Tekniska synpunkter på val av tryckmetoder i korta serier ZANKO DAS KO Examensarbete Stockholm, Sverige 2009
Tekniska synpunkter på val av tryckmetoder i korta serier ZANKO DAS KO Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2009 Handledare på CSC var Christer Lie Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2009:063 ISRN-KTH/CSC/E--09/063--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se
Tekniska och ekonomiska synpunkter på val av tryckmetoder i korta serier Sammanfattning Detta examensarbete initierades i samband med arbete hos tryckeriet Apec AB, vilka avsåg att uppgradera sin verksamhet och stod inför valet av vilken variant av tryckpressar som vore mest fördelsaktigt att investera i. Examensarbetet består av tre delar. Första delen innehåller fakta om de tryckpressar jag har valt, både ekonomiskt och prestandamässigt. Andra delen består av jämförelse och beräkning av ett medelvärde av de fakta vi har samlat in där tryckteknikerna behandlas var för sig. Med hjälp av Apecs ekonomi och begränsningar som ett exempel jämför jag i den tredje delen digitaltryck mot offsettryck. Syftet med det här examensarbetet är att ge småföretagare en inblick för hur offset och digital -tryck skiljer sig åt dels ekonomisk men också tekniskt. Detta arbeta är tänkt att ge dessa tryckerier inblick i vital fakta för att avgöra, vilken av tryckteknikerna offset och digital är mest fördelsaktigt för just deras företag. För att underlätta den inblick för eventuella småtryckerier, har jag sökt påvisa fördelar respektive nackdelar med båda tryckmetoderna. Dessa kan avläsas under respektive rubricering i innehållet. Vidare tar vi även fram olika parametrar och behandlar dem för att utöka insynen och mäta kvalitén av trycket i offset. Främst önskar jag överlåta valet mellan offset och digital tryck åt tryckerierna, men jag väljer i arbetat att ändå dock avyttra oss och argumenterar för varför jag tror att det digitala trycket är mer anpassad för 2000-talets kunders önskemål och behov. Det digitala trycket, har medförd stora förändringar för tryckerier, med tanke på effektiviteten, men också rent ekonomiskt är det enligt våra resultat mer fördelsaktigt för tryckerier. Då avser jag även den reducerade tid som behöver avsättas på varje unik beställning, vilket i sin tur genererar i att flera order kan emottas samtidigt. I offset är initialkostnaderna relativt höga medan kostnaden per tryckt exemplar sjunker i takt med att upplagan ökar. I digitalt tryck är det tvärtom: initialkostnaderna är låga medan kostnaden per exemplar är ganska höga. Det alltmer växande kravet på små upplagor i färg och extremt korta leveranstider har givit digitalt tryck en given plats bland tryckmetoderna. Med tanke på dessa krav är det viktigt att prepressarbetet är utfört omsorgsfullt och med kunskap, annars måste kanske tryckaren själv rätta till många detaljer och detta är sällan gratis.
Technical and economic views on the choices of printing methods in short series Abstract This thesis was initiated in connection with the work of printing APEC AB, which was intended to upgrade its operations and had a choice of which variant of the printing presses would be most advantageous to invest in. The thesis work consists of three parts. The first part contains data on the printing presses, we have chosen, both financial and performance costs. The second part consists of comparison and calculation of a mean value of the facts we have collected which pressure techniques are treated separately. With the help of APEC economies and limits as an example we compare in the third part digitalprint to offset. The purpose of this thesis is to give small businesses a glimpse of how the offset and digital printing differ partly economic but also technical. This work is intended to provide insight into these printers vital facts to determine which of offset printing techniques and digital is most advantageous for their companies. To facilitate the understanding of any smalprinters, we have sought to demonstrate the advantages and disadvantages of both printing methods. These can be read during the respective classification of the content. Furthermore, we also produce a range of parameters and processes them to increase transparency and to measure the quality of printing in offset. Mainly, we want the choice of offset and digital press for printing, but we choose to work in still sell us and argue for why we believe that digital printing is more suited for 2000's of customers wants and needs. The digital pressure, has carried major changes for printing, in view of efficiency, but also financially, according to our results more favorable to the printers. Then, we also reduced the time that need to be allocated to each unique order, which in turn generates that many orders can be received simultaneously. I offset the initial costs are relatively high while the cost per printed copy decreases as the circulation increases. The digital printing is the opposite: the initial costs are low while the cost per copy is quite high. The increasingly growing demand for small editions in color and extremely short delivery times have given digital pressure firmly among pressure methods. Given these requirements, it is important to prepresswork is done carefully and with knowledge, or else may have the printer itself to many details and this is rarely free.
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Mål 1 1.4 Metod 1 1.5 Avgränsningar 3 1.6 Uppdragsgivare 3 1.7 Nulägesbeskrivning 3 2 Offset 4 2.1 Hur fungerar offset? 4 2.1.1 Förarbetet 4 2.1.2 Trycktekniker 4 2.2 Problemen med offset 5 2.2.1 Misspass 6 2.2.2 Nappning 6 2.2.3 Smetning 6 2.2.4 Spegling 6 2.2.5 Punktdeformering 6 2.2.6 Toning 7 2.3 Mätning av offset 7 2.3.1 Punktförstoring 7 2.3.2 Densitet 7 2.3.3 Gråbalans 7 3 Digitaltryck 9 3.1 Hur fungerar digitaltryck? 9 3.1.1 Tekniken 9 3.1.2 Metoden 9 3.2 Så fungerar Xerografi 10 3.3 Papper för digitalt tryck 10 4 Resultat 11 5.1 Ekonomi 11 5.2 Punktförstoring 12 5 Slutsats 22
1 Inledning 1.1 Bakgrund Tryckeriet Apec AB avser att uppgradera sin verksamhet, varför de önskar en undersökning kring vilken variant av tryckpressar som vore mest fördelaktigt att investera i. Efter tidigare arbete på Apecs prepress avdelning, samt att ovanstående önskemål kommit oss till känna, kände jag direkt att en utredning gjorde sig utmärkt som ett examensarbete. 1.2 Syfte Tanken med denna rapport är att bolag i Apecs storlek - små tryckerier utan några stora kontraktjobb eller specifika inriktningar - skall kunna inhämta data och kunskaper från rapporten. De skall kunna ta del av materialet för att själva få hjälp med att investera i nya tryckpressar, som finner lämpligt det egna intresset och ekonomiska köpkraften. 1.3 Mål Målet med rapporten är att kunna redovisa kvalitetsskillnaderna mellan den digitala trycktekniken och offset tekniken. Jag vill också kunna visa den ekonomiska delen när det gäller underhåll av maskinerna och materialkostnaden det vill säga kostnaden för tryckplåt, färg toner och förbruknings material. 1.4 Metod För att kunna utvärdera den tekniska kvaliteten gjordes en tryckningar med en speciell testform. En testform används i två olika tryckerier för att mäta punktförstoring, densitet, gråbalans och andra trycktekniska parametrar för både offset och digitaltryck. Testformen som kan påvisa problem dels i växelverkan mellan tryckpress och papper men även om de digitala data har påverkats i det digitala flödet från dator till papper. Det är önskvärt att skapa testformen i sådant format att man kan placera den så sent som möjligt i det digitala flödet. För att undersöka ekonomiska aspekten intervjuades VD:en för Apec Tryck samt professor Frank Romano. Intervjuer förs med en öppen intervjumetodik, då den öppna strukturen främjar en empati med den frågande och därigenom ger svar på de val som bäst lämpar sig för respondenten och ger dennes vy inom företagets ekonomi och de fördelar respektive tryckteknik ger. Denna intervjumetodik ger dock en svagare uppbyggnad än den strukturella intervjumetodiken då den inte har en formel att tillgå. 1
Här är det dock inte tänkt att genom intervjuer uppnå testresultat, utan istället få en bättre förståelse om tryckeriets ekonomiska struktur. Provtrycknings för kvalitetsbedömning. Testformen provtryckning med tryckprov och papper. Inför testtryckningen skapade vi en testform av A3-papper. Testformen var innehållande ytor för både tekniska mätningar och visuell bedömning. Testformen innehåller ytor för utvärdering av punktförstorning samt gråbalans. Det för att mäta hur pass bra digital skrivaren är kalibrerat. 1.5 Tryckningar Prov tryckningar gjordes i en digitaltryck av typen XX och XX 1.5.1 Material I undersökningen användes bestyckad papper. 1.5.2 Utvärderingar För mäta densiteten och punktförstoringen användes densitometer Techkon Spektral-Densitometer SpectroDens Adanced samt CIELAB/CIExYZ spektrofotometer. 2
Avgränsningar Rapporten är inte tänkt att ge en full redovisning av alla tryckpressar utan inriktar sig mer på de tryckpressar som passar ett litet tryckeri. På grund av kostnadsaspekten vill jag heller inte undersöka maskiner ifrån utländska leverantörer utan inriktar oss helt på leverantörer i Sverige. Formatet på trycksaken tryckpressen producerar är tänkt att vara A4 då det är ett format vitt förekommande i handeln. 1.6 Uppdragsgivare Apec förlag ger ut böcker sedan 1988, främst barnböcker. Språken förlaget behandlar är Svenska, Kurdiska, Arabiska, Persiska, Turkiska och Syriansk/Assyriska. Under 17 år har Apec gett ut 280 titlar där merparten är barnböcker och läromedel. För att finansiera verksamheten har Apec startat ett tryckeri vid sidan av bokpublikationen. Med endast förlagsverksamhet skulle de inte överleva. 1.7 Nulägesbeskrivning I dagsläget så är det offsettryck som dominerar hos många tryckerier i Sverige. Offset har sedan länge varit den teknik som har varit att föredra bland kunder då inga specialtekniker som screentryck krävts. Priserna för offsettryck är direkt relaterade till kvantiteten som erfordrades då det blir mycket billigare att producera och att köpa. På senaste tiden har det dock dykt upp mer och mer kunder som vill ha produkten i mindre upplagor producerat på kortare tid än vad som inom offset är ekonomiskt hållbart. Det är här digitaltryck passar bra in då det är billigare att producera i mindre mängder och det finns nästan ingen uppstartningstid. 3
2 Offset Den litografiska varianten av offset, som har funnits sedan början på 1900- talet, är den mest använda tryckmetoden idag. Det finns många variationer av den moderna offsettekniken, så för att inte blanda in de varianter som inte är relevanta till det här examensarbetet beskrivs i nedanstående stycke endast om fyrfärgs våtoffset med ark inmatning. 2.1 Hur fungerar offset? 2.1.1 Förarbetet Innan tryckning sker måste dokumentet eller bilden bli konverterad till en film och sedermera till en plåt. Filmen exponeras från negativet av dokumentet ungefär som en fotografisk film. Efter det läggs filmen på en plåt som reagerar på kemiskt sätt där de exponerade delarna blir till en färgmottagande yta. Det finns oftast fyra plåtar för en tryckning en för var och en av primärfärgerna i det subtraktiva kulörsystemet CMYK: cyan, magenta, gul och svart. Dessa färger blandas med varandra för att ge en illusion av att visa alla färger med hjälp av rastrerings tekniker. 2.1.2 Trycktekniker Plåtens yta består vanligen av polymer på de tryckande delarna och av aluminium på de icke tryckande delarna. Polymerer har en tendens att dra till sig olja, därefter kallas de tryckande delarna oliofila. Polymerer är också vatten dvs. avstötande, eller ett hydrofobt material. Aluminiumet fungerar på motsatt sätt, då den drar till sig vattnet och är ett hydrofilt material. Då färgen som används i offset består till stor del av olja och de icke tryckande delarna utgörs av vatten så nyttjats dessa materials egenskaper i offsettryckningens fuktvatten. När plåten är klar lindas den tätt kring en cylinder, kallad plåtcylinder. Påtcylindern stryks först på med en tunn hinna av fuktvattnet av fuktvalsar sedan stryks färgen på av färgvalsar då fuktvattnet stöter bort bläcket ifrån de icke tryckande delarna. Fuktvattnet måste dock blandas med lite alkohol eftersom vatten har egenskapen att lägga sig i droppar, det skulle medföra att inte hela den icke tryckande delen täcks. Det får heller inte vara hårt vatten då det ger toningseffekter till trycket. 4
Färgen avsätts från plåtcylindern till en gummiduk lindad kring en cylinder. Det är gummicylindern som trycker den egentliga bilden i offset detta medför att offset är ett indirekt tryckförfarande det vill säga att plåtens tryckbild är korrekt vänd och inte ett negativ som det blir i ett direkt tryck så som till exempel screentryck. För att pappret ska pressas mot gummicylindern används en mottryckscylinder. Trycket på gummiduken från mottryckcylindern, kallad trycknypet, är mycket hårt och är ofta en orsak till gummidukens slitage, till exempel är det så stort tryck att en dubbel uppsättning av papper förd igenom trycknypet kan bidra till att gummiduken krossas och mister sin elasticitet. I fyrfärgstryck finns det fyra uppsättningar, kallad tryckverk, av färg/fuktvalsar, plåtcylinder, gummicylinder och mottryckscylinder, ett för vardera av primärfärgerna. Färg och fuktvalsarna består i sin tur av en uppsättning av cylindrar som fördelar vätskan och färgen dessa system kallas färgverk respektive fuktverk. Arktransportern i ett arkinmatat system, kallad arkoffset, sker av att en iläggare drar upp ett papper med hjälp av ett pneumatiskt sugmunstycke. För att inte mer än ett ark dras upp blåser sidomonterade munstycken på arket när det lyfts upp. Det sker också en kontroll av arket när den väl ligger på transportbordet. Färgen i offset består av pigment och bindemedel. Pigmenten ger färgen dess kulör och består av små organiska eller kemiska partiklar. För att få den svarta färgen kan till exempel sot användas. Bindemedlets sammansättning, som består av harts, alkyd och mineralolja, ger färgen en bättre förmåga att fastna på pappret. Bindemedlet påverkar också färgens flytegenskaper och viskositet vid tryckning. Det har dessutom en påverkan vid separationen av färgen och fuktvattnet vilket skyddar tryckningen från toningseffekten. Pappret som används till tryckning bör ha en god absorptionsförmåga, mineraloljan från bindemedlet ska sjunka in ordentligt under sättningen, den första torkningsfasen. Pappret ska heller inte absorbera färgens pigment då färgens mättnad, kallad densitet, kompenseras. De partiklar som inte absorberas av pappret det vill säga hartsen, alkylen och pigmenten ska bilda en gelé på ytan. Det är här den andra torkningsfasen sker då gelén torkar av att alkylet oxideras. Den andra torkningsfasen kallas härdning. 2.2 Problemen med offset Densitetsinställningar, färg/fuktbalans och passningsproblem är vanliga problem inom offset. I jämförelse med digitaltryck är det många och svåra inställningar som krävs för att en tryckning ska bli bra och det krävs en erfaren tryckare till det. 5
De fenomen som kan uppkomma om det skulle vara ett fel är; 2.2.1 Misspass Eftersom ett fyrfärgstryck sker med fyra olika tryckningar är det viktigt att alla tryckningar sker på exakt samma ställe. Misspass sker när färgernas rastreringspunkter inte matchar in i varandra. 2.2.2 Nappning När pappret trycks så kan fragment ifrån arket lossna och fastna på de tryckande delarna. Det medför att det uppstår små vita punkter som kallas noppor, på trycket då färgen inte fastnar på antingen gummicylindern eller plåtcylindern. 2.2.3 Smetning Om efterbehandlingen av trycket börjar innan färgen har torkat är det hög risk att en smetning uppstår då arken färgar av sig. Detta kan också bero på att färgmängden är för stor. 2.2.4 Spegling När ett objekt i trycket kräver väldigt mycket färg, såsom tonplattor (eller färgrika bilder), kan de bli lidande av en ojämn fördelning av färgen. Det uppstår av att färgen inte hinner appliceras av färgvalsarna tillräckligt snabbt för att bli jämn och visar därav en svagare kulör än de områden där färgåtgången inte är lika stor. 2.2.5 Punktdeformering Olika mekaniska fel kan medföra att rasterpunkterna deformeras, det kan också bero på hur man behandlar trycket. Det finns olika varianter av punktdeformering. Hyssjning i tryckriktning, som uppstår när tryckvalsarna inte roterar lika snabbt och då drar ut rasterpunkerna till ovaler. Det kan också uppstå hyssjning tvärs över tryckriktningen då problemet kan bero på pappret eller gummiduken. Dubblering visar mera rasterpunkter än vad som är beräknat och beror på en löst spänd gummiduk. Smetning uppstår då rasterpunkterna kladdas ut och blir luddiga, detta beror på för tidig efterbehandlig eller för stor färgmängd. Vid en fullslagning sprider sig färgen i alla direktioner och trycket blir suddigt, detta uppstår då antingen trycknypet är för stort eller gummiduken är för löst spänd för stor färgmängd eller för lite fuktvatten. 6
2.2.6 Toning När tryckets icke tryckande delar börjar producera en färg kallas det för toning eller torrgång. Detta uppstår av att pigmenten i färgen har reagerat med ett hårt vatten. 2.3 Mätning av offset För att mäta kvalitén av trycket i offset finns olika parametrar att mäta: 2.3.1 Punktförstoring Rasterpunkterna i tryck ändrar storlek både när trycket överförs till tryckplåten och vid trycknypen där plåtcylindern möter gummicylinern och där gummicylindern möter mottryckscylindern. Trycksaken blir då lite mörkare än planerat. Det finns även en optisk punktförstoring som har med papprets förmåga att sprida och reflektera ljus, till exempel ger ett obestruket papper en större ljusspridning än ett bestruket. Den punktförstoring man mäter är summerad av den fysiska och den optiska. Punktförstoring kan mätas med en densitometer. (Wikipedia) 2.3.2 Densitet För att få ett mått på andelen färg ett papper får i en tryckning används densitet. För lite densitet, det vill säga för lite färg, leder till att bilder blir lite fadda eller matta och texten inte blir riktigt svart. Om densiteten är för stor blir risken för smetning stor. För hög densitet medför också att de raster som har mörka toner slår igen och trycket ger en dålig kontrast. När man skapar en trycksak är det brukligt att ge en mätstripp i kanten av arket tryckt i fullton för att lättare mäta densiteten, man brukar säga fulltonsdensiteten, den används också för att mäta de andra parametrarna. (Magnus_Mattsson Densitet och densitometer) Mätstrippen visar alla tryckfärger som används i trycket både primfärgerna och eventuella pantonefärger. Densitet mäts av en densitometer och anges i densitetsenheter. 2.3.3 Gråbalans Ett bra sätt att mäta färgbalansen i trycket är att kontrollera om det finns ett eventuellt färgstick. Detta mäts av ett gråbalansfält vid mätsrippen, det är ett område som alla kulörfärger försöker producera en grå färg det vill säga ett rastermönster som har lika stora andelar av färgerna i sig. 7
För att lättare se eventuellt färgstick har fältet också en referensdel, tryckt enbart med den svarta färgen. 8
3 Digitaltryck Digitalt tryck har börjat användas under 1990-talet och är fortfarande under utveckling. Metoden har blivit ett utmärkt komplement till offsettrycker. 3.1 Hur fungerar digitaltryck? Definitionen av digitalt tryck (digitaltryckning) enligt Hallberg, 2001, är att tryckning sker genom direktöverföring från dator till utskriftsenhet och där tryckbilden kan ändras för varje nytt tryck. Sedan den digitala tryckmetoden lanserades 1993 så har den på flera sätt förändrat den grafiska industrin. Digitaltryck har mer och mer tagit över den traditionella tryckteknikens småupplagor. Eftersom film och tryckplåt inte behövs såsom vid traditionell offset blir produktionskedjan kortare. Digitaltryckets fördelar ligger just i den korta tid som behövs för att starta en tryckning. En unik fördel med digitalt tryck är att det kan förändras från ena arket till nästa under pågående tryck. Denna möjlighet utnyttjas ännu inte i någon större omfattning. Varibeldata, som möjligheten kallas, tillämpas exempelvis i personliga säljbrev där adressatens namn, en bild på försäljningsföremålet m.m. Kan skrivas ut så att brevet uppfattas mer personligt. Med tekniken kan man få ekonomi även i mycket små upplagor och leveranstiderna pressas maximalt. Upplagorna kan gå ner till några få exemplar och man behöver inte trycka mer än det antal som behövs för tillfället. De flesta system är byggda runt den xerografiska tekniken. Skillnaden mellan en laserskrivare och xerografiska tekniken är att maskinen är mycket större, kan trycka snabbare samt att de arbetar med rasterteknik. Det digitala trycket används även för prover och förhandsupplagor. (Grafiskkokboken 2:a upplagan) 3.1.1 Tekniken En digital tryckpress arbetar oftast med xerografisk teknik, den fungerar ungefär som en färglaserskrivare men använder sig av lysdioder. En serie LED-kristaller (Light Emitting Diod) ligger tvärs över den selenbeskiktade överföringstrumman, t.ex. 600 kristaller per tum. Kristallerna kan förses med elektriska laddningar i varierande styrkesteg. Det vill säga tonvärden. 3.1.2 Metoden Metoden är helt digitalt, dvs. inga fysiska material (film, plåt) förekommer, endast den tryckta upplagans papper. Dokumentet skapas digitalt, kompletteras eventuellt med inscannade bilder och skjuts ut för tryckning. Pressens ripp bygger upp en digitalt bild och tonerna attraheras sedan till de laddade ytorna. De tryckta 9
arken är i princip torra när de kommer ut pressen. Problem med digitalt tryck Ett problem digitaltryckarna ofta har är att det är svårare för dem att prissätta tjänsterna vid digital tryckning. Tryckerierna måste ofta dels lägga tid på att förbehandla det material som kunderna lämnar, innan det kan tryckas, och dels lägga tid på efterbehandling av det tryckta materialet. Om kunderna på ett enkelt sätt kunde lära sig hur tryckeriet vill ha det digitala materialet levererat, skulle tryckeriernas hantering underlättas betydligt och priserna skulle också sjunka något. Tyvärr struntar många kunder i tryckeriets rekommendationer och anser sig själv veta bäst. Det är inom detta område som hanteringen av PDF; Portable Document Format och andra liknande kommersiella varianter kommer att växa i framtiden. 3.2 Så fungerar Xerografi Xerografisk, eller elektrofotografisk är den vanligaste tekniken i en digital tryckpress idag. Metoden innebär att en trumma försedd med ett skikt av fotoelektrisk material laddas. Ytan exponeras sedan digitalt med olika mängd ljus. Där ljuset träffar trumman förändras laddningen och den punkten blir bärande och drar sedan till sig laddad toner, färg i pulverform. Bilden överförs sedan till etikettmaterialet och trycket fixeras med värme. Fördelarna med att välja digitaltryck med toner är att upplösningen är mycket hög. Detta ger utmärkt kvalité på bilder, små texter och fina linjer. Våra Xerografiska pressar trycker med processfärgerna CMYK,(Cyan, Magenta, Gul och Svart). Det finns även möjlighet att trycka med vita toner på transparant. (Grafiskautbildningsfonden) 3.3 Papper för digitalt tryck Papper som används för tryckning i xerografiska pressar måste ha vissa egenskaper. Ju högre upplösning och ju mindre tonerpartiklar som används i tryckprocessen, desto högre krav ställs på papprets struktur, jämnhet samt elektriska och termiska egenskaper. Pappersytan får inte vara för slät eftersom tonern då kan få svårigheter att fästa vid pappersytan. Ytan får dock inte heller vara för ojämn då detta ger sämre detaljåtergivning och fästsvårigheter hos tonerpartiklarna. Elektrofotografiska papper innehåller laddning som möjliggör toneröverfring från pressen till pappret. Det är därmed viktigt att pappret har förmåga att behålla sin laddning tillräckligt länge så att tonern hinner fästa ordentligt på pappersytan. Det är mycket viktigt att papperet tål höga temperaturer eftersom tonern fixeras på pappersytan med hjälp av värme. Termiska 10
egenskaper avgör hur snabb papper når likvärdig termisk energi (temperatur) som omgivningen alltså pressen. För dåliga termiska egenskaper orsakar tonerspridning och detaljbortfall i trycket. 4 Resultat 5.1 Ekonomi Det som rent ekonomiskt skiljer digitalt tryck från offsettryck är en helt annorlunda kostnadsbild. I offset är initialkostnaderna relativt höga medan kostnaden per tryckt exemplar sjunker i takt med att upplagan ökar. I digitalt tryck är det tvärtom: initialkostnaderna är låga medan kostnaden per exemplar är ganska höga. Det alltmer växande kravet på små upplagor i färg och extremt korta leveranstider har givit digitalt tryck en given plats bland tryckmetoderna. Med tanke på dessa krav är det viktigt att prepressarbetet är utfört omsorgsfullt och med kunskap, annars måste kanske tryckaren själv rätta till många detaljer och detta är sällan gratis. Exakta brytpunkten mot offset beror på format och typ pm produkt, men det brukas ligga mellan 500 till 1000 exemplar. 11
5.2 Punktförstoring Här ser vi inmatningen före av testformen i tabellen kan vi se hur vilka värden de olika färger har. 12
Här kan vi se inmatningen efter av testformen. 13
14
15
16
17
18
19
20
21
5 Slutsats Detta arbete har försökt att ta fram tillräkliga underlag för att underlätta valet för företag i Apecs storlek mellan offset och digitaltryck. Den röda tråden i min slutsats förblir att valet mellan offset och digitaltryck helt och hållet är beroende på vilken kundkrets den berörda tryckeriet har. Har ett tryckeri en kund som lämnar en permanent order som vill ha samma volym och ofta så tillfaller fördelsaktigt tillvalet på offset. Detta eftersom initialkostnaden är relativt hög medan kostnaden per tryckt exemplar sjunker i takt med att upplagan ökar. Däremot om det aktuella tryckeriet saknar en fast storkund med ovanstående karaktär, utan har mindre bäställningsjobb och av flera kunder, tillfaller valet på digitaltryck som mer fördelsaktigt. Initialkostnaderna i digitaltryck är låga medan kostnaden per exemplar är högre än för offset. Ytterligare fakta som talar för offset är att den kvalitativa trycket är bättre än då det kommer från digital tryck. Samtidigt lever vi i det utvecklande århundrandet, med större offentlig marknad och konkurrens där kunden efterfrågar kvalite för så låg prislapp som möjligt. Detta har generad i att det kvalitativa inslaget alltmer blivit hårfin mellan de båda tryckteknikerna offset och digital tryck. 22
TRITA-CSC-E 2009:063 ISRN-KTH/CSC/E--09/063--SE ISSN-1653-5715 www.kth.se