9 av 10 skolor följer inte rökförbudet. Kartläggning av rökning på 75 skolgårdar i länet

9 av 10 skolor följer inte rökförbudet Kartläggning av rökning på 75 skolgårdar i länet

Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: 9 av 10 skolor följer inte rökförbudet Länsstyrelsen Skåne Elin Saarikari Länsstyrelsen Skåne Enheten för social hållbarhet 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 705-7847-2015 ISBN: 978-91-7675-008-7 Rapportnummer: 2015:20 Layout: Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne, 50 ex Tryckår: 2015 Omslagsbild Mats Runvall

Förord En av de viktigaste insatserna för att förebygga ungdomars rökning är att se till att den miljö de vistas i är rökfri. Rökning har sedan 1994 varit förbjuden på skolgårdar, ett förbud som även omfattar skolpersonal och andra vuxna. Trots lagen kan vi konstatera att rökning förekommer på de flesta skolgårdar och i deras omedelbara närhet. Att aktivt arbeta med tobaksprevention är ett viktigt arbete, som behöver engagera många aktörer. Rektorerna har ansvar för att lagen om rökfria skolgårdar följs. Kommunen kan och bör fungera som stöd, men är även tillsynsmyndighet för flera bestämmelser i tobakslagstiftningen. Exempelvis ansvarar kommunen för tillsyn när det gäller rökfria miljöer såsom skolgårdar. Länsstyrelsen i sin tur utövar tillsyn över kommunerna. Arbetet mot tobakens skadeverkningar måste bedrivas brett och på flera olika arenor, det är inte bara skolans uppgift. Dock ska inte heller skolans roll förminskas skolan är en viktig plats som barn och ungdomar vistas i under en lång period. Skolan tillsammans med respektive kommun kan göra mer och framförallt följa tobakslagen bättre än vad som görs idag. Årligen dör ca 12 000 personer och ca 100 000 personer vårdas i Sverige till följd av sjukdom orsakat av tobaksbruk. Nio av tio dagligrökare börjar röka innan de fyllt arton år. En tobaksfri skoltid bidrar till att fler barn aldrig kommer börja röka eller att de skjuter upp sin eventuella debut. Gunvor Landqvist Enhetschef, enheten för social hållbarhet

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 6 Varför är frågan om rökfria skolgårdar viktig?... 6 Skolans lokaler och skolgården utgör elevernas arbetsmiljö... 7 Tobakslagen... 8 Bestämmelser och strategier... 9 Skolans roll... 10 Kommunens tillsynsansvar... 10 Länsstyrelsens roll... 11 Länsstyrelsens tillsyn... 12 Länsstyrelsens råd och stöd samt förebyggande arbete... 12 Tidigare kartläggningar av rökfria skolgårdar... 13 SYFTE... 13 METOD... 14 RESULTAT... 15 Förekomst av rökning... 15 Vilseledande faktorer som kan göra rökförbudet otydligt... 17 Information om gällande rökförbud... 19 Slutsats och uppföljning... 20 REFERENSER... 21 BILAGA 1... 23 BILAGA 2... 23 4

Sammanfattning Enligt tobakslagen (1993:581), ska sedan 1994 alla skolgårdar vara rökfria. Under våren 2015 har Länsstyrelsen Skåne genomfört en omfattande kartläggning av länets skolgårdar för att få en uppfattning om i vilken utsträckning gällande rökförbud följs. Resultatet av de 75 skolgårdar som observerats, presenteras i den här rapporten. Urvalet består av 42 högstadieskolor och 33 gymnasieskolor, där både kommunala och fristående skolor inkluderats. För att ge en helhetsbild är länets samtliga 33 kommuner representerade i kartläggningen. Sammanställningen av observationerna visar att rökning eller spår av rökning kunde hittas i alla kommuner utom en. På 83 % av högstadieskolorna (35 av 42) och 94 % (31 av 33) av gymnasieskolorna fanns tydliga tecken på att rökning förekommer antingen på skolgårdarna eller i direkt anslutning till dessa. Totalt har över 200 personer setts röka på skolgårdarna. Majoriteten utgörs av elever men vid vissa tillfällen har även skolpersonal observerats röka tillsammans med elever. Att skolgårdar är rökfria är en ledningsfråga och ansvaret för att lagen följs ligger på skolledningen. Skolans rektor bör därför skapa förutsättningar för att stödja ett kontinuerligt tobaksförebyggande arbete, där även lärare och övrig skolpersonal är viktiga förebilder för eleverna. Kommunen har tillsynsansvar för att lagen efterlevs. Att arbeta för att barn och ungdomar inte börjar använda tobaksprodukter bör vara en central del av kommunernas folkhälsoarbete.

Bakgrund Varför är frågan om rökfria skolgårdar viktig? Enligt Socialstyrelsen dör ca 12 000 personer varje år i Sverige på grund av tobaksbruk. Utöver dessa vårdas ca 100 000 personer till följd av sjukdom orsakat av rökning. Bland sjukdomarna finns över 50 som verifierat rökrelaterade, bland annat de fyra stora folkhälsosjukdomarna: lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke. Den ökade risken för sjukdom och dödlighet hos rökare förefaller vara densamma var än i världen sjukligheten studeras. Det finns en tydlig indikator om att en tidig rökdebut ökar riskerna markant, inte minst för att dö i förtid (Socialstyrelsen, 2014). Unga rökare är mer känsliga än vuxna för tobakens effekter och riskerar dessutom att på kort sikt drabbas av problem såsom minskad lungfunktion med astma, hosta och andnöd som följd. Det finns även starkt forskningsstöd för att all passiv rökning, som innebär att personer som inte röker utsätts för de luftföroreningar som bildas av tobaksröken, är skadlig. Precis som för den som röker mer regelbundet, ger passiv rökning samma sjukdomar, om än i mindre utsträckning (Statens folkhälsoinstitut, 2013a). Enligt barnkonventionens artikel 3 har barn och ungdomar dessutom rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för dess välfärd. 6

Skolans lokaler och skolgården utgör elevernas arbetsmiljö Trots framgångar i det svenska tobaksförebyggande arbetet är det fortfarande en stor andel unga som röker. I folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 uppges att 17 % av pojkarna och 19 % av flickorna i årskurs nio röker (varje dag eller nästan varje dag eller när de är på fest eller ibland), med en ungefärlig debutålder på fjorton år. I gymnasiets årskurs två svarar en tredjedel av eleverna att de röker (Region Skåne, 2012). En av de viktigaste insatserna för att förebygga ungdomars rökning är att se till att den miljö där de befinner sig är rökfri. Därför spelar miljön i och omkring skolan en stor roll då barn och unga vistas en lång period av sitt liv där. Vi vet även att rökning smittar bland ungdomar, röks det öppet på skolgården och i närheten vet vi att fler kommer att börja röka (Ramfalk, 2011). Enligt tobakslagens tillägg från 1994 får rökning inte förekomma på skolgårdar, vilket innebär att skolpersonal och andra vuxna inte heller får röka inom skolans område. Om tobakslagen (1993:581) efterföljs innebär det en bättre arbetsmiljö, bättre skolklimat och bättre hälsa för alla som vistas inom skolans område. I en bra arbetsmiljö med gott skolklimat kan barn och unga lättare fokusera och lyckas med sina studier. En viktig effekt som tobaksfri skoltid kan ge är att fler barn aldrig börjar röka eller att de skjuter upp sin eventuella tobaksdebut (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Region Skåne 2012: Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de röker (varje dag eller nästan varje dag eller när de är på fest eller ibland). 7

Tobakslagen Rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Tobakslagen (1993:581) 2 p.1 År 1994 skärptes tobakslagen (1994:98), som kommit till stånd ett år tidigare, med ett rökförbud som även gäller skolgårdar. Syftet med tobakslagen är att skydda barn och ungdomar från rökning och passiv rökning och gäller därför även de tider då skolverksamhet inte bedrivs. Enligt 2 får rökning inte förekomma på skolgårdar eller sådana utomhusplatser inom barnomsorgen som kan jämställas med skolgårdar. Lagen ger inte möjlighet till undantag från rökförbudet i utomhusmiljöer för barn- och ungdomsverksamhet exempelvis genom att inrätta rökrutor eller anvisa till något annat utomhusområde. Med barnomsorg avses verksamhet som förskola, fritidshem och motsvarande. Med skolverksamhet avses grund- och gymnasieskola. Annan verksamhet kan exempelvis innebära verksamhet vid ungdoms- och fritidsgårdar, lägerskola och motsvarande. 8

Bestämmelser och strategier År 2005 skrev Sverige under tobakskonventionen, som Världshälsoorganisationen (WHO) antagit två år tidigare. Genom att ratificera konventionen har Sverige förbundit sig till att genomföra den. Målet med konventionen är att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens påverkan på samhälle och miljö (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Artikel 3 beskriver ramkonventionens mål om tobakskontroll: Målet för denna konvention och dess protokoll är att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök, genom att tillhandahålla en ram för parternas genomförande av tobakskontrollåtgärder på nationell, regional och internationell nivå i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket och exponering för tobaksrök. År 2011 antog riksdagen den nationella ANDT-strategin: en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Strategin anger mål och inriktning för hur insatserna från samhället ska fördelas, genomföras och följas upp för åren 2011-2015. ANDT-strategin (se Bilaga 1) består av sju långsiktliga mål, där det övergripande är ett samhälle fritt från dopning och narkotika, ett minskat tobaksbruk och minskade sociala och medicinska skador orsakade av alkohol och tobak. De sju långsiktiga målen inkluderar både barn, unga och vuxna och handlar om allt från främjande och förebyggande arbete till behandling. De inbegriper såväl tillgångsbegränsning som efterfrågebegränsning samt lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbete (Regeringen, 2010). 9

Skolans roll Att skolgårdar hålls rökfria är en ledningsfråga. Enligt tobakslagens (1993:581) 7 ligger ansvaret för att rökförbudet följs på den som äger eller disponerar lokalerna, det vill säga skolledningen. Skolans rektor bör därför skapa förutsättningar för att stödja ett kontinuerligt tobaksförebyggande arbete i hela organisationen. Även lärare och övrig skolpersonal är viktiga förebilder för eleverna. Både i skollagen (2010:800) 2 kap. 25 och i läroplanen understryks vikten av barn och ungas hälsa, där elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande. I läroplanen betonas att det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om förutsättningar för en god hälsa och att det ska arbetas med frågor kring alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Eftersom eleverna vistas under lång tid i skolan, finns många möjligheter att arbeta långsiktigt. Ett sätt är att utforma en tobakspolicy tillsammans med elever, föräldrar, skolledning och skolpersonal där syftet med policyn framgår, vem den gäller samt konsekvenser man kan förvänta sig i fall av överträdelse (Skolverket, 2011). Kommunens tillsynsansvar Kommunen är tillsynsmyndighet för flera bestämmelser i tobakslagstiftningen. Exempelvis ansvarar kommunen för tillsyn när det gäller rökfria miljöer, där skolgårdar inkluderas (Tobakslagen, 1993:581 19 ). Tillsynen bör fungera dels förebyggande genom att öka medvetenhet och kunskap bland personal och elever ute på skolorna och dels som en yttre inspektion för att se om lagen efterföljs. Enligt tobakslagens 20 kan kommunen besluta om föreläggande, med eller utan vite. Kommunens roll är viktig i arbetet med efterlevnaden av lagen, men även i funktionen att driva utvecklingen vidare inom ramen för folkhälsoarbete (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). 10

Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen är enligt tobakslagen (1993:581) tillsynsmyndighet över kommunernas tillsyn av rökfria miljöer, däribland skolgårdar. En annan del av uppdraget utgörs av att biträda kommunerna med råd och stöd. Länsstyrelsen agerar utöver detta som en regional aktör i regeringens samlade strategi för politiken mot skadeverkningar av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak (ANDT). Uppdraget består av en samordningsfunktion där länsstyrelserna bland annat ska ha en stödjande roll i genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet samt sprida kunskap och stimulera utvecklingen av tvärsektoriella insatser (Statens folkhälsoinstitut, 2013b). Samverkan är en förutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete 11

Länsstyrelsens tillsyn Länsstyrelsen Skåne utövar enligt tobakslagens (1993:581) 19a tillsyn i länet, för att kontrollera att kommunerna utövar tillsyn över rökförbudet på skolgårdar. Under perioden 2012-2015 har Länsstyrelsen Skåne hittills gjort verksamhetstillsyn i 28 kommuners nämnder, vilka ansvarar för att tobakslagens krav på rökfria miljöer efterlevs. Ansvaret om tillsyn ligger i de flesta fall under miljönämnden. Av dessa kommuner har Länsstyrelsen funnit brister i 23 kommuner, varav 11 kommuner fått kritik för bristande tillsyn. Endast fem kommuner saknade brister vid Länsstyrelsens tillsyn. Länsstyrelsens råd och stöd samt förebyggande arbete Länsstyrelsen har under perioden 2012-2014 gjort riktade insatser för att stödja kommunerna i deras arbete för att uppnå rökfria skolgårdar. Två seminarier har genomförts under temat Rökfria skolgårdar där målgruppen varit kommunernas drogförebyggande samordnare och tillsynshandläggare för rökfria miljöer. Vidare har en konferens under temat Tobaksfri skoltid arrangerats vilken vände sig till skolchefer, rektorer, annan skolpersonal och förtroendevalda. Utöver detta har frågan om arbetet med att få skolorna rökfria tagits upp på nätverksträffar med kommunala handläggare och drogförebyggare. 12

Tidigare kartläggningar av rökfria skolgårdar Under hösten 2012 genomförde Länsstyrelsen Skåne en mindre kartläggning av skolgårdar för att få en uppfattning om i vilken utsträckning gällande rökförbud följs. På de tio gymnasieskolor som besöktes, observerades elever röka på samtliga skolgårdar (Länsstyrelsen Skåne, 2012). Som uppföljning till studien beslutade Länsstyrelsen Skåne att under 2015 genomföra en mer omfattande kartläggning av länets skolgårdar, där resultatet presenteras i den här rapporten. Flera andra länsstyrelser har under de senaste åren genomfört likvärdiga kartläggningar. De rapporter som studerats visar att rökning sker i stor utsträckning på skolgårdarna, framförallt på gymnasieskolorna. Många elever utsätts för passiv rök såväl på som i anslutning till skolområdet. Länsstyrelsen Södermanland (2013) rapporterar att de observerade rökande elever på samtliga skolor som ingick i kartläggningen. I flertalet av fallen rökte även vuxna, ibland tillsammans med eleverna. Kartläggningen som Länsstyrelsen Västra Götaland (2014) gjort, visar att det finns tydliga tecken, exempelvis i form av fimpar, att rökning förekommer på 98 % av gymnasieskolorna och 78 % av högstadieskolorna. På flera av skolorna fanns askkoppar uppsatta innanför skolområdet, ibland med motsägelsefulla skyltar om att rökning är förbjuden. Exemplen från rapporterna visar på en samstämmighet om att rökförbudet inte efterlevs på skolgårdarna. Syfte Syftet med kartläggningen är att skapa en uppfattning om i vilken utsträckning rökförbudet på skolgårdar i Skåne län efterlevs och, i förekommande fall, ge en bild av hur rökning på skolgårdar kan se ut. Resultaten ska ge Länsstyrelsen Skåne ett underlag för att kunna fortsätta stödja kommuner med det tobaksförebyggande arbetet för rökfria skolmiljöer. 13

Metod Under perioden februari-mars 2015, genomförde Länsstyrelsen Skåne en kartläggning över rökfria skolgårdar i länet. Länets samtliga 33 kommuner har ingått i kartläggningen, med ett urval av 33 gymnasieskolor och 42 högstadieskolor, där totalt 75 skolgårdar besökts. I största möjliga mån representeras minst en högstadieskola och en gymnasieskola per kommun. De kommuner som inte har någon gymnasieskola, har då det varit möjligt, istället fått två högstadieskolor observerade. I de större kommunerna som Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Lund och Malmö har urvalet bestått av 3-5 skolor. För att få en så bra överblick som möjligt har både kommunala, 68 stycken, och fristående skolor, 7 stycken, kartlagts. Vid besöken användes ett observationsprotokoll, där Folkhälsomyndighetens (2015) tillsynsprotokoll för rökfria skolgårdar fungerat som grundmall men reviderats för att uppfylla den här kartläggningens ändamål och syfte. Protokollet inbegriper frågor som berör om rökning förekommer på skolgården, i anslutning till skolgården, vilka som ses röka, om det finns information om gällande rökförbud samt eventuella vilseledande uppgifter angående rökförbud (se Bilaga 2). Observationerna dokumenterades genom protokoll och foto, där varje kommun och skola redovisas var för sig. Fotona skildrar inga personer, utan visar hur skolor informerar om gällande rökförbud, tecken på om rökning förekommer på skolgården/i dess närområde eller andra intressanta iakttagelser. Protokollen har jämförts och sammanställts och utgör grunden för den statistik som presenteras i resultatdelen. Kartläggningen har genomförts med oanmälda besök, utan återkoppling till skolorna. Observationerna gjordes under vardagar mellan klockan 9:00 15:00. Den första skolan besöktes 6 februari och sista besöket skedde den 26 mars 2015. Besöken varade i maximalt 30 minuter. Vädret har vid de flesta tillfällena varit likvärdigt. En och samma person har genomfört samtliga observationer. 14

Resultat Förekomst av rökning Under observationerna iakttogs om personer rökte på skolgården eller i anslutning till skolgården. Eftersom observationerna inte alltid sammanfallit med raster och det därför inte varit personer ute som rökt, har fokus under observationerna även varit att kartlägga om det finns tecken i form av fimpar eller tomma cigarettpaket på skolgården. 66 av skolorna anses ha en tydligt avgränsad skolgård och 9 av skolorna en något mer otydlig gräns. I protokollen som förts vid observationerna, beskrivs det var rökning eller tecken på att rökning förekommer. På 88 % av skolorna fanns tydliga tecken på att rökning förekommer antingen på skolgårdarna eller i deras direkta anslutning (83 % av högstadieskolorna och 91 % av gymnasieskolorna). De två gymnasieskolorna där inga tecken på rökning kunde hittas, var fristående. Fimpar och tomma cigarettpaket som hittades låg ofta samlade på marken inom ett visst område på skolgårdarna. För att räknas som tecken på att rökning förekommer har antalet fimpar varit av betydande mängd. På 39 % av samtliga skolgårdar sågs personer röka (24 % av högstadiskolorna och 56 % av gymnasieskolorna). Antalet rökande varierade mellan 2-20 personer, med en total summa på över 200 personer. Av de skolor där personer sågs röka under observationstillfället var majoriteten gymnasieskolor. Antalet elever som rökte tillsammans/på samma plats var fler på gymnasieskolorna, i jämförelse med oftast enstaka elever på högstadieskolorna. På en del av de skolor som är centralt belägna har det varit svårare att avgöra om det är elever, skolpersonal eller andra som passerat som röker. Dessa har inte räknats in i kartläggningen. I några fall rökte skolpersonal tillsammans med eleverna. Vid ett tillfälle påpekade skolpersonal för elever att det var förbjudet att röka på skolans område, vilket resulterade att eleverna gick ett par meter utanför skolgården och fortsatte röka där. Kartläggningen har inte inneburit någon kontakt med skolledning eller elever. På några skolor har elever frågat vad observationspersonen gör och har då påpekat att de tycker att rökförbudet även borde gälla personalen/de vuxna. På en skola berättade eleverna att rektorn hänvisat dem att röka vid bänkar, placerade på skolgården strax utanför huvudentrén. 15

50 40 30 20 10 0 Antal observerade skolgårdar Högstadieskolor Gymnasieskolor Kommunala skolor Fristående skolor 200 Personer som observerats röka 180 160 140 Antal personer 120 100 80 60 40 20 0 Elever totalt Elever, gymnasieskolor Skolpersonal, högstadieskolor Övriga, totalt Övriga, gymnasieskolor 1 Elever, högstadieskolor Skolpersonal, totalt Skolpersonal, gymnasieskolor Övriga, högstadieskolor 16

Vilseledande faktorer som kan göra rökförbudet otydligt På 15 % av skolgårdarna hittades objekt som anses vara vilseledande (2 % av högstadieskolorna och 30 % av gymnasieskolorna). Tre gymnasieskolor hade tydliga väderoch/eller vindskydd som fungerade som rökplatser. Alla tre platserna hade bänkar och på två ställen fungerade cementrör som askkopp. Andra exempel på vilseledande förhållande är då förbudsskylt varit placerad tillsammans med askkopp, askkoppar inne på skolgården eller cementrör som uppenbarligen används som askkopp. Samtliga elva skolor som hade vilseledande information var kommunala, varav en högstadieskola och tio gymnasieskolor. Väderskydd med cementrör som askkopp 17

Väderskydd som används som rökplats Förbudsskylt tillsammans med askkopp 18

Information om gällande rökförbud Totalt informerade 59 % av skolorna på något sätt om gällande rökförbud (45 % av högstadieskolorna och 85 % av gymnasieskolorna). Informationen varierade mellan skyltar, dekaler och/eller skrivna lappar. En del var mycket bra och tydliga, medan andra skyltar och dekaler satt undanskymda, var solblekta, avrivna, förtäckta eller nerklottrade. Två av skolorna som inte hade en naturlig gräns hade markerat på marken med linjer och texten Rökfri zon. Enstaka skolor hade skyltar om tobaksfri skoltid, där både cigaretter och snus var förkryssat på skyltarna. En skola deklarerade att användning av tobak på skolans område resulterar i omedelbar avstängning. Placeringen av skyltar och dekaler varierade. En del skolor hade satt upp skyltar vid skolgårdens början, på översiktskarta, entrédörrar, fönster, vid luftintag och/eller vid askkoppar. Det finns dock inget tydligt samband med att det röks mindre på de skolor som har förbudsskyltar. 120% Skolor som informerar om gällande rökförbud 100% 80% 60% 40% Ingen information om gällande rökförbud Har skyltar/dekaler om gällande rökförbud 20% 0% Högstadieskolor Gymnasieskolor 19

Slutsats och uppföljning Sammanställningen av observationerna visar att de skånska skolorna har ett stort arbete framför sig för att leva upp till tobakslagens krav om rökfria skolgårdar. Länsstyrelsen Skåne kommer sprida resultatet av kartläggningen under hösten 2015. Genom tre regionala nätverksträffar kommer nyckelpersoner i de skånska kommunerna att bjudas in för att ta del av informationen samt diskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att rökförbudet ska efterlevas. För att lyckas med det förebyggande arbetet behöver skolor och kommuner arbeta med många parallella åtgärder tillsammans, även om skolledningen i sig har det största ansvaret genom att tydligt visa att rökning inte accepteras samt att det tobakspreventiva arbetet ska prioriteras. Tobakslagen är först och främst en skyddslag som finns till för att vi vill skydda barn och ungdomar, inte en fråga om ordningsregler som bestämmer var det är tillåtet/otillåtet att röka. Bild: Folkhälsomyndigheten 20

Referenser Folkhälsomyndigheten, (2015). Tillsynsprotokoll för rökfria skolgårdar. (Elektronisk) Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/tillsynregelverk/tobak/rokfria-miljoer/tillsynsprotokoll-rokfriaskolgardar-ifyllt-exempel.doc (2015-03-30). Länsstyrelsen Skåne, (2012). Rökfria skolgårdar En studie av rökning på tio gymnasieskolors skolgårdar. Länsstyrelsen Skåne, Malmö. Länsstyrelsen Södermanland, (2013). Rökfri skoltid Kraftsamling för rökfria skolgårdar. Rapport 2013:3. Länsstyrelsen Västra Götaland, (2014). Rökfria skolgårdar finns det? Kartläggning av rökning på skolgårdar i Västra Götaland. Rapport 2014:04. Ramfalk, Elin (2011). Skolgårdar en smittohärd eller en skyddande miljö. (Elektronisk) A non smoking generation. Tillgänglig: http://www.nonsmoking.se/nyheter/skolgardar-en-smittohardeller-en-skyddande-miljo/ (2015-04-28) Regeringen, (2010). Regeringen proposition 2010/11:47. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Region Skåne, (2012). Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Region Skåne, Malmö. Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Skolverket, Stockholm. Socialstyrelsen, (2014). Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Rapport: 2014-3-4 21

Statens Folkhälsoinstitut, (2009). Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur det kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. Rapport 2009:04. Statens Folkhälsoinstitut, Östersund. Statens Folkhälsoinstitut, (2010a). Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan. Statens Folkhälsoinstitut, Östersund. Statens Folkhälsoinstitut, (2010b). Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete. Statens Folkhälsoinstitut, Östersund Statens Folkhälsoinstitut, (2013a). Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Rapport 2013:02. Statens folkhälsoinstitut, Östersund. Statens Folkhälsoinstitut, (2013b). Länsrapport 2012. Länsstyrelsernas och kommunernas förebyggande arbete inom ANDT och tillsyn enligt alkohollagen respektive tobakslagn. Statens folkhälsoinstitut, Östersund. 22

Protokoll Sida 1(3) Observationsprotokoll Rökfria skolgårdar Vår 2015 Tidpunkt för besöket Datum Veckodag Tid från till Väderförhållanden: Tillsynsobjekt Namn Adress Kommun / stadsdel Verksamhet som bedrivs Högstadieskola Gymnasieskola Förekommer det även annan skolverksamhet i lokalerna? Ja, beskriv Nej Skolgården Finns det en tydligt avgränsad skolgård? Ja Nej, beskriv Postadress Besöksadress 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62A Telefon 010-224 00 (vxl) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/ E-post: @lansstyrelsen.se

Protokoll Sida 2(3) Rökning på skolgården Förekommer det rökning på skolgården? Ja Nej Om ja, vilka röker på skolgården? Elever Skolpersonal Andra Förekommer det rökning i anslutning till skolgården? Beskriv: Ja Nej Förekommer det i övrigt uppgifter om att rökning förekommer på området? Ja, beskriv Nej Förebyggande åtgärder Förekommer det sådant som kan vilseleda om gällande rökförbud? Ja Nej Om ja, vad förekommer? Rökruta Askkoppar Väderskydd för rökare Annat, beskriv Informerar skolan om gällande rökförbud på plats? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? Skyltar Dekaler Annat, beskriv

Protokoll Sida 3(3) Observationerna gjordes av Namn Underskrift Bifogas foton? Ja Namn Underskrift Nej

För mer information gustav.malmberg@lansstyrelsen.se marie.pauly@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 24