Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Relevanta dokument
Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp: Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp:

Forshaga - en attraktiv kommun

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Medborgardialog ÖP-boden

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Hur tänker du om framtiden på landsbygden?

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Besöksnäringsstrategi

BID som samverkansform

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

Fokusområde 1: En kreativ och ekonomiskt hållbar landsbygd och skärgård

Region Skåne Näringsliv

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Bygden i samverkan- BYGDSAM

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Samhällsbyggnadsförvaltningen

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Ortsutveckling Bettna

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

en plats vi skapar tillsammans.

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Landsbygdsforum 2016 Kukkolaforsen 12 november 2016

Bilaga till Landsbygdsstrategi

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan och en över 60

BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

FRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Bygdeplan. Bygdeplaner i Norra Skaraborg - en nygammal möjlighet VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN?

Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Orsa, Vansbro och Älvdalen

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Vision för Alvesta kommun

Utmaningar på bostadsmarknaden

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Välkommen till. Nordanstig. i norra Hälsingland. Här förverkligar du dina livsdrömmar

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden


Har du en idé som utvecklar Södra Bohuslän?

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Nominering - Årets Leader Med checklista

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant

Uppgiften vi valt denna gång:

Nominering Årets Leader

Karlskrona Vision 2030

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Det är det här vi vill

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Projekttid:

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Transkript:

Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND

Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård för att diskutera förutsättningarna för lokal utveckling och landsbygdsutveckling i Halmstad kommun och Halland. Resultatet redovisas på följande sidor. Sprid gärna materialet och låt det vara grund för ytterligare diskussioner kring lokal utveckling och landsbygdsfrågor. Ta även del av materialen från de andra kommunerna och hämta inspiration och lärdomar från dem. Inför workshopen genomfördes intervjuer med människor i alla åldrar på olika mötesplatser i kommunen såsom caféer, gatukök, skolor eller vid lanthandeln. De fick svara på Vilka är de tre bästa sakerna med att bo på landsbygden? samt Vilka är de tre största utmaningarna för landsbygden?. Resultaten redovisas i så kallade ordmoln där de ord som är störst är de vanligast förekommande svaret. Workshopen bestod av fyra olika delar: Nuläge Viktigt för mig Tillgångar & möjligheter Utmaningar. Varje moment beskrivs kortfattat innan resultaten redovisas. Sammanställningar från alla workshop, bilder, ordmoln och mer finns samlat på www.landsbygdslyftet.se. Låt er inspireras!

ORDMOLN Vilka är de tre bästa sakerna med att bo på landsbygden? 13-25 år 26-40 år

Vilka är de tre bästa sakerna med att bo på landsbygden? 41-60 år 60- år

Vilka är de tre största utmaningarna för landsbygden? 13-25 år 26-40 år

Vilka är de tre största utmaningarna för landsbygden? 41-60 år 60- år Fördelning av intervjuade Totalt 58 enkäter och bakom många enkäter döljer sig flera personer. Totalt 31 kvinnor och 27 män. 34 enkäter 13-25 år 9 enkäter 26-40 år 8 enkäter 41-60 år 7 enkäter över 60 år

NULÄGE Hur skulle du beskriva landsbygden i Halmstad och dem som bor där för en som aldrig sett eller upplevt den? Deltagarna fick i grupper gemensamt beskriva landsbygden och människorna som bor där. Det finns fyra olika ingångar i att beskriva omgivningen. Utanförskap Tankar om en segregerad landsbygd med fokus på centrum. När men ändå långt bort Närhet till många saker men det brister i allmänna kommunikationsmedel. Utanförskap 9% Nära men ändå långt bort 11% Entreprenörskap - Engagemang - Gemenskap 41% Växlande miljöer 39% Entreprenörskap Engagemang Gemenskap Kreativa, hjälpsamma människor med högt entreprenörskap och stort engagemang i föreningslivet. Växlande miljöer Varierad och omväxlande natur med alla element: skog, berg, dalar, åar, sjöar, kulturlandskap, åkerlandskap, gårdar

VIKTIGT... Vad behöver just DU för att utvecklas och trivas på landsbygden? Deltagarna fick enskilt fundera kring frågeställningen ovan. För att kunna tänka utifrån alla de roller som en människa kan ha och kunna byta perspektiv fanns olika perspektiv-kort att skriva på. De alternativ som var förtryckta var ungdom, boende, förälder, föreningsaktiv och företagare. Det fanns även ett kort där det fanns möjlighet att själv fylla i sin roll. För mig som ungdom på landsbygden är Det viktigt med... Kommersiell och offentlig service 19% För mig som ungdom på landsbygden är Det viktigt med... Rörlighet 24% Bredband 14% Företagande och utveckling 4% Omgivningen 5% Föreningslivet 21% Boende 13% I diagrammet redovisas de sju olika områden som deltagarna ansåg vara viktiga. Vid sammanställningen upptäcktes att det inte fanns någon signfikant skillnad mellan perpektiv-korten. Alla perspektiven skrev ned liknande prioriteringar. Det skiljer sig ganska mycket från största till minsta tårtbiten och därför var det intressant att bryta ned delarna ytterligare. Exempelvis handlar rörlighet både om kollektivtrafik och trygga och bra vägar.

I uppdelningen nedan är det mindre skillnad mellan delarna, ändå är det några som värderas högre: kollektivtrafik, trygga och bra vägar, bredband, service - livsmedel och omsorg, lokalt sammanhang samt aktivt föreningsliv. En del bitarna är solida och har inte deltas upp ytterligare. Flera av tårtbitarna är sammanlänkade med varandra, exempelvis är det främst företagare och boende som tar upp bredband som en utvecklingsmöjlighet och kollektivtrafik är förknippad med service. Likaså är svaren som finns inom lokalt Service - livsmedel och omsorg 13% Närhet till skola 6% Kollektivtrafik 12% Trygga och bra vägar 11% Bredband 14% Företagande och utveckling 5% Omgivningen 5% Boendealternativ 3% Aktivt föreningsliv 11% Mötesplatser 6% Delaktighet och inflytande 4% Lokalt sammanhang 10% sammanhang förknippade med ett aktivt föreningsliv och den livsstil som finns på landsbygden, som uttrycktes i nulägeskollen. I den tårtbit som hette kommersiell och offentlig service är det tydligt att närhet till skola tar tydlig plats jämte mer allmänna inspel som bättre service, närhet till service, affär och äldreomsorg som finns i delen som heter service - livsmedel och omsorg. Resultatet utgör en grund för vidare diskussion om framtida prioriteringar. De personliga prioriteringarna hänger även samman med möjligheter och utmaningarna för landsbygden.

MÖJLIGHETER Vilka är de största tillgångarna landsbygden i Halmstad har? Vilka möjligheter ser ni med tillgångarna och allt det som är bra? Tillsammans runt bordet fick deltagarna fundera och skriva ned vilka tillgångar och möjligheter de ser med landsbygden i Halmstad kommun. Uppmaning gavs att försöka hitta det unika och hur det unika kan användas. Exempelvis går det att fundera över vad det är som gör naturen på Halmstads landsbygd så unik att den är mer värd att besökas än någon annan kommun. Hur tar vi tillvara på de unika tillgångar som finns och skapar unika möjligheter av dem? När gruppen kring bordet var klar fick deltagarna göra en rotation och byta bord. Samma grupp människor men med en annan grupps möjlighteter. Efter rotationen fick gruppen prioritera för dem nya möjligheter genom att diskutera dem i grupp och därefter enskilt välja ut tre möjligheter. Deltagarna ombads även att motivera varför just dessa tre möjligheterna är viktiga att prioritera i framtida satsningar. viktigaste tillgången/möjligheten m otivering Lokalproducerad mat ger arbete och håller landskapen öppna 18% viktigaste tillgången/möjligheten Hållbar livssituation 14% m otivering Närhet till kommunikation - läget 11% Nya servicelösningar för en ny tid 16% Förståelse och samverkan mellan stad/land, företag/föreningar och människor emellan 16% Turism - tillgångar som ger upplevelse 25%

Hållbar livssituation Aktivt företagande som skapar arbetstillfällen på landsbygden gör att människorna kan bo kvar och arbeta i sin närhet. Skapar underlag för skolor, affär och annan service. Billiga tomtpriser och huspriser kan underlätta inflyttning till landsbygden. Närhet till kommunikation - läget Närheten till kommunikation som exempelvis järnväg skapar möjlighet till arbetspendling men också för människor att ta sig till Halmstads landsbygd. Närhet till många människor och tillväxtområden. Förståelse och samverkan mellan stad/land, företag/ föreningar och människor emellan Arbeta för en mer aktiv samverkan mellan bygdernas aktörer. Ökad samverkan mellan lokala företagare och föreningar skapar kraft i företagandet och föreningsliv och ger möjlighet till utveckling. Stad och land har olika förutsättningar och kan stärka varandra i företagande och föreningsliv. Turism - tillgångar som ger upplevelse Använda naturens resurser och tillgångar för att skapa upplevelse för besökare. Vi kan erbjuda turister unika upplevelser inom friluftsliv och rekreation. Utvecklar det lokala näringslivet. Nya servicelösningar för en ny tid Arbeta med metodutveckling för innovativa servicelösningar. Det är viktigt med lokal service men den behöver anpassas för en ny tid. Undersök möjligheter att skapa servicelösningar som fungerar i mindre orter. Skapa en logotype som visar på lokalt producerad och handlad mat. Lokalproducerad mat ger arbete och håller landskapen öppna Skapa förutsättningar för lantbruket och/eller lokala matproducenter vilket skapar arbetstillfällen och lockar folk till orten, jobba exempelvis med matresor. Livsmedel med hög kvalité har tiden för sig och ger dessutom möjlighet att hålla landskapen öppna.

Utmaningar Vilka är de största utmaningarna för landsbygden i Halmstad? Vilka hinder ser ni? Deltagarna diskuterade till sist vilka utmaningar och hinder som finns för landsbygden i Halmstad kommun. De fick även uppmaningen att tänka utifrån de olika kategorierna som de kunde utgå ifrån tidigare under kvällen (ungdom, boende, förälder, företagare, föreningsaktiv eller eget alterntiv). Totalt angavs fem utmaningsområden för Halmstads landsbygd. Service 26% Bredband 14% Byggnation - bostadsrotation 26% Lönsam framåtanda 20% Infrastruktur 14% Området infrastruktur handlar delvis om vatten och avlopps-frågor. Delen service inbegriper affär, skola, omsorg och kollektivtrafik. Med byggnation - bostadsrotation menas att det behövs byggas fler bostäder på landsbygden för att frigöra andra boendeformer så att ungdomar har möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. Inom lönsam framåtanda ryms inspel som det finns bara möjligheter, lönsamt jordbruk och marknadsföring.

Sammanhang Vilka röda trådar löper genom det som värderas som viktigt, till vilka möjligheter som finns och vilka utmaningar som landsbygden i Halmstad står inför? VIKTIGT Omgivningen Företagande och utveckling MÖJLIGHETER Turism - tillgångar som ger upplevelse Lokalproducerad mat ger arbete och håller landskapen öppna Hållbar livssituation UTMANINGAR Lönsam framåtanda Kollektivtrafik Trygga och bra vägar Närhet till kommunikation - läget Infrastruktur Lokalt sammanhang Delaktighet och inflytande Mötesplatser Aktivt föreningsliv Förståelse och samverkan mellan stad/land, företag/ föreningar och människor emellan Service - livsmedel och omsorg Närhet till skola Nya servicelösningar för en ny tid Service Boendealternativ Byggnation - bostadsrotation Bredband Bredband

Summering Många ämnen och inriktningar hänger med från viktigt till möjligheter och utmaningar, och inom de olika områdena är inriktningarna olika tydligt definierade. Här finns sex övergripande områden att arbeta vidare med och utforska mer. Ett begrepp som service finns med i alla områden, det är något som värderas som viktigt, något som det finns både möjligheter och utmaningar kring. Likväl med kollektivtrafik/infrastruktur men även utveckling av företagande, med bas i de naturliga omgivningar; en resurs för besöksnäring och lokalt entreprenörskap. Vilka frågor väcks hos dig som läser detta? Vilken analys av material vill du göra? Beroende på vilket område som väljs att arbeta vidare med är det viktigt att hitta ytterligare kunskap om respektive ämne. Förutsättningar och vilja för att dessa områden ska utvecklas finns och nästa steg blir att hitta idéer och metoder för att förverkliga möjligheterna och överbrygga utmaningarna. Om Landsbygdslyftet Landsbygdslyftet är Leader Halland och Ung i Hallands initiativ för att samla in åsikter, idéer och kunskap om lokal utveckling i Halland. Under september/oktober 2013 genomfördes 6 workshopar i Halland, en i varje kommun. Totalt samlades ca 250 personer för att diskutera utvecklingen på Hallands landsbygd. Inför varje workshop intervjuades ca 70 personer där de fick uttrycka det bästa med Hallands landsbygd men även vilka utmaningar landsbygden står inför. Hämta gärna inspiration hos de andra halländska kommunernas workshopsammanställning. På www.landsbygdslyftet.se finns övriga sammanställningar. Där kommer även metoder och verktyg finnas för lokal utveckling och landsbygdsutveckling som inspiration för arbetet i Halland. Har du frågor om sammanställningen eller vill diskutera resultaten är du välkommen att höra av dig till oss på Leader Halland. Håkan Eriksson Projektledare hakan.eriksson@hylte.se 0721-82 50 33 www.landsbygdslyftet.se www.leaderhalland.se www.ungihalland.se