I korta drag. Produktion av skogsplantor 2016 JO0313 SM Sammanfattning. Fördjupning. Production of seedlings 2016

Relevanta dokument
I korta drag. Produktion av skogsplantor 2017 JO0313 SM Sammanfattning. Korrigerad Production of seedlings 2017

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2018 JO0313 SM 1901

I korta drag. Produktion av skogsplantor JO0313 SM Ny publiceringsform. Nyheter för undersökningen. Production of seedlings

KVALITETSDEKLARATION

Fördjupad dokumentation av statistiken

Produktion av skogsplantor 2015 JO0313

Produktion av skogsplantor 2013 JO0313

Produktion av skogsplantor 2010 JO0313

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Fördjupad dokumentation av statistiken

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Medelarealen fortsätter att öka

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

Forest regeneration in Sweden

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Figur A. Antal nötkreatur i december

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

I korta drag. Rundvirkespriser 2016 JO12SM1701. Ny publiceringsform. Nyheter inom prisstatistiken. Prices on roundwood in 2016

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

I korta drag. Rundvirkespriser 2015 JO12SM1601. Ny publiceringsform. Nyheter inom prisstatistiken. Prices on roundwood in 2015

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Prislista Södras plantor 2017

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Prislista Södras plantor 2015

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

I korta drag. Rundvirkespriser 2018 JO12SM1901

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Stabil utveckling av antalet djur

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Små förändringar i statistiken över rundvirkespriser

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Den svenska äppelodlingen förändras

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Minskade arealer för äpplen och päron. Cecilia Branzén,

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

Prislista Södras plantor 2017

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Skogsstyrelsens författningssamling

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Skogsplantor våren 2015

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla

I korta drag. Åtgärder i skogsbruket 2015 JO16 SM Ny publiceringsform. Nyheter för undersökningen. Silvicultural Activities in 2015

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2007

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

I korta drag. Återväxternas kvalitet 2016/2017 JO0311 SM Sammanfattning. Quality of the regrowth 2016/2017

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Avverkningsanmälningar 2016 JO0314 SM Ny publiceringsform. Nyheter inom statistiken. Notified areas of final felling in 2016

I korta drag. Återväxternas kvalitet 2015/2016 JO 0311 SM Ny publiceringsform. Nyheter för undersökningen. Quality of the regrowth 2015/2016

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

Skogsstyrelsens författningssamling

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Prislista skogsplantor 2018

I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Transkript:

JO0313 SM 1701 Produktion av skogsplantor 2016 Production of seedlings 2016 I korta drag Sammanfattning Leveransen av skogsplantor uppgick år 2016 till 345 miljoner plantor. Antalet levererade plantor ligger på en jämn nivå jämfört med resultatet från året innan. De senaste åren finns det en trend med ett ökat antal levererade tallplantor, samtidigt som antalet levererade granplantor minskar. Trenden fortsatte även 2016 och skillnaden mellan antalet levererade tall- och granplantor har aldrig varit mindre än under det senaste året. Överlag är majoriteten av skogsplantorna producerade som täckrot. För barrträdsplantor är täckrot den vanligaste produktionsmetoden medan lövträdsplantor i större utsträckning är producerade som barrot. Av de levererade skogsplantorna härstammar större delen av dem från plantagefrön från svenska plantager. Fördjupning Utöver resultaten för detta års undersökning har det i SM:et inkluderats en sammanställning av införseln av plantor och frö. Uppgifterna om införsel av plantor och frön bygger på Skogsstyrelsens egna anmälningsregister och utgör inte officiell statistik. Jesper Fransson, Skogsstyrelsen, tfn 070-622 37 90 jesper.fransson@guest.skogsstyrelsen.se Statistiken har producerats av Skogsstyrelsen, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-4021 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 4 april 2017. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen 2 JO0313 SM Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Stabil nivå av levererade plantor 3 Täckrot dominerar som produktionssätt 4 Huvudsakligen svensk härkomst 5 Stor variation i användning av plantskydd 5 Införsel av plantor och frön för skogsbruket 6 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 1. Antal producerade skogsplantor fördelat på trädslag 10 2a. Andel av skogsplantor fördelade på produktionssätt 11 2b. Andel av skogsplantor (tall, gran) fördelade på produktionssätt 12 2c. Andel av skogsplantor (contortatall, övriga barrträd) fördelade på produktionssätt 12 2d. Andel av skogsplantor (björk, övriga lövträd) fördelade på produktionssätt 14 3a. Andel av skogsplantor fördelade på fröets härkomst 14 3b. Andel av skogsplantor (tall, gran) fördelade på fröets härkomst 15 3c. Andel av skogsplantor (contortatall, övriga barrträd) fördelade på fröets härkomst 16 3d. Andel av skogsplantor (björk, övriga lövträd) fördelade på fröets härkomst 18 Fakta om statistiken 19 Detta omfattar statistiken 19 Definitioner och förklaringar 19 Så gör vi statistiken 19 Statistikens tillförlitlighet 20 Bra att veta 20 Annan statistik 20 Elektronisk publicering 20 In English 21 Summary 21 List of tables 21 List of terms 21

Skogsstyrelsen 3 JO0313 SM Statistiken med kommentarer Stabil nivå av levererade plantor Leveransen av skogsplantor uppgick år 2016 till 345 miljoner plantor, vilket ligger i nivå med året innan. Det vanligaste trädslaget var gran (50 procent), följt av tall (46 procent). Tillsammans står de övriga trädslagen för resterande 4 procent av den totala leveransen av plantor. Sedan 2011 särredovisas contortatall från övriga barrträd och björk från övriga lövträd. För björk och övriga lövträd ligger antalet levererade plantor på en stabil om än låg nivå medan antalet levererade plantor av contortatall fortsätter att minska. Efter särredovisningen startade har antalet levererade plantor av contortatall halverats. Antalet levererade plantor har minskat de senaste åren relativt antalet plantor som levererades åren innan. En förklaring till det högre antalet levererade plantor under perioden 2007 till 2013 var det föryngringsarbete som behövdes efter stormarna Gudrun och Per. Figur 1. Antal levererade plantor per trädslag milj. plantor 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Tall Gran Contortatall Övriga barrträd Björk Övriga lövträd Sedan undersökningen började har det aldrig levererats så många tallplantor som år 2016. Detta resultat är en del av en ökning i andelen levererade tallplantor som man kan se tar sin början 2010. Under samma tidsperiod finns det en nedgång i andelen granplantor. De övriga trädslagen står genomgående för mindre än 10 procent av andelen levererade plantor. Vi har idag ingen kunskap om ökningen av levererade tallplantor främst har skett till norra eller södra Sverige.

Skogsstyrelsen 4 JO0313 SM Figur 2. Andel levererade plantor 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Tall Gran Övriga trädslag Täckrot dominerar som produktionssätt Det vanligaste produktionssättet för skogsplantorna är täckrot och det har varit den vanligaste metoden sedan undersökningen började i slutet av 1990-talet. Under 2016 stod täckrot för 86 procent av alla skogsplantor. Plantor producerade som barrot utgjorde 13 procent medan användandet av övriga produktionsmetoder är marginell. Tidigare har man sett en trend med ökat antal plantor producerade som täckrot i förhållande till antal plantor producerade som barrot. De senaste åren har dock relationen mellan täckrot- och barrotsplantor legat stabilt. När man tittar närmare på trädslag, kan man se att tall och contortatall nästan enbart är producerade som täckrot. En fjärdedel av granplantorna, mer än hälften av övriga barrträd och en majoritet av lövträden levererades som barrot. Figur 3. Produktionssätt per trädslag 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tall Contortatall Gran Övriga barrträd Björk Övriga lövträd Totalt Trädslag Barrot Täckrot Övrigt

Skogsstyrelsen 5 JO0313 SM Huvudsakligen svensk härkomst Frön delas upp i beståndsfrö, som kommer från skogar, och plantagefrön, som kommer från särskilt anlagda fröplantager. Majoriteten av levererade skogsplantor kommer från plantagefrö från svenska fröplantager. Under 2016 stod denna härkomst för 77 procent av alla levererade plantor, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Tidigare år har svenskt beståndsfrö varit den näst vanligaste härkomsten för plantorna, men under det gångna året minskade den andelen från 12 till 6 procent. Samtidigt ökade andelen plantor med utländsk härkomst från 11 till 15 procent, där utländska plantagefrön nu står för 10 procent av de levererade skogsplantorna. Sedan frågan om fröhärkomst inkluderades i undersökningen år 2000 kan man se en minskande användning av beståndsfrö och en ökning av andelen plantor från plantagefrön. Fördelat på trädslag är tall och contortatall närmast uteslutande sprungna ur frö med svensk härkomst, där 95 respektive 93 procent av plantorna kom från svenska fröplantager. För gran kommer majoriteten av plantorna från svenska fröplantager medan det för övriga barrträd är vanligast med härkomst från utländska fröplantager. När det kommer till lövträden har hälften av björkplantorna en härkomst från svenska fröplantager och övriga lövträd kommer vanligen från utländska beståndsfrön. För björk och övriga lövträd saknas dock ofta uppgift om fröhärkomst. Figur 4. Andel levererade plantor 2016 per trädslag och härkomst. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tall Contortatall Gran Övriga barrträd Björk Övriga lövträd Totalt Trädslag Svenskt plantagefrö Svenskt beståndsfrö Andra länder plantagefrö Andra länder beståndsfrö Ej fördelat Stor variation i användning av plantskydd Sedan år 2014 inkluderas en fråga om skyddsmetod för barrträdsplantor i undersökningen. Den ingår inte i den officiella statistiken utan ska testas och utvärderas först. Uppgifterna presenteras här som ett treårsmedeltal för perioden 2014-2016. Det kan noteras att mer än hälften av alla barrträdsplantor är obehandlade vid leverans. De som är behandlade är jämnt fördelade mellan insekticidbehandling och behandling med ett mekaniskt plantskydd. För tall är en fjärdedel av plantorna behandlade när de levereras medan contortatall behandlas i lägre utsträckning. Granplantor är relativt jämnt fördelade mellan obehandlade, behandlade

Skogsstyrelsen 6 JO0313 SM med mekaniskt plantskydd respektive de som fått insekticidbehandling. För övriga barrträd är en tredjedel av plantorna obehandlade och de som är behandlade har till stor del fått insekticidbehandling. Det går inte i statistiken att urskilja var i landet behandlade och obehandlade plantor används, men det är sannolikt att merparten av obehandlade plantor planteras i norra Sverige. Figur 5. Användningen av plantskydd 2014-2016 i treårsmedeltal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 36% 36% 54% 75% 86% 8% 33% 22% 55% 10% 15% 14% 31% 24% Tall Contortatall Gran Övriga barrträd Totalt Trädslag Insekticidbehandling Mekanisk plantskydd Obehandlad Införsel av plantor och frön för skogsbruket Inom EU råder fri handel, så även för plantor och frön. Däremot föreligger anmälningsplikt för in- och utförseln av plantor och frön, där anmälningarna görs hos Skogsstyrelsen. Import av skogsplantor och frö från länder utanför EU är tillåtet för vissa länder, däribland Norge. För dessa länder råder tillstånds- och anmälningsplikt. Dessa uppgifter är inte en del av den officiella statistiken utan de är baserade på de registerdata som Skogsstyrelsen har över anmäld införsel av plantor och frön. Under 2015 fördes det in 41,6 miljoner plantor. En jämförelse mot det totala antalet levererade plantor under 2015, som då var 344 miljoner, visar att de levererade plantorna till övervägande del är producerade i Sverige. Fördelat på land kan man se att det årligen har förts in flest antal plantor från Tyskland. Därefter är det vanligaste området för plantinförsel Baltikum. Plantor från Norden och övriga Europa stod 2015 för runt 8 procent vardera av plantinförseln. Före 2005 dominerade Tyskland helt men efter stormarna Gudrun och Per ökade behovet av främst granplantor vilket ledde till ökad införsel från andra länder, ett mönster som sedan bestått.

Skogsstyrelsen 7 JO0313 SM Figur 6. Antal införda skogsplantor per land Milj. plantor 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tyskland Baltikum Norden Övriga Europa Införseln av plantor fördelade på trädslag domineras kraftigt av gran, som genomgående står för minst 80 procent av den totala införseln av plantor. Vanligast bland de andra trädslagen är främmande barrträd och på senare år har andelen tall ökat. Detta kan jämföras med det totala antalet levererade skogsplantor, där det har skett en ökning av antalet tallplantor sedan 2010 men där införseln av tallplantor har ökat sedan 2013. Lövplantor utgör en mindre del av införseln. Figur 7. Antal införda skogsplantor per trädslag Milj. plantor 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Gran Tall Främmande barrträd Lövträd Det är främst granfrö som har förts in under perioden 2010 till 2015. Fördelat på land domineras fröinförseln av de nordiska länderna, där mest frön förs in från Finland. Från Finland förs det in mest tallfrön men även en del granfrö. Införseln från Danmark utgörs till en större del av frön från lövträd, medan det från Norge är mest tallfrön. I denna figur ingår endast länder varifrån det förts in minst 100 kg under perioden 2010 till 2015. Notera att lövträdsfrö domineras av ek och bok som har tunga frön. Införseln av lövträdsfrön kan därför inte jämföras rakt av med införseln av barrträdsfrön.

Skogsstyrelsen 8 JO0313 SM Figur 8. Införseln av frö per land 2010-2015. kg 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Gran Tall Övriga barrträd Lövträd Land

Skogsstyrelsen 9 JO0313 SM Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

Skogsstyrelsen 10 JO0313 SM 1. Antal producerade skogsplantor fördelat på trädslag 1. Number of produced seedlings, by tree species Miljoner plantor Tall Gran Contortatall Övriga barrträd Björk Övriga lövträd Summa 2016 157,2 171,6 8,6 4,1 1,6 1,7 344,8 2015 144,7 182,2 9,3 4,6 1,7 1,7 344,2 2014 148,9 199,6 12,0 5,2 1,6 2,0 369,2 2013 138,4 215,5 16,1 7,0 1,4 2,5 380,9 2012 128,5 217,3 18,0 7,0 1,3 2,2 374,1 2011 132,7 225,1 16,2 7,3 0,9 1,9 384,0 2010 123,9 219,4.. 22,3.. 2,9 368,5 2009 127,2 226,7.. 23,0.. 3,5 380,3 2008 126,8 236,0.. 17,6.. 3,0 383,4 2007 117,1 231,7.. 15,0.. 3,4 367,1 2006 117,0 199,0.. 12,0.. 2,7 330,7 2005 125,0 194,0.. 10,5.. 1,4 330,9 2004 126,0 188,0.. 10,0.. 2,0 326,0 2003 119,0 186,0.. 11,0.. 3,1 319,1 2002 115,0 172,0.. 10,0.. 2,8 299,8 2001 124,0 172,0.. 12,0.. 3,0 311,0 2000 125,0 187,0.. 11,0.. 2,9 325,9 1999 124,0 171,0.. 8,0.. 1,8 304,8 1998 139,0 188,0.. 10,0.. 2,8 339,8

Skogsstyrelsen 11 JO0313 SM 2a. Andel av skogsplantor fördelade på produktionssätt 2a. Share of produced seedlings, by method of production Totalt Barrot Täckrot Övrigt 2016 13 86 0 2015 14 86 0 2014 13 87 0 2013 13 87 0 2012 14 86 0 2011 19 81 0 2010 21 79 0 2009 22 78 0 2008 21 79 0 2007 19 81 0 2006 17 83.. 2005 15 85.. 2004 17 83.. 2003 17 83.. 2002 18 82.. 2001 24 76.. 2000......

Skogsstyrelsen 12 JO0313 SM 2b. Andel av skogsplantor (tall, gran) fördelade på produktionssätt 2b. Share of produced seedlings (scots pine, norway spruce), by method of production Tall Gran Barrot Täckrot Övrigt Barrot Täckrot Övrigt 2016 1 99.. 24 76 0 2015 1 99.. 23 76 1 2014 1 99.. 20 80 0 2013 1 99.. 19 81 0 2012 1 99 0 21 79 0 2011 2 98.. 27 73 0 2010 3 97.. 29 71 0 2009 5 95.. 30 70 0 2008 1 99.. 30 70 0 2007 1 99.. 26 74 0 2006 1 99.. 25 75.. 2005 1 99.. 23 77.. 2004 1 99.. 26 74.. 2003 2 98.. 26 74.. 2002 2 98.. 28 72.. 2001 8 92.. 34 66.. 2000............

Skogsstyrelsen 13 JO0313 SM 2c. Andel av skogsplantor (contortatall, övriga barrträd) fördelade på produktionssätt 2c. Share of produced seedlings (lodgepole pine, other conifers), by method of production Contortatall Övriga barrträd Barrot Täckrot Övrigt Barrot Täckrot Övrigt 2016.. 100 0 54 45 1 2015.. 100 0 64 35 2 2014.. 100 0 59 40 1 2013.. 100 0 63 37.. 2012.. 100 0 66 34.. 2011.. 100.. 73 27 0 2010...... 29 70 0 2009...... 35 65 0 2008...... 37 62 0 2007...... 35 65 0 2006...... 36 64.. 2005...... 18 82.. 2004...... 24 76.. 2003...... 23 77.. 2002...... 26 74.. 2001...... 33 67.. 2000............

Skogsstyrelsen 14 JO0313 SM 2d. Andel av skogsplantor (björk, övriga lövträd) fördelade på produktionssätt 2d. Share of produced seedlings (birch, other broadleaves), by method of production Björk Övriga lövträd Barrot Täckrot Övrigt Barrot Täckrot Övrigt 2016 62 38.. 78 22 1 2015 67 33.. 70 29 1 2014 71 29.. 87 3 10 2013 80 20.. 75 16 9 2012 76 24.. 82 7 11 2011 58 42.. 86 0 14 2010...... 61 21 18 2009...... 70 29 0 2008...... 73 20 7 2007...... 63 34 3 2006...... 64 33 3 2005...... 61 31 8 2004...... 69 31.. 2003...... 70 30.. 2002...... 69 31.. 2001...... 74 26.. 2000............

Skogsstyrelsen 15 JO0313 SM 3a. Andel av skogsplantor fördelade på fröets härkomst 3a. Share of produced seedlings, by origin of seedlings Svenskt Totalt Utländskt Plantage Bestånd Plantage Bestånd Ej angivet 2016 77 6 10 5 2 2015 75 12 7 4 2 2014 78 11 7 4 1 2013 77 10 4 8 0 2012 76 9 5 9 1 2011 67 11 4 13 5 2010 65 13 8 11 3 2009 65 14 5 16 1 2008 59 15 5 21 0 2007 58 15 2 24 1 2006 58 18 1 21 1 2005 35 14 3 10 39 2004 58 24 2 13 3 2003 57 20.. 17 6 2002 50 28 1 19 2 2001 46 33 1 15 5 2000..........

Skogsstyrelsen 16 JO0313 SM 3b. Andel av skogsplantor (tall, gran) fördelade på fröets härkomst 3b. Share of produced seedlings (scots pine, norway spruce), by origin of seedlings Svenskt Tall Utländskt Plantage Bestånd Plantage Bestånd Ej angivet Svenskt Gran Utländskt Plantage Bestånd Plantage Bestånd Ej angivet 2016 95 4 0 0 0 62 8 17 10 4 2015 94 5 0 0 0 62 18 10 7 3 2014 95 5...... 67 16 10 7.. 2013 91 8 0 0.. 69 12 5 13 0 2012 90 10 0.... 69 10 7 15 0 2011 83 15 0.. 2 57 9 5 22 7 2010 85 14 0 0 0 59 13 5 19 4 2009 81 18 0 1 0 56 13 6 24 0 2008 83 16 0 1.. 47 15 7 32.. 2007 80 20...... 48 14 1 37.. 2006 78 22...... 47 17 2 34.. 2005 68 24.... 9 50 21 12 17.. 2004 74 26...... 50 25 1 22 7 2003 81 19...... 45 23 3 27 2 2002 63 37...... 41 23 2 32 2 2001 60 36.... 4 36 33 1 26 4 2000....................

Skogsstyrelsen 17 JO0313 SM 3c. Andel av skogsplantor (contortatall, övriga barrträd) fördelade på fröets härkomst 3c. Share of produced seedlings (lodgepole pine, other conifers), by origin of seedlings Contortatall Övriga barrträd Svenskt Utländskt Svenskt Utländskt Ej angivet Plantage Bestånd Plantage Bestånd Plantage Bestånd Plantage Bestånd Ej angivet 2016 93 7...... 11 1 74 2 13 2015 89 7.. 4.. 12 0 62 14 12 2014 88 12...... 17 3 61 4 16 2013 90 10...... 31 5 47 9 8 2012 99 1...... 19.. 46 18 17 2011 93 7.. 0.. 27 0 50 5 17 2010.......... 13 6 73 2 7 2009.......... 62 0 16 15 6 2008.......... 56 0 10 28 5 2007.......... 59 4 18 13 7 2006.......... 62.. 7 22 9 2005.......... 13 1 63 6 18 2004.......... 11 1 62 7 19 2003.......... 12 1 59 7 21 2002.......... 66 6 4 18 6 2001.......... 59 10 11 15 5 2000....................

Skogsstyrelsen 18 JO0313 SM 3d. Andel av skogsplantor (björk, övriga lövträd) fördelade på fröets härkomst 3d. Share of produced seedlings (birch, other broadleaves), by origin of seedlings Björk Övriga lövträd Svenskt Utländskt Svenskt Utländskt Ej angivet Plantage Bestånd Plantage Bestånd Plantage Bestånd Plantage Bestånd Ej angivet 2016 49 1 29 0 21 10 0 19 39 32 2015 48 0 30 0 22 27 3 17 27 27 2014 45.. 36.. 20 16 2 43 9 30 2013 46 0 29 4 22 10 6 7 54 23 2012 46 2 33 9 10 24 13 2 38 24 2011 54.. 32 2 12 4 11 29 34 22 2010.......... 23 4 24 20 28 2009.......... 23 1 19 33 25 2008.......... 20 6 16 40 18 2007.......... 24 7 16 30 23 2006.......... 30.. 14 28 27 2005.......... 7 3 1 1 88 2004.......... 6 5 1 24 64 2003.......... 9 4 3 14 70 2002.......... 37 13 4 16 30 2001.......... 32 18 9 18 23 2000....................

Skogsstyrelsen 19 JO0313 SM Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Täckrot Planta vars rötter omges av en substratklump som vanligtvis består av torv. Barrot Planta utan medföljande odlingssubstrat (jord eller torv) kring rötterna. Stickling Avskuren stam-, gren- eller rotdel med eller utan blad, som kan användas för vegetativ förökning. Insekticidbehandling Användning av medel för bekämpning av insekter. Mekanisk behandling Användning av mekaniska eller fysiska skydd mot insekter. Härkomst Anger den geografiska plats där fröet har skördats. Beståndsfrö Omfattar frö från: - godkända frötäktsbestånd - godkända frötäktsområden - icke godkända frökällor för användning på egen mark Plantagefrö Omfattar frö från godkända fröplantager. Så gör vi statistiken Uppgifterna i detta Statistiska meddelande bygger på resultat från Skogsstyrelsens enkätundersökning om produktion av skogsplantor. Skogsstyrelsen har publicerat uppgifter om produktionen av skogsplantor sedan 1998. Syftet har varit att kunna kvantifiera omfattningen av levererade skogsplantor för använding i Sverige. Undersökningen genomförs som en enkätundersökning och vänder sig till alla registrerade företag för yrkesmässig handel med skogsodlingsmaterial. Totalt rör det sig om ca 40 företag. Undersökningen avser levererade skogsplantor under kalenderåret 2016. Postenkäten skickades ut 25:e januari med ett sista svarsdatum fem veckor senare. Tre veckor efter första utskicket hade 44 procent av respondenterna svarat och en påminnelse skickades ut. Slutligen blev svarsfrekvensen 82 procent vilket är på ungefär samma nivå som de senaste årens undersökningar. Av de sva-

Skogsstyrelsen 20 JO0313 SM rande använde 40 procent webformuläret på Skogsstyrelsens hemsida och resterande använde svarskuvertet. Av de svarande uppgav nio procent att de inte levererat några skogsplantor under 2016. Statistikens tillförlitlighet Insamlingen utförs som en postenkät. Statistiken är en totalundersökning och därför inte behäftad med urvalsosäkerhet. Samtliga större företag har redovisat utförda åtgärder. Ett par mindre företag har inte svarat. Bedömningen är att dessa motsvarar mindre än 1 procent av det totala antalet levererade plantor. Användningen av handelsregistret som ram bedöms ge en god täckning av den totala produktionen av skogsplantor. De inkomna svaren är inte alltid kompletta, speciellt gäller detta frågan om fröhärkomst. Ibland finns också skillnader i summan av totala antalet plantor mellan de olika frågorna. Slutligen inkommer en del svar i fel enhet, totalt antal plantor när det ska vara i 1000-tal. Det sistnämnda felet korrigeras enkelt via jämförelser med tidigare år. Bra att veta För att underlätta övergången från den gamla och den nya publiceringen listas här de gamla tabellerna med information om i vilka nya tabeller som samma uppgifter återfinns: Tidigare tabeller (numrering enligt Skogsstatistisk årsbok 2014) Nya tabeller Tabell 6.6 Tabell 1 Tabell 6.6 Tabell 6.6 Tabell 2abcd Tabell 3abcd Annan statistik Annan statistik som är relaterad till föryngring och plantproduktion är Skogsstyrelsens statistikprodukt JO0311 Återväxternas kvalitet samt Kemikalieinspektions produkt MI0503 Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande och kvalitetsbeskrivningar finns åtkomligt på Skogsstyrelsens webbplats Statistik - Skogsstyrelsen samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Data som ligger till grund för tabellerna i detta SM återfinns också i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Där kan du generera data i valfritt format för nedladdning till din egen PC eller läsning på bildskärm. Statistik - Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen 21 JO0313 SM In English Summary On a yearly basis since 1998 the Swedish Forest Agency make a survey about produced seedlings for usage in Sweden. The survey is conducted among the companies registered at the Swedish Forest Agency as producers or dealers with seedlings. Statistics are collected about number of produced seedlings, by tree species, by method of production and by origin of seedlings. During 2016 around 345 million seedlings were produced, mainly Norway spruce (50 percent) and Scots pine (46 percent). Most of the seedlings are produced as rooted plant material and the origin of the seeds are mainly Swedish. List of tables Explanation of symbols 9 1. Number of produced seedlings, by tree species 10 2a. Share of produced seedlings, by method of production 111 2b. Share of produced seedlings (scots pine, norway spruce), by method of production 121 2c. Share of produced seedlings (lodgepole pine, other conifers), by method of production 132 2d. Share of produced seedlings (birch, other broadleaves), by method of production 142 3a. Share of produced seedlings, by origin of seedlings 153 3b. Share of produced seedlings (scots pine, norway spruce), by origin of seedlings 163 3c. Share of produced seedlings (lodgepole pine, other conifers), by origin of seedlings 174 3d. Share of produced seedlings (birch, other broadleaves), by origin of seedlings 184 List of terms Tall Contortatall Gran Övriga barrträd Björk Övriga lövträd Barrot Täckrot Plantagefrö Beståndsfrö Insekticidbehandlat Scots pine (Pinus sylvestris) Lodgepole pine (Pinus contorta) Norway spruce (Picea abies) Other conifers Birch (Betula) Other broadleaves Bare-rooted Rooted planting material Seeds from plantation Seeds from stand Treated with insecticides

Skogsstyrelsen 22 JO0313 SM Mekaniskt behandlat Obehandlat Treated with mechanical protection No treatment