Vuotta År Ilman sähköö olis vaikeeta Hilla Aikio, Koivuhaan koulu Innehåll 1/2005 Karleby Energis elpris står sig i konkurrensen 2 Värme till Karleby, arbete till hela landskapet 4 Elektricitet i hundra år. Hundra olika synsätt. 7 Är domedagen inställd? 8 Så kom den igen på posten - elfakturan 9 Utställningen Elektricitet i 100 år 10 En dykning i elektricitetens historia 12 Direkt eluppvärmning är förmånlig 14 Publicerare: Karleby Energi Postadress: PB 165 67101 KARLEBY Gatuadress: Förrådsvägen 3 Telefon (06) 828 9111 Telefax (06) 828 9205 Huvudredaktör: Tapio Härkönen Redaktion: Keski-Pohjanmaan Kirjapaino Oyj: Elina Hirvinen och Minna Mustonen, Karleby Energi: Tapio Härkönen, Maria Kakkuri och Carita Mäki-Ullakko Bilder: Kuvatiimi: Aki Paavola och Tomi Hirvinen Layout: CreaMedia: Tanja Känsäkoski Tryckort: ArtPrint Upplaga: 24 300 st Energinyheter 15 Fjärravläsning av elmätare 16
Bild: Tomi Hirvinen Bästa kunder Det har gått ett år sedan ni senast hade Karleby Energis kundtidning i er hand. I denna tidning vill vi berätta om vår verksamhet sett med vår personals, våra kunders och våra samarbetsparters ögon. Eftersom innevarande år är Karleby Energis jubileumsår, kommer vi att på hösten ännu ge ut en kundtidning som koncentrerar sig på vår och våra kunders gemensamma hundraåriga vandring. Vi är via vårt produktionsbolag Kokkolan Voima rätt beroende av inhemska bränslen. Den gångna vinterperioden har varit ett test för våra inhemska bränslens leveranssäkerhet och bevisat, att vi i rätt hög grad är utlämnade åt vädret. Senaste sommar kunde bara en bråkdel torv tas upp jämfört med behovet. Då hösten dessutom var exceptionellt regnig kunde inte heller trä köras ut ur skogarna i den mängd som planerats. I november såg det ut som om vi hade ett underskott på högst 15 % på vinterbränsle. Till vår lycka fortsatte det exceptionellt regniga och milda vädret ända fram till februari, varför en betydande mängd bränsle kunde sparas, inte heller hotar bränslet att ta slut under innevarande uppvärmningsperiod. En helt annan fråga är nästa uppvärmningsperiod, eftersom Finlands alla säkerhetsupplag för torv har bränts upp i vår, och nästa vinters bränslesituation avgörs av försommarens väder. För klarhetens skull vill jag ändå säga, att även om den inkommande sommaren skulle vara hur usel som helst betyder det inte att karlebyborna måste frysa nästa vinter. Genom att öka användningen av olja kan behovet av fjärrvärme tillfredsställas i alla förhållanden. Situationen är enbart en priskris om priset på olja fortsättningsvis ligger på hög nivå. Under innevarande vinter har vi från sidan följt med vårt grannland Sveriges omfattande och verkligen långvariga elavbrott. Ifall en storm av denna kraft drabbade Österbottens område skulle den innebära en katastrof i eldistributionen även hos oss. Vi har all orsak att ta lärdom av allt som i Sverige inverkade på förödelsens omfattning och dess långvarighet. I december i fjol godkände riksdagen betydande ändringar i elmarknadslagen som varit i kraft i tio år. Karleby Energi är bland de fjorton anstalter som måste avskilja elnätsverksamheten från den övriga verksamheten senast 1.1.2007. I praktiken betyder detta att ett nytt aktiebolag grundas, som utövar nätverksamhet, och att avtalsbeståndet i anslutning till elöverföringen övergår på detta företags ansvar. Ingenting tyder på att denna åtgärd skulle inverka på överföringspriset som kunden betalar. Ovan nämnda justering av elmarknadslagen inverkar märkbart på nätbolagens rimliga intäkter och övervakningen av dem. För närvarande förekommer det på riksnivå obegripliga prisskillnader i överföringspriserna. Skillnaden mellan det förmånligaste och dyraste överföringspriset är 70-90 %. Denna skillnad kommer de närmaste åren säkert att minska till 30-40 %. Tiden visar på vilket sätt ändringen kommer att inverka på priserna. Angående nya energikällor vill jag ge några kommentarer. Vindmöllorna vid djuphamnen har nu snurrat i ca två år och fungerat rätt bra samt producerat ca 6 % mera el än vi antog i investeringskalkylerna. Vårt produktionsbolag Kokkolan Voima Oy har ställt som mål att få kontraktsodling för ca 600 åkerhektar rörflen i Österbotten. För närvarande finns kontrakt för ca 200 hektar och det ser ut som om målet kunde uppnås inom ett par år. För att kunna förse ett egnahemshus i Karleby med fjärrvärme och hushållsel behöver Kokkolan Voima ett odlingsareal på ca en hektar rörflen. Med önskan om angenäma läsestunder, Juhani Paananen Energiverksdirektör juhani.paananen@kokkola.fi BASTU OCH ELVERK 1
Karleby Energis elpris står sig i konkurrensen Karleby Energis elförsäljningspris tål när som helst jämförelse med andras priser. I fjol var Karleby Energis elpriser bland de förmånligaste i landet. Bolagets kunder drog direkt nytta av att energibolaget beslöt att inte följa börselens världsmarknadspriser som sågade fram och tillbaka. Således tilldelades kunderna närapå 1,5 miljoner euro i vinst. På vilket sätt bildas priserna och hur kan var och en själv följa med prisbildningen? Det är lätt att följa elpriset, försäkrar Karleby Energis försäljningsdirektör Tapio Härkönen och tar fram sin dator. På sidorna www.energiamarkkinavirasto.fi får förbrukaren en klar bild av hur elpriset och elräkningarna överhuvudtaget bildas. På den egna datorn kan man lätt göra prisjämförelser med andra elverk. Förmånligaste el i landet Enligt Energimarknadsverkets tabeller är Karleby Energis elpriser bland de förmånligaste i landet. Även i en EUjämförelse är den finländska elen relativt förmånlig jämfört med andra EU-länder. I Finland köper hushållen el 2 BASTU OCH ELVERK
som är det tredje förmånligaste i Europa och priset på industriel ligger för sin del bland de tio förmånligaste i Europa. Vi tar några exempel: Småhus med årsförbrukning på 5000 KWh. I totalprisjämförelsen placerar sig Karleby Energi på åttonde plats och vid jämförelse av överföringspriser på sjunde plats. Räknat i euro betalar Karleby Energis kund 201 euro i året. Som jämförelse kan användas priset i Korpelan Voiman kuntayhtymä, vilket är 236 euro i året. Småhus med direkt elvärme, årsförbrukning 18 000 KWh. Priset på el överförd via Karleby Energi är det femte förmånligaste i landet, elenergipriset köpt via Karleby Energi är det åttonde förmånligaste i landet. I totalprisjämförelsen får den som beställer direkt eluppvärmning via Karleby Energi sin el till det nästförmånligaste priset i hela landet. Förmånligt även i fortsättningen Karleby Energis politik är att hålla elpriset nere även i fortsättningen, lovar Tapio Härkönen. Enligt honom är det möjligt att hålla priset nere tack vare förmånlig anskaffning. Karleby Energi kan skaffa el synnerligen förmånligt och detta möjliggör vår konsumentvänliga prisnivå. Till all lycka har bolaget egen produktion via Pohjolan Voima, varför tillgången till förmånlig energi är tryggad även i fortsättningen, myser Härkönen. Karleby Energi har årligen inkomstfört över två miljoner euro till staden. Därutöver har Karleby Energi gjort nya investeringar för framtiden så att karlebyborna även i framtiden har tillräckligt med förmånlig och miljövänlig energi. Text: Minna Mustonen Bilder: Tomi Hirvinen I huvudsak bioenergi I fjol snurrade tvättmaskinen och surrade hårtorken i miljövänlighetens namn. Av den el som Karleby Energi producerade hade 39 % producerats med förnybara bränslen och torv, 21 % med kärnkraft och återstående delen, ca 40 %, med stenkol. Karleby Energi producerade i fjol 455 635 MWh el. Dessutom anskaffades el från den nordiska elmarknaden. Torv lastas ut vid Kokkolan Voima. vindkraft 0,5 % bioenergi 6,5 % kärnkraft 21,2 % vattenkraft 9,7 % avfall och annat bränsle 0,2 % naturgas 0,9 % torv 21,9 % olja 0,2 % stenkol 39,0 % Energikällornas fördelning vad gäller elanskaffningen vid Karleby Energi BASTU OCH ELVERK 3
Att man klarar sig i sin stuga utan vadderade byxor är resultatet av många människors arbete. Även om fjärrvärme producerad av Kokkolan Voima värmer bara den egna stadens invånare, medför fjärrvärmen arbete i stor skala i hela landskapet. Kanske Heimo Karjalainen från Toholampi kan kallas torvkejsare, utsikten från torvhögen är åtminstone majestätisk. Värme till Karleby, arbete till hela landskapet Heimo Karjalainen kommer smattrande på sin motorkälke och stannar bredvid en torvstack. På vintern, då det finns mindre att göra på kärret, har han tid att sätta kommunens skidspår i skick för skidåkarna. Isoneva breder vidsträckt ut sig. Vi är i Toholampi i hjärtat av området för torvupptagning. På platsen där torv har tagits upp i över hundra år. Om somrarna riktigt vimlar det här på kärret. När det är som bäst kan tio traktorer vara samtidigt sysselsatta på myren, berättar Karjalainen. Så här på vintern är det lugnare. Transportföretagen kör torv till fjärrvärmeanläggningen. Torvstackar tornar upp sig på olika håll av myren. På sommaren sås rörflen Heimo Karjalainen går i pensioneringstankar. Under årens lopp har han arbetat på många olika ställen, kärren vid Isoneva torde bli hans sista arbetsplats. Tokonsalo Oy är min systers företag. Vi levererar främst torv men också en del träflis. Kokkolan Voima är vår största kund. Också Toholampis bosättningscentrum 4 BASTU OCH ELVERK
värms upp med samma bränslen. Karjalainen berättar, att nästa sommar sås rörflen på en över 30 hektar stor åker. Tokonsalo är en av Kokkolan Voimas tjugotal kontraktodlare. Den kommande skörden kommer likaså att användas för produktion av fjärrvärme. Brunt guld Det här är brunt guld, skrattar Heimo Karjalainen och klättrar upp på en torvstack. Det finns en hel del sanning i vad han säger. Enbart torven som Kokkolan Voima behöver ger levebrödet åt tiotals familjer i Mellersta Österbotten. Senaste sommar var alla tiders sämsta torvsommar. De ständiga regnen gjorde att torven inte kunde torka. Och torven vi fick upp var av dålig kvalitet. Nu använder vi torv från tidigare år. Förhoppningsvis är nästa sommar bra, annars hotas vi av torvbrist, vet Karjalainen. I huvudsak av Vapo Tokonsalo Oy är en av Kokkolan Voimas privata torvleverantörer. Utöver privata företag är det i huvudsak Vapo som fyller på fjärrvärmeanläggningens torvförråd. Vapo köper också sitt torv av privatföretagare, men har också egna kärr och egen produktionsutrustning för torvproduktion. På Mellersta Österbottens område sysselsätter Vapo när situationen är som bäst t.o.m. 200 torvarbetare. Av torven som Vapo producerar i landskapet används ca 20 % av Kokkolan Voima. Bästa torvsäsongen Sjunker kvicksilvret under fem köldgrader fungerar fjärrvärmeanläggningen så att säga på full effekt. Då kör vi dagligen ca 15 långtradare lastade med torv till Karleby. Även om den gångna vintern varit mild är det bara få dagar som vi kört med mindre. Det har varit fullt upp, vet Raimo Antikainen, Vapos kontaktchef för kundteamet i Mellersta Österbotten. Torven som Vapo producerar för Kokkolan Voimas behov kommer från landskapet, närmast Evijärvi, Vimpeli och Vetil. Ingen värme för kråkorna Karleby Energi köper fjärrvärmeproduktionen av Kokkolan Voima. Utöver att torv och trä bränns kommer en femtedel av hela fjärrvärmeproduktionen från tillvaratagningen av spillvärme från Kemiras svavelsyrafabrik. Ingen värme för kråkorna, inte. För närvarande är torven det bränsle som används mest vid fjärrvärmeanläggningen. Då torv utgör 70 % av bränslet, utgörs 30 % av träflis. Kokkolan Voimas kraftverkschef Veli-Pekka Tuliniemi berättar, att man i fortsättningen har för avsikt att jämna ut andelarna till ungefär lika stora andelar. Dessutom räknar man med att rörflen utgör fem procent av totalandelen. Sommartid förekommer ingen produktion vid kraftverket. Då är det bara Kemira som står för fjärrvärmen. Så har det varit sedan år 1999. Timo Kytölä från Nevarinne Oy fyller de bästa dagarna 18 containrar med träflis. SAUNA JA SÄHKÖLAITOS 5
Långtradarna från Konepojat Pohjoiskangas kör vintertid dag och natt. Risto Pohjoiskangas har tömt sitt torvlass och återvänder till Vimpeli för att hämta ett nytt lass. Trafik natt och dag Långtradaren från Konepojat Pohjoiskangas kurvar in på fjärrvärmeanläggningens gård. Rutten torde vara bekant, eftersom Pohjoiskangas långtradare de senaste veckorna kört vägen natt och dag. Tre bröder samt en avlönad chaufför arbetar därmed dygnet runt för att hålla karlebyborna varma. Kokkolan Voima är en betydande sysselsättare för oss. Av all vår trafik riktas 70-80 % hit, berättar Risto Pohjoiskangas. Företaget som är hemma i Kyyjärvi kör torv på uppdrag av Vapo. Ett gott exempel på hur nätverksbildning fungerar och ger arbete. Ett helt långtradarlass torv har tömts in i fjärrvärmeanläggningen. Färden till Vimpeli börjar för att hämta ett nytt torvlass. Trä blir flis Håller torvproduktionen hjulen rullande, så gör träproduktionen likadant. Långtradarna från Nevarinne Oy i Evijärvi kör likaså oavbrutet träflis för Karleby Energis bruk. Flisaren flisar som bäst ner en trähög som bara för en liten stund sedan växte i den närbelägna skogsgläntan. Träden får ge vika och den tidigare skogen är nästa sommar en åker. Just såna här träd som fälls för att ge plats åt åkrar har det funnits gott om på senare tid tack vare EU-stöd, berättar Nevarinnes företagare Timo Kytölä. Han sysselsätter utöver sig själv en stadigvarande arbetare samt vid behov några ströjobbare. Under de bästa dagarna fyller de 18 containrar med flis. Trä i många former Partihandlare för träbränsle, det kan man väl kalla Biowatti Oy. Företaget organiserar flödet av entreprenörer inom träbranschen så att bäckar bildar åar. Bl.a. Nevarinnes flisare fungerar på uppdrag av Biowatti. Biowattis verksamhet omfattar hundratals entreprenörer inom branschen. Kokkolan Voima köper 90 % av sitt träflis via Biowatti. Vår uppgift är att kontakta företagare inom branschen och att komma överens med dem om produktion och transport, berättar Biowatti Oy:s operativa chef Petri Ahokangas. Fjärrvärmeanläggningens träråvara består i huvudsak av skogsenergi. Med den avses träd och ris som blivit över vid sluthuggning samt produkter från den första gallringen. Man flisar ner skogsenergin till flis och bränner den som sådan på kraftverket. Dessutom är sågverkens biprodukter bark och sågspån utmärkta för uppvärmning. Även risstockar används ibland. Efterfrågan på träbränsle har varit livlig på senare tid på grund av den dåliga torvsommaren, berättar Ahokangas. Text: Elina Hirvinen Bilder: Aki Paavola och Tomi Hirvinen 6 BASTU OCH ELVERK
Elektricitet i hundra år. Hundra olika synsätt. Luma-klubben och Karleby Energi utmanade stadens skolor att skapa konst. Hur ser affischen ut som berättar om elektricitet i 100 år? Synsätten var olika, intressanta och också energiska. Sammanlagt 104 skolelever och studerande antog utmaningen. De bästa konstverken ställdes ut vid stadshuset i februari-mars. Affischer hade gjorts både för hand och med hjälp av dator. Berikande samarbete Ilman sähköö olis vaikeeta (Utan el skulle vi ha det svårt) förkunnar ett färgrikt verk av Hilla Aikio. Det är så sant. Man kan konstatera att denna och mången annan sanning i anslutning till energi kommer fram då man ser på affischtävlingens skörd. Man lär sig bäst när man får förverkliga sig själv, vet Yrkesinstitutets luma-lärare Zofia Bazia-Hietikko. Det är berikande att samarbeta med olika yrkesbranscher. Samarbetet med Karleby Energi var vårt första stora projekt. Vi hoppas på liknande tillfällen även i framtiden. Fantasin fick vingar Luma-klubben, som grundades för två år sedan, förenar lärare i naturvetenskapliga ämnen i Karleby. Klubbens huvudsakliga syfte är att utveckla den naturvetenskapliga undervisningen i Karlebys skolor. Utmaningen att delta i affischtävlingen skickades till stadens alla skolor. Utöver Yrkesinstitutet deltog Koivuhaan koulu, Jokilaakson koulu samt Karleby Svenska Högstadium i tävlingen. Man kan bara konstatera, att deltagarnas fantasi verkligen har fått vingar, berömmer Bazia- Hietikko. Luma-lärare Zofia Bazia-Hietikko berömmer affischernas höga nivå. Det var verkligen svårt att välja ut verken som ställdes ut. Feststämning i textilier Yrkeshögskolans studerande inom textil- och konfektionsteknik visade, hur Karleby Energi ser ut i deras ögon. Senaste sommar framförde nämligen energiverket studerandena en utmaning: 100- åriga Karleby Energi ville att jubileumsåret också skulle synas i kläder och affärsgåvor. De fem före färdiga ingenjörerna tog sig ivrigt an utmaningen. Som resultat erhölls många olika klädvarianter, kassar, scarfar, kravatter och förpackningar alla tillverkade med tanke på Karleby Energi. Tiden utvisar, vilka går till produktion. Arbetena som designats av Kirsi Heittokangas tilltalade Karleby Energi mest. Text: Elina Hirvinen Bild: Aki Paavola BASTU OCH ELVERK 7
Kyoto-avtalet trädde i kraft Är domedagen inställd? Världen över har man varit orolig för den allt snabbare ökande växthuseffekten. Det påstås att slutet av 1990- talet var det varmaste under de senaste tusen åren. Största delen av forskarna anser att det varmare klimatet beror på människans verksamhet. Kyoto-avtalet, som siktar på att dämpa klimatförändringen, trädde i kraft i början av året. Avtalet förpliktar alla industriländer att minska sina växthusgasutsläpp för att kunna korrigera situationen. För att Kyoto-avtalet kunde träda i kraft krävdes att Ryssland kom med, annars skulle USA som världens största förorenare inte ha godkänt avtalet. Varma perioder också förr Är Kyoto-avtalet nödvändigt? En liten grupp forskare vill nämligen invända mot forskningsresultaten som visar att det varmare klimatet skulle vara exceptionellt. De anser att man också tidigare har haft varma perioder på jordklotet och att denna period inte avviker från de andra. Forskarna anser också att de datamodeller som beskriver den framtida klimatförändringen är så opålitliga, att man utgående från dem inte kan fatta politiska beslut. Är domedagen alltså inställd? En stor grupp ringaktar Det tycks finnas olika slags riktningar i världen, vilka alla har en orubblig uppfattning om hur och vart energiproduktionen och -distributionen på jordklotet kommer att leda i framtiden. Ovan nämnda forskargrupp kunde bra höra till riktningen som ringaktar koldioxidens skadeverkningar. Gruppen som tänker så är relativt stor. T.ex. hela USA har låtit bli att underteckna både Rios och Kyotos avtal. Riktningen baserar sitt synsätt på att koldioxid inte är något egentligt utsläpp utan en del av kolets kretslopp som ingår normalt i naturen. De mest inflytelserika personerna som tänker så är presidenterna George W. Bush och Vladimir Putin. Mot undergång En annan ytterlighet är en pessimistisk riktning som anser att all teknologisk utveckling förr eller senare leder till jordklotets undergång. Detta tänkesätt får sin styrka av känslan att människan är kraftlös för att kunna behärska ordningen på jorden. Man söker t.om. i Bibeln bekräftelse på att vi är på väg mot undergång. En typisk representant för denna riktning är fiskaren Pentti Linkola, som deklarerar de sista dagarna. Amerika är den enda som är ärlig då den inte gick med i Kyoto-avtalet. Hycklare såsom Finland och EU är bara pajaser som inte släcker en enda lampa eller låter bli att köra en enda kilometer på grund av dessa avtal, förkunnar Linkola. Utsläppshandeln stöder Kyoto-avtalet Riktningen som stöder gröna värden tror att hela energiproduktionen kan skötas med vindkraft och biobränslen från skogen. Gör man så är jordklotet räddat. Satu Hassi torde vara en typisk representant för detta tänkesätt. Man må nu ingå i vilken riktning som helst, men Kyotoavtalet är i kraft och arbetet för att minska utsläppen görs för allt man är värd. I januari trädde även EU:s utsläppshandel i kraft som stöd för Kyoto-avtalet. Med utsläppshandel avses, att företag som berörs av den inte utan utsläppsrätt får idka sådan verksamhet som förorsakar växthusgaser. Text: Elina Hirvinen Bild: www.mediaserveri.fi Källa: Tapio Härkönens MBA-examensarbete Kestävän kehityksen monet kasvot, 2004 8 BASTU OCH ELVERK
Så kom den igen på posten elfakturan För de flesta av oss torde elfakturans innehåll vara rena hebreiskan. På blanketten finns siffror och tidsavsnitt av alla de slag vem ska kunna ta reda på allt detta. Men tro eller ej, energiverket har försökt göra elfakturan så lättläst som möjligt. Och utvecklingsarbete pågår för att ytterligare förbättra förståelsen. Det är nämligen elmarknadslagen som förpliktar elleverantörerna att publicera vissa litanior i samband med fakturan. Avsikten är god: kunden ges möjlighet att kontrollera grunderna för fakturan allt från enskilda kilowatt till elimpulser nattetid. göra Finvoice-avtal även med privatkunder, varmed alla kunder snart har möjlighet till servicen med nätfaktura. Finvoice-fakturan sänds elektroniskt till kunden och betalningen sker enligt samma princip. Är ditt företag intresserat av Finvoice-fakturering, ingå då ett avtal med banken och ta sedan kontakt med Karleby Energi. Samarbetet omfattar Andelsbanken, Sampo och Nordea. Karleby Energi betjänar sina kunder även i form av online-service. Under adressen www.energia.kokkola.fi kan Specifikation både en och två gånger Det är bra att komma ihåg att elfakturan innehåller två separata fakturor. Därför kanske det är på sin plats att ge en kort lektion i hur elfakturan skall läsas. I vår nuvarande faktura behandlas ju elöverföringen och elenergin skilt. Detta för att elenergins andel är den andel som kan köpas av vilket elbolag som helst. Om inte elenergins andel skulle vara specificerad på fakturan, skulle det vara rätt svårt att göra jämförelser. Elöverföringen kan däremot inte köpas av någon annan än i detta fall av Karleby Energi. Avgiften uppbärs för elöverföringen: från kraftverket via nätet till kunden. Fr.o.m. februari dök en ny term upp i elfakturan, nämligen mätningsavgiften. Tidigare ingick mätningsavgiften i grundavgiften, men dagens lagkrumelurer krävde specifikationen. Alltså tillkommer ingen extra avgift. Lyckas också via internet Det allra nyaste såväl för el- som fjärrvärmefakturan är nätfakturan eller den s.k. Finvoice-fakturan. För närvarande är det bara företagskunder som har möjlighet att använda Finvoice. Med början från hösten i år kan bankerna Förbrukningen bestämmer faktureringsintervallen 1 faktura per år, då förbrukningen 0-500 kwh (sommarstugar) 2 fakturor per år, då förbrukningen är 500-1 500 kwh 4 fakturor per år, då förbrukningen är 1 500-10 000 kwh (oljeuppvärmda egnahemshus, våningshusinvånare) 6 fakturor per år, då förbrukningen är 10 000-50 000 kwh (eluppvärmare) 12 fakturor per år, då förbrukningen är över 50 000 kwh (storförbrukare) Nya ansikten i kundbetjäningen: Merja Mäki fakturerar och Kristina Brandt säljer el. Det går bra att kontakta oss i alla ärenden, försäkrar damerna. man registrera sig som användare av online-servicen. Via servicen kan man ta en titt på sina egna elfakturor. Det går även att meddela mätarställningen via onlineservicen. Vi på Karleby Energi svarar gärna om det är något som väcker frågor. I faktureringsärenden kan man få hjälp under vardagar kl. 8-16 på numret (06)8289 295. Kom också gärna och hälsa på! Text: Elina Hirvinen Bild: Tomi Hirvinen BASTU OCH ELVERK 9
Vuotta År Utställningen Elektricitet i 100 år I livsströmmen Utställningen Elektricitet i 100 år ingår i Karleby Energis evenemang i anslutning till 100-årsjubileet. Utställningen beskriver vilken ändring uppfinnandet och ibruktagningen av elektricitet har medfört människans liv, det omkringliggande samhället samt naturen. Arbetet med utställningen Elektricitet i 100 år har kommit bra igång. Allting borde vara färdigt i augusti då utställningen vid K.H.Renlunds museum öppnas för allmänheten. Man kan med gott samvete kalla utställningen Elektricitet i 100 år för ett mästerprov i nätverksbildning: museiverket, LuMa-lärarna, delaktighetsprojektet för unga, yrkesinstitutet, yrkeshögskolans enhet för teknik, skolväsendet och Karleby Energi har alla deltagit i planeringen. En stor utställning att vänta Elektricitet i 100 år är museets huvudutställning för i år. Vi har haft en strålande möjlighet att samarbeta med aktörer från olika branscher, säger museichef Kristina Ahmas förnöjt. Med utställningen vill man framföra vilken avgörande betydelse elektriciteten hade. Kristina Ahmas berättar, att utställningen är placerad i fem olika rum. I det första rummet beskrivs tiden då man levde utan elektricitet. I det andra och tredje rummet koncentrerar man sig på elektricitetens tid som nu pågått i ca 115 år. Till en början användes el främst för belysning, senare har den tagits i egentlig effektanvändning. Vi vill visa på ett lärorikt och intressant sätt hur elektriciteten har slingrat sig in i varje cell i vårt samhälle och gjort sig till en nödvändighet, berättar Ahmas. Man lättar även på förlåten till framtiden: hur man tror att energiförbrukningen kommer att utvecklas och vilka möjligheter och hot ser ut att vänta i framtiden. Det femte rummet är en plats för multimedia. Här visas hur Gamlakarlebys Badinrättning och Elektricitetsverk utvecklades och händelser allt från grundandet till våra dagars Karleby Energi, berättar museichefen. 10 BASTU OCH ELVERK
Utställningen Elektricitet i 100 år beskriver elektricitetens historia och hur den inverkat på livet och samhället, berättar K.H.Renlunds museichef Kristina Ahmas. Älven symboliserar ändring På utställningen ser man och beskriver också hur världen ändras ur en älvs synvinkel. Älven skildrar hur världen ändras ursprungligen har ju älven varit källan till allt liv. Utställningen Elektricitet i 100 år visar hur älven varit tvungen att ändras tillsammans med samhället och omgivningen. En naturlig älv med fiskare och småpojkars barkbåtar ändras till en älv där vattenkraften utnyttjas och där ett vattenkraftverk senare uppförs. Hushållen ändrades också Har älven ändrats under hundra år så har samma hänt med hushållen. Ibruktagningen av elektricitet revolutionerade vardagslivet: först blev belysningen bättre, nu tvättas t.o.m. tänderna med hjälp av el. Och allt detta fick sin början då Edison uppfann båglampan! Uppfinnandet av el var en följd av världens industriella utveckling. På utställningen Elektricitet i 100 år kan denna utveckling följas på ett konkret sätt: här finns olika demonstrationsföremål med vilka besökarna kan åskådliggöra elproduktion, -förbrukning och användning. Skolorna med Utställningen Elektricitet i 100 år är intressant för vem som helst. Även skoleleverna kommer att bli du med utställningen. Åtminstone i Karleby ingår ett besök på utställningen i höstprogrammet för varje läropliktig. Förhoppningsvis tas modell även i landskapet, uppmuntrar Kristina Ahmas. Utställningen har guidade turer. Vem vet, kanske det är någon bekant gestalt från gamla tider som berättar om det verkliga livet med elektricitet förr och nu? Text: Elina Hirvinen Bilder: Tomi Hirvinen Ta fram gamla hushållsmaskiner! Finns det gamla hushållsmaskiner i ditt hem? K.H.Renlunds museum vill gärna låna sådana till sin utställning Elektricitet i 100 år. Tilläggsuppgifter i ärendet ger Seija Johnson. Tag kontakt endera per telefon 044 7809 757 eller via e-post seija.johnson@kokkola.fi BASTU OCH ELVERK 11
Vuotta År Elektricitetens ABC En dykning i elektricite Visste du att på grekiska är bärnsten elektron? Bärnsten har gett hela eltekniken sitt namn. Fatta tag i Karleby Energis färska Elektricitetens ABC-bok så får du veta mycket mera intressant om el och bärnsten. Karleby Energi har verkligen satt fart. Men fyller man hundra år har man ju all orsak att göra det. Vid sundstranden uppförs på hösten en energipark, på museet förbereder man en utställning så svetten lackar, och nu är den färska Elektricitetens ABC-boken också färdig. För att inte tala om all annan verksamhet vid sidan om som ingår i jubileumsåret. 12 BASTU OCH ELVERK
tens historia Elektricitetens ABC-bok har gjorts för skolelever. Avsikten är att dela ut boken till alla skolelever i Karleby och att lärarna tillsammans med eleverna går igenom boken. Alla elever kommer också att bekanta sig med utställningen Elektricitet i 100 år, varefter stadens skolelever med säkerhet vet mera om elektricitet och dess historia än folk i genomsnitt. Inlärning med nya krafter Elektricitetens ABC-bok är ett intressant verk. Elektriciteten har tagits fram på ett nytt och annorlunda sätt. Man blir intresserad även om man inte längre precis är någon skolelev. Boken med Juha Salos teckningar samt Raimo Henteläs text ledsagar läsaren sävål till elektricitetens historia som till nutiden. Av en eldig kyss får man en ypperlig åsnebrygga till friktionselektricitet, och av ett grodlår till uppkomsten av batteriet. Elektricitetens ABC är verkligen inte någon traditionell lärobok. Om elektricitet och rötter Bildningschef Risto Aalto är nöjd över energiverkets insats i skolvärlden. Det är första gången som ett företag i Karleby gör en lärobok till stadens skolelever. Undervisning i anslutning till elektricitet torde alltid vara på sin plats. Dagens barn känner nog inte till mycket om elektricitetens historia, tror Aalto. Aalto anser att Elektricitetens ABC-bok även har betydelse för hur man värdesätter den egna hembygden. Dagens undervisning saknar så kallad hembygdslära. Elektricitetens ABC-bok gör företagslivet i den egna kommunen bekant och stärker på detta sätt elevernas kunskaper om de egna rötterna. Starka rötter och värdesättning av den egna hembygden är faktorer som ökar betydelsen av böcker av denna typ vid sidan av den egentliga inlärningen, poängterar bildningschefen. EN ELDIG KYSS I början på 1700-talet hade man redan lärt sig producera friktionselektricitet bl.a. genom att gnida glas med djurpäls. Likaså hade man lärt sig förstå att en del ämnen fungerade isolerande, medan människan, saltvatten och många metaller åter leder elektricitet. En populär elshow var att åstadkomma elektrisk laddning genom att gnida en glasstav och lagra laddningen i en människa som hängde i silkesrep. En ung flicka liggande på ett isolerande material kunde ge sin beundrare en elektrisk kyss som beundraren säkert sent glömde. Konstfiber tillsammans med torr vinterluft leder till friktionselektricitet som laddas ur då man rör vid ett ledande material. Det är inte känslorna som här slår synliga gnistor! Utdrag ur Elektricitetens ABC-bok Text: Raimo Hentelä Teckningar: Juha Salo Text: Elina Hirvinen Bild: Tomi Hirvinen Bildningschef Risto Aalto tror att Elektricitetens ABC kommer att öka elevernas kunskaper om såväl elektricitet som de egna rötterna. SAUNA JA SÄHKÖLAITOS 13
Direkt eluppvärmning är inte dyr, vet försäljningschef Antti Rytioja. Direkt eluppvärmning är förmånlig Det råder en konstig myt bland finländarna: att direkt eluppvärmning är dyr. Karleby Energis försäljningschef Antti Rytioja tror att föreställningen om dyr el har sina rötter i tiden då det var mycket svårt att jämföra eluppvärmings- och elpriset överhuvudtaget med andra uppvärmningsformer. I dag har bl.a. internet möjliggjort en prisjämförelse i realtid och jämförelsen har gjorts så enkel som möjlig samt konsumentvänlig. Direkt eluppvärmning är inte dyr, säger Rytioja. Sedan elpriset delats in i natt- och dagel är priset i medeltal det åttonde förmånligaste i EU-statistiken över Europas priser. Besparing med utrymmeslösningar Enligt Rytioja kan man spara el redan vid byggskedet. Besparingar uppkommer bl.a. med utrymmeslösningar, eftersom den som valt eluppvärmning inte behöver något skilt pannrum eller en värmefördelningscentral. Planeringen av VVS-rörsystemet faller helt bort och det är lätt att låta installera elvärme i golv, tak eller värmeelement. Även investeringskostnaderna blir relativt låga jämfört med många andra värmedistributionssystem. Lättheten ett trumfkort Direkt elvärme är lätt och behändig. Behovet av service för uppvärmningen minskar märkbart. Sedan man en gång ställt termostaterna rätt behöver man inte längre röra vid dem. Också i det avseendet är direkt elvärme mycket bekymmersfri och behändig. Själv kan jag t.ex. under semesterresor ta det lugnt. Då jag har direkt eluppvärmning i mitt hus behöver jag inte fundera på om huset står kallt då vi återvänder hem. Man kan lita på eluppvärmning, försäkrar försäljningschef Antti Rytioja. Han berättar att eluppvärmningen är miljövänlig. Mätt i koldioxidutsläpp är eluppvärmning betydligt förmånligare per producerad kilowattimme än en kilowattimme producerad med oljeuppvärmning. Således kan man med gott samvete försäkra, att eluppvärmningen är miljövänlig, säger Rytioja. Spartips Idealsituationen är att hålla bostadens temperatur på ca 20-22 grader, i sovrummen kan temperaturen vara t.o.m. lite lägre, ca 18-20 grader. Då man vid sidan av direkt eluppvärmning använder en luftvärmepump som sköter om luftkonditioneringen och håller temperaturen jämn, kan man spara överraskande mycket både el och euron, tipsar Antti Rytioja från Karleby Energi. Text: Minna Mustonen Bild: Tomi Hirvinen 14 BASTU OCH ELVERK
Energinyheter Energiparken främjar även turismen Förarbetet till Karleby Energis gåva till den 375 år gamla staden har gjorts. De som skall förverkliga projektet har valts och nu kan man ta itu med arbetet på allvar. Energiparken som kombinerar ljus och vatten skall överlåtas till staden på Karlebydagen, 7.9.2005. I och med energiparken, som skall byggas på båda sidorna om sundet invid stadshuset, skapas en helt ny belysning på området. Det är en lång planeringsprocess och de bästa inom branschen som ligger bakom. Parker som dragplåster Vid Karleby Turism väntar man på öppnandet av parken. Fint att Karleby Energi vill satsa på trivseln i vår stad, både med tanke på invånarna och turisterna, berömmer marknadsföringschef Siv Sund från Karleby Turism. I fjol var turistbyrån med i ett projekt som berörde österbottniska parker och trädgårdar och som hade som mål att göra stadens parker attraktiva med tanke på turismen. Således utgör energiparken som färdigställs i höst ett fint komplement till stadens parkplaner. Med tanke på turismen är attraktiva parker en fördel för hela staden, vet Sund. Marknadsföringschef Siv Sund från Karleby Turism på platsen där energiparken donerad av Karleby Energi skall ståta nästa höst. Text och bild: Elina Hirvinen Ärade kund, Globala energitrender Energiförbrukningen ökar med 60 % från dagens nivå före år 2030. 2/3 av ökningen av världens energibehov sker i utvecklingsländerna. År 2030 är utvecklingsländernas andel av energiförbrukningen närapå 50 %. Världens elförbrukning fördubblas. Av ökningen 70 % i utvecklingsländerna. År 2030 är fortfarande 1,4 miljarder människor utan el (nu 1,6 miljarder). Europas energisjälvförsörjning försämras. Av EU:s gasförbrukning kommer nu en fjärdedel från Ryssland. År 2020 täcker Rysslands gas redan 40 % av EU:s gasförbrukning. Källa: IEA, WEO Vi sänder Er som bilaga till denna kundtidning de nya avtalsvillkoren för Ert gällande el- eller anslutningsavtal. Avtalsvillkoren har placerats i mittuppslaget där det är lätt att läsa dem och att lösgöra dem för förvaring. Ikrafträdandet av de nya avtalsvillkoren förutsätter inga åtgärder av Er. Ni berörs endast av de villkor som Ni ingått avtal om med Ert elbolag. De övriga villkoren behöver inte beaktas. Våra kunder med nätserviceavtal erhåller nätservicevillkoren separat per post. Ändringen av elmarknadslagen trädde i kraft i december. Som en ny faktor medförde ändringen att energimyndigheter måste fastställa avtalsvillkoren som gäller elöverföring och anslutning. Bifogade nya avtalsvillkor träder i kraft 1.7.2005. Närmare uppgifter om vilka verkningar de nya avtalsvillkoren medför kan fås genom att bekanta sig med bifogade avtalsvillkor samt genom att ringa upp vårt servicenummer (06) 8289 295. Med vänlig hälsning, Karleby Energi BASTU OCH ELVERK 15
Över hälften av Karleby Energis elmätare kommer att bytas till fjärravläsbara inom fem år, lovar driftschef Pekka Leppälä och mätarmästare Stefan Finnilä. Fjärravläsning Karleby Energi utvidgar fjärravläsningen av elmätare. Enligt driftschef Pekka Leppälä kommer över hälften av mätarna att bytas ut till fjärravläsbara mätare under de följande fem åren. Årligen byts elmätare i dryga tvåtusen hushåll och ett par hundra nybyggen får elmätare som kan fjärravläsas. Målet är att få alla mätare bytta till fjärravläsbara inom de tio närmaste åren. Man har gjort ett försök i Karleby med fjärravläsning sedan år 2001 vid tre pilotplatser på Tullbacken, Björkhagen samt Rytibacken. På de relativt nya egnahemsområdena har resultaten nu varit goda tack vare den nyaste tekniken. I fortsättningen löper avläsningen av mätare smidigt utan att våra kunder behöver störas. Mätaravläsarna kan koncentrera sig på andra arbetsuppgifter, inte heller våra kunder behöver i fortsättningen skicka oss kort på avlästa mätarställningar, berättar Leppälä. För närvarande läser mätaravläsaren mätarställningen vartannat år, egnahemshusen får vartannat år ett avläsningskort på posten. Det bör ändå beaktas, att trots att förnyandet av mätarna pågår, måste mätaravläsarna på vissa områden ännu cirkulera i ca tio års tid. 16 BASTU OCH ELVERK
Uppskattningsfakturorna blir historia I och med att elmätarna i framtiden kan fjärravläsas blir uppskattningsfakturorna historia. Tack vare fjärravläsningen får vi uppgifter om kundernas energiförbrukning i realtid. I första hand medför detta att vi i stället för svårförståeliga förhands- och utjämningsfakturor kan fakturera enligt den faktiska förbrukningen. Kunden betalar bara för den verkliga förbrukningen och fakturorna blir därmed betydligt tydligare, lovar driftschef Leppälä. Då elpriset varierar kan man också noggrant fastställa hur mycket energi man förbrukat och till vilket pris. Hittills har man varit tvungen att beräkna mätarställningen vid ändring. De nya mätarna ger elförbrukaren möjlighet att noggrant följa med sin förbrukning och jämföra den med förbrukningen hos en normförbrukare av motsvarande typ. På detta sätt kan kunden fundera på sina egna förbrukningsvanor och styra sin egen förbrukning på ett sätt som sparar energi. Det är allt lättare för kunden att kontakta Karleby Energi även i något tråkigare ärenden. T.ex. då ett långt elavbrott som pågår över ett halvt dygn inträffar, skall bolaget ersätta kunden för uppkomna skador. Det förnyade systemet förmedlar och registrerar de kundrelaterade uppgifterna om elavbrott. Då ett långt elavbrott registreras kan Karleby Energi ersätta uppkomna skador omedelbart utan något vidare bevismaterial. Det är också lättare att hitta orsaken till fel med hjälp av det nya systemet. Det stämmer, med denna modernisering som redan pågår är vårt mål att förbättra kundbelåtenheten, konstaterar Leppälä. Fjärravläsning även av fjärrvärme Under de följande tio åren ändras elmätarna så att de blir fjärravläsbara. På fjärrvärmesidan inleds avläsningar på försök i slutet av året. Karleby Energis mål är att kunna fjärravläsa även fjärrvärmemätarna, berättar fjärrvärmechef Tapio Keskikuru. Antalet fjärrvärmekunder är för närvarande något under 2000 hushåll. Målet är att inleda avläsning på försök med trehundra mätare. Tillsvidare har inget pilotobjekt ännu valts där vi ska börja. Jag tror emellertid att det är lätt rätt att hitta en lämplig plats. Den kommer att vara ett område med nybyggen där några hundra fjärruppvärmda hus ligger nära varandra, tror Keskikuru. Enligt honom torde automatiseringen av hela fjärrvärmesystemet ske före år 2010. Under fem års tid ändras 250 mätare årligen till automater. Alla nya kunder får en fjärravläsbar mätare som avläses automatiskt. Tillsvidare får fjärrvärmekunderna ett avläsningskort tre-tolv gånger enligt eget val. Text: Minna Mustonen av elmätare Kostnadsfritt byte Karleby Energi har i år budgeterat ca 300.000 euro för byte av elmätare och hela systemet. Det är energiverket som ansvarar för mätarbyten och kunden föranleds inga extra kostnader, berättar Pekka Leppälä. Även om bytet av mätarna till fjärravläsbara i huvudsak är en fördel för kunden, tjänar fjärravläsningen också Karleby Energi. Energiverket får de största besparingarna i hus där man flyttar ofta, såsom i hyres- och studiebostäder. Dessa fastigheter måste mätarvläsarna besöka både då den tidigare invånaren flyttar ut och ibland också då den nya flyttar in. I fortsättningen underlättas arbetet betydligt i dessa fastigheter, eftersom man inte längre behöver avläsa mätaren på plats då någon flyttar. Med hjälp av automatiken fås mätarställningen vid utflyttningen och vid inflyttningen direkt och snabbt, säger driftschefen. I fjol byttes dryga 5.000 mätare på området för Karleby Energis kunder. Text: Minna Mustonen Bild: Tomi Hirvinen BASTU OCH ELVERK 17