Brucebo naturreservat

Relevanta dokument
Hall- Hangvars naturreservat

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Strandinventering i Kramfors kommun

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Innehåll. Flerdagarsäventyr

En liten krysslista för stora och små

Vandringsleder. Mjölby. Skogssjöområdet: Röda skogsslingan Gula sjöslingan Istidsspåret. Östgötaleden: Skogssjön-Örbacken Skogssjön-Bleckenstad

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg

Gotlands Botaniska Förening bildades 1980 (tidskrift Rindi = murgröna), driver sedan 1983 Projekt Gotlands Flora

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

i + Kalmarnäs naturreservat Detaljerad beskrivning av stigar, rastplatser och andra anordningar i naturreservatet. Uppdaterad

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Naturreservat i Säffle kommun

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Naturreservat i Hamrångeområdet

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

vat t e n s p å r 2016

Rikkärr 2015 i Älvkarleby kommun

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Stigar och leder i och omkring Nösund

Lustigkulle domänreservat

Linnéstigen. ärenden än att undersöka våra vägkanters blommor.

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Hävringe fågelinventering 2015

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Natur- och kulturvandring Sandviksåsen

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET

Detaljplan för Kalven 1:138

Söndagsvandringar på Omberg med Lars Frölich och vänner

Välkommen till Naturstig Miskarp

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen.

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Gränums cykelled Text, foto och layout: Mikael Gustafsson

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne

Gå tillbaka nerför backen till Kungskällan alldeles nära parkeringsplatsen N Ö

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Guide till de olympiska hindren

Årike Fyris naturreservat

Grönholmarnas naturreservat

Fornleden genom Fryksdalen

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Geologiresa. Klass 9A April 2005

Rapport Arendus 2014:12. VÄSTÖS 1:8 och 1:9. Arkeologisk utredning. Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Bara den som vandrar nära marken

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Ut & njut. i Göteborgs natur. Kartor över 23 av Göteborgs naturområden

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN

Hällkistan. Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer

Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Isföraren. Kompletteringar till isföraren, tipsa oss gärna om nya isfall. Skåne:

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

BANBESKRIVNING! 100 miles (161 km) innebär 10 varv på banan, 50 miles (80,5 km) blir 5 varv. Det kortare alternativet på 20 miles (32 km) är 2 varv.

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

BANGUIDE. Välkommen till Skepparslövs Golfklubb

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Södra Hallands geologi

Upptäck Torsö Vänerns största ö!

Katrineholms åtta ansvarsarter

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Hågadalen Nåsten. Detaljerad beskrivning av stigar, rastplatser och andra anordningar i området. Uppdaterad Ravinen vid Kvarnbofallet

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Arvidsjaurs Natur & Kultur Guide. Sjöar 37 % Dystrofa sjöar 7 % Alpina vattendrag

Våra vilda växter vid havet

Transkript:

Brucebo naturreservat Handledning till naturstigen Länsstyrelsen i Gotlands län

Välkommen till Brucebo naturreservat! Trots att Brucebo naturreservat inte är speciellt stort (ca 35 ha), så inrymmer reservatet en mängd olika naturtyper. Här finns branta klintar och grottor, mager hällmarkstallskog och frodig granskog, slingrande bäckar, orkidérika källkärr och fuktängar, sten- och sandstränder samt Skansudd med ett rikt fågelliv. Ett bra sätt att bekanta sig med Brucebo naturreservat är att gå den ca 2 km långa naturstig som löper genom området. Stigen är markerad med låga trästolpar. Nio av stolparna är försedda med en siffra. Vid motsvarande siffra i den här lilla skriften hittar du en kort beskrivning av vad du kan se vid dessa nio "stationer". 1 Backtimjan Detta är ett typiskt gotländskt hällmarksområde med ganska gles tallskog. I kalkberggrunden förekommer rikligt med sprickor och håligheter. Dessa har bildats genom att regnvatten innehållande kolsyra har sipprat ned genom små sprickor i kalkstenen. Sprickorna har därvid successivt utvidgats av det sura vattnet. Ibland är hällmarken så kal att växtligheten bara får fäste i sprickorna där sand och jord har blåst ned och gett växterna en grogrund. Vanliga växter här ute på hällmarken är en, nyponros, slån, tulkört, backtimjan, vit fetknopp, småfingerört, fältmalört och fårsvingel. Tulkörten är en vanlig växt på många gotländska hällmarker och klapperstensstränder. Den känns igen på sina mörkgröna blad, som är giftiga och därför inte äts av betande djur. I fårbetade områden kan därför de kvarstående tulkörtstuvorna vara synnerligen framträdande. Inne i skogen du just passerat (liksom en bit längre fram längs stigen) bildar mjölonris täta, Tulkört

grönglänsande mattor. Mjölon Svartbräken 2 Härifrån har man här en storslagen utsikt. Rakt ut syns Skansudd (se station 7). Udden är en s.k. strandsporre, som har bildats av sten och grus som har förts hit av vågor och strömmar. Norrut ser man fiskeläget Själsö, också det beläget på en strandsporre. Ännu längre norrut syns flera strandsporrar liksom fiskeläget Brissund. Längs den kusten i söder sträcker sig en vackert utbildad klint med branta bergsstup. Härifrån, från Gotlands nordvästra kust, sluttar den gotländska berggrunden svagt åt sydost. Klippan vi står på bildades för ungefär 400 miljoner år sedan. Vad som nu är Gotland låg då i ett varmt hav i närheten av Ekvatorn. Klipporna är delvis rester av rev liknande de korallrev vi i dag kan se i en del tropiska hav. I skogen bakom oss finns rester av en gammal fornborg, Bygdeborg, strategiskt belägen uppe på klippans krön och skyddad från havssidan av ett brant stup. I granskogen efter backen ned från fornborgen kan man lägga märke till att mjölonet delvis har ersatts av lingon, som här växer i en tät matta av kranshakmossa. Lingon och mjölon har snarlika blad, men mjölonbladen har ett fint Obs! Mellan station 2 och 3 korsar stigen sig själv. Tag först till vänster och sedan till höger, så kommer du rätt. 3 I klintkanten finns flera grottor. Den mest kända kallas Brucegrottan efter konstnären William Blair Bruce och hans fru Caroline Benedicks Bruce, som kring sekelskiftet ägde den mark som nu utgör Brucebo naturreservat. Grot-

torna har bildats i strandkanten av ett forntida hav, ett förstadium till Östersjön. Efter istiden har landet höjt sig, efterlämnande sådana här grottor och en rad gamla strandvallar. De senare syns som terrasser i sluttningen ned mot havet. Vanliga växter här i skogen är blå- och vitsippa, örnbräken och murgröna. Murgrönan, Gotlands landskapsväxt, slingrar sig runt trädstammarna, längs marken och uppför klintsluttningen. Den blommar mycket sent, inte förrän i oktober. I sprickor i klinten växer här och var en liten ormbunke som heter svartbräken. 4 Här nedanför klintsluttningen är marken fuktig, och skogen domineras av gran, en skogstyp som inte är speciellt vanlig på Gotland. Vanliga örter här i granskogen är framför allt blåsippa och vitsippa. En orkidé som trivs inne i dunklet är nästroten, en saprofyt som nästan helt saknar klorofyll och därför är gulbrun. Här och var längs stigen står enstaka tibastbuskar. Tibasten, som blommar på bar kvist med skära blommor redan i månadsskiftet april/maj, är annars mycket ovanlig på Gotland. 5 Snett till höger (norrut) ser vi nu på närmare håll Själsö fiskeläge, beläget på en vackert formad strandsporre, som ger en naturlig, skyddad hamn. Huvuddelen av de stenar man ser i den närmaste omgivningen består av kalk. Men på stranden finns också stenar av andra bergarter som granit, gnejs och porfyr. De har transporterats hit från det svenska fastlandet av inlandsisen. Ett vanligt gräs här på stranden är grusslok. När grussloken blommar på sensommaren, liknar dess vippor små silverskimrande flaskbors- Nästrot Grusslok

tar. Bland klapperstenarna står också enstaka tuvor av tulkört. Krissla Majviva 6 Vi passerar här strax en fuktäng, som i sin östra del (till vänster om stigen/spången) är tillräckligt blöt för att ag skall kunna växa här. Agen är ett halvgräs som är typiskt för de gotländska myrarna. Det känns lätt igen på sina breda, sågtandade blad. Agen har på Gotland länge använts som taktäckningsmaterial. I fuktängen till höger om stigen växer bl.a. krissla, blodrot, rödklint, majviva, slåtterblomma, gåsört samt olika starr- och gräsarter (främst älväxing). Här kan man också hitta orkidéer som ängsnycklar, brudsporre, kärrknipprot och flugblomster. 7 Till höger om stigen ligger nu fågelskyddsområdet Skansudd. För att de häckande fåglarna inte skall störas, är det förbjudet att beträda området under tiden 15 mars-31 juli. Till områdets fåglar hör bl.a. knölsvan, ejder, gravand, fiskmås, silvertärna, tofsvipa, rödbena och strandskata (se informationsskyltarna på skyltstället). Strandängen på Skansudd höll tidigare på att växa igen med bl.a. vass men betas nu åter. På den fuktiga ängen alldeles väster om stigen kan man i juli hitta orkidéerna kärrknipprot och sumpnycklar. Om man letar noga i gräset kan man också upptäcka det oansenliga honungsblomstret. Majvivan, som blommar i senare halvan av maj och första halvan av juni, är också vanlig längs stigen.

8 Vatten som rinner fram ur klinten har här skapat ett källkärr med en rik flora. Här växer bl.a. kärrtistel, krissla, brudsporre, kärrknipprot, majviva, tätört (blå blommor), fjälltätört (vita blommor) och gräsull. Den lilla bäcken till vänster om stigen är nästan helt fylld av bäckmärke samt en hybrid mellan de två arterna källfräne och bäckfräne. Den senare, som smakar ungefär som smörgåskrasse, tros ha förts till Gotland av munkar under medeltiden. 9 Här nedanför den utskjutande klippan finns ett rikt bestånd av ormbunken kalkbräken. Den växer bara på kalkhaltig mark, och på Gotland förekommer den bara här i Brucebo naturreservat samt på ytterligare några få lokaler. Tätört *** När du vid slutet av stigen kommer upp på landsvägen, skall du följa denna åt höger för att komma tillbaka till utgångspunkten. Om du inte vill behålla den här foldern, är vi tacksamma om du lägger tillbaka den i "brevlådan" på skyltstället vid stigens början. Välkommen åter! Mer information om Gotlands natur och de naturskyddade områdena i Gotlands län hittar du på Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se/ gotland

Några vanliga orkidéer i Brucebo naturreservat