingssamarbetet har försvårats, men hittills endast delvis förhindrats av det kubanska beslutet. Samtliga svenska projekt administreras av FN, universitet, enskilda organisationer eller andra fristående svenska och internationella institutioner, och de flesta av dessa har kunnat fortgå. Eftersom representanter för den kubanska regeringen vägrat träffa representanter för den svenska regeringen i biståndssammanhang har dock ambassadens roll i utvecklingssamarbetet alltsedan 2003 av nödvändighet påverkats (se även avsnitt 3.1). Vissa perioder har dock personer inom regeringen uttryckt intresse för att förbättra den bilaterala relationen till vissa EU-länder, däribland 1

Sverige. Under 2005 har det dock kommit indikationer på att Kuba nu avstår från alla insatser finansierade med biståndsmedel från EU-medlemsländerna, vilket kan komma att få mer djupgående konsekvenser för det svenska Kubasamarbetet. Det är idag svårt att förutse den fortsatta utvecklingen under 2006 och framöver. 2. Inriktning och projekt Utifrån det svenska regeringsbeslutet och den europeiska gemensamma ståndpunkten, bedriver Sida ett begränsat program för utvecklingssamarbetet med Kuba, där det centrala är överföring av kunskaper, utbyte av erfarenheter och kontaktskapande verksamhet. Den av regeringen fastställda regionstrategin för Centralamerika och Karibien 2001-2007 anger ramarna för verksamheten. Enligt strategin ska ambitionen vara att ge "ett fortsatt begränsat bistånd syftande till att stimulera erfarenhetsutbyten med omvärlden och för att skapa förutsättningar för utvecklingsfrämjande reformer". Grunden för denna typ av bistånd är tilltron till de demokratiska arbetsmetoderna och till det goda exemplets makt. I projekten eftersträvas att den kubanska motparten ges tillgång till alternativa erfarenheter av ekonomi, demokratiskt och decentraliserat beslutsfattande, samt folkligt deltagande. Aktörer med potential att verka för förändringar kan därigenom stärkas och uppmuntras. Ett brett spektrum av samarbetspartners eftersträvas. Sida välkomnar engagemang från det svenska civila samhället. Antalet svenska enskilda organisationer har ökat något under de senaste åren. Mot bakgrund av den uppkomna situationen, syntes FN-organen under 2004-2005 ha fått en särskilt viktig roll för ett samordnat och effektivt utvecklingssamarbete och som dialogpartner med Kuba. Sveriges redan tidigare goda samarbete med UNDP fördjupades därför. 2.1 Ekonomiområdet 2.1.1 Utbildning av funktionärer I ett samarbete med det statliga universitetet i Montevideo,Uruguay utvecklades ett utbildningsprogram i nationalekonomi. Syftet var att överföra kunskap och erfarenheter om ekonomisk analys och politik från marknadsbaserade ekonomier. Programmet utformades ursprungligen som ett triangelsamarbete mellan Kuba och universitet i Sverige och i den latinamerikanska Sydkonen, framför allt i Uruguay och Chile. Målgruppen var kubanska ekonomer och funktionärer inom ekonomi- och finansministerierna samt centralbanken. Under åren 1996-2001 deltog 850 kubaner i olika former av utbildningar inom programmet, vars kostnad uppgick till 26,8 MSEK. 2

I juni 2002 ingick Sida och Institutionen för nationalekonomi vid universitetet i Montevideo ett nytt treårsavtal för perioden 2002-2004 på totalt 18,6 MSEK. Programmet var en fortsättning av tidigare verksamhet, men innehöll också nya komponenter, t ex kurser i Argentina och erfarenhetsutbyte med Vietnam. Under hösten 2004 genomförde ekonomerna Guillermo García Huidobro och Stefan de Vylder en extern utvärdering av programmet. Utvärderingsrapporten var mycket positiv och redovisade följande slutsatser: -Samtliga inblandade parter uppskattade programmet -Programmet har haft tydliga effekter såväl på utbildningen i ekonomi för kubanska funktionärer som på olika institutioner med en nyckelroll för landets ekonomiska politik. T. ex. har inrättandet av en Tesorería, en motsvarighet till Riksgäldskontoret, nämnts som en direkt följd av insatsen. -I förhållande till resultaten har kostnaderna för de olika aktiviteterna varit låga och inblandade institutioner och experter har varit effektiva i genomförandet av programmet -Det finns inga andra biståndsprogram för utbildning av kubanska ekonomer Utvärderarna framhöll särskilt de gemensamma forskningsprojekten för den betydelse de haft för den ekonomiska politiken och för de publicerade studierna som avhjälpt avsaknaden av läroböcker i de aktuella ämnena. 2005 meddelade ekonomiministeriet att en förlängning av denna insats för ytterligare en 3-årsperiod inte var aktuell. Däremot bibehålls kontaktnätet utifrån Montevideos universitet och en del tidigare planerade seminarier genomförs trots allt, bl.a. inom ramen för utbytet mellan Kuba och Vietnam. Svensk finansiering beviljades för detta under 2005. 2.1.2 Ekonomiska basdata och nationalräkenskaper Sverige finansierade under åren 1996-2001 en omfattande studie av den kubanska ekonomin, genomförd av FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika, CEPAL. Studien pekade bland annat på att de kubanska nationalräkenskaperna inte omfattade de nya ekonomiska aktörerna och därför inte var tillförlitliga. Trots att Kuba har både infrastruktur och erfarenhet när det gäller nationell statistik har nationalräkenskaperna inte anpassats till den internationellt använda FN-normen SNC-93 och är därför inte jämförbara med andra länders. Studien framhöll behovet av att ha pålitliga faktaunderlag för att fatta korrekta beslut om den ekonomiska politiken. CEPAL utarbetade därför i samarbete med den kubanska statistikmyndigheten ONE, Oficina Nacional de Estadisticas, ett program för att förbättra bland annat kalkylmetoder och klassificeringar. Sida anslog år 2001 6 MSEK till programmet. Målen var att -utbilda personal inom den kubanska statsförvaltningen i hantering och vidareutveckling av nationalräkenskapssystemet -strukturera om den ekonomiska statistik som ONE ansvarar för och analysera övriga officiella informationskällor -aktualisera de ekonomiska klassificeringarna enligt riktlinjerna för SCN-93 3

-fastställa ett nytt basår för att erhålla tidsserier som stämmer överens med SCN-93 Programmet, administrerat av CEPAL, bestod av utbildningstillfällen och produktion av dokument på basis av konsultuppdrag och studieresor. Målgruppen var ekonomi- och finansministerierna, statistikmyndigheten och centralbanken. Under 2004 gjordes sista utbetalningen på SEK 1.500.000. Avtalet har förlängts till juni 2006. I samband med diskussionen mellan CEPAL och de kubanska myndigheterna om en förlängning av programmet för ytterligare en 3-årsperiod gavs besked om att en förlängning inte är aktuell. 2.1.3 Studie om kunskapsbaserad ekonomi IKED, International Organisation for Knowledge Economy and Enterprise Development, i Malmö och Universitetet i Havanna bedrev 2003-2005 ett projekt, för att försöka identifiera svagheter och styrkor i Kubas aktuella innovativa system och utbilda en ny generation kubanska ekonomer i den kunskapsbaserade ekonomin. Projektet har haft som målsättning att underlätta Kubas integration i ett globalt system, där landets kunskapsbaserade ekonomi kan utvärderas, mätas och följas upp, samt jämföras med andra länders. I inledningen av 2005 flyttade projektledaren till Forskningspolitiska Institutet vid Lunds universitet. I samband med detta överfördes projektet till Lunds Universitet. Sida fattade beslut om ett avslutande stöd om 891 000 SEK till den pågående insatsen som genomförs fram till mars 2006. 2.1.4 Interamerican Dialogue Inter-American Dialogue, IAD, är en amerikansk tankesmedja och mötesplats för intellektuella och politiker i den amerikanska hemisfären. IAD har väl etablerade kontakter på högsta nivå bland beslutsfattare, akademiker och finansiella institutioner i Latinamerika och USA. Sida har sedan år 2000 gett stöd till IAD för dess ansträngningar att få till stånd en dialog mellan Kuba och IFI, International Financial Institutions, d v s Världsbanken, Internationella Valutafonden (IMF) och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). En arbetsgrupp med representanter från IFI och IAD har bildats för att bedriva analysarbete och hålla kontakt med officiella aktörer inom Kubas ekonomi. Ett konkret resultat av IAD:s arbete är att företrädare för IFI de senaste fem åren kunnat delta och göra presentationer vid det årliga stora ekonomiseminariet som anordnas i Havanna. Sidas bidrag under 2005 uppgick till SEK 500.000. Därutöver har IAD initierat en arbetsgrupp för Kuba för att engagera regeringar i Latinamerika och Europa inför en väntad transition på Kuba. Detta projekt fick stöd om SEK 220.000 under 2005. 2.2 Demokrati och mänskliga rättigheter 2.2.1 Decentraliserat beslutsfattande och folkligt deltagande 4

I juni 2004 beslutade Sida stödja UNDP:s, Programme for Human Development at the Local Level. Det svenska stödet går till -planering med lokalt deltagande -lokal ekonomisk utveckling (kreditprogrammet FRIDEL för småföretagsamhet) -bostadsförbättringar (alternativa byggnadsmaterial och kreditprogram) -jämställdhet mellan kvinnor och män i de lokala utvecklingsplanerna UNDP har en nyckelroll inom det internationella samfundet på Kuba. Arbetet med lokal utveckling genom PDHL kan betecknas som ett pionjärverk. PDHL är ett samarbete mellan FN-systemet, ministerier, kommuner, provinser och det internationella samfundet. Strukturen har visat sig hållbar och garanterar dels kvaliteten i insatserna, dels det nödvändiga politiska utrymmet. I en tid med starka tendenser till ökad centralisering i det kubanska samhället har projektet det uttalade målet att uppnå förändringar på områden som decentralisering, planering och lokal ekonomi. PDHL-programmet har pågått sedan 1999 och har erbjudit konkreta möjligheter till förbättrad levnadsstandard i 37 av Kubas fattigaste kommuner. Det finns ett tydligt kubanskt ägarskap både på central och lokal nivå. Erfarenheterna hittills har visat att det varit möjligt att utifrån konkreta lokala behov skapa innovativa lösningar av mer generell karaktär. Projektet har gjort det möjligt att arbeta inom det nuvarande systemets ram med bäring på en framtida situation med nya förutsättningar. Ansökan till Sida präglades av det intresse som visats från kubansk sida efter ett studiebesök till Sida-finansierade projekt i Centralamerika. Där har roterande fonder för småföretagsamhet och för bostadsförbättringar varit viktiga inslag i de svenska programmen för att bekämpa fattigdom, och kvinnorna har spelat en viktig roll för att höja familjernas levnadsstandard. Programmet samarbetar med provinser och kommuner, med målsättningen att stärka kommunerna. Efter en brett konsulterad kartläggning av de viktigaste behoven och prioriteringarna på lokal nivå, formuleras utvecklingsplaner, som genomförs och utvärderas. Insatser för god samhällsstyrning och lokal utveckling ges stöd genom aktioner på nationell och internationell nivå. 2005 utbetalades SEK 5 400 000. PDHL i Sancti Spiritus och Holguïn Erikshjälpen bedriver sedan 2004 tillsammans med UNDP och de kubanska motparterna ett projekt för att starta PDHL i provinsen Sancti Spiritus. Sida finansierar insatsen med totalt 4 000 000 SEK. Erikshjälpen har varit verksamma i Sancti Spiritus i tio år, med insatser av humanitär karaktär, finansierade av ECHO och insamlingskampanjen Världens barn. Engagemanget i PDHL ska ses i ljuset av att Erikshjälpen, med sin lokalkännedom och sina etablerade goda kontakter i länet, vill utvecklas från humanitär aktör till att bli mer av en strategisk långsiktig partner i ett 5

utvecklingssamarbete med Kuba. Med erfarenheten från ett livskraftigt svenskt civilt samhälle ska Erikshjälpen fungera som facilitator i uppstarten av programmet i Sancti Spiritus. Utbetalningen 2005 var på SEK 1 500 000. I Diakonias pilotverksamhet på Kuba ingår samarbete med PDHL i Holgüin. Samarbetet omfattar utbildning och stöd till lokala ledare och organisationer, stöd till medborgarinflytande i kommunerna, jämställdhet och erfarenhetsutbyte med Centralamerika. Sida finansierade Diakonias insatser på Kuba med 700 000 SEK för 2005. 2.2.2 Utbildning i mänskliga rättigheter Sida har sedan många år ett samarbete med det välkända och respekterade interamerikanska institutet för mänskliga rättigheter, IIDH, i Costa Rica. 43 kubaner deltog fram till och med 2002 i IIDH:s kurser i mänskliga rättigheter, eller andra MR-aktiviteter. Av dessa var 16 jurister, 14 representanter för ministerier eller parlamentet, och 13 från olika organisationer i det civila samhället (från massorganisationer till MR-organisationer). Sedan 1996 har IIDH samarbetat med den nationella sammanslutningen för jurister på Kuba, Unión Nacional de Juristas de Cuba, UNJC, med ett program som främst omfattar seminarier och kurser på området mänskliga rättigheter. Tre böcker har publicerats, bland annat en sammanställning av de internationella MR-instrument som Kuba anslutit sig till. Sidas bidrag till IIDH:s arbete på Kuba 2005 uppgick till ca. SEK 450 000. 2.2.3 Grafiska Fackföreningen Grafiska Fackföreningen i Stockholm inledde 2002 ett besöksutbyte med företrädare för Lättindustriarbetarförbundet på Kuba, för vilket man fått Sidastöd om totalt 353 000 SEK. 2004 gjordes den senaste utbetalningen, men projektaktiviteter pågick fram till 2005. Samarbetet har omfattat följande områden: -utbyte av fackliga erfarenheter och arbetssätt -fackligt arbete och globaliserad ekonomi -internationellt fackligt arbete -kontaktnät på lokal och regional nivå 2.3 Erfarenhetsutbyte och dialog 2.3.1 Samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet 1998 inleddes kontakter mellan Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och en forskargrupp vid den sociologiska institutionen vid Havannas universitet. Den nybildade forskargruppen inriktade sitt arbete på sociala problem och socialt arbete. Sida finansierade ett akademiskt utbyte mellan de båda institutionerna under år 2000. Detta utbyte fortsatte, med 6

separat finansiering från Linnaeus-Palme-programmet, medan Sida beslutade att finansiera ett gemensamt forskningsprojekt med totalt SEK 926.560 under perioden 2002-2005. Forskningen har fokuserat på - det professionella sociala arbetets teorier och metoder - omsorg om särskilt utsatta grupper - kön och socialt arbete Ett antal seminarier i Göteborg och Havanna har ägt rum under åren som gått, det senaste i Havanna.i januari 2005 för att summera erfarenheterna samt diskutera en eventuell fortsättning. Vid seminariet presenterades också en gemensam antologi/lärobok om socialt arbete som finansierats inom ramen för samarbetet. 2.3.2 Kubansk samtidshistoria Southamptons universitet i England fick 2005 ett stöd på 525 000 SEK för en fortsättning av det samhällsvetenskapliga forskningsprojektet "Cuban Voices: Histories, Testimonies, Memories. Cultivating Civil Society". Tio kubanska forskare inom historia och sociologi, samt lika många forskare i Europa och Nordamerika, alla med erfarenhet av arbete med oral history (muntligt förmedlad historia) har som målsättning att samla in vittnesmål om folkliga synsätt på landets nutidshistoria och hur revolutionen 1959 påverkade människors liv. 2.3.3 Diakonia I Diakonias program för Centralamerika 2004-2006 som finansierats av Sida anslogs SEK 2 100 000 för pilotverksamhet på Kuba. Under 2005 utbetalades SEK 700 000. Med sin erfarenhet av arbete med demokrati och mänskliga rättigheter i regionen avser Diakonia anknyta insatserna på Kuba till programmet i Centralamerika. Erfarenhetsutbyte mellan Kuba och Centralamerika kring lokal utveckling och jämställdhet, teologi och etik står på programmet. Samarbetspartners är kyrkor och PDHL i provinsen Holgüin (se 2.2.1). 2.3.4 Civila samhället Utbyte har också skett mellan olika organisationer och kyrkor i Sverige och på Kuba. Svenska Kyrkan bedriver sedan 2003 ett musikutbyte med sina samarbetsparter på Kuba, för vilket man fått Sida-finansiering om totalt 669 600 SEK. Även svenska frikyrkor och den katolska kyrkan i Sverige har utbyten genom sina kontakter på Kuba. MR-fonden har i nästan tio år stött en organisation som arbetar med socio-teologisk utbildning och internationellt utbyte, ett stöd som utfasades under 2005. Dessutom samarbetar Fonden med Penal Reform International med att stödja en reform av det kubanska rätts- och fängelseväsendet. Det har framkommit intresse från flera håll att utveckla kontakter på Kuba i framtiden. 7

2.3 Kubanskt deltagande i Sidas International Training Programme, ITP Intresset från kubansk sida för deltagande i de internationella kurser som ingår i Sidas International Training Programme har påverkats av de kylslagna relationerna med EU-länderna. Under 2005 deltog endast en kuban. Ytterligare två godkända kandidater fick inställa resan pga brist på resurser. 2.4 Kulturutbyte År 2002 inleddes ett intensifierat kulturutbyte mellan Sverige och Kuba, administrerat av Svenska Institutet och olika kubanska motparter, bland andra kulturstiftelsen Fundación Ludwig. Planen för ett treårigt utbyte omfattar områdena dans, teater, litteratur, film, musik, konst/design och museiverksamhet. Ett fokus har varit att sprida svenska erfarenheter för att stärka kulturorganisationers oberoende, exempelvis inom teatern. Under 2005 genomfördes "Diseño para Todos", Svensk forms utställning om svensk design, i Museo de Bellas Artes i Havanna. Utställningen väckte stort intresse (cirka 8 000 besökare). Temat var frihet och design med betoning på produkter som stärker individens rörelsefrihet i livets olika stadier. Utställningen gav upphov till en rad inslag i radio och tv samt en stor artikel i en landsomfattande dagstidning. Under utställningstiden (två månader) visades en tv-trailer som ambassaden tagit fram tillsammans med muséet. Visningen av trailern gjorde att Sverigebudskapet nådde en miljonpublik i hela landet. I kulturutbytet ingick även dans och musik med deltagande av t.ex. Cullbergbaletten, som anordnat workshops med deltagande från olika dansgrupper på Kuba. För att skapa ett oberoende rum för samtal och möten mellan intellektuella har ambassaden under 2005 arrangerat kulturaftnar i det svenska residenset. Tre evenemang anordnades under året med deltagande av ett 50-tal kulturpersoner, inklusive journalister, författare, musiker, filmare m fl vid varje tillfälle. Komparativa teman har varit svensk och kubansk poesi, invandring och multikultur samt nationella högtider. Kostnaderna för kulturutbytet med Kuba uppgick under 2005 till närmare 300 000 SEK. 3. Övrigt utvecklingssamarbete med Kuba Det totala internationella utvecklingssamarbetet med Kuba har, enligt UNDP:s senaste sammanställning, ökat från 66,4 MUSD 1997 till 96,6 MUSD år 2001. 8

Närmare en tredjedel består av katastrofhjälp och humanitärt bistånd. Därefter kommer institutionellt stärkande/decentralisering, 15 procent, och social utveckling, 14 procent. 3.1 EU-kommissionen EU-kommissionen var 2001 den största givaren med 28,7 MUSD, motsvarande 30 procent av det totala utvecklingssamarbetet med Kuba. Kommissionen gav tidigare främst humanitärt stöd till Kuba (86 MEuro fram till 2001). År 2000 beslutade kommissionen att fasa ut det humanitära stödet och koncentrera utvecklingssamarbetet på ekonomiska reformer och det civila samhällets utveckling. I mars 2003 invigde kommissionen en EU-delegation i Havanna. Strax därefter påbörjades den kedja av händelser som ledde till att Kuba tackade nej till de bilaterala EU-projekten (se avsnitt 1.2). För kommissionen har detta inneburit att en rad projekt stoppas. Även projekt kanaliserade genom enskilda organisationer, FN-systemet och autonoma regioner har blivit drabbade. Endast mycket små insatser inom det kulturella och sociala området kunde genomföras under 2005. 3.2 FN-systemet FN-systemet svarade 2001 för ett utvecklingssamarbete med Kuba på 17,7 MUSD, vilket motsvarade 18 procent av det totala biståndet. UNDP betalade ut 7 MUSD av egna medel, en ökning med 73 procent jämfört med föregående år. Detta hänger främst samman med Programme for Human Development at the Local Level (se avsnitt 2.2.1). För 2005 uppgick UNDP:s totala budget till 13.3 m USD, vilket till största delen gäller samma program, PDHL. Näst störst av FN-organen är World Food Programme, med utbetalade 2,4 MUSD. Därefter kommer UNFPA och UNICEF, båda strax under 2 MUSD, samt WHO. 3.3 Övriga givare Bilaterala projekt stod för hälften av det totala biståndet, 47,6 MUSD år 2001. Störst bland de enskilda givarländerna var Kanada och Spanien. Kanada och Frankrike är de enda länderna för vilka Kuba är ett prioriterat samarbetsland. Kanada, Spanien och Frankrike har pågående samarbetsavtal med Kuba. Under 2003 förändrades situationen för det europeiska biståndet drastiskt och så gott som samtliga bilaterala projekt med EU:s medlemsländer stoppades (se avsnitt 1.2 och 3.1). 2003 uppgick EU-ländernas samlade bistånd till 38 MUSD. Det finns enbart en handfull representanter för ländernas biståndsorgan på plats i Havanna. Det gäller kanadensiska CIDA, spanska AECI, italienska Cooperación Italiana, japanska JICA, schweiziska COSUDE, och i viss mån svenska Sida. 9

4. Administration, bemanning En utsänd handläggare vid ambassaden i Havanna ansvarar för utvecklingssamarbetet och finansieras till hälften av Sida. 10